- Det grymma havet DINOSAURIERNAS TID. - En dynasti går under. - Under en jättes. - Den tysta skogens andar. - Jättarnas tid. - Hur serien gjordes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Det grymma havet DINOSAURIERNAS TID. - En dynasti går under. - Under en jättes. - Den tysta skogens andar. - Jättarnas tid. - Hur serien gjordes"

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING DINOSAURIERNAS TID - Jättarnas tid - Det grymma havet - En dynasti går under - Hur serien gjordes FILMO Vretenvägen Solna Tel: Fax: info@filmo.se - Den tysta skogens andar - Under en jättes - Nytt vingar blod

2 I serien Dinosauriernas tid återskapas en sedan länge utdöd tidsålder då förhistoriska jättar härskade över vår planet. Tack vare naturhistorisk forskning, modern datateknik och nya arkeologiska fynd har man lyckats återskapa den tid då jätteödlorna vandrade på jorden. Varje avsnitt skildrar de miljöer och invånare som bäst beskriver den utvalda tidsperioden. Serien erbjuder därför en fantastisk kunskapsbank för skolan att ösa ur. Seriens syfte - att skildra hur dinosaurierna levde en gång i tiden - att skildra varför dinosaurierna försvann och vilka spår de lämnat efter sig 1. Nytt blod Följ med 220 miljoner år tillbaka i tiden. Den vige och aggressive Coelophysis har lärt sig att jaga i flock och får den gigantiska köttätande Postosuchus på flykt. Svensk version: Filmo, 2001 Filmnr: Jättarnas tid Följ en nyfödd Diplodocus-hona som överlevt en attack av en Allosaurus för ca 152 miljoner år sedan. Ska hon lyckas överleva vuxen ålder... Svensk version: Filmo, 2001 Filmnr: 6635 Litteraturtips Dinosauriernas tid, Tim Haines Dinosaurier jättarna från förr, Ian Jenkins Dinosaurier och deras liv, Steve Parker Dinosaurier : Upptäck vår fantastiska värld i bild och ord, ISBN Dinosaurier, ISBN: Dinosaurierna och dödens krater, Walter Alvarez Dinosaurier, Michael Benton Dinosaurieboken, Karin Danielsson Dinosaurier som du kan göra själv, Beatriz Flores Internetkällor - BBC: s specialsajt om Dinosauriernas tid - Naturhistoriska Riksmuseet - lär dig mer om livets historia - Lär dig mer om mammutar - om fossiler på engelska - Universitetets kunskapsbank Skolverkets hemsida (med bl.a. länkskafferiet) samordnande söktjänst söktjänst Källa till delar av faktamaterialet: Dinosaurierna återuppstår, bilaga till nr 2/2201 av Illustrerad Vetenskap, framtaget i samarbete med BBC.

3 Gör en klocka över utvecklingen, där du markerar hur länge dinosaurierna existerat och hur länge människorna funnits. Välj ut en av dina favoritdinosaurier och ta reda på mer om denna. Skriv en berättelse En dag i Dinos liv. Ta reda på hur paleontologerna arbetar med att försöka förstå hur dinosaurierna levde. Besök också gärna ett museum, t.ex. Naturhistoriska museet i Stockholm. Ta reda på mer om hur filmteamet gått tillväga för att återskapa miljöerna i Dinosauriernas tid. Vilka svårigheter och frågeställningar tror du man ställs inför? Vilka behöver man prata med för att komma fram till svaren? Ha en öppen gruppdiskussion och fundera tillsammans över detta skriv upp det ni kommer fram till på ett A3-block. Gör en bildutställning; Minnet av Dino, som visar hur en dinosaurie kan lämna spår ända tills idag. Gör ett studiebesök på t.ex. en medieskola eller ett företag där man arbetar med filmproduktion i form av animationer (film, video, dataspel etc.). Ta reda på mer och se verkliga exempel på hur man arbetar med datorprogram, 3D-animationer, bluescreenbakgrunder etc. för att göra artificiella miljöer och modeller. Tänk dig att dinosaurierna kom tillbaka. Diskutera i grupp vilka miljöer på jorden ni tror att de skulle kunna överleva i idag. Var skulle de trivas extra bra? Fundera utifrån miljö, väder, klimat etc. 3. Det grymma havet 149 miljoner år tillbaka i tiden samlas tusentals Ophthalmosaurus-honor i det grunda korallhavet för att föda. Deras ungar måste ensamma överleva alla havets faror. Svensk version: Filmo, 2001 Filmnr: Under en jättes vingar Under den tidiga Kritperioden, ca 127 miljoner år tillbaka, påbörjar en Ornithocheirus den största flygande varelsen man känner till en resa från Brasilien till södra Europa för att hitta en partner. Svensk version: Filmo, 2001 Filmnr: Den tysta skogens andar Följ med till mitten av Kritperioden och se hur en flock Leaellynasauras överlever det extrema klimatet i de vidsträckta skogar som för miljoner år sedan täckte Antarktis - en plats där solen bara visar sig två månader under vinterperioden. Svensk version: Filmo, 2001 Filmnr: 6638

4 6. En dynasti går under För 65 miljoner år sedan verkade dinosaurierna mer kraftfulla än någonsin. Men stora miljö- och klimatförändringar gjorde att de ändå gick sitt öde till mötes. Svensk version: Filmo, 2001 Filmnr: 6639 Dinosauriernas tid hur serien gjordes Följ med och ser hur skapandet av serien gick till. Möt forskare och filmskapare som alla samverkat till att återskapa och ge en så autentisk bild av dinosauriernas tid som möjligt. Filmens syfte - att skildra hur serien Dinosauriernas tid gjordes - att visa hur samarbetet mellan filmteamet och forskarna kunde leda till nya, värdefulla upptäckter Längd: 49 min Ämne: Praktiskt/Estetiskt; Media och film Svensk version: Filmo, 2001 Filmnr: 6640 Aktiviteter efter visning Dela upp klassen i grupper à 4-5 personer. Återberätta filmen för varandra. Vad handlade avsnittet om? Slå upp orden fossil, paleontologi, utvecklingslära och geologi. Vad betyder de? Finns det några nära släktingar till dinosaurierna på jorden idag? Vilka är dessa i så fall? Ta reda på hur kontinenterna sett ut under trias, jura och krita (och hur de ser ut idag). Gör egna kartor och rita upp (ungefär) hur världen sett ut under dessa perioder. Avsluta med att göra en karta över hur världen ser ut idag och sätt upp alla kartorna bredvid varandra, med period och årtal. Vill ni kan ni göra modeller med hjälp av ballonger och papier-maché. Välj en period (t.ex. jura). Ta reda på mer om vad som utmärkte denna period och gör en utställning med bilder och text. Du kan även visa utställningen i form av t.ex. PowerPoint-presentation eller en hemsida på Internet. Samla ihop olika bilder på dinosaurier ni kan komma över. Skriv en kort faktatext om vart och ett av dessa och sätt upp dem på ett stort papper i den ordning de levde. Dela in er två och två. Fundera lite över dinosauriernas storlek och diskutera detta. Vad tror du kan vara bra respektive dåligt med att vara jättelik? Gör en egen tidslinje över dinosauriernas levnad, där du markerar de större förändringar som skett. Börja ca miljoner år tillbaka i tiden och sluta med nuet. Ta reda på vad klimat egentligen innebär. Ta reda på vilka klimat som utmärkte trias, jura och krita. Hur ser klimatet i världen ut idag? Hur tror du klimatet påverkar levnadsförhållandena på jorden?

5 Nyckelord/Teman Jätteödlor Utdöd Storlek Gåta Fossil Evolution Historia Teknik Ledtrådar Klimat Förändring Meteoritnedslag Gåta Trias Jura Krita Aktiviteter före visning Diskutera i klassen/gruppen vad ni redan vet om dinosaurier. Tag fram ett A3-block och skriv upp alla nyckelord ni kan komma på. Dinosaurier har länge fascinerat människan. Hur många filmer kan du komma på titeln på som handlar om dinosaurier. Ta fram en världskarta. Titta på hur jorden ser ut idag, lägg särskilt märke till hur de olika kontinenterna ser ut. Fundera över hur världen kan ha förändrats under miljoner år. Ta reda på vad fossil innebär. Vad är ett fossil? Vilka ledtrådar kan man få fram om dinosauriernas liv med hjälp av fossil? Dinosauriernas värld i ständig förändring Dinosaurierna levde på jorden under så många miljoner år att jorden hann förändra sitt klimat och utseende många gånger. Snustorra öknar avlöstes av grönskande slätter, och dessa förändringar präglade dinosauriernas liv. Jorden har alltid förändrats. Klimatet har växlat mellan kyliga och varma perioder, och kontinenterna har ständigt ändrat form. De har aldrig legat stilla utan befunnit sig på ständig vandring över jorden med en till synes oändligt låg hastighet, vilket är ungefär lika snabbt som våra naglar växer. Även en så omärklig fast kan dock under mycket lång tid skapa stora förändringar. Dinosaurierna härskade så länge att joren hann ändra utseende flera gånger. Hur kan man veta hur jorden såg ut? Geologer har räknat ut ungefär hur kontinenterna såg ut på dinosauriernas tid, bl.a. genom att undersöka jordskorpan på olika platser på jorden. Först bestämmer forskarna kontinentalplattornas ålder genom att mäta radioaktiviteten i jordskorpan. Därefter kan de avgöra hur plattorna låg för miljoner år sedan genom att mäta deras magnetiska fingeravtryck. Världen under trias, jura och krita När de första dinosaurierna dök upp mitt i trias för 230 miljoner år sedan, satt landmassorna ihop till en enda superkontinent, Pangea. Utanför Pangea sträckte sig två hav, bokstavligen från den ena änden av världen till den andra. Klimatet var mycket varmt och blåsigt, och polerna saknade is och snö. De inre delarna av landet dominerades av extremt torra öknar, och värmen vållade problem för djurlivet. Många djurgrupper uppstod men försvann snabbt igen. I slutet av trias började Pangeas skorpa att rämna och de första kontinentalplattorna började driva ifrån varandra. Då trias var över och jura började, för 208 miljoner år sedan, erövrade dinosaurierna på allvar jorden. Det skedde samtidigt som klimatet blev fuktigare och ormbunkar och barrträd bildade täta skogar.

6 Under krita växte Atlanten från ett smalt stråk till en ocean. Världshaven steg och stora delar av nuvarande Europa och Asien stod under vatten. Vattenmassorna nådde därmed sin högsta punkt någonsin 200 meter över dagens nivå. I denna miljö härskade dinosauriernas nära släktingar, svanödlorna och valödlorna. Högt uppe i luften befann sig svävande gigantiska flygödlor. Under slutet av krita påverkade kontinenternas stora vandring vindarna och havsströmmarna och temperaturen började falla. Det har sannolikt haft en förödande effekt på den hårfina balansen mellan jordens olika djurarter. Kanske har dessa klimatförändringar bidragit till dinosauriernas försvinnande, redan innan de utrotades för 65 miljoner år sedan sannolikt till följd av ett stort meteoritnedslag. Då krita led mot sitt slut var dinosaurierna försvunna och en ny era kunde inledas. Så såg jorden ut under Trias ( miljoner år sedan) De första dinosaurierna dök upp på en enda jättekontinent som gick från pol till pol Pangea. Superkontinenten omgavs av Panthalassahavet och Tethyshavet. Klimatet var varmt och torrt, och många djurgrupper uppstod för att därefter snabbt försvinna. Jura ( miljoner år sedan) Under jura bröts Pangea upp av det hav som sedan blev Atlanten, och Nordamerika och Afrika var därmed åtskilda. Världshaven steg, klimatet blev fuktigare och dinosaurierna behärskade så småningom hela jorden. Krita ( miljoner år sedan) Under krita var vattenståndet hela 200 meter över nutidens nivå. Nästan alla kontinenter var isolerade från varandra och började så smått att likna de kontinenter vi ser idag. I slutet av perioden blev klimatet kallare, och dinosauriernas tid började rinna ut. Hur mäter man ett fossils ålder? Man kan ta reda på hur gammalt ett fossil är genom att t.ex. undersöka vilket sedimentlager fossilet finns i. Ju djupare ned fossilet finns, desto äldre brukar det vara. I dag vet forskarna ungefär när vissa djur och växter fanns på jorden och tack vare det kan de använda dessa som referenser. Hittar man sedan ett annat fossil ett lager högre upp vet man att det fossilet inte är lika gammalt. Det finns även andra sätt att undersöka åldern på ett fossil mer exakt, t.ex. genom radioaktivitet. Vad är bra med fossiler? Tack vare fossiler kan man få upplysningar om hur jorden såg ut för miljoner år sedan och lära sig mer om evolutionen. Genom att t.ex. undersöka innehållet i magsäcken hos en nedfrusen mammut vet man ungefär vad den åt och hur den levde. Växtfossil talar om hur växterna såg ut och hur klimatet var. Man kan se hur kontinenterna flyttat sig om man upptäcker samma sorters fossil i olika världsdelar. Fiskfossil visar att det som idag är berg en gång var en havsbotten o.s.v. Ordförklaringar Fossil - petrifikat, förstening, lämning eller avtryck av en organism (eller spår av dess verksamhet, spårfossil) som begravts och bevarats genom naturens försorg. Ordet fossil kan också användas som adjektiv, t.ex. fossilt trä. Läran om de fossila organismerna kallas paleontologi. Paleontologi är vetenskapen om de fossila organismerna och deras utvecklingshistoria. Ämnet anknyter till både geologi och biologi. Utvecklingslära (evolution) - benämning på teorier och föreställningar om att naturen och människan gått igenom en ständig utveckling. Detta kan avse rent biologiska förhållanden och anknyter då till Darwins teori om arternas utveckling inom växt- och djurvärlden. Geologi - består av ett flertal underliggande vetenskaper. Historisk geologi befattar sig med jordens och de levande organismernas utveckling. I denna ingår paleontologi, som är studiet av fossila växter och djur bl.a. med hänsyn till deras uppträdande i tid och rum.

7 Sanningen bakom skapandet av Dinosauriernas tid För att skapa Dinosauriernas tid har filmteam, datoranimatörer, dockskulptörer och forskare samarbetat för att på ett så sanningsenligt sätt som möjligt återskapa den tid då dinosaurierna levde. Med hjälp av både fakta (fossiler etc.) och kvalificerade gissningar har forskare lyckats ta fram ledtrådar till hur dinosaurierna levde i verkligheten. De mäktiga djuren lämnade bara efter sig relativt få vittnesbörd om deras många miljoner år på jorden. Fossila ben, fossila ägg, fotavtryck och t.o.m. fossila exkrementer är forskarnas enda fönster till dinosauriernas värld. Sedan den första dinosaurien hittades 1822 har paleontologerna försökt samla de olika fragmenten till en hel redogörelse om dinosaurierna. Vad är ett fossil? Fossil är spår av djur och växter som levde för länge sedan. De äldsta fossilena är 3,5 miljarder år gamla bakterier, Det finns flera olika sorters fossiler. Det kan bl.a. vara en hel organism som har blivit bevarad (t.ex. ett skelett), något som förstenats (t.ex. träd) eller fossil i form av avtryck från växter och djur (t.ex. fotavtryck). Hur bildas ett fossil? De flesta fossiler är dock inte hela djur eller växter. Det som blir fossiler är de hårda delarna, t.ex. ben och skal, eller ett avtryck av växten eller djuret. Det beror på att mjukdelarna på djuret oftast hunnit bli uppätna eller ruttna långt innan det blivit fossil. Så här kan det gå till: Det blivande fossilet fastar i t.ex. lera eller kåda innan det hunnit hårdna. Genom erosion vittrar bergen på jorden långsamt ned och sand och lera spolas ut i sjöar och hav, där det lägger sig på botten. Detta kallas att leran sedimenterar - den pressas samman och blir till sten (sedimentära bergarter). Sedimentära bergarter bildas under vattnet, och därför är det vanligare med fossiler från djur som levde i eller nära vatten. Bäst bevaras fossiler vid t.ex. Sydpolen eftersom klimatet där gör att döda djur och växter praktiskt taget blir frystorkade. Tyvärr är det dock så att de flesta av de växter och djur som existerade en gång i tiden aldrig har lämnat efter sig fossil. Dinosaurierna under Trias ( miljoner år sedan) Under trias ser de första dinosaurierna dagens ljus, och med sin anpassningsförmåga tränger de undan urdäggdjuren. Den lilla rovdinosaurien Coelophysis trivs i värmen och torkan under trias och överlever som en effektiv jägare. Den får bland annat sällskap av den större Plateosaurus, som söker sin föda på 3-4 meters höjd. Medan dinosaurierna intar landbacken, erövrar flygödlorna luftrummet över de knastertorra slätterna. Jura ( miljoner år sedan) Juratiden är jätteödlornas storhetstid. Det fuktiga klimatet får barrträd och ormbunkar att växa sig höga, och det samma gäller dinosaurierna. Aldrig någonsin har så stora djur gått omkring på jorden. Jättar som den tjugo ton tunga Diplodocus frossar på de jättelika bestånden av saftiga blad och vassa barr. Världshaven stiger och ger plats åt skräckinjagande rovdjur. Havets kungar blir de kanske 150 ton tunga svanödlor som kallas Liopleurodon. Krita ( miljoner år sedan) Krittiden är dinosauriernas sista period, och konkurrensen mellan dem blir hela tiden allt hårdare. Växtätare som Ankylosaurus förskansar sig i pansar och plåtar, medan andra använder sig av spetsiga horn i kampen för överlevnad. Växtätarna fruktar spetstandade dråpare som Tyrannosaurus rex och Gigantosaurus, som är de största rovdjur som någonsin levt på land.

8 5 000 miljoner år sedan Jorden bildas Första ryggradsdjuren uppstår i havet De högre växterna erövrar land Första ryggradsdjuret på land Första kräldjuret på land TRIAS JURA Första dinosaurierna uppstår KRITA Första egentliga däggdjuret Sista dinosaurierna dör ut 520 miljoner 425 miljoner 370 miljoner 345 miljoner 230 miljoner 140 miljoner 65 miljoner TRIAS ( miljoner år sedan) Under trias ser de första dinosaurierna dagens ljus, och med sin anpassningsförmåga tränger de undan urdäggdjuren. Den lilla rovdinosaurien Coelophysis trivs i värmen och torkan under trias och överlever som en effektiv jägare. Den får bland annat sällskap av den större Plateosaurus, som söker sin föda på 3-4 meters höjd. Medan dinosaurierna intar landbacken, erövrar flygödlorna luftrummet över de knastertorra slätterna. JURA ( miljoner år sedan) Juratiden är jätteödlornas storhetstid. Det fuktiga klimatet får barrträd och ormbunkar att växa sig höga, och det samma gäller dinosaurierna. Aldrig någonsin har så stora djur gått omkring på jorden. Jättar som den tjugo ton tunga Diplodocus frossar på de jättelika bestånden av saftiga blad och vassa barr. Världshaven stiger och ger plats åt skräckinjagande rovdjur. Havets kungar blir de kanske 150 ton tunga svanödlor som kallas Liopleurodon. KRITA ( miljoner år sedan) Krittiden är dinosauriernas sista period, och konkurrensen mellan dem blir hela tiden allt hårdare. Växtätare som Ankylosaurus förskansar sig i pansar och plåtar, medan andra använder sig av spetsiga horn i kampen för överlevnad. Växtätarna fruktar spetstandade dråpare som Tyrannosaurus rex och Gigantosaurus, som är de största rovdjur som någonsin levt på land.

Fakta. Ämne: Biologi; Allmänt Produktion: BBCW ltd, England Svensk version: Filmo, 2001. Fakta

Fakta. Ämne: Biologi; Allmänt Produktion: BBCW ltd, England Svensk version: Filmo, 2001. Fakta Dinosauriernas tid I serien Dinosauriernas tid återskapas en sedan länge utdöd tidsålder då förhistoriska jättar härskade över vår planet. Tack vare naturhistorisk forskning, modern datateknik och nya

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Dinosaurier och livet på jorden

Dinosaurier och livet på jorden SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

Minifakta om dinosaurier

Minifakta om dinosaurier SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras dinosaurierna, som levde på jorden för flera miljoner år sedan. Det fanns många olika sorters dinosaurier: stora och små, köttätare och växtätare.

Läs mer

ett klassrumsmaterial

ett klassrumsmaterial Lärarhandledning FÖRHISTORISKT LIV ett klassrumsmaterial Att arbeta med äkta fossil är spännande om din klass jobbar med livets utveckling. I det här materialet hittar du både fakta om fossil och elevuppgifter

Läs mer

Lärarhandledning: Sea Rex En resa till en förhistorisk värld. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sea Rex En resa till en förhistorisk värld. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sea Rex En resa till en förhistorisk värld Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 11116 Ämnen: SO Målgrupp: Grundskola 1-3 Speltid: 41 min Produktionsår: 2010 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution PERM 300-145 miljoner år före nutid Stora steg Under perm genomgår livet på land stora förändringar. Ormbunksväxterna trängs undan och fröväxterna

Läs mer

Följande punkter beskriver de olika undervisningsteman som finns i filmen Dinosaurier!

Följande punkter beskriver de olika undervisningsteman som finns i filmen Dinosaurier! Lärarhandledning 1 Följande punkter beskriver de olika undervisningsteman som finns i filmen Dinosaurier! 1. Forskning är en kontinuerlig process Paleontologer gräver ständigt fram nya fossil och ibland

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

De rätta svaren presenteras nedan

De rätta svaren presenteras nedan Många deltog i vår Fiskspaning under påsklovet, bra jobbat alla som var med! GRATTIS! En vinnare är nu framlottad bland de rätta svaren och kontaktas via telefon eller mejl. De rätta svaren presenteras

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

med Christian Skovsted

med Christian Skovsted Fråga forskaren FORSKARE SÖKER DET FÖRSTA LIVET med Christian Skovsted Fråga forskaren för filmen Forskare söker det första livet pågick under vecka 38, den 17-21 september 2018. Här är alla frågor, och

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Jordens liv på ett år! Jorden är ca 4,500,000,000år gammal Tänk dig att jorden endast är 1 år gammalt då skulle vi kunna beskriva jorden som en kalender. 2 Det första livet uppstår (Postulerat) Det första

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS?

HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS? HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS? Ett klassrumsmaterial från Naturhistoriska riksmuseet Materialet inehåller: Lärarsidor med lärarhandledning, fakta om förhistoriska människor och vanliga missuppfattningar

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

485-443 miljoner år före nutid

485-443 miljoner år före nutid TE Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution ORDOVICIUM 485-443 miljoner år före nutid Stora steg Djur med skelett av ben dyker upp för första gången under den här tidsperioden. Det är

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

JULES VERNE ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING

JULES VERNE ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING JULES VERNE En världsomsegling under havet ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING KAPITEL 1 Är det sjöodjuret? Frukosten var klar. Jag hade precis

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på 1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen

Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

I årets uppdrag ska vi forska om hur och var vi lär oss.

I årets uppdrag ska vi forska om hur och var vi lär oss. I årets uppdrag ska vi forska om hur och var vi lär oss. Årets uppdrag Välj en plats där du kan lära dig något. Välj ett inlärningsverktyg som du kan använda för att lära dig och ta reda på mer om det

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

MAMMUT. Utställningsfakta

MAMMUT. Utställningsfakta MAMMUT Utställningsfakta 1 Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden har kommit

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens

Läs mer

Valar i vardande. 1999 ENSI (Evolution & the Nature of Science Institutes) www.indiana.edu/~ensiweb bearbetat av Per Kornhall per

Valar i vardande. 1999 ENSI (Evolution & the Nature of Science Institutes) www.indiana.edu/~ensiweb bearbetat av Per Kornhall per Valar i vardande Hur blev valar valar? Valars evolution är ett spännande forskningsfält där man de senaste decennierna har hittat många nya fynd som har gett en allt mer detaljerad bild av hur valar blev

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01

LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 LÄRARHANDLEDNING APOKALYPSEN DET KOMMER ATT GÅ DÅLIGT LINDHOLMEN HISINGEN WWW.BACKATEATER.SE 031 708 71 01 HEJ När du var 11 år, vad var du rädd för då? Vad hände i världen? Vad hände i ditt liv? Berättade

Läs mer

Ett liv i. Faktiskt. 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. sova när den flyger. dricka när den flyger.

Ett liv i. Faktiskt. 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. sova när den flyger. dricka när den flyger. Ett liv i 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. Silvertärnan kan äta och Silvertärnan flyger till Arktis Silvertärnan flyger till Antarktis sjunga när den flyger. sova när den flyger. dricka

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

201-145 miljoner år före nutid

201-145 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution JURA 201-145 miljoner år före nutid Stora steg Under jura utvecklas fåglarna och insekter börjar pollinera växter. En mängd nya dinosaurier uppkommer

Läs mer

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Däggdjurens liv. Fakta Produktion: BBC Längd: 10 x 60 min Från: 10 år Ämne: Biologi Filmnr: 6833-6842

Däggdjurens liv. Fakta Produktion: BBC Längd: 10 x 60 min Från: 10 år Ämne: Biologi Filmnr: 6833-6842 Däggdjurens liv är den största tv-serie om däggdjur som någonsin gjorts. Tillsammans med ett filmteam från BBC reser Sir David Attenborough jorden runt och möter de mest fascinerande varelser. Om däggdjur

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Bi-lagan. Dinosaurier i klassrummet. Bildberättelser med Photo Story. Utmaningen 2011. Laborera med enkla medel. Övningar kring evolution.

Bi-lagan. Dinosaurier i klassrummet. Bildberättelser med Photo Story. Utmaningen 2011. Laborera med enkla medel. Övningar kring evolution. Bi-lagan INSPIRATION OCH INFORMATION FÖR LÄRARE I SKOLAN BI-LAGAN NR 3 DECEMBER 2011 Dinosaurier i klassrummet Bildberättelser med Photo Story Utmaningen 2011 12 15 Laborera med enkla medel 20 Övningar

Läs mer

145-66 miljoner år före nutid

145-66 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution Krita hav 145-66 miljoner år före nutid Stora steg Under trias och jura påbörjas en förändring av havets djurliv, som når sin kulmen under krita.

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön?

Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön? 52 53 Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön? 54 55 Vilken/vilka av växterna på Mundus behöver

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer