Energiplan för Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan för Lunds kommun"

Transkript

1 Energiplan för Lunds kommun

2 Innehåll Målsättningar... 5 Primärenergi och systemperspektiv... 6 Energitrappan... 8 Läget Framtida satsningar med relevans för energianvändningen och växthusgasutsläpp Säker och tillräcklig energitillförsel Delområde 1: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Åtgärder för delområde Delområde 2: Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Åtgärder för delområde Delområde 3: Ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt ökad självförsörjning av förnybar energi Åtgärder för delområde Delområde 4: Höjd kunskapsnivå om energifrågorna Åtgärder för delområde

3 Bakgrund Lunds kommunfullmäktige beslutade mars 2012 (KF ) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en samlad klimat- och energistrategi. Strategin skulle utgå från befintliga planer och beslut och samordnas med revideringen av LundaEko. Lagen om kommunal planering (1977:439) ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi en så kallad energiplan. En energiplan ska främja hushållningen med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel samt antas av kommunfullmäktige. Huvudsyftet med detta dokument är att samordna det pågående energi- och klimatarbetet samt utgöra en konkret plan med åtgärder för att nå befintliga mål och strategier, dvs. inte utarbeta nya åtgärder. Därför kallas detta dokument energiplan och uppfyller kommunfullmäktiges beslut samtidigt som lagkravet följs. Ansvar En kommun kan överlämna en kommunal angelägenhet till ett kommunalt bolag. Den direkta styrningen av genomförandet av åtgärden är dock begränsad. Ett utpekande av ett kommunalt bolag som ansvarig för åtgärder i denna plan innebär inte en skyldighet för bolaget att genomföra åtgärden. Det förutsätter att nödvändiga beslut fattas av respektive bolagsstyrelse eller bolagsstämma. Omfattning, struktur och målgrupp Energiplanen omfattar Lunds kommun som geografiskt område, förutom den kommunala organisationen även kommunens invånare, företag, universitet etc. De övergripande klimatmålen omfattar det geografiska området. Åtgärderna i handlingsplanen avser bara den kommunala organisationen eftersom det är det som kommunfullmäktige har rådighet över. Ett flertal åtgärder vänder sig dock mot invånare, företag etc. Med utgångspunkt från de temamöten som genomförts har fyra delområden utkristalliserat sig, som utgör energiplanens huvudkapitel: Delområde 1: Delområde 2: Delområde 3: Delområde 4: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt ökad självförsörjningsgrad av förnybar energi Höjd kunskapsnivå om energifrågorna Varje delområde inleds med en beskrivning av nuläget år 2012 där det redogörs för större genomförda åtgärder, pågående arbete samt vilka hinder och utmaningar som finns för att komma vidare inom energi- och klimatarbetet. För varje delområde redovisas senast tillgängliga statistik. Därefter presenteras åtgärdsförslag som syftar till att uppnå de övergripande klimatmålen. Åtgärdsförslagen visar också hur Lunds kommun kan komma runt identifierade hinder och utmaningar inom det aktuella delområdet. För att åtgärderna ska vara mer överskådliga har de tilldelats en beteckning som visar vilket delområde åtgärden omfattar (1-4), vilken kategori(a-d) samt åtgärdens nummer (1-9). För samtliga åtgärder anges en kort beskrivning, ansvarig nämnd/styrelse, tidplan och i vissa fall, där så varit möjligt, även en kommentar avseende ekonomi kopplat till åtgärdens genomförande. För vissa av åtgärderna 2

4 har en huvudansvarig åtgärdsägare angetts när det bedömts som nödvändigt. För övriga åtgärder med flera åtgärdsägare är utgångspunkten att de för att uppnå åtgärden arbetar utifrån sina egna verksamheter och förutsättningar. Målgruppen för energiplanen är huvudsakligen den kommunala organisationen (förvaltningar och bolag) som ska arbeta med genomförandet av åtgärdena. Samtidigt ska energiplanen kunna användas av olika sakkunniga externa aktörer (byggherrar, företag, branschorganisationer, regionala aktörer etc.) som vill sätta sig in i kommunens energi- och klimatarbete samt bidra till att klimatmålen uppnås. En kortfattad populärversion av energiplanen, som riktar sig mot invånare, skolelever etc, ska tas fram. Aktualitet och åtgärdsuppföljning Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell energiplan. Energiplanens åtgärder avser perioden och tanken är att energiplanen under denna period utgör ett viktigt verktyg för att Lunds kommun ska kunna uppnå de övergripande klimatmålen. Lunds kommuns klimatmål utgör den övergripande målsättningen för energiplanen och som följs upp med jämna mellanrum av kommunstyrelsen. Energiplanens åtgärder kommer att följas upp årligen under själva genomförandetiden och samordnas med uppföljningen av LundaEko och miljöledningsarbetet. Under år 2017 är det rimligt att en större uppföljning av energiplanens åtgärder genomförs och redovisas i kommunfullmäktige. Därefter kan beslut tas, om lämplig nivå av revidering/omarbetning. På detta sätt kan planen även fortsättningsvis bli ett handfast verktyg för att nå de övergripande klimatmålen. Hur energiplanen arbetats fram Arbetet med Lunds kommuns energiplan började i maj 2012 med tillsättande av en extern projektledare (H-Process). Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet har varit den enhet inom kommunen som lett och samordnat arbetet med energiplanen. Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott har utgjort styrgrupp. Som ett första steg togs en förstudie fram. Den innebar en översyn av befintliga styrdokument i kommunen tillsammans med insamling av statistik för olika områden som energianvändning, förnybar energi, miljöfordon, utsläpp av växthusgaser etc. Med utgångspunkt från förstudien utarbetades ett förslag till arbetsprocess. Förslaget presenterades för kommunens bolag och förvaltningar vid ett planeringsmöte i juni Efter inkomna synpunkter reviderades förslaget till ett slutgiltigt arbetsupplägg med fem temamöten under perioden augusti till oktober Dessa olika teman var: 1. Energieffektiva och miljöanpassade 2. Ökad självförsörjning av förnybar energi 3. Optimerad energianvändning 4. Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader 5. Höjd kunskapsnivå om energifrågorna På mötena deltog representanter från berörda förvaltningar och de kommunala bolagen, samt även externa aktörer som bl.a. Region Skåne, Biogas Syd, Lunds Universitet, Skånska Energi, 3

5 byggherrar, föreningen Klimatkommunerna. Under möten diskuterades vad som är på gång inom det aktuella området med fokus på att identifiera var kommunen står idag samt vilka hinder och utmaningar som finns för att komma vidare i energi- och klimatarbetet. Därefter genomfördes gruppdiskussioner avseende lämpliga åtgärder. Parallellt med temagrupperna har även information om arbetet presenterats för styrgruppen, som bidragit med synpunkter för det fortsatta arbetet. Efter det att temamötena genomförts hölls ett avslutande seminarium där förvaltningschefer och VDs från flera av kommunens förvaltningar och bolag deltog och bearbetade de inkomna åtgärdsförslagen och lämnade synpunkter på vidare utformning av energiplanen. Koppling till andra styrdokument och ledningssystem De övergripande klimatmålen för Lunds kommun utgör grunden för energiplanen. Parallellt med att energiplanen arbetats fram pågår en revidering av Lunds program för ekologisk hållbar utveckling, LundaEkoII, där målsättningar inom olika områden med relevans för energiplanen utarbetas. LundaEkoII är ett viktigt styrdokument som är länken mellan de övergripande klimatmålen och energiplanens åtgärder. Även kommunens övriga styrdokument som exempelvis strategi för ett hållbart transportsystem, LundaMaTs, och Miljöbyggprogram SYD bidrar till att uppnå de övergripande klimatmålen. En avstämning har gjorts för att minska överlappet och undvika motsägelser mellan energiplanen och övriga styrdokument. Översiktsplanen ska liksom LundaEko ses som ett ramverk för energiplanen (se figur 1). Figur 1. Energiplanens relation till övriga styrdokument med koppling till miljö, energi och klimat. Den röda färgen indikerar att LundaEko inte är antaget när energiplanen arbetats fram. I Lund har de kommunala förvaltningarna och bolagen infört miljöledningssystem. Inom ramen för miljöledningssystemet ser man över verksamheten och beskriver dess miljöpåverkan, sätter upp mål samt tar fram handlingsplan med konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås. Med jämna mellanrum granskar en utomstående miljörevisor miljöarbetet och ger förslag till förbättringar. Som framgår pågår redan idag ett omfattande energi- och klimatarbete inom kommunen. Med bakgrund av detta är det av central betydelse att energiplanens mål och åtgärder har en nivå som harmonierar med miljöledningssystem. 4

6 Figur 2. Energiplanens förhållande till Lunds klimatmål, LundaEko och Miljöledningssystemet. Den röda färgen indikerar att LundaEko inte är antaget när energiplanen arbetats fram Målsättningar Lunds kommunfullmäktige antog den 26 augusti 2010 nya klimatmål för Lunds kommun som geografiskt område. Dessa mål utgör den övergripande målsättningen för energiplanen. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med år År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Borgmästaravtalet Lunds kommun har skrivit på Borgmästaravtalet och energiplanen kommer att bidra till att kommunen lever upp till avtalet. Borgmästaravtalet är en överenskommelse för kommuner inom EU som vill nå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 20 % minskning av CO 2 -utsläpp till Minskat energibehov För att nå de övergripande energi- och klimatmålen ska Lunds kommun i första hand minska behovet av energi. Den fysiska samhällsplaneringen och även livstils och beteende är viktiga delar för att åstadkomma ett minskat behov av energi i samhället. Principer om hållbar stadsutveckling finns väl beskrivna i översiktsplanen ÖP2010 och LundaMaTs. Att minska ett samhälles behov av energi handlar till exempel om att bygga staden så att behovet av transporter minskar, att bygga husen så välisolerade att behovet av energi för uppvärmning minskar, att bygga in smarta mätsystem som påverkar boende och brukares energibeteende, att driva kampanjer om livsstilsfrågor etc. En viktig utgångspunkt i energiplanen är därför att den bästa kilowattimmen är den sparade. Här gäller det även att ha ett primärenergiperspektiv för bränslets hela livscykel. 5

7 Primärenergi och systemperspektiv Inom ramen för arbetet med energiplanen är begreppen primärenergi och systemperspektiv centrala för att beskriva energisystemet. Med systemperspektiv syftas i energiplanen på att ha en överblick över hela energisystemet, inte bara de enskilda delarna, eller enskilda fastigheter. Genom att ha ett övergripande och brett synsätt möjliggörs att flera hållbarhetsaspekter tas i beaktande vid förändringar i energisystemet. Med ett systemperspektiv är det lätt att se både positiva och negativa aspekter av t.ex. lokal biogasproduktion eller återvinning av spillvärme. Med synsättet i exemplet tydliggörs kretslopp som sluts, fossila bränslen som ersätts, att primärenergianvändningen minskar, att lokala arbetstillfällen skapas och att det krävs fler transporter och nya ledningar måste dras etc. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska alltid åtgärdens positiva och negativa hållbarhetsaspekter (miljömässiga, sociala samt ekonomiska) kartläggas ur ett systemperspektiv. Primärenergi innebär att man ser till energianvändningens hela livscykel och den omfattar utvinning, förädling, transport och distribution av den energikälla som används. Som mätetal för hur mycket primärenergi som en energikälla utnyttjar används primärenergifaktor (PEF 1 ). Med drivmedel som exempel innebär primärenergi att inte bara mängden bränsle som tankas i fordonet beaktas utan även den energi som gått åt när bränslet utvunnits, producerats, samt transporterats och distribuerats till tankstället. På samma sätt förhåller det sig med användningen av elenergin då primärenergin avgörs av produktionssättet. El producerad i ett europeisk kolkondenskraftverk, med låg verkningsgrad, har en högre primärenergifaktor än el producerad i ett bioenergieldat svenskt kraftvärmeverk, med hög verkningsgrad och kombinerad el och värmeproduktion. Det är därför viktigt att inte enbart se till köpt energi, utan även hur den energin som köpts blivit producerad. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska alltid primärenergianvändningen beräknas och åtgärderna ska leda till minskad primärenergianvändning. Miljövärdering av el När det gäller användningen av el så är det vanligt att utgå från de olika systemperspektiven; svensk, nordisk och europeisk elproduktion. Enligt siffror från Svensk Energi, publicerade hos Svensk Fjärrvärme, var utsläppen från nordisk elproduktion cirka 100 g CO 2 /kwh år 2010 och den förnybara andelen var 60 procent. Det kan jämföras med motsvarande siffra för hela Europa, ca 400 g CO 2 /kwh. Den systemgräns som Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har valt, när en elkonsument ska följa upp miljöpåverkan av sin elanvändning, är den väl integrerade nordiska elmarknaden. Svensk Energi ger varje år ut en vägledning för ursprungsmärkning av el där de nordiska koldioxidutsläppen och andelen förnybar el redovisas. Där det har räknats fram en nordisk så kallad residualmix, i vilken elproduktionen korrigerats för handel med produktionsspecifik el. Det är viktigt att Lunds kommun vid varje projekt, som innebär en ökad elanvändning, tar med elproduktionens miljöpåverkan i beaktande. 1 Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att primärenergifaktorn som används kan variera mellan åren samt är en schablonfaktor, bestämd och skapad, för att göra en bedömning av verkligheten. 6

8 Systemgräns 2 Energiplanens huvudsakliga fokus är enligt lagkravet att beskriva produktion, användning och distribution av energi inom kommunen som geografiskt område. Kraftringens verksamhet omfattar ett större geografiskt område än Lunds kommun, bland annat har de ett sammankopplat fjärrvärmenät med andra kommuner, Lomma och Eslöv. Lunds kommun som geografiskt område fungerar därför inte fullt ut som systemgräns då Kraftringen driver fjärrvärmenätet som en enhet. De åtgärder som genomförs har till syfte att uppnå optimal nytta i nätet som helhet, inte med fokus på en specifik kommun. Genom att vidta åtgärder i grannkommunerna kan dock även fjärrvärmen i Lund förbättras, exempelvis genom Örtoftaverket. Samtidigt gör Örtoftaverket att användningen av naturgas i Lund minskar. Utgångspunkten för nulägesbeskrivningen har därför varit att med hjälp av fjärrvärmeanvändningen i de olika kommunerna, Lund-Lomma-Eslöv, ta fram en fördelningsnyckel som sedan använts vid allokeringen av tillförda bränslen samt producerad mängd fjärrvärme och el för Lunds kommun. Även kommunen som organisationen utgör en typ av systemgräns med relevans för energiplanen. Det är endast genom sin egen verksamhet som kommunen har full rådighet och åtgärderna i handlingsplanen omfattar endast åtgärder där Lunds kommuns förvaltningar och bolag är åtgärdsägare. Åtgärderna innebär samtidigt i flera fall att minska klimatpåverkan från andra/fler verksamheter än den kommunala, invånarna, transporter, näringsliv etc). Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att även om kommunen, både som organisation och som geografiskt området, utgör systemgränser ska systemperspektivet genomsyra energiplanen. 2 Systemgränser Systemgränser kan vara geografiska, organisationsspecifika eller tidsmässiga. Den geografiska systemgränsen är kommunen som geografiskt område och den organisationsspecifika är när man koncentrerar sig på kommunen som organisation. Tidsmässiga systemgränser kan exempelvis innebära att data tidigare än 1995 inte användas. Vanligast i energi- och klimatstrategiarbetet är att betrakta kommunen (motsvarande på länsnivå) som ett geografiskt område. Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) syftar också till kommunen som geografiskt område. Flera kommuner inventerar även energianvändning och utsläpp för kommunen som organisation. I IVL:s rapport B1822, diskuteras systemgränser och metodval vid en förändrad energianvändning. Källa: Energimyndigheten 7

9 Energitrappan När energiplanen arbetats fram har politiker och tjänstemän efterfrågat ett gemensamt förhållningssätt för hur kommunen kan arbeta med energianvändning och energiproduktion utifrån ett primärenergiperspektiv. I figur 3 presenteras den s.k. Energitrappan som ska vara vägledande för Lunds kommun vid all användning och produktion av energi. Figur 3. Energitrappan. Energitrappan beskriver det förhållningssätt som bör vara vägledande för kommunens förvaltningar och bolag i deras verksamheter. Steg ett, minskat energibehov Steg ett ska alltid vara att minska energibehovet. Utgångspunkten är att all energianvändning har negativ miljöpåverkan och den bästa kilowattimmen är den som inte används. Det översta trappsteget har en tydlig koppling till delområdena 1, 2 och 4 i energiplanen. Det kan exempelvis handla om att förtäta staden, effektivisera användning av fordon, välja energieffektiva fordon eller att bygga energieffektiva hus med intelligenta energilösningar som minskar behovet av energi. Vid effektiviseringsåtgärder är det samtidigt viktigt att minska energianvändningen ur ett livscykelperspektiv dvs. primärenergin. Primärenergiperspektivet innebär att det antal kilowattimmar som finns redovisade på elräkningen inte ger hela bilden, utan att man dessutom måste ta hänsyn till förluster och energiåtgång under produktion och distribution, se stycket Miljövärdering av el. Perspektivet innebär till exempel att om en prioritering måste ske vid renovering av fastigheter, är det viktigare att minska elanvändningen än att använda fjärrvärme som producerats från förnybara bränslen. Steg två, spillvärme Nästa steg i energitrappan är att ta tillvara spillvärme. Alternativet till att använda spillvärmen är att släppa ut den i den omgivande miljön via vatten eller luft, dvs. elda för kråkorna. Spillvärme ska därför alltid tas tillvara innan ny värmeproduktion tas i bruk. I vissa fall har spillvärmen även en så hög temperatur att det kan vara ett alternativ att omvandla den till el. Med utgångspunkt från detta har spillvärmen primärenergifaktor 0 och hela miljöbelastningen läggs istället på den ursprungliga energianvändningen i verksamheten där spillvärmen uppstått. Även om spillvärme har låg primärenergifaktor ska minskat energibehov (steg 1 i energitrappan) alltid beaktas först. 8

10 Steg tre, förnybart Förnybar energi, som exempelvis solenergi, vindkraft, biobränsle, biogas, geotermi etc. ger låga utsläpp av fossila växthusgaser. Förnybar energi ska därför väljas framför ändliga resurser. Utifrån ett livscykelperspektiv har förnybar energi ibland hög primärenergifaktor, dvs. det krävs mycket energi för att framställa den förnybara energin. För att minska primärenergianvändningen ska därför alltid avfall och restprodukter prioriteras framför jungfrulig råvara, vid framställning av förnybar energi. Steg fyra, ändliga resurser Hit räknas bland annat kol, olja, naturgas och bensin, som ger utsläpp av fossil koldioxid. Även kärnkraft bygger på ändliga resurser och har dessutom mycket hög primärenergifaktor. I möjligaste mån ska ändliga resurser undvikas totalt, men när de är nödvändiga att använda ska de prioriteras utifrån låga utsläpp av växthusgaser och låg primärenergifaktor. Detta innebär bland annat att avfall och restprodukter ska användas i första hand. 9

11 Lägesbeskrivning 2012 Här följer en beskrivning av övergripande energi- och klimatstatistik för Lunds kommun samt hur kommunen verkar för säkra och tillräckliga leveranser av energi. Energi- och klimatstatistiken har till syfte att ge en bild av läget inom Lunds kommun som geografiskt område och avser antingen år 2010 eller 2011, vilket var senast tillgängliga statistik år 2012, då nulägesanalysen arbetats fram. Statistik för uppvärmning är graddagskorrigerad och för mer ingående statistik, se respektive delområde. Utsläpp av koldioxid Som framgår av figur 4 var utsläppen av växthusgaser år 1990, inom Lunds kommun, ton uttryckt som koldioxidekvivalenter. År 2010 hade utsläppen minskat till ton, vilket motsvarar 3,2 procents sänkning. De dominerande sektorerna är energiförsörjning och transporter. Medan utsläppen från energiförsörjningen minskat mellan 1990 och 2010 har utsläppen från transportsektorn, tvärtemot ökat. Även om den totala minskningen är ett steg i rätt riktning, finns det mycket kvar att göra för att nå kommunens klimatmål att minska 50 procent till 2020 (jämfört med 1990) Figur 4. Utsläpp av växthusgaser i Lunds kommun fördelat på sektorer (ton koldioxidekvivalenter), år 1990 jämfört med år Källa: SMED. 10

12 Tillförd energi Inom Lunds kommun tillfördes år 2011 (se figur 5) 2682 GWh energi, fördelat på olika bränslen och energikällor. Drivmedel, huvudsakligen bensin och diesel, utgjorde tillsammans med etanol, FAME 3, RME samt fordonsgas mer än en fjärdedel av den totala energianvändningen i kommunen. 28 procent av den totala tillförda energin utgjordes av importerad elenergi, dvs. summan av den el som distribuerats i kommunen exklusive den el som producerats. Den naturgas som distribuerats till olika slutanvändare inom kommunen motsvarade ca 20 procent av den totala tillförda energin i kommunen. Av den totala tillförda mängden energi utgjordes mer än en fjärdedel av förnybar energi, totalt 660 GWh, inkluderat spillvärme och värmen från värmepumpar. Vindkraft Köpt värme 9,8 (halmbaserad) 28 Bioolja 167 Spillvärme 75 Bensin 374 Etanol 24 Importerad el 742 Diesel 257 FAME 14 Biogas 11 Övrigt 0,66 Värme från värmepumpar 324 Naturgas 529 Eldningsolja 18 Returträ, ved och pellets 110 Figur 5. Energitillförsel för Lunds kommun år 2011 (GWh). Kategorin övrigt motsvarar RME (0,18 GWh), värme från solfångare (0,27 GWh) och el från solceller (0,21 GWh). Med importerad el avses den totala distribuerade elen inom kommunens gräns exklusive den som producerats i Lund (ex. genom kraftvärme, vindkraft och solceller). Källor: SCB, Sotningsväsendet i Lund, Skånska Energi, E-ON, Länsstyrelsen i Skåne, Kraftringen samt Lunds kommunkontor. Omvandling När det gäller omvandling av tillförda bränslen till el och fjärrvärme så har Kraftringen en omfattande verksamhet med flera anläggningar. I Lund har man Gunnesboverket (el och fjärrvärme), Södra Verket (fjärrvärme och fjärrkyla) samt Ångkraftverket (fjärrvärme och fjärrkyla). I Lomma finns Återbruket (el och fjärrvärme) och Panncentral Alnarp (fjärrvärme). 3 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Från den 1 augusti 2006 blir det möjligt att blanda i upp till 5 % FAME i miljöklass 1 dieselbränsle. Den FAME som används måste uppfylla kvalitetskraven i SS-EN Källa: Petroliuminstitutet 11

13 I Eslöv finns ett flertal hetvattencentraler (kv. Betan, kv. Närke, kv. Laxen, kv. Sallerup) där samtliga är fjärrvärmeanläggningar. Förutom produktion i de egna anläggningarna köps spillvärme från Nordic Sugar (Örtofta) samt fjärrvärme från Svenstorps gods, Björnstorps gods och Ellinge gods. Utöver dessa finns i Lunds kommun även fjärrvärmeproduktion i Dalby samt S Sandby (gaspannor). För mer info om Kraftringens energisystem, se bilaga 1. Totalt producerade Kraftringen år ,8 GWh el genom kraftvärmeproduktion vid de två anläggningarna Gunnesboverket (gasturbin) och Återbruket i Lomma (returträ). En fördelningsnyckel har använts, baserad på fjärrvärmeanvändningen inom Lund-Lomma- Eslöv-nätet, för att fördela rätt mängd av elproduktionen (dvs. av den totala produktionen som skett i båda kommunerna) på Lunds kommun 4. El producerades även från solceller (0,21 GWh) och vindkraft (9,75 GWh). Totalt motsvarade den lokala elproduktionen i Lund ca 8 procent av kommunens totala elanvändning. Vidare producerades totalt 765 GWh fjärrvärme inom Lunds kommun fördelat på olika produktionsanläggningar (graddagskorrigerad siffra motsvarar 804 GWh). Energianvändning I figuren 6 framgår hur energianvändningen i Lunds kommun år 2011, fördelar sig inom olika sektorer. För sektorn industri är det huvudsakligen el (165 GWh) och naturgas (167 GWh) som är energibärare tillsammans med fjärrvärme (64 GWh) och diesel (28 GWh). Servicesektorn i figuren utgörs av olika icke-kommunala verksamheter som elförsörjning av kontor och lager, detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning etc. Inom denna sektor användes främst el (181 GWh) och fjärrvärme (113 GWh). I offentlig verksamhet användes huvudsakligen el (250 GWh) och fjärrvärme (161 GWh) samt en liten andel naturgas för uppvärmning av lokaler (7,9 GWh). I hushållssektorn användes huvudsakligen fjärrvärme (467 GWh), el (218 GWh) och naturgas (66,3 GWh), dessutom användes ca 11 GWh ved och pellets. Värmepumpar i villor beräknades tillföra ca 29 GWh värme. Inom transportsektorn var bensin (374 GWh), diesel (216 GWh) och naturgas, som andel i fordonsgas, (37,8 GWh) de dominerande energislagen. Förnybara drivmedel som FAME (låginblandning), etanol (E85 och låginblandning), RME och biogas (7,15 GWh) motsvarande totalt 43 GWh och utgjorde 6,3 procent av den totala drivmedelsanvändningen. Transporter 26% Industri 16% Service 12% Hushåll 30% Offentlig verksamhet 16% Figur 6. Energianvändning i Lunds kommun år 2011, fördelat på sektorer. 4 Se stycket Systemgräns för mer info. 12

14 Framtida satsningar med relevans för energianvändningen och växthusgasutsläpp Växthusgasutsläppen från transportsektorn (transporter och arbetsmaskiner) har, i Lund, ökat med närmare 10 procent mellan 1990 och Mellan 2009 och 2010 ökade utsläppen med ca 2 procent. Samtidigt uppmättes det högsta enskilda värdet år 2005 och därefter är trenden något minskande (Källa: SMED). Även om miljöfordonen ökar i antal de närmsta åren är det tydligt att det ökade transportarbetet innebär en utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser från denna sektor i tillräcklig takt för att klimatmålen ska kunna uppnås. En viktig åtgärd blir den planerade biogasanläggning utanför Dalby som ska stå klar till Anläggningen ska producera biogas så det på årsbasis räcker till ca 15 procent av den totala personbilsflottan i kommunen som geografiskt område. Parallellt med detta pågår andra viktiga åtgärder bl.a. inom LundaMaTs som syftar till att minska transportarbetet inom kommunen. Åtgärder som bidrar till minskat transportarbete, biogasanläggningen i Dalby samt fortsatt ökad andel miljöbilar kan på sikt bidra till att minska klimatpåverkan från denna sektor. Kraftringen bygger en stor biobränslebaserad, kraftvärmeanläggning i Örtofta, Örtoftaverket 5. Anläggningen kommer att, efter den beräknade drifttagningen i mars 2014, tillgodose halva fjärrvärmebehovet, ca 500 GWh, i Lund, Lomma och Eslöv. Här kommer lokala biobränslen som skogsavfall och returträ att omvandlas till både värme och el. Örtoftaverket kommer att ersätta flera äldre anläggningar och därmed öka Kraftringens andel av förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med närmare ton årligen samtidigt som ca 220 GWh förnybar el produceras. Detta blir en viktig åtgärd i arbetet med att nå klimatmålen. Vidare kan fjärrvärmen i Lund helt och hållet bestå av förnybar och återvunnen värme till år 2020 genom Örtoftaverket och spillvärme från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS 6 Det är viktigt att i sammanhanget nämna att ESS-anläggningen och MAX IV kommer att ha hög effektanvändning av el. Enligt beräkningar gjorda inför Lunds ansökan om värdskapet, skulle ESS förbruka cirka 350 GWh el per år. I den lösning som nu utarbetats har energiförbrukningen minskats till 250 GWh per år. ESS undersöker för närvarande möjliga lösningar och en nybyggd vindkraftpark på vindkraftverk skulle kunna tillgodose anläggningens årliga förbrukning och även generera intäkter. Det mesta av den tillförda elenergin måste kylas bort. ESS i samverkan med Kraftringen planerar att återvinna en stor del av värmen till fjärrvärmenätet. Målet är att återvinna minst 60 procent av den spillvärme som uppstår i anläggningen. Enligt preliminära siffror kommer Max IV, när anläggningen är fullt utbyggd ca år 2020, att använda ca 35 GWh el per år. Spillvärme kommer också att återvinnas från MaxIV. 5 Detta är Örtoftaverket; Utanför Eslöv byggs just nu ett av Sydsveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. När Örtoftaverket står klart i mars 2014 kommer det att producera värme till hushåll i Lund, Eslöv och Lomma samt el motsvarande hela behovet i Eslöv. Verket eldas med biobränsle (skogsbränsle, returträ och torv) och bidrar därmed till en hållbar energiutveckling och regionens klimatmål. Genom Örtoftaverket räknar man med en årlig sänkning av regionens koldioxidutsläpp med ton. Örtoftaverket är Kraftringens största satsning någonsin med en investering på 1,8 miljarder kronor. Källa, hemsida Kraftringen. 6 Kraftringen ingår tillsammans med E.ON i ett samarbetsavtal med ESS för att utveckla optimala energilösningar för den kommande forskningsanläggningen. Källa, hemsida Kraftringen. 13

15 Säker och tillräcklig energitillförsel Enligt lagen om kommunal energiplanering ska energiplanen bidra till en säker och tillräcklig leverans av energi. När det gäller tillräcklig leverans så redogörs för hur kommunen lever upp till detta bl.a. under delområde två ökad självförsörjning av förnybar energi producerades ca 8 procent av den el som används i Lund inom kommunens gränser. Resterande el utgör importerad el in till kommunen. Situationen är likartad i hela det södra elområdet, vilket gör att elpriserna är högre här än i Norrland. Detta är ett skäl att öka den lokala produktionen av förnybar el. Samtidigt är det viktigt att den förnybara energiproduktionen hänger ihop med energitrappen, se stycket primärenergi och systemperspektiv, och att kommunen strävar mot energieffektivisering parallellt med ökad produktion. Genom att minska energianvändningen genom effektivisering och samtidigt öka produktionen av förnybar energi uppnår Lunds kommun en högre självförsörjningsgrad. 7 På drivmedelssidan är den lokala självförsörjningsandelen ännu lägre, medan den är god på värmesidan. Detta, i kombination med att det är svårast att ställa om transportsektorn till förnybart, gör att Lunds kommun, som organisation, prioriterar att använda biogas som drivmedel. När det gäller lagens krav på planering för säker leverans så finns det i Lunds kommun tre elnätsbolag. Kraftringen äger elnätet i Lunds tätort, Skånska Energi AB äger elnätet i större delen av den östra delen av kommunen och E.ON äger en mindre del av elnätet i den sydöstra delen. När det gäller arbetet med att säkerställa leveranser av energi, så finns ett bra skydd för elnätet i Lunds kommun. Alla Kraftringens ledningar är nedgrävda. Skånska Energi AB har en del luftledning inom kommunen. E.ON och Svenska Kraftnät har högspänningsledningar som fortfarande är luftledningar, bl.a. på Väster och vid Södra Sandby. Till Kraftringens elnät finns två inmatningspunkter från E.ONs regionnät, ett vid MAX IV och ett i Värpinge. Där har E.ON en luftledning på 130 kv fram till båda dessa punkter. Blir det avbrott i en av E.ON inmatningspunkt går det, med E.ONs tillåtelse, att mata hela nätet från den kvarvarande inmatningspunkten. Det finns inga dieselgeneratorer som kan ersätta inmatningarna från E.ON. Det finns däremot ett antal generatorer som kan kopplas in lokalt för att mata lågspänningsanslutna kunder. Skånska Energi AB har egna inmatningspunkter från E.ONs regionnät som överför el till deras lokalnät. Kommunen arbetar med att årligen uppdatera en risk- och sårbarhetsanalys. Den omfattar delar som el- och värmedistribution samt tillgång på drivmedel kopplat till potentiella risker. Här behandlas även klimatanpassning övergripande och i analysen finns vissa förslag på åtgärder för att minska riskerna. Kraftringen genomför även årligen risk- och sårbarhetsanalyser för el- och fjärrvärmenätet. Övriga lagar och styrdokument inom området Säker energitillförsel är bl.a. ellagen, samt handlingsplan för att korta ned avbrottstider, den sistnämnda håller på att arbetas fram parallellt med energiplanens framtagande. 7 Motivering: Genom att minska den totala energianvändningen och samtidigt öka produktionen av förnybar energi så blir vi mer självförsörjande. Ponera följande räkneexempel: Säg att vi använde 900GWh el inom lunds kommun 2011 samt producerade 72GWh förnybar el inom kommunen, genom kraft-värme, solceller och vindkraft. Det innebär att vi har en självförsörjning med ca 8%. (72/900=0,08) Säg att vi 2015 istället använder 700 GWh el inom Lunds kommun (tack vare energieffektivisering) och samtidigt producerar 80GWh förnybar el (inom kommunens gräns). Då har vi en självförsörjning med ca 11,5% (80/700=0,

16 När det gäller fjärrvärme så har Kraftringen ett flertal olika anläggningar inom Lunds kommun; Gunnesboverket, Ångkraftverket och Södra verket. De har även två gaspannor i Södra Sandby och Dalby. Dessutom köper de in värme från vissa andra aktörer, bl.a. spillvärme från Nordic Sugar (Örtofta), halmbaserad värme från Björnstorps gods. Denna utspridda produktion innebär att riskerna kopplat till problem med distribution och produktion minskar. Riskerna att driftsstörningar i enskilda produktionsanläggningar drabbar slutanvändarna minskar då fjärrvärmenäten i Lund, Lomma och Eslöv är sammankopplade. 15

17 Delområde 1: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Lägesbeskrivning år 2012 Här ges en beskrivning av hur situationen såg ut år 2012 avseende energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel i Lunds kommun som geografiskt område. Exempel ges utifrån de diskussioner som hölls inom ramen för de fem temagruppsmötena och syftet är att beskriva vad som är genomfört, vad som är på gång, att belysa hinder och framgångsfaktorer samt de utmaningar som ligger till grund för de åtgärdsförslag som anges i planen. All statistik för 2012 har inte funnits tillgänglig när energiplanen togs fram där har statistik från 2010 och 2011 använts. Upphandling av fordon Lunds kommun har under 2010 skapat en ny upphandlingsmodell samt antagit nya riktlinjer för avrop av fordon. I upphandlingsmodellen finns ramavtal på fyra år med leverantörer där dessa har möjlighet att varje år redovisa nya fordonsmodeller. På detta sätt får kommunen ett bredare utbud och kan ta tillvara teknikutvecklingen. Förvaltningar och bolag avropar kontinuerligt fordon utifrån riktlinjerna och detta arbetssätt har på kort tid lett till en stor ökning av bl.a. gasbilar i Lunds personbilsflotta. När det gäller specifikt elbilar kvarstår samtidigt en utmaning i den stora osäkerheten kopplat till andrahandsvärdet, motsvarar ungefär tio procent efter tre år, och när det gäller fordon som går på RME, Rapsmetylester, fanns våren 2013 inga på anbud. Det är i sammanhanget viktigt att lyfta det faktum att kommuner som ställer krav på leverantörer kan påverka marknaden. Lunds kommun är medlem i Biogas Syd och erfarenheter från nätverket visar att, genom att fatta taktiska beslut och utveckla rätt upphandlingsmodell, kan marknaden påverkas så att miljövänligare och energieffektivare fordon går att få fram. Här har kommunen möjlighet att gå före och driva utvecklingen. Kommunens egen fordonsflotta Kommunens egna innehav av tunga fordon, exklusive de kommunala bolagen, var vid årsskiftet 2011/ lastbilar och 38 traktorer. Renhållningsverket har sedan 1997 arbetat med att ställa om fordonsflotta till biogas och av totalt 48 fordon är 31 stycken biogasfordon. Överlag finns goda erfarenheter gällande användningen av dessa fordon men ett problem som identifierats i vissa specifika fall, är brist i motorstyrkan. Detta har bl.a. visat sig när man kört tunga lass i större uppförsbackar. I dagsläget används därför dieselfordon för dessa uppdrag. Vidare har markentreprenad 8 i dialog med leverantörer av tunga fordon fått informationen om att användning av diesel-gas hybridfordon skulle kunna innebära att en stor del diesel åtgår vid t.ex. tomgångskörning vid arbete med kran, bilar som lyfter t.ex. pallar eller parkavfall på släp. Det är en utmaning att handla upp alternativa fordon på förnybara drivmedel som klarar dessa situationer. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att tillgången till tunga specialfordon med förnyelsebart bränsle än så länge är mycket liten. Det finns totalt 384 personbilar och lätta lastbilar som ägs av Lunds kommun, exklusive bolag. Av dessa utgör bensin och diesel ca 78,9 procent, etanol 3,4 procent, gas 15,4 procent samt el/hybrider 2,1 procent. Som några goda exempel på bolag och förvaltningar som arbetar aktivt med att ställa om fordonsflottan kan nämnas LKF och vård och omsorgförvaltningen. LKF har 47 st servicefordon varav mer än hälften drivs av gas och el. Vård och omsorgsförvaltningen har år st personbilar varav 73 är miljöfordon där 44 drivs av 8 Lundafastigheter och Markentreprenad utgör affärsområden inom Serviceförvaltningen. 16

18 gas. Båda har gjort en stor omställning i linje med de nya riktlinjerna för inköp av fordon och byter kontinuerligt ut sina fossildrivna fordon till framförallt gasbilar. Ett problem är fordon inom hemtjänsten som går ute i byarna, t.ex. i Veberöd där tillgång till biogas saknas. I dagsläget har Vård och omsorg löst detta med dieselbilar i dessa områden, men ett biogastankställe skulle underlätta för verksamheterna. När det gäller elfordon av typen personbilar så finns det våren 2013 ca tio stycken i hela Lunds kommun varav Kraftringen äger fyra stycken. LKF har ca 10 st arbetsfordon som drivs på el, s.k. Club Car. Elbilar kan fungera i vissa kommunala verksamheter t.ex. där man kör kortare sträckor och kan ladda bilen över natten. För de bilar som går dygnet runt inom hemtjänsten blir det svårare, då det idag tar ca 8-12 timmar att ladda en elbil vid de laddstolpar som finns i kommunen. Vid laddning i snabbladdningsstationer tar det endast minuter. Inköpskostnaden för elbilar är förnärvarande högre än motsvarande konventionell bil. Det blir därför en utmaning för kommunen att hitta nya affärsmodeller etc. för att kunna gå före och vara delaktig i att skapa en marknad för elbilar. I samband med att det nya förvaltningshuset Kristallen färdigställs under år 2014, planeras en bilpool där de flesta kommunanställda får tillgång till de senaste och energieffektivaste miljöfordonen på marknaden för resor inom tjänsten. Tankar finns även på att se över möjligheterna att öppna upp bilpoolen för privata avtal med kommunanställda och närboende då läget är centralt. Det skulle kunna bidra till att minska antalet bilar i Lund. Distribution av drivmedel Kraftringen arbetar även med att utveckla laddinfrastruktur för elfordon och bl.a. finns det nu 15 stycken laddstolpar på olika platser i staden. När det gäller RME finns våren 2013 ett tankställe på Gastelyckan där det tankades totalt 20 m 3 (0,18 GWh) år Intresset behöver dock öka om produktion och användning av RME ska bli större. Värt att nämna i sammanhanget är att detta utgör ett problem för LKF avseende tillgängligt drivmedel till de fordon som bolaget använder för drift och skötsel. LKF har ett antal traktorer som skulle kunna drivas på RME, men p.g.a. lång resväg till det enda tankstället är det idag inte möjligt att tanka dessa. Kraftringen strävar också efter att öka andelen tankställen för biogas. I dagsläget finns redan tre publika tankställen för biogas; Gastelyckan, Gunnesbo och Dalby, samt tre privata tankställen varav två är för bussar och en för Renhållningsverket. De privata tankställena finns även dessa på Gastelyckan och Gunnesbo samt ett vid bussdepån i närheten av Lunds Central. Upphandlade transporttjänster samt tung trafik Lunds kommun överlät i april 2013 ansvaret av stadstrafiken till Skånetrafiken. De ca 50 stadsbussarna drivs på naturgas och det är en utmaning att ställa om till ren biogas till 2020 i enlighet med Skånetrafikens vision om att vara fossilbränslefri. Upphandling av skolskjutsar har genomförts och upphandling av färdtjänst påbörjades Det rör sig om ca personalfordon och specialfordon till färdtjänsten och 16 bussar till skolskjutsen. Inom skolskjutsarna kommer nya typer av bussar och tekniker att prövas. I Lunds kommun finns en miljözon inom ett avgränsat geografiskt område där endast miljöklassade fordon tillåts att köras in. Denna åtgärd har bidragit till att det i Lund nu finns bussar som går på fordonsgas. Miljözoonens geografiska område omfattar endast en mindre delar av staden Lund. Stora delar av lastbilstrafiken t.ex. i industriområden, omfattas inte av miljözonen. En utmaning blir att utveckla arbetet med miljözonen så att trycket ökar på användarsidan och då främst inom industriområdena. 17

19 Fordonsflottans energianvändning och klimatutsläpp Transporter och arbetsmaskiner utgör totalt 41 procent av Lunds kommuns totala utsläpp av växthusgaser (figur 4). När det gäller den inbördes fördelningen mellan olika transportsektorer (figur 7) är det tydligt att personbilar dominerar. I Sverige fanns vid årsskiftet 2011/2012 totalt 4,4 miljoner personbilar i trafik. Av dessa var 76 procent bensinbilar, 17 procent på dieselbilar, 5 procent på etanolbilar, och resterande 2 procent utgjordes av bl.a. hybrider och elbilar. I Lunds kommun som geografiskt område fanns i slutet av 2011 ca personbilar. Av dessa var 63,1 procent bensinbilar, 26,2 procent dieselbilar, 6,7 procent etanolbilar, 3 procent gasbilar och 0,9 procent el/hybrider, i denna klass ingår 9 renodlade elbilar. Det är viktigt att i sammanhanget nämna att statistiken endast avser juridiskt ägande och inte brukare. Detta är en tänkbar förklaring till att andelen gasfordon är så pass hög som tre procent. Konkret handlar det om att företag som äger fordon, och som sedan leasar ut dessa fordon till andra kommuner, har sitt huvudkontor i Lunds kommun Figur 7. Utsläpp av växthusgaser år 2010 för transportsektorn (ton koldioxidekvivalenter) inom Lunds kommun som geografiskt område samt fördelat på olika undersektorer. Källa: SMED. Kommunen har en viktig roll att bana väg för ny teknik och i sina upphandlingar införskaffa energieffektiva och miljöanpassade fordon. I Lunds kommuns organisation fanns i slutet av 2011 totalt 255 personbilar och av dessa utgjordes 49 procent av bensinbilar, 24 procent av diesel, 5 procent etanol, 3 procent el/hybrid och 19 procent av gasbilar. 18

20 / / / Antal (st) Bensin Diesel Etanol Gas El/Hybrid Figur 8. Personbilar i kommunens fordonsflotta (exkl. bolagen) vid årsskiftet 2009/2010, 2010/2011 samt 2011/2012, utifrån olika drivmedel. Källa: Miljöfordon Syd. Åtgärder för delområde 1 Här redovisas de åtgärder som nämnder och styrelser är överens om att genomföra. Åtgärderna har arbetats fram under processen med att ta fram energiplanen och har bearbetats i remissförfarandet. Det är övergripande åtgärder vilka har till syfte att bygga vidare på framgångsfaktorerna samt överkomma hinder och klara de utmaningar som diskuteras under Nuläget år Åtgärderna ska stärka arbetet med att öka andelen energieffektiva, miljöanpassade fordon samt förbättra distributionen av förnybara drivmedel. A. Miljöanpassad upphandling av fordon och entreprenader Åtgärd 1.A.1 Den nya statliga miljöbilsdefinitionen implementeras kopplat till existerande riktlinjer för inköp/avrop av personbilar och i samband med att nya upphandlingsavtal arbetas fram. För tunga fordon tar Lunds kommun fram miljökrav. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Åtgärd 1.A.2 Lunds kommun utarbetar en långtidsplan för upphandling av miljöanpassade och energieffektiva arbetsmaskiner. Omställningen ges gott om tid och målsättningen är att halvera utsläppen av växthusgaser. Ansvar: Kommunstyrelsen, Renhållningsstyrelsen, Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen Tidplan:

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+?

Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Plusenergi eller energineutral? Vilka är förutsättningarna för hållbar energianvändning i ett stadsförnyelseprojekt som H+? Agneta Persson Affärsutvecklare WSP vill vara med och bidra till att framtidens

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira!

Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 1 Mandat Mål och ledningssystem Roller resurser Uppföljning Visa och berätta Fira! 2 Kommunstyrelsen beslut att 1. Staden antar som långsiktigt mål att konventionella fordon i stadens fordonspark, så långt

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Gasbilar i Höörs Kommun - en målsättning. www.hoor.se

Gasbilar i Höörs Kommun - en målsättning. www.hoor.se - en målsättning Dokument Lokala miljömål Fordonsupphandling Inköpspolicy för motorfordon Lokala miljömål Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer