Energiplan för Lunds kommun

Transkript

1 Energiplan för Lunds kommun

2 Innehåll Målsättningar... 5 Primärenergi och systemperspektiv... 6 Energitrappan... 8 Läget Framtida satsningar med relevans för energianvändningen och växthusgasutsläpp Säker och tillräcklig energitillförsel Delområde 1: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Åtgärder för delområde Delområde 2: Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Åtgärder för delområde Delområde 3: Ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt ökad självförsörjning av förnybar energi Åtgärder för delområde Delområde 4: Höjd kunskapsnivå om energifrågorna Åtgärder för delområde

3 Bakgrund Lunds kommunfullmäktige beslutade mars 2012 (KF ) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en samlad klimat- och energistrategi. Strategin skulle utgå från befintliga planer och beslut och samordnas med revideringen av LundaEko. Lagen om kommunal planering (1977:439) ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi en så kallad energiplan. En energiplan ska främja hushållningen med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel samt antas av kommunfullmäktige. Huvudsyftet med detta dokument är att samordna det pågående energi- och klimatarbetet samt utgöra en konkret plan med åtgärder för att nå befintliga mål och strategier, dvs. inte utarbeta nya åtgärder. Därför kallas detta dokument energiplan och uppfyller kommunfullmäktiges beslut samtidigt som lagkravet följs. Ansvar En kommun kan överlämna en kommunal angelägenhet till ett kommunalt bolag. Den direkta styrningen av genomförandet av åtgärden är dock begränsad. Ett utpekande av ett kommunalt bolag som ansvarig för åtgärder i denna plan innebär inte en skyldighet för bolaget att genomföra åtgärden. Det förutsätter att nödvändiga beslut fattas av respektive bolagsstyrelse eller bolagsstämma. Omfattning, struktur och målgrupp Energiplanen omfattar Lunds kommun som geografiskt område, förutom den kommunala organisationen även kommunens invånare, företag, universitet etc. De övergripande klimatmålen omfattar det geografiska området. Åtgärderna i handlingsplanen avser bara den kommunala organisationen eftersom det är det som kommunfullmäktige har rådighet över. Ett flertal åtgärder vänder sig dock mot invånare, företag etc. Med utgångspunkt från de temamöten som genomförts har fyra delområden utkristalliserat sig, som utgör energiplanens huvudkapitel: Delområde 1: Delområde 2: Delområde 3: Delområde 4: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt ökad självförsörjningsgrad av förnybar energi Höjd kunskapsnivå om energifrågorna Varje delområde inleds med en beskrivning av nuläget år 2012 där det redogörs för större genomförda åtgärder, pågående arbete samt vilka hinder och utmaningar som finns för att komma vidare inom energi- och klimatarbetet. För varje delområde redovisas senast tillgängliga statistik. Därefter presenteras åtgärdsförslag som syftar till att uppnå de övergripande klimatmålen. Åtgärdsförslagen visar också hur Lunds kommun kan komma runt identifierade hinder och utmaningar inom det aktuella delområdet. För att åtgärderna ska vara mer överskådliga har de tilldelats en beteckning som visar vilket delområde åtgärden omfattar (1-4), vilken kategori(a-d) samt åtgärdens nummer (1-9). För samtliga åtgärder anges en kort beskrivning, ansvarig nämnd/styrelse, tidplan och i vissa fall, där så varit möjligt, även en kommentar avseende ekonomi kopplat till åtgärdens genomförande. För vissa av åtgärderna 2

4 har en huvudansvarig åtgärdsägare angetts när det bedömts som nödvändigt. För övriga åtgärder med flera åtgärdsägare är utgångspunkten att de för att uppnå åtgärden arbetar utifrån sina egna verksamheter och förutsättningar. Målgruppen för energiplanen är huvudsakligen den kommunala organisationen (förvaltningar och bolag) som ska arbeta med genomförandet av åtgärdena. Samtidigt ska energiplanen kunna användas av olika sakkunniga externa aktörer (byggherrar, företag, branschorganisationer, regionala aktörer etc.) som vill sätta sig in i kommunens energi- och klimatarbete samt bidra till att klimatmålen uppnås. En kortfattad populärversion av energiplanen, som riktar sig mot invånare, skolelever etc, ska tas fram. Aktualitet och åtgärdsuppföljning Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell energiplan. Energiplanens åtgärder avser perioden och tanken är att energiplanen under denna period utgör ett viktigt verktyg för att Lunds kommun ska kunna uppnå de övergripande klimatmålen. Lunds kommuns klimatmål utgör den övergripande målsättningen för energiplanen och som följs upp med jämna mellanrum av kommunstyrelsen. Energiplanens åtgärder kommer att följas upp årligen under själva genomförandetiden och samordnas med uppföljningen av LundaEko och miljöledningsarbetet. Under år 2017 är det rimligt att en större uppföljning av energiplanens åtgärder genomförs och redovisas i kommunfullmäktige. Därefter kan beslut tas, om lämplig nivå av revidering/omarbetning. På detta sätt kan planen även fortsättningsvis bli ett handfast verktyg för att nå de övergripande klimatmålen. Hur energiplanen arbetats fram Arbetet med Lunds kommuns energiplan började i maj 2012 med tillsättande av en extern projektledare (H-Process). Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet har varit den enhet inom kommunen som lett och samordnat arbetet med energiplanen. Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott har utgjort styrgrupp. Som ett första steg togs en förstudie fram. Den innebar en översyn av befintliga styrdokument i kommunen tillsammans med insamling av statistik för olika områden som energianvändning, förnybar energi, miljöfordon, utsläpp av växthusgaser etc. Med utgångspunkt från förstudien utarbetades ett förslag till arbetsprocess. Förslaget presenterades för kommunens bolag och förvaltningar vid ett planeringsmöte i juni Efter inkomna synpunkter reviderades förslaget till ett slutgiltigt arbetsupplägg med fem temamöten under perioden augusti till oktober Dessa olika teman var: 1. Energieffektiva och miljöanpassade 2. Ökad självförsörjning av förnybar energi 3. Optimerad energianvändning 4. Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader 5. Höjd kunskapsnivå om energifrågorna På mötena deltog representanter från berörda förvaltningar och de kommunala bolagen, samt även externa aktörer som bl.a. Region Skåne, Biogas Syd, Lunds Universitet, Skånska Energi, 3

5 byggherrar, föreningen Klimatkommunerna. Under möten diskuterades vad som är på gång inom det aktuella området med fokus på att identifiera var kommunen står idag samt vilka hinder och utmaningar som finns för att komma vidare i energi- och klimatarbetet. Därefter genomfördes gruppdiskussioner avseende lämpliga åtgärder. Parallellt med temagrupperna har även information om arbetet presenterats för styrgruppen, som bidragit med synpunkter för det fortsatta arbetet. Efter det att temamötena genomförts hölls ett avslutande seminarium där förvaltningschefer och VDs från flera av kommunens förvaltningar och bolag deltog och bearbetade de inkomna åtgärdsförslagen och lämnade synpunkter på vidare utformning av energiplanen. Koppling till andra styrdokument och ledningssystem De övergripande klimatmålen för Lunds kommun utgör grunden för energiplanen. Parallellt med att energiplanen arbetats fram pågår en revidering av Lunds program för ekologisk hållbar utveckling, LundaEkoII, där målsättningar inom olika områden med relevans för energiplanen utarbetas. LundaEkoII är ett viktigt styrdokument som är länken mellan de övergripande klimatmålen och energiplanens åtgärder. Även kommunens övriga styrdokument som exempelvis strategi för ett hållbart transportsystem, LundaMaTs, och Miljöbyggprogram SYD bidrar till att uppnå de övergripande klimatmålen. En avstämning har gjorts för att minska överlappet och undvika motsägelser mellan energiplanen och övriga styrdokument. Översiktsplanen ska liksom LundaEko ses som ett ramverk för energiplanen (se figur 1). Figur 1. Energiplanens relation till övriga styrdokument med koppling till miljö, energi och klimat. Den röda färgen indikerar att LundaEko inte är antaget när energiplanen arbetats fram. I Lund har de kommunala förvaltningarna och bolagen infört miljöledningssystem. Inom ramen för miljöledningssystemet ser man över verksamheten och beskriver dess miljöpåverkan, sätter upp mål samt tar fram handlingsplan med konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås. Med jämna mellanrum granskar en utomstående miljörevisor miljöarbetet och ger förslag till förbättringar. Som framgår pågår redan idag ett omfattande energi- och klimatarbete inom kommunen. Med bakgrund av detta är det av central betydelse att energiplanens mål och åtgärder har en nivå som harmonierar med miljöledningssystem. 4

6 Figur 2. Energiplanens förhållande till Lunds klimatmål, LundaEko och Miljöledningssystemet. Den röda färgen indikerar att LundaEko inte är antaget när energiplanen arbetats fram Målsättningar Lunds kommunfullmäktige antog den 26 augusti 2010 nya klimatmål för Lunds kommun som geografiskt område. Dessa mål utgör den övergripande målsättningen för energiplanen. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med år År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Borgmästaravtalet Lunds kommun har skrivit på Borgmästaravtalet och energiplanen kommer att bidra till att kommunen lever upp till avtalet. Borgmästaravtalet är en överenskommelse för kommuner inom EU som vill nå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 20 % minskning av CO 2 -utsläpp till Minskat energibehov För att nå de övergripande energi- och klimatmålen ska Lunds kommun i första hand minska behovet av energi. Den fysiska samhällsplaneringen och även livstils och beteende är viktiga delar för att åstadkomma ett minskat behov av energi i samhället. Principer om hållbar stadsutveckling finns väl beskrivna i översiktsplanen ÖP2010 och LundaMaTs. Att minska ett samhälles behov av energi handlar till exempel om att bygga staden så att behovet av transporter minskar, att bygga husen så välisolerade att behovet av energi för uppvärmning minskar, att bygga in smarta mätsystem som påverkar boende och brukares energibeteende, att driva kampanjer om livsstilsfrågor etc. En viktig utgångspunkt i energiplanen är därför att den bästa kilowattimmen är den sparade. Här gäller det även att ha ett primärenergiperspektiv för bränslets hela livscykel. 5

7 Primärenergi och systemperspektiv Inom ramen för arbetet med energiplanen är begreppen primärenergi och systemperspektiv centrala för att beskriva energisystemet. Med systemperspektiv syftas i energiplanen på att ha en överblick över hela energisystemet, inte bara de enskilda delarna, eller enskilda fastigheter. Genom att ha ett övergripande och brett synsätt möjliggörs att flera hållbarhetsaspekter tas i beaktande vid förändringar i energisystemet. Med ett systemperspektiv är det lätt att se både positiva och negativa aspekter av t.ex. lokal biogasproduktion eller återvinning av spillvärme. Med synsättet i exemplet tydliggörs kretslopp som sluts, fossila bränslen som ersätts, att primärenergianvändningen minskar, att lokala arbetstillfällen skapas och att det krävs fler transporter och nya ledningar måste dras etc. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska alltid åtgärdens positiva och negativa hållbarhetsaspekter (miljömässiga, sociala samt ekonomiska) kartläggas ur ett systemperspektiv. Primärenergi innebär att man ser till energianvändningens hela livscykel och den omfattar utvinning, förädling, transport och distribution av den energikälla som används. Som mätetal för hur mycket primärenergi som en energikälla utnyttjar används primärenergifaktor (PEF 1 ). Med drivmedel som exempel innebär primärenergi att inte bara mängden bränsle som tankas i fordonet beaktas utan även den energi som gått åt när bränslet utvunnits, producerats, samt transporterats och distribuerats till tankstället. På samma sätt förhåller det sig med användningen av elenergin då primärenergin avgörs av produktionssättet. El producerad i ett europeisk kolkondenskraftverk, med låg verkningsgrad, har en högre primärenergifaktor än el producerad i ett bioenergieldat svenskt kraftvärmeverk, med hög verkningsgrad och kombinerad el och värmeproduktion. Det är därför viktigt att inte enbart se till köpt energi, utan även hur den energin som köpts blivit producerad. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska alltid primärenergianvändningen beräknas och åtgärderna ska leda till minskad primärenergianvändning. Miljövärdering av el När det gäller användningen av el så är det vanligt att utgå från de olika systemperspektiven; svensk, nordisk och europeisk elproduktion. Enligt siffror från Svensk Energi, publicerade hos Svensk Fjärrvärme, var utsläppen från nordisk elproduktion cirka 100 g CO 2 /kwh år 2010 och den förnybara andelen var 60 procent. Det kan jämföras med motsvarande siffra för hela Europa, ca 400 g CO 2 /kwh. Den systemgräns som Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har valt, när en elkonsument ska följa upp miljöpåverkan av sin elanvändning, är den väl integrerade nordiska elmarknaden. Svensk Energi ger varje år ut en vägledning för ursprungsmärkning av el där de nordiska koldioxidutsläppen och andelen förnybar el redovisas. Där det har räknats fram en nordisk så kallad residualmix, i vilken elproduktionen korrigerats för handel med produktionsspecifik el. Det är viktigt att Lunds kommun vid varje projekt, som innebär en ökad elanvändning, tar med elproduktionens miljöpåverkan i beaktande. 1 Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att primärenergifaktorn som används kan variera mellan åren samt är en schablonfaktor, bestämd och skapad, för att göra en bedömning av verkligheten. 6

8 Systemgräns 2 Energiplanens huvudsakliga fokus är enligt lagkravet att beskriva produktion, användning och distribution av energi inom kommunen som geografiskt område. Kraftringens verksamhet omfattar ett större geografiskt område än Lunds kommun, bland annat har de ett sammankopplat fjärrvärmenät med andra kommuner, Lomma och Eslöv. Lunds kommun som geografiskt område fungerar därför inte fullt ut som systemgräns då Kraftringen driver fjärrvärmenätet som en enhet. De åtgärder som genomförs har till syfte att uppnå optimal nytta i nätet som helhet, inte med fokus på en specifik kommun. Genom att vidta åtgärder i grannkommunerna kan dock även fjärrvärmen i Lund förbättras, exempelvis genom Örtoftaverket. Samtidigt gör Örtoftaverket att användningen av naturgas i Lund minskar. Utgångspunkten för nulägesbeskrivningen har därför varit att med hjälp av fjärrvärmeanvändningen i de olika kommunerna, Lund-Lomma-Eslöv, ta fram en fördelningsnyckel som sedan använts vid allokeringen av tillförda bränslen samt producerad mängd fjärrvärme och el för Lunds kommun. Även kommunen som organisationen utgör en typ av systemgräns med relevans för energiplanen. Det är endast genom sin egen verksamhet som kommunen har full rådighet och åtgärderna i handlingsplanen omfattar endast åtgärder där Lunds kommuns förvaltningar och bolag är åtgärdsägare. Åtgärderna innebär samtidigt i flera fall att minska klimatpåverkan från andra/fler verksamheter än den kommunala, invånarna, transporter, näringsliv etc). Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att även om kommunen, både som organisation och som geografiskt området, utgör systemgränser ska systemperspektivet genomsyra energiplanen. 2 Systemgränser Systemgränser kan vara geografiska, organisationsspecifika eller tidsmässiga. Den geografiska systemgränsen är kommunen som geografiskt område och den organisationsspecifika är när man koncentrerar sig på kommunen som organisation. Tidsmässiga systemgränser kan exempelvis innebära att data tidigare än 1995 inte användas. Vanligast i energi- och klimatstrategiarbetet är att betrakta kommunen (motsvarande på länsnivå) som ett geografiskt område. Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) syftar också till kommunen som geografiskt område. Flera kommuner inventerar även energianvändning och utsläpp för kommunen som organisation. I IVL:s rapport B1822, diskuteras systemgränser och metodval vid en förändrad energianvändning. Källa: Energimyndigheten 7

9 Energitrappan När energiplanen arbetats fram har politiker och tjänstemän efterfrågat ett gemensamt förhållningssätt för hur kommunen kan arbeta med energianvändning och energiproduktion utifrån ett primärenergiperspektiv. I figur 3 presenteras den s.k. Energitrappan som ska vara vägledande för Lunds kommun vid all användning och produktion av energi. Figur 3. Energitrappan. Energitrappan beskriver det förhållningssätt som bör vara vägledande för kommunens förvaltningar och bolag i deras verksamheter. Steg ett, minskat energibehov Steg ett ska alltid vara att minska energibehovet. Utgångspunkten är att all energianvändning har negativ miljöpåverkan och den bästa kilowattimmen är den som inte används. Det översta trappsteget har en tydlig koppling till delområdena 1, 2 och 4 i energiplanen. Det kan exempelvis handla om att förtäta staden, effektivisera användning av fordon, välja energieffektiva fordon eller att bygga energieffektiva hus med intelligenta energilösningar som minskar behovet av energi. Vid effektiviseringsåtgärder är det samtidigt viktigt att minska energianvändningen ur ett livscykelperspektiv dvs. primärenergin. Primärenergiperspektivet innebär att det antal kilowattimmar som finns redovisade på elräkningen inte ger hela bilden, utan att man dessutom måste ta hänsyn till förluster och energiåtgång under produktion och distribution, se stycket Miljövärdering av el. Perspektivet innebär till exempel att om en prioritering måste ske vid renovering av fastigheter, är det viktigare att minska elanvändningen än att använda fjärrvärme som producerats från förnybara bränslen. Steg två, spillvärme Nästa steg i energitrappan är att ta tillvara spillvärme. Alternativet till att använda spillvärmen är att släppa ut den i den omgivande miljön via vatten eller luft, dvs. elda för kråkorna. Spillvärme ska därför alltid tas tillvara innan ny värmeproduktion tas i bruk. I vissa fall har spillvärmen även en så hög temperatur att det kan vara ett alternativ att omvandla den till el. Med utgångspunkt från detta har spillvärmen primärenergifaktor 0 och hela miljöbelastningen läggs istället på den ursprungliga energianvändningen i verksamheten där spillvärmen uppstått. Även om spillvärme har låg primärenergifaktor ska minskat energibehov (steg 1 i energitrappan) alltid beaktas först. 8

10 Steg tre, förnybart Förnybar energi, som exempelvis solenergi, vindkraft, biobränsle, biogas, geotermi etc. ger låga utsläpp av fossila växthusgaser. Förnybar energi ska därför väljas framför ändliga resurser. Utifrån ett livscykelperspektiv har förnybar energi ibland hög primärenergifaktor, dvs. det krävs mycket energi för att framställa den förnybara energin. För att minska primärenergianvändningen ska därför alltid avfall och restprodukter prioriteras framför jungfrulig råvara, vid framställning av förnybar energi. Steg fyra, ändliga resurser Hit räknas bland annat kol, olja, naturgas och bensin, som ger utsläpp av fossil koldioxid. Även kärnkraft bygger på ändliga resurser och har dessutom mycket hög primärenergifaktor. I möjligaste mån ska ändliga resurser undvikas totalt, men när de är nödvändiga att använda ska de prioriteras utifrån låga utsläpp av växthusgaser och låg primärenergifaktor. Detta innebär bland annat att avfall och restprodukter ska användas i första hand. 9

11 Lägesbeskrivning 2012 Här följer en beskrivning av övergripande energi- och klimatstatistik för Lunds kommun samt hur kommunen verkar för säkra och tillräckliga leveranser av energi. Energi- och klimatstatistiken har till syfte att ge en bild av läget inom Lunds kommun som geografiskt område och avser antingen år 2010 eller 2011, vilket var senast tillgängliga statistik år 2012, då nulägesanalysen arbetats fram. Statistik för uppvärmning är graddagskorrigerad och för mer ingående statistik, se respektive delområde. Utsläpp av koldioxid Som framgår av figur 4 var utsläppen av växthusgaser år 1990, inom Lunds kommun, ton uttryckt som koldioxidekvivalenter. År 2010 hade utsläppen minskat till ton, vilket motsvarar 3,2 procents sänkning. De dominerande sektorerna är energiförsörjning och transporter. Medan utsläppen från energiförsörjningen minskat mellan 1990 och 2010 har utsläppen från transportsektorn, tvärtemot ökat. Även om den totala minskningen är ett steg i rätt riktning, finns det mycket kvar att göra för att nå kommunens klimatmål att minska 50 procent till 2020 (jämfört med 1990) Figur 4. Utsläpp av växthusgaser i Lunds kommun fördelat på sektorer (ton koldioxidekvivalenter), år 1990 jämfört med år Källa: SMED. 10

12 Tillförd energi Inom Lunds kommun tillfördes år 2011 (se figur 5) 2682 GWh energi, fördelat på olika bränslen och energikällor. Drivmedel, huvudsakligen bensin och diesel, utgjorde tillsammans med etanol, FAME 3, RME samt fordonsgas mer än en fjärdedel av den totala energianvändningen i kommunen. 28 procent av den totala tillförda energin utgjordes av importerad elenergi, dvs. summan av den el som distribuerats i kommunen exklusive den el som producerats. Den naturgas som distribuerats till olika slutanvändare inom kommunen motsvarade ca 20 procent av den totala tillförda energin i kommunen. Av den totala tillförda mängden energi utgjordes mer än en fjärdedel av förnybar energi, totalt 660 GWh, inkluderat spillvärme och värmen från värmepumpar. Vindkraft Köpt värme 9,8 (halmbaserad) 28 Bioolja 167 Spillvärme 75 Bensin 374 Etanol 24 Importerad el 742 Diesel 257 FAME 14 Biogas 11 Övrigt 0,66 Värme från värmepumpar 324 Naturgas 529 Eldningsolja 18 Returträ, ved och pellets 110 Figur 5. Energitillförsel för Lunds kommun år 2011 (GWh). Kategorin övrigt motsvarar RME (0,18 GWh), värme från solfångare (0,27 GWh) och el från solceller (0,21 GWh). Med importerad el avses den totala distribuerade elen inom kommunens gräns exklusive den som producerats i Lund (ex. genom kraftvärme, vindkraft och solceller). Källor: SCB, Sotningsväsendet i Lund, Skånska Energi, E-ON, Länsstyrelsen i Skåne, Kraftringen samt Lunds kommunkontor. Omvandling När det gäller omvandling av tillförda bränslen till el och fjärrvärme så har Kraftringen en omfattande verksamhet med flera anläggningar. I Lund har man Gunnesboverket (el och fjärrvärme), Södra Verket (fjärrvärme och fjärrkyla) samt Ångkraftverket (fjärrvärme och fjärrkyla). I Lomma finns Återbruket (el och fjärrvärme) och Panncentral Alnarp (fjärrvärme). 3 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Från den 1 augusti 2006 blir det möjligt att blanda i upp till 5 % FAME i miljöklass 1 dieselbränsle. Den FAME som används måste uppfylla kvalitetskraven i SS-EN Källa: Petroliuminstitutet 11

13 I Eslöv finns ett flertal hetvattencentraler (kv. Betan, kv. Närke, kv. Laxen, kv. Sallerup) där samtliga är fjärrvärmeanläggningar. Förutom produktion i de egna anläggningarna köps spillvärme från Nordic Sugar (Örtofta) samt fjärrvärme från Svenstorps gods, Björnstorps gods och Ellinge gods. Utöver dessa finns i Lunds kommun även fjärrvärmeproduktion i Dalby samt S Sandby (gaspannor). För mer info om Kraftringens energisystem, se bilaga 1. Totalt producerade Kraftringen år ,8 GWh el genom kraftvärmeproduktion vid de två anläggningarna Gunnesboverket (gasturbin) och Återbruket i Lomma (returträ). En fördelningsnyckel har använts, baserad på fjärrvärmeanvändningen inom Lund-Lomma- Eslöv-nätet, för att fördela rätt mängd av elproduktionen (dvs. av den totala produktionen som skett i båda kommunerna) på Lunds kommun 4. El producerades även från solceller (0,21 GWh) och vindkraft (9,75 GWh). Totalt motsvarade den lokala elproduktionen i Lund ca 8 procent av kommunens totala elanvändning. Vidare producerades totalt 765 GWh fjärrvärme inom Lunds kommun fördelat på olika produktionsanläggningar (graddagskorrigerad siffra motsvarar 804 GWh). Energianvändning I figuren 6 framgår hur energianvändningen i Lunds kommun år 2011, fördelar sig inom olika sektorer. För sektorn industri är det huvudsakligen el (165 GWh) och naturgas (167 GWh) som är energibärare tillsammans med fjärrvärme (64 GWh) och diesel (28 GWh). Servicesektorn i figuren utgörs av olika icke-kommunala verksamheter som elförsörjning av kontor och lager, detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning etc. Inom denna sektor användes främst el (181 GWh) och fjärrvärme (113 GWh). I offentlig verksamhet användes huvudsakligen el (250 GWh) och fjärrvärme (161 GWh) samt en liten andel naturgas för uppvärmning av lokaler (7,9 GWh). I hushållssektorn användes huvudsakligen fjärrvärme (467 GWh), el (218 GWh) och naturgas (66,3 GWh), dessutom användes ca 11 GWh ved och pellets. Värmepumpar i villor beräknades tillföra ca 29 GWh värme. Inom transportsektorn var bensin (374 GWh), diesel (216 GWh) och naturgas, som andel i fordonsgas, (37,8 GWh) de dominerande energislagen. Förnybara drivmedel som FAME (låginblandning), etanol (E85 och låginblandning), RME och biogas (7,15 GWh) motsvarande totalt 43 GWh och utgjorde 6,3 procent av den totala drivmedelsanvändningen. Transporter 26% Industri 16% Service 12% Hushåll 30% Offentlig verksamhet 16% Figur 6. Energianvändning i Lunds kommun år 2011, fördelat på sektorer. 4 Se stycket Systemgräns för mer info. 12

14 Framtida satsningar med relevans för energianvändningen och växthusgasutsläpp Växthusgasutsläppen från transportsektorn (transporter och arbetsmaskiner) har, i Lund, ökat med närmare 10 procent mellan 1990 och Mellan 2009 och 2010 ökade utsläppen med ca 2 procent. Samtidigt uppmättes det högsta enskilda värdet år 2005 och därefter är trenden något minskande (Källa: SMED). Även om miljöfordonen ökar i antal de närmsta åren är det tydligt att det ökade transportarbetet innebär en utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser från denna sektor i tillräcklig takt för att klimatmålen ska kunna uppnås. En viktig åtgärd blir den planerade biogasanläggning utanför Dalby som ska stå klar till Anläggningen ska producera biogas så det på årsbasis räcker till ca 15 procent av den totala personbilsflottan i kommunen som geografiskt område. Parallellt med detta pågår andra viktiga åtgärder bl.a. inom LundaMaTs som syftar till att minska transportarbetet inom kommunen. Åtgärder som bidrar till minskat transportarbete, biogasanläggningen i Dalby samt fortsatt ökad andel miljöbilar kan på sikt bidra till att minska klimatpåverkan från denna sektor. Kraftringen bygger en stor biobränslebaserad, kraftvärmeanläggning i Örtofta, Örtoftaverket 5. Anläggningen kommer att, efter den beräknade drifttagningen i mars 2014, tillgodose halva fjärrvärmebehovet, ca 500 GWh, i Lund, Lomma och Eslöv. Här kommer lokala biobränslen som skogsavfall och returträ att omvandlas till både värme och el. Örtoftaverket kommer att ersätta flera äldre anläggningar och därmed öka Kraftringens andel av förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med närmare ton årligen samtidigt som ca 220 GWh förnybar el produceras. Detta blir en viktig åtgärd i arbetet med att nå klimatmålen. Vidare kan fjärrvärmen i Lund helt och hållet bestå av förnybar och återvunnen värme till år 2020 genom Örtoftaverket och spillvärme från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS 6 Det är viktigt att i sammanhanget nämna att ESS-anläggningen och MAX IV kommer att ha hög effektanvändning av el. Enligt beräkningar gjorda inför Lunds ansökan om värdskapet, skulle ESS förbruka cirka 350 GWh el per år. I den lösning som nu utarbetats har energiförbrukningen minskats till 250 GWh per år. ESS undersöker för närvarande möjliga lösningar och en nybyggd vindkraftpark på vindkraftverk skulle kunna tillgodose anläggningens årliga förbrukning och även generera intäkter. Det mesta av den tillförda elenergin måste kylas bort. ESS i samverkan med Kraftringen planerar att återvinna en stor del av värmen till fjärrvärmenätet. Målet är att återvinna minst 60 procent av den spillvärme som uppstår i anläggningen. Enligt preliminära siffror kommer Max IV, när anläggningen är fullt utbyggd ca år 2020, att använda ca 35 GWh el per år. Spillvärme kommer också att återvinnas från MaxIV. 5 Detta är Örtoftaverket; Utanför Eslöv byggs just nu ett av Sydsveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. När Örtoftaverket står klart i mars 2014 kommer det att producera värme till hushåll i Lund, Eslöv och Lomma samt el motsvarande hela behovet i Eslöv. Verket eldas med biobränsle (skogsbränsle, returträ och torv) och bidrar därmed till en hållbar energiutveckling och regionens klimatmål. Genom Örtoftaverket räknar man med en årlig sänkning av regionens koldioxidutsläpp med ton. Örtoftaverket är Kraftringens största satsning någonsin med en investering på 1,8 miljarder kronor. Källa, hemsida Kraftringen. 6 Kraftringen ingår tillsammans med E.ON i ett samarbetsavtal med ESS för att utveckla optimala energilösningar för den kommande forskningsanläggningen. Källa, hemsida Kraftringen. 13

15 Säker och tillräcklig energitillförsel Enligt lagen om kommunal energiplanering ska energiplanen bidra till en säker och tillräcklig leverans av energi. När det gäller tillräcklig leverans så redogörs för hur kommunen lever upp till detta bl.a. under delområde två ökad självförsörjning av förnybar energi producerades ca 8 procent av den el som används i Lund inom kommunens gränser. Resterande el utgör importerad el in till kommunen. Situationen är likartad i hela det södra elområdet, vilket gör att elpriserna är högre här än i Norrland. Detta är ett skäl att öka den lokala produktionen av förnybar el. Samtidigt är det viktigt att den förnybara energiproduktionen hänger ihop med energitrappen, se stycket primärenergi och systemperspektiv, och att kommunen strävar mot energieffektivisering parallellt med ökad produktion. Genom att minska energianvändningen genom effektivisering och samtidigt öka produktionen av förnybar energi uppnår Lunds kommun en högre självförsörjningsgrad. 7 På drivmedelssidan är den lokala självförsörjningsandelen ännu lägre, medan den är god på värmesidan. Detta, i kombination med att det är svårast att ställa om transportsektorn till förnybart, gör att Lunds kommun, som organisation, prioriterar att använda biogas som drivmedel. När det gäller lagens krav på planering för säker leverans så finns det i Lunds kommun tre elnätsbolag. Kraftringen äger elnätet i Lunds tätort, Skånska Energi AB äger elnätet i större delen av den östra delen av kommunen och E.ON äger en mindre del av elnätet i den sydöstra delen. När det gäller arbetet med att säkerställa leveranser av energi, så finns ett bra skydd för elnätet i Lunds kommun. Alla Kraftringens ledningar är nedgrävda. Skånska Energi AB har en del luftledning inom kommunen. E.ON och Svenska Kraftnät har högspänningsledningar som fortfarande är luftledningar, bl.a. på Väster och vid Södra Sandby. Till Kraftringens elnät finns två inmatningspunkter från E.ONs regionnät, ett vid MAX IV och ett i Värpinge. Där har E.ON en luftledning på 130 kv fram till båda dessa punkter. Blir det avbrott i en av E.ON inmatningspunkt går det, med E.ONs tillåtelse, att mata hela nätet från den kvarvarande inmatningspunkten. Det finns inga dieselgeneratorer som kan ersätta inmatningarna från E.ON. Det finns däremot ett antal generatorer som kan kopplas in lokalt för att mata lågspänningsanslutna kunder. Skånska Energi AB har egna inmatningspunkter från E.ONs regionnät som överför el till deras lokalnät. Kommunen arbetar med att årligen uppdatera en risk- och sårbarhetsanalys. Den omfattar delar som el- och värmedistribution samt tillgång på drivmedel kopplat till potentiella risker. Här behandlas även klimatanpassning övergripande och i analysen finns vissa förslag på åtgärder för att minska riskerna. Kraftringen genomför även årligen risk- och sårbarhetsanalyser för el- och fjärrvärmenätet. Övriga lagar och styrdokument inom området Säker energitillförsel är bl.a. ellagen, samt handlingsplan för att korta ned avbrottstider, den sistnämnda håller på att arbetas fram parallellt med energiplanens framtagande. 7 Motivering: Genom att minska den totala energianvändningen och samtidigt öka produktionen av förnybar energi så blir vi mer självförsörjande. Ponera följande räkneexempel: Säg att vi använde 900GWh el inom lunds kommun 2011 samt producerade 72GWh förnybar el inom kommunen, genom kraft-värme, solceller och vindkraft. Det innebär att vi har en självförsörjning med ca 8%. (72/900=0,08) Säg att vi 2015 istället använder 700 GWh el inom Lunds kommun (tack vare energieffektivisering) och samtidigt producerar 80GWh förnybar el (inom kommunens gräns). Då har vi en självförsörjning med ca 11,5% (80/700=0,

16 När det gäller fjärrvärme så har Kraftringen ett flertal olika anläggningar inom Lunds kommun; Gunnesboverket, Ångkraftverket och Södra verket. De har även två gaspannor i Södra Sandby och Dalby. Dessutom köper de in värme från vissa andra aktörer, bl.a. spillvärme från Nordic Sugar (Örtofta), halmbaserad värme från Björnstorps gods. Denna utspridda produktion innebär att riskerna kopplat till problem med distribution och produktion minskar. Riskerna att driftsstörningar i enskilda produktionsanläggningar drabbar slutanvändarna minskar då fjärrvärmenäten i Lund, Lomma och Eslöv är sammankopplade. 15

17 Delområde 1: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Lägesbeskrivning år 2012 Här ges en beskrivning av hur situationen såg ut år 2012 avseende energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel i Lunds kommun som geografiskt område. Exempel ges utifrån de diskussioner som hölls inom ramen för de fem temagruppsmötena och syftet är att beskriva vad som är genomfört, vad som är på gång, att belysa hinder och framgångsfaktorer samt de utmaningar som ligger till grund för de åtgärdsförslag som anges i planen. All statistik för 2012 har inte funnits tillgänglig när energiplanen togs fram där har statistik från 2010 och 2011 använts. Upphandling av fordon Lunds kommun har under 2010 skapat en ny upphandlingsmodell samt antagit nya riktlinjer för avrop av fordon. I upphandlingsmodellen finns ramavtal på fyra år med leverantörer där dessa har möjlighet att varje år redovisa nya fordonsmodeller. På detta sätt får kommunen ett bredare utbud och kan ta tillvara teknikutvecklingen. Förvaltningar och bolag avropar kontinuerligt fordon utifrån riktlinjerna och detta arbetssätt har på kort tid lett till en stor ökning av bl.a. gasbilar i Lunds personbilsflotta. När det gäller specifikt elbilar kvarstår samtidigt en utmaning i den stora osäkerheten kopplat till andrahandsvärdet, motsvarar ungefär tio procent efter tre år, och när det gäller fordon som går på RME, Rapsmetylester, fanns våren 2013 inga på anbud. Det är i sammanhanget viktigt att lyfta det faktum att kommuner som ställer krav på leverantörer kan påverka marknaden. Lunds kommun är medlem i Biogas Syd och erfarenheter från nätverket visar att, genom att fatta taktiska beslut och utveckla rätt upphandlingsmodell, kan marknaden påverkas så att miljövänligare och energieffektivare fordon går att få fram. Här har kommunen möjlighet att gå före och driva utvecklingen. Kommunens egen fordonsflotta Kommunens egna innehav av tunga fordon, exklusive de kommunala bolagen, var vid årsskiftet 2011/ lastbilar och 38 traktorer. Renhållningsverket har sedan 1997 arbetat med att ställa om fordonsflotta till biogas och av totalt 48 fordon är 31 stycken biogasfordon. Överlag finns goda erfarenheter gällande användningen av dessa fordon men ett problem som identifierats i vissa specifika fall, är brist i motorstyrkan. Detta har bl.a. visat sig när man kört tunga lass i större uppförsbackar. I dagsläget används därför dieselfordon för dessa uppdrag. Vidare har markentreprenad 8 i dialog med leverantörer av tunga fordon fått informationen om att användning av diesel-gas hybridfordon skulle kunna innebära att en stor del diesel åtgår vid t.ex. tomgångskörning vid arbete med kran, bilar som lyfter t.ex. pallar eller parkavfall på släp. Det är en utmaning att handla upp alternativa fordon på förnybara drivmedel som klarar dessa situationer. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att tillgången till tunga specialfordon med förnyelsebart bränsle än så länge är mycket liten. Det finns totalt 384 personbilar och lätta lastbilar som ägs av Lunds kommun, exklusive bolag. Av dessa utgör bensin och diesel ca 78,9 procent, etanol 3,4 procent, gas 15,4 procent samt el/hybrider 2,1 procent. Som några goda exempel på bolag och förvaltningar som arbetar aktivt med att ställa om fordonsflottan kan nämnas LKF och vård och omsorgförvaltningen. LKF har 47 st servicefordon varav mer än hälften drivs av gas och el. Vård och omsorgsförvaltningen har år st personbilar varav 73 är miljöfordon där 44 drivs av 8 Lundafastigheter och Markentreprenad utgör affärsområden inom Serviceförvaltningen. 16

18 gas. Båda har gjort en stor omställning i linje med de nya riktlinjerna för inköp av fordon och byter kontinuerligt ut sina fossildrivna fordon till framförallt gasbilar. Ett problem är fordon inom hemtjänsten som går ute i byarna, t.ex. i Veberöd där tillgång till biogas saknas. I dagsläget har Vård och omsorg löst detta med dieselbilar i dessa områden, men ett biogastankställe skulle underlätta för verksamheterna. När det gäller elfordon av typen personbilar så finns det våren 2013 ca tio stycken i hela Lunds kommun varav Kraftringen äger fyra stycken. LKF har ca 10 st arbetsfordon som drivs på el, s.k. Club Car. Elbilar kan fungera i vissa kommunala verksamheter t.ex. där man kör kortare sträckor och kan ladda bilen över natten. För de bilar som går dygnet runt inom hemtjänsten blir det svårare, då det idag tar ca 8-12 timmar att ladda en elbil vid de laddstolpar som finns i kommunen. Vid laddning i snabbladdningsstationer tar det endast minuter. Inköpskostnaden för elbilar är förnärvarande högre än motsvarande konventionell bil. Det blir därför en utmaning för kommunen att hitta nya affärsmodeller etc. för att kunna gå före och vara delaktig i att skapa en marknad för elbilar. I samband med att det nya förvaltningshuset Kristallen färdigställs under år 2014, planeras en bilpool där de flesta kommunanställda får tillgång till de senaste och energieffektivaste miljöfordonen på marknaden för resor inom tjänsten. Tankar finns även på att se över möjligheterna att öppna upp bilpoolen för privata avtal med kommunanställda och närboende då läget är centralt. Det skulle kunna bidra till att minska antalet bilar i Lund. Distribution av drivmedel Kraftringen arbetar även med att utveckla laddinfrastruktur för elfordon och bl.a. finns det nu 15 stycken laddstolpar på olika platser i staden. När det gäller RME finns våren 2013 ett tankställe på Gastelyckan där det tankades totalt 20 m 3 (0,18 GWh) år Intresset behöver dock öka om produktion och användning av RME ska bli större. Värt att nämna i sammanhanget är att detta utgör ett problem för LKF avseende tillgängligt drivmedel till de fordon som bolaget använder för drift och skötsel. LKF har ett antal traktorer som skulle kunna drivas på RME, men p.g.a. lång resväg till det enda tankstället är det idag inte möjligt att tanka dessa. Kraftringen strävar också efter att öka andelen tankställen för biogas. I dagsläget finns redan tre publika tankställen för biogas; Gastelyckan, Gunnesbo och Dalby, samt tre privata tankställen varav två är för bussar och en för Renhållningsverket. De privata tankställena finns även dessa på Gastelyckan och Gunnesbo samt ett vid bussdepån i närheten av Lunds Central. Upphandlade transporttjänster samt tung trafik Lunds kommun överlät i april 2013 ansvaret av stadstrafiken till Skånetrafiken. De ca 50 stadsbussarna drivs på naturgas och det är en utmaning att ställa om till ren biogas till 2020 i enlighet med Skånetrafikens vision om att vara fossilbränslefri. Upphandling av skolskjutsar har genomförts och upphandling av färdtjänst påbörjades Det rör sig om ca personalfordon och specialfordon till färdtjänsten och 16 bussar till skolskjutsen. Inom skolskjutsarna kommer nya typer av bussar och tekniker att prövas. I Lunds kommun finns en miljözon inom ett avgränsat geografiskt område där endast miljöklassade fordon tillåts att köras in. Denna åtgärd har bidragit till att det i Lund nu finns bussar som går på fordonsgas. Miljözoonens geografiska område omfattar endast en mindre delar av staden Lund. Stora delar av lastbilstrafiken t.ex. i industriområden, omfattas inte av miljözonen. En utmaning blir att utveckla arbetet med miljözonen så att trycket ökar på användarsidan och då främst inom industriområdena. 17

19 Fordonsflottans energianvändning och klimatutsläpp Transporter och arbetsmaskiner utgör totalt 41 procent av Lunds kommuns totala utsläpp av växthusgaser (figur 4). När det gäller den inbördes fördelningen mellan olika transportsektorer (figur 7) är det tydligt att personbilar dominerar. I Sverige fanns vid årsskiftet 2011/2012 totalt 4,4 miljoner personbilar i trafik. Av dessa var 76 procent bensinbilar, 17 procent på dieselbilar, 5 procent på etanolbilar, och resterande 2 procent utgjordes av bl.a. hybrider och elbilar. I Lunds kommun som geografiskt område fanns i slutet av 2011 ca personbilar. Av dessa var 63,1 procent bensinbilar, 26,2 procent dieselbilar, 6,7 procent etanolbilar, 3 procent gasbilar och 0,9 procent el/hybrider, i denna klass ingår 9 renodlade elbilar. Det är viktigt att i sammanhanget nämna att statistiken endast avser juridiskt ägande och inte brukare. Detta är en tänkbar förklaring till att andelen gasfordon är så pass hög som tre procent. Konkret handlar det om att företag som äger fordon, och som sedan leasar ut dessa fordon till andra kommuner, har sitt huvudkontor i Lunds kommun Figur 7. Utsläpp av växthusgaser år 2010 för transportsektorn (ton koldioxidekvivalenter) inom Lunds kommun som geografiskt område samt fördelat på olika undersektorer. Källa: SMED. Kommunen har en viktig roll att bana väg för ny teknik och i sina upphandlingar införskaffa energieffektiva och miljöanpassade fordon. I Lunds kommuns organisation fanns i slutet av 2011 totalt 255 personbilar och av dessa utgjordes 49 procent av bensinbilar, 24 procent av diesel, 5 procent etanol, 3 procent el/hybrid och 19 procent av gasbilar. 18

20 / / / Antal (st) Bensin Diesel Etanol Gas El/Hybrid Figur 8. Personbilar i kommunens fordonsflotta (exkl. bolagen) vid årsskiftet 2009/2010, 2010/2011 samt 2011/2012, utifrån olika drivmedel. Källa: Miljöfordon Syd. Åtgärder för delområde 1 Här redovisas de åtgärder som nämnder och styrelser är överens om att genomföra. Åtgärderna har arbetats fram under processen med att ta fram energiplanen och har bearbetats i remissförfarandet. Det är övergripande åtgärder vilka har till syfte att bygga vidare på framgångsfaktorerna samt överkomma hinder och klara de utmaningar som diskuteras under Nuläget år Åtgärderna ska stärka arbetet med att öka andelen energieffektiva, miljöanpassade fordon samt förbättra distributionen av förnybara drivmedel. A. Miljöanpassad upphandling av fordon och entreprenader Åtgärd 1.A.1 Den nya statliga miljöbilsdefinitionen implementeras kopplat till existerande riktlinjer för inköp/avrop av personbilar och i samband med att nya upphandlingsavtal arbetas fram. För tunga fordon tar Lunds kommun fram miljökrav. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Åtgärd 1.A.2 Lunds kommun utarbetar en långtidsplan för upphandling av miljöanpassade och energieffektiva arbetsmaskiner. Omställningen ges gott om tid och målsättningen är att halvera utsläppen av växthusgaser. Ansvar: Kommunstyrelsen, Renhållningsstyrelsen, Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen Tidplan: