Fastighetsnämndens handlingar

Transkript

1 Fastighetsnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Fastighetsnämnden (2) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Nymansgatan 23, sammanträdesrum Slottet Sammanträdesdatum: Tid: 13:00 Workshop internkontroll 15:15 Fastighetsnämnd Ordförande: Carl-Johan Berthilsson Sekreterare: Sofia Lyberg

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Fastighetsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av protokollsjusterare 2 Godkännande av dagordning 3 FN2016/0183 Verksamhets- och funktionsprogram 4 FN2016/0117 Revidering av dokumenthanteringsplan och arkivbeskrivning 5 FN2014/0109 Lokaler för kontaktcenter samt ombyggnad byggnadsnämndens sessionssal - slutredovisning 6 FN2015/0192 Steningeskolan - Ny skola och förskola 7 FN2015/0199 Hallands konstmuseum - igångsättningstillstånd för till- och ombyggnation 8 FN2016/0175 Steningeskolan - flytt av objekt från verksamhet 209 till verksamhet FN2016/0182 Skavbökeskolan - flytt av objekt från verksamhet 209 till verksamhet FN2016/0167 Framtid Trönninge, samråd - remissvar 11 FN2016/0162 Dagvattenhantering i Halmstads kommun - remissvar 12 FN2015/0160 Socialförvaltningen nya kontorslokaler - hyresavtal 13 FN2016/0001 Delegationsbeslut 14 FN2016/0006 Information

4 Ärende 3 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2016/0183 Version: 1,0 Beslutsorgan: FN Enhet: Förvaltningsstab Patrick Kristensson E-post: patrick.kristensson@halmstad.se Telefon: Fastighetsnämndens verksamhets- och funktionsprogram Förslag till beslut Fastighetsnämnden fastställer verksamhets- och funktionsprogrammet. Sammanfattning Kommunens lokalanvändning medför både ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Ännu mer verkningsfullt än att effektivisera energianvändning och drift i våra lokaler är att effektivisera lokalanvändningen som helhet. En god styrning av kommunens lokalförsörjningsprocess ger ändamålsenliga lokaler och ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. En kontinuerlig lokalresursplanering skapar kännedom om den det samlade lokalbehovet på både kort och lång sikt samt ger underlag för beslut om samordning, lokaleffektivisering, fastighetsinvesteringar och externa förhyrningar. Ärendet Uppdrag Alla nämnder ska upprätta ett verksamhets- och funktionsprogram för sin nuvarande verksamhet. Programmen tjänar som underlag till en lokalrevision med den övergripande ambitionen att minska det kommunala lokalbehovet. I förlängningen ska kommunstyrelsen årligen upprätthålla en lokalförsörjningsplan på både kort och lång sikt. 1

5 Bakgrund Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett inom fastighetskontoret. Andra grupper Fackliga organisationer Förslaget till verksamhets- och funktionsprogram har skickats till fastighetskontorets fackliga representanter för synpunkter. Lista över bilagor Fastighetsnämndens verksamhets- och funktionsprogram För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef 2

6 Fastighetsnämndens verksamhets- och funktionsprogram Fastställd av fastighetsnämnden FASTIGHETSNÄMNDEN

7 FASTIGHETSNÄMNDEN Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Bakgrund 3 3 Fastighetsnämndens verksamhets- och funktionsprogram Organisation Funktionsprogram Verksamhetsprogram 6 Förvaltningsstab 6 Fastighetsavdelning 7 Driftavdelning 8 Bygg- och projektavdelning 9 Sidan 2

8 FASTIGHETSNÄMNDEN 1 Inledning Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens samlade lokalförsörjning samt hantering av bostadsanpassningsbidrag. Fastighetskontoret genomför uppdraget genom drift, förvaltning, utveckling och underhåll av kommunens byggnader samt att verkställa kommunens uppdrag för ny- till- och ombyggnad samt hantering av bostadsanpassningsbidrag. Det kommunala fastighetsbeståndet utgör en betydande del av kommunens förmögenhet och det är därför ett krav att uppdraget utförs långsiktigt, miljömedvetet och till rätt kostnad och rätt kvalitet så att värdet bevaras för framtida generationer. 2 Bakgrund Kommunens lokalanvändning medför både ekonomiska och miljömässiga konsekvenser. Ännu mer verkningsfullt än att effektivisera energianvändning och drift i våra lokaler är att effektivisera lokalanvändningen som helhet. En god styrning av kommunens lokalförsörjningsprocess ger ändamålsenliga lokaler och ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. En kontinuerlig lokalresursplanering skapar kännedom om den det samlade lokalbehovet på både kort och lång sikt samt ger underlag för beslut om samordning, lokaleffektivisering, fastighetsinvesteringar och externa förhyrningar. Alla nämnder skall upprätta ett verksamhets- och funktionsprogram för sin nuvarande verksamhet. Programmen tjänar som underlag till en lokalrevision med den övergripande ambitionen att minska det kommunala lokalbehovet. I förlängningen skall kommunstyrelsen årligen upprätthålla en lokalförsörjningsplan på både kort och lång sikt. 3 Fastighetsnämndens verksamhets- och funktionsprogram 3.1 Organisation Fastighetskontoret består av tre avdelningar och en stab. Fastighetsavdelningen innefattar i dagsläget en avdelningschef och sex förvaltare. Driftavdelningen består av en avdelningschef och två arbetsledare, 44 fastighetsskötare, åtta drifttekniker och två driftingenjörer. Inom bygg- och projektavdelningen finns en avdelningschef, tre handläggare för bostadsanpassning och sju projektledare. Sidan 3

9 FASTIGHETSNÄMNDEN I förvaltningsledningens gemensamma stab ingår en nämndsekreterare, en handläggare samt en HR-ansvarig. Förvaltningens ekonomifunktion hanteras av ekonomienheten på samhällsbyggnadskontoret. Förvaltningen leds av en förvaltningschef. Sidan 4

10 3.2 Funktionsprogram FASTIGHETSNÄMNDEN En avgörande faktor för att fastighetskontoret skall kunna utföra sitt uppdrag på ett optimalt sätt är att personalen är samlad i gemensamma lokaler i så stor utsträckning som möjligt. Att gemensamt kunna arbeta efter en samlad målbild och ha möjligheten att samverka, tillgång till information, utbyta erfarenheter och stödja varandra i det dagliga arbetet är en viktig framgångsfaktor för att säkerställa utvecklingen av och värdet i kommunens fastigheter. Arbetet samordnas med kommunens handlingsplaner och beslutade verksamhetsmål och policys. Att ta emot och återkoppla felanmälningar och synpunkter gällande fastigheterna vi ansvarar för är en viktig del som hjälper oss att prioritera vårt arbete och ger oss ett bra underlag för återkoppling av återkommande brister. Fastighetskontorets verksamhet har en stark koppling till andra förvaltningar och funktioner inom kommunen. Fastighetskontorets ekonomienhet tillhör i dag samhällsbyggnadskontoret och är en av de funktioner som vårt arbete har en stark koppling till. Lokalernas utformning: Lokalerna skall ge en trygg och bra arbetsmiljö och stimulerande till de mellanmänskliga mötena. Ljusa lokaler med rymd, gärna med färger som stimulerar kreativitet och utveckling. Lokalerna skall ha bra inomhusklimat, bra en ljudmiljö, bra ljusmiljö och en hållbar utformning med ett bra materialval. Energieffektivt och klimatvänligt är en självklarhet. Arbetsplatser skall inbjuda till en naturlig rörelse och motverka stillasittande arbete. Det kan finnas funktioner som har behov av egna rum men i övrigt kan arbetsplatserna vara placerade i kontorslandskap. Det kräver då att man skapar ytor som möjliggör samtal eller enskilt arbete under koncentration. Viktigt att landskapen går att anpassa efter individuella krav för att uppnå en godtagbar arbetsmiljö på grund av t.ex. hörselnedsättning eller nedsatt syn. Flexibla mötesplatser av varierande storlekar som passar för möten i en dialog eller kunna ge information i stor grupp eller inbjuder till diskussion/samarbete/koncentration i mindre grupp. Förråd och verkstäder skall vara ändamålsenliga och lättillgängliga för in- och utlastning från bil/lastbil, utan nivåskillnad. God utomhusbelysning vid förråd, verkstäder och parkeringar. Lokalerna skall uppfylla myndighetskrav och följa fastighetskontorets tekniska anvisningar. Sidan 5

11 3.4 Verksamhetsprogram FASTIGHETSNÄMNDEN Förvaltningsstab Funktioner Antal Fyllnadsgrad Arbetsplats förvaltningsch ef Antal personer Nyttjand egrad Beskrivning 1 st 1 st 100 % Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord dator, arbetsstol, bokhyllor Övrigt Landskap möjligt, men då krävs komplettering med tysta rum Arbetsplats nämndsekreterare, handläggare, HRansvarig, Ekonom 4 st 1 st 100 % Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor Landskap möjligt, men då krävs komplettering med tysta rum Post, kopiering 1 st - 33% Plats för posthantering, postfack, kopiator/skrivare (1,5 m). Arbetsbänk ca 2 m med underskåp. Miljöstation. Bibliotek/närarkiv 1 st - - Plats för bokhyllor ca 10 löpmeter hyllplan Sammanträdesrum 1 st 1 st 20 st 5 st 10% 30% Sammanträdesbord för 20 respektive 5 personer, presentationshjälpmedel. Arkiv 1 st - - Del i arkiv/förråd för hantering av handlingar och material Övriga personalutrymmen Personalutrymmen, typ fikarum, vilrum mm enligt gällande norm. Alternativt miljöstation på annan plats Obs! Arkiv av förrådstyp Kan vara i postrum Sidan 6

12 FASTIGHETSNÄMNDEN Fastighetsavdelning Funktioner Antal Fyllnadsgrad Arbetsplats avdelningschef Antal personer Nyttjande grad Beskrivning 1 st 1 st 100 % Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord dator, arbetsstol, bokhyllor Övrigt Landskap möjligt, men då krävs komplettering med tysta rum Arbetsplats förvaltare Arbetsplats tillfällig 8 st 1 st 8 st 1 st 100 % 50 % Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor Landskap möjligt, men då krävs komplettering med tysta rum Rum för nyckelskåp 1 st 100% Plats för tre väggfasta nyckelskåp Post, kopiering 1 st - 33% Plats för posthantering, postfack, kopiator/skrivare (1,5 m). Arbetsbänk ca 2 m med Närarkiv 1 st - - Plats för bokhyllor ca 10 lpm hyllor Låsbart utrymme Alternativt miljöstation på annan plats Obs! Arkiv av förrådstyp Arkiv 1 st - - Lika befintliga arkiv i källare rådhuset m2 Övriga personalutrymmen Personalutrymmen typ fikarum, vilrum mm enligt gällande norm. Samverkan med byggarkiv Sidan 7

13 FASTIGHETSNÄMNDEN Driftavdelning Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Nyttjande grad Beskrivning Arbetplats Driftchef 1 st 1 st 100 % Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord dator, arbetsstol, bokhyllor. Arbetsplatser Arbetsledare Driftingenjörer Fastighetsskötare/ hantverkare Arbetsplatser Drifttekniker Omklädningsrum med dusch Herrar Damer 2 st 2 st 16 st 6 st 1 st 1 st 2 st 2 st 52 st 8 st 50 st 8 st 100 % 100 % 100 % 100% 100% Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, hyllplan. Arbetet sker i kortare pass med olika personer Enligt gällande norm. 2st klädskåp/plats Post, kopiering 1 st - 100% Plats för postfack, kopiator/skrivare (1,5 m). Arbetsbänk ca 2 m med underskåp. Miljöstation. Arkiv 1 st - - Plats för bokhyllor ca 7,5 lpm golvyta (tot. 45 lpm hyllor), arkivskåp ca 6,0 lpm golvyta. Lunchrum/mötesrum 1 st 60 Personal kök med matbord och stolar, Kyl/frys, micro, diskmaskin, kaffemaskin och konferensutrustning Kallförråd 1st Totalt 260m2 100% Områdes/hantverksförråd Svetsrum 1 st 2 st 100% Yta ca 15m2 med utsug och plats för gasskåp Målarrum 1 st 2 st 100% Yta ca 15m2 med anpassad värme och ventilation Verkstadslokal 1 st 5 st 100% Yta ca 30m2 med arbetsbänkar och förvaringsskåp Övrigt Landskap möjligt, men då krävs komplettering med tysta rum cellkontor Möbleras i landskap Ljudmiljön viktig att ta hänsyn till Alternativt miljöstation på annan plats Plats för 3st nyckelskåp enl krav från försäkringsbolag Stor vikt läggs på att skapa en bra logistik och akustik. Sidan 8

14 Tvättrum/Torkrum 1 st - - 2st tvättmaskiner, avfuktare och möjlighet att torka tvätt Parkeringsplatser 60 st - 100% Parkering av arbetsfordon Övriga personalutrymmen Personalutrymmen, typ fikarum, vilrum mm enligt gällande norm. Arbetsdepåer 2 st 2 st 100% Depåer med utrustade fikarum och materialförråd, Lynga och O-ström FASTIGHETSNÄMNDEN Uteplats Bygg- och projektavdelning Funktioner Antal Fyllnadsgrad Arbetsplats avdelningschef Arbetsplats projektledare Antal personer Nyttjande grad Beskrivning 1 st 1 st 100 % Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord dator, arbetsstol, bokhyllor, besöksstol samt mindre mötesbord 6 st 1 st 100 % Ändamålsenlig arbetsplats med plats för skrivbord, dator, arbetsstol, bokhyllor, besöksstol. Övrigt Landskap möjligt, men då krävs komplettering med tysta rum Landskap möjligt, men då krävs komplettering med tysta rum,besöksrum Post, kopiering 1 st - 33% Plats för posthantering, postfack, kopiator/skrivare (1,5 m). Arbetsbänk ca 2 m Bibliotek/närarkiv 1 st - - Plats för bokhyllor ca 7,5 lpm golvyta (tot. 45 lpm hyllor), arkivskåp ca 6,0 lpm golvyta. Sammanträdesrum 1 st 1 st 15 st 7 st 20% 30% Sammanträdesbord för 15 respektive 7 personer, presentationshjälpmedel Arkiv 1 st - - Lika befintligt arkiv i källare Övriga personalutrymmen Personalutrymmen, typ fikarum, vilrum mm enligt gällande norm. Alternativt miljöstation på annan plats Obs! Arkiv av förrådstyp Samverkan med driftsarkiv. Sidan 9

15 Ärende 4 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2016/0117 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Enhet: Förvaltningsstab Sofia Lyberg E-post: sofia.lyberg@halmstad.se Telefon: Revidering av dokumenthanteringsplan samt arkivbeskrivning Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden beslutar att godkänna revideringen av dokumenthanteringsplanen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att godkänna arkivbeskrivningen. Sammanfattning Varje förvaltning ansvarar för sitt eget arkiv och hanteringen av sina allmänna handlingar. Enligt arkivlagen (AL) (SFS 1990:782) och av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för arkiv- och dokumenthantering, KF 86, 19 juni 2012, ska varje organisation upprätta en dokumenthanteringsplan. Dokumenthanteringsplanen ger organisationen kontroll och överblick över sina allmänna handlingar, underlättar för arkivfunktionens arbete och förbättrar allmänhetens möjlighet att söka information. Planen är uppdelad efter vilken avdelning handlingarna förvaras inom. Den innehåller handlingens namn, eventuell gallringsfrist och uppgifter om när handlingarna ska överlämnas till kommunarkivet. Planen har utarbetats inom förvaltningsstaben i samråd med de olika avdelningarna och med kommunarkivarien. Fastighetskontoret föreslår att dokumenthanteringsplanen antas. 1

16 Arkivbeskrivningen ska visa organisationens struktur, arkivets struktur, vilka register och sökingångar som finns och om det i arkivet vanligen förekommer någon särskild sekretess. Arkivbeskrivningen ska revideras vid organisationsförändringar som väsentligt påverkar arkivbildningen eller senast vart femte år. Fastighetskontoret föreslår att fastighetsnämnden godkänner arkivbeskrivningen. Ärendet Uppdrag Dokumenthanteringsplanen och arkivbeskrivningen för fastighetskontoret är i behov av att revideras. Bakgrund Enligt arkivlagen (AL) (Svensk författningssamling 1990:782) och av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för arkiv- och dokumenthantering, KF 86, 19 juni 2012, ska varje myndighet upprätta en dokumenthanteringsplan. Kommunens arkiv är en del av det lokala kulturarvet. De kommunala arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdade så att de främjar: rätten att ta del av allmänna handlingar behovet av information för rättskipningen och förvaltningen forskningens behov dokumentationen av verksamheten och effektiviteten i förvaltningen Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendet är inte kopplat till fastighetsnämndens verksamhetsplan Konsekvensen blir ett lättare och mer överskådligt dokumenthanteringssystem inom fastighetskontoret, som sammanfaller med andra förvaltningars och kommunstyrelsens arbete. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts i samråd med kommunarkivarien samt fastighetskontorets olika avdelningar. Andra grupper 2

17 Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Dokumenthanteringsplan 2. Arkivbeskrivning För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef 3

18 Fastighetskontorets dokumenthanteringsplan Förvaltningsstab Rev Rutin för förvaltningsstab Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Anslag protokollsjustering nämnd Ingår i protokollet. Kopia skickas till postservice, servicekontoret. Arkivbeskrivning Digitalt Bevaras Till diariet Arvodesunderlag förtroendevalda 10 år Hos nämndsekr. Avtal Bevaras Till diariet. Undertecknat original i diarieakt. Arkivbeständigt papper. Avtal, rutinmässiga 2 år efter inaktualitet T.ex. leasing kopiator, städ. Cookiefiler Efter inaktualitet Delegationsbeslut, förteckning Digitalt Bevaras Till diariet Diarieakter Bevaras 10 år Hos nämndsekr. Dokumenthanteringsplan Digitalt Bevaras Till diariet Domar Bevaras Till diariet, original i diarieakt Enkätsammanställningar, t.ex. NKI Digitalt Bevaras Till diariet Enkätsvar Vid inaktualitet E-post Efter inaktualitet Ej av vikt för verksamheten FN Diarium Databas Bevaras LIS, från 1 okt 2016 Ciceron Föredragningslistor nämnd (dagordning, kallelse) Digitalt 2 år LIS, från 1 okt 2016 Ciceron Hyresavtal äldreboende, gruppbostäder 2 år Efter avtalets utgång. Intern kontroll Digitalt Bevaras Kallelse, dagordningar till möten Digitalt 2 år Klagomålshantering, synpunkter, medborgarförslag Korrespondens som tillför sakuppgift i ett ärende Underlag på G: Ledningsgrupp-Internkontroll. Sammanställning till diariet. Digitalt och på papper Bevaras Till diariet, original i diarieakt Digitalt och på papper Bevaras Ej rutinmässig. Till diariet.

19 Rutin för förvaltningsstab Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Korrespondens, rutinmässig Digitalt och på papper Efter inaktualitet Korrespondens som är av tillfällig eller ringa betydelse Kvittenser nycklar/taggar 2 år efter inaktualitet Manualer, lathundar Digitalt Vid inaktualitet Minnesanteckningar/Protokoll ledningsgrupp Bevaras Till diariet. Skrivs ut på arkivbeständigt papper. Avdelningsmöten eller informationsmöten. Gallras, om de inte innehåller beslut eller Minnesanteckningar/protokoll möten Digitalt och på papper Efter inaktualitet information som är av direkt betydelse för verksamheten. Närvarolistor nämnd 10 år Underlag för arvode. Pressklipp Bevaras Till diariet. Med direkt relation till verksamheten. Protokoll nämnd Bevaras 1 år Protokollsbilagor nämnd Bevaras 1 år I protokollet. Registerförteckning PuL Bevaras Till diariet. Skrivs ut på arkivbeständigt papper. Remissvar/yttranden Digitalt Bevaras Till diariet Riskhantering Bevaras 10 år Ritningar, drift och underhållsinstruktioner Efter inaktualitet Så länge de behövs i verksamh. Statsbidrag Bevaras Till diariet, original i diarieakt Trycksaker Efter inaktualitet 1 arkivex bevaras, till diariet. Uppföljningsrapporter, års- och delårs, verksamhetsberättelse. Digitalt Bevaras Till diariet Verksamhetsplan Digitalt Bevaras Till diariet Voteringslistor nämnd Bevaras 1 år Protokollsbilaga

20 Fastighetskontorets dokumenthanteringsplan Bygg- och projektavdelning Rutin för bygg- och projektavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Upphandling Anbudsutvärdering Digitalt Bevaras Till diariet Antagna anbud Digitalt och papper Bevaras Avtal Bevaras Beslut om att avbryta upphandling Digitalt Bevaras Till diariet Till diariet. Pappersformat förvaras i diarieakt. Sekretessbeläggs vid behov. Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Skrivs ut på arkivbeständigt papper. Ej antagna anbud Digitalt 2 år Visma Tendsign. Förfrågningsunderlag, inkl förtydligande och kompletteringar Digitalt Bevaras Till diariet Ramavtal, förvaltningsspecifika Bevaras Till diariet. Undertecknade original i diarieakt. Arkivbeständigt papper. Tilldelningsbeslut Bevaras Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Uteslutning av entreprenör, dokumentation kring Digitalt Bevaras Till diariet Öppningsprotokoll Bevaras Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Bostadsanpassning Ansökan om bidrag. 10 år efter beslutets utgång Under förutsättning att beslutet finns i myndighetens protokoll. Om den sökande bor kvar i lägenheten kan gallringsfristen förlängas. Beslut om bidrag och återställningsbidrag. Bevaras 15 år I akt hos handläggare. Dokumentation om material och installationer som behövs för framtida reparationer och underhåll Digitalt Bevaras 15 år I resp akt hos handläggare. Domar Digitalt Bevaras Skannas till diariet. Offerter Vid inaktualitet

21 Rutin för bygg- och projektavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Protokoll över beslut om bidrag och återställningsbidrag Digitalt Bevaras Till diariet. Delegationsbeslut redovisas i nämnd. Register över åtgärdade lägenheter och hus Digitalt Bevaras BAB for windows. Skrivs ut en gång per år och diarieförs. Statistiska sammanställningar Digitalt Bevaras Till diariet. Delegationsbeslut redovisas i nämnd. Överklagan av beslut Digitalt Bevaras Skannas till diariet. Originalet skickas till förvaltningsrätten. Övrig information, t.ex. läkarintyg, åtgärdsförslag från terapeuter 10 år efter beslutets utgång Övriga Arkeologiska undersökningar Bevaras Till diariet Besiktningsprotokoll, slutbesiktningar Digitalt Bevaras I ibinder Beställningsskrivelser Digitalt Bevaras På G: Cookiefiler Efter inaktualitet Domar Bevaras Till diariet, original i diarieakt E-post Efter inaktualitet Ej av vikt för verksamheten Försäkringsärenden Bevaras Till diariet, original i diarieakt. Instruktioner för drift och underhåll Digitalt Vid inaktualitet. Bevaras så länge anläggningen är i drift. I ibinder. Vid avslut av projekt överförs de till ansvarig förvaltare. Korrespondens som tillför sakuppgift i ett ärende Digitalt och på papper Bevaras Ej rutinmässig. Till diariet. Avdelningsmöten eller informationsmöten. Gallras, om de Minnesanteckningar/protokoll möten Digitalt och på papper Efter inaktualitet inte innehåller beslut eller information som är av direkt betydelse för verksamheten. Protokoll bygg/projektmöten Digitalt Bevaras ibinder. Relationsritningar, byggentreprenader Digitalt Bevaras ibinder Statsbidrag, ansökan och beslut Bevaras Till diariet, original i diarieakt Särskild varugaranti Digitalt Bevaras Till diariet

22 Fastighetskontorets dokumenthanteringsplan Fastighetsavdelning Rutin för fastighetsavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Upphandling Anbudsutvärdering Digitalt Bevaras Till diariet Antagna anbud Digitalt och papper Bevaras Till diariet. Pappersformat bevaras i diarieakt. Sekretessbeläggs vid behov. Avtal Bevaras Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Beslut om att avbryta upphandling Digitalt Bevaras Till diariet Ej antagna anbud Digitalt 2 år Visma Tendsign Förfrågningsunderlag, inkl förtydligande och kompletteringar Digitalt Bevaras Till diariet Tilldelningsbeslut Bevaras Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Uteslutning av entreprenör, dokumentation kring Digitalt Bevaras Till diariet Öppningsprotokoll Övriga Bevaras Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Avtal, övriga Bevaras Till diariet. Original i diarieakt. Arkivbeständigt papper. Besiktningsprotokoll lekplatser samt slutbesiktningar Digitalt Bevaras ibinder Beställningsskrivelser Digitalt Bevaras På G: Brandsynsprotokoll 10 år Hos resp förvaltare Cookiefiler Efter inaktualitet Domar Bevaras Till diariet, original i diarieakt E-post Efter inaktualitet Ej av vikt för verksamheten

23 Rutin för fastighetsavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Försäkringsärenden Bevaras Till diariet, original i diarieakt. Förteckning över fastighetsbeståndet Digitalt Bevaras Uttag en gång per år till diariet. Hyresförhandlingar Digitalt Bevaras Till diariet Hyreskontrakt 2 år efter upphörande Original till ekonomiavdelning. Bevaras så länge de behövs för driften av Instruktioner för drift och underhåll Vid inakutalitet. objektet. Ibinder. Janne & Aurelia stiftelse ansökning om plats i bostadskö. Korrespondens som tillför sakuppgift i ett ärende Hos ansvarig förvaltare. Uppgifter läggs in i Access som raderas efter inaktualitet. Bevaras Pappersansökan bevaras. Digitalt och på papper Bevaras Ej rutinmässig. Till diariet. Lokalhållande föreningar ansökan om bidrag Bevaras Till diariet Avdelningsmöten eller informationsmöten. Gallras, om de inte innehåller beslut eller Minnesanteckningar/protokoll möten Digitalt och på papper Efter inaktualitet information som är av direkt betydelse för verksamheten. Polisanmälan, skadegörelse, klotter Digitalt Bevaras Skannas till diariet. Pappersformat gallras. Sotningsprotokoll Vid inaktualitet När ny besiktning utförts Statsbidrag, ansökan och beslut Bevaras Till diariet, original i diarieakt

24 Fastighetskontorets dokumenthanteringsplan Driftavdelning Rutin för driftavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Upphandling Anbudsutvärdering Digitalt Bevaras Till diariet Antagna anbud Digitalt och papper Bevaras Avtal Bevaras Beslut om att avbryta upphandling Digitalt Bevaras Till diariet Till diariet. Pappersformat bevaras i diarieakt. Sekretessbeläggs vid behov. Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Ej antagna anbud Digitalt och papper 2 år Pappershandlingar gallras efter 2 år. Digitala diarieförs. Förfrågningsunderlag, inkl förtydligande och kompletteringar Digitalt Bevaras Till diariet Ramavtal, förvaltningsspecifika Bevaras Till diariet. Undertecknade original i diarieakt. Arkivbeständigt papper. Tilldelningsbeslut Bevaras Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Uteslutning av entreprenör, dokumentation kring Digitalt Bevaras Till diariet Öppningsprotokoll Bevaras Till diariet, originalet/undertecknad handling förvaras i diarieakten. Arkivbeständigt papper. Övriga Avtal, övriga Bevaras Till diariet. Original i diarieakt. Arkivbeständigt papper. Arkivbeständigt papper. Besiktningsprotokoll, myndighetsbesiktningar, återkommande Vid inaktualitet När ärendet avslutats och tvist ej pågår och ny besiktning genomförts. Besiktningsprotokoll, slut- och garantibesiktningar Digitalt Bevaras ibinder Beställningsskrivelser Bevaras På G: Cookiefiler Efter inaktualitet

25 Rutin för driftavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Domar Bevaras Till diariet, original i diarieakt Driftinstruktioner Vid inaktualitet Bevaras så länge de behövs för driften av objektet. Energi- och driftstatistik Digitalt Bevaras Momentum Eller när ny deklaration upprättats. Hos resp Energideklarationer Digitalt 10 år handläggare och i ibinder. E-post Efter inaktualitet Ej av vikt för verksamheten Felanmälan på fastighet Digitalt vid inaktualitet, när felet åtgärdats Hanteras i DeDu Försäkringsärenden Bevaras Till diariet, original i diarieakt. Korrespondens som tillför sakuppgift i ett ärende Digitalt och på papper Bevaras Ej rutinmässig. Till diariet. Minnesanteckningar/protokoll möten Digitalt och på papper Efter inaktualitet Obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Protokoll Digitalt Vid inaktualitet OVK, register eller databas över ventilationskontroller Digitalt Bevaras DeDu. Avdelningsmöten eller informationsmöten. Gallras, om de inte innehåller beslut eller information som är av direkt betydelse för verksamheten. När nytt godkänt protokoll har upprättats. Hanteras i DeDu. Ritningar, drift- och underhållsinstruktioner Efter inaktualitet Bevaras så länge de behövs för driften av objektet. Statsbidrag, ansökan och beslut Bevaras Till diariet, original i diarieakt

26 Fastighetskontorets dokumenthanteringsplan Ekonomi Rutin för ekonomiavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Anläggningsregister Digitalt i vårt bokföringssyst em, pdf och pappersform vid bokslut. Bevaras 10 år (den delen som tillhör bokslutet) Arrende- och hyresavtal 5 år efter upphörande 1 år efter upphörande Mellanarkiv på plan 2 i Rådhuset Balansspecifikationer (vid årsbokslut) Bevaras 10 år Bankavstämning, kontoutdrag, inbetalningar, utbetalningar/banköverföringar Både digitalt och papper 5 år Först ca 3 år i arkiv på plan 2 i Rådhuset, sedan resterande tid i arkiv i källaren i Rådhuset. Åter till leverantören Bankgarantier efter upphörande Förvaras på FKs ekonomiavdelning i Rådhuset Budget Digitalt Bevaras Till diariet. Del av verksamhetsplan. Huvudbokföring (underlag till alla verifikationer i huvudbok) 10 år Inkasso, långtidsärenden, bevakning vid inaktualitet Efter slutbetalning Inkassobolag, avskrivna ärenden 2 år Efter betalning Inkassoärenden, betalda eller avslutade 2 år Inventarieförteckning Bevaras 10 år Investeringsäskanden Digitalt Bevaras Till diariet Först ca 3 år i arkiv på plan 2, i Rådhuset, sedan resterande tid i arkiv i källaren i Rådhuset.

27 Rutin för ekonomiavdelning Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Kodplan samt kontoplan Kundfakturor, underlag till verifikationer Bevaras Digitalt och papper 10 år 3 år Vidare utredning för hur och när bevarande måste göras. Fakturor digitalt i Agresso, underlag i pappersformat först ca 3 år i arkiv på plan 2 Rådhuset, sedan i källaren i Rådhuset. Digitalt och Fakturor, digitalt i Agresso, pappersformat först hos Leverantörsfakturor, e-anordningar papper 10 år 1 år inscanning i Luleå sedan i Rådhusets källare. Verksamhetsförändringar Digitalt Bevaras Till diariet Årsbokslut, delårsrapport, verksamhetsberättelse Digitalt Bevaras Till diariet.

28 Fastighetskontorets dokumenthanteringsplan Personal Rutin för personalhandlingar Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning Annons vid rekrytering Digitalt Bevaras HR skickar till diariet. Anställningsavtal Bevaras I personalakt. Anställningsbeslut Bevaras Till diariet, hela namnet kan skrivas ut. Inga handlingar skannas till diariet. Ansvarsförbindelse, datorer och nätverk Bevaras I personalakt Ansökningar ej erhållna tjänster Digitalt 2 år Hanteras i Offentliga Jobb. Ansökningar tjänster, erhållen tjänst Bevaras Hanteras digitalt i Offentliga Jobb. Erhållen tjänst skrivs ut till personalakt. Lista över alla sökande placeras i diarieakt. Händelsen diarieförs men inga handlingar skannas till diariet. Ansökningar övriga tjänster Digitalt Vid inaktualitet Arbetsmiljöutredningar Bevaras 10 år Hos HR ansvarig Arbetsskador, tillbud Bevaras 10 år Hos HR ansvarig Avgång/entledigande/pension, anmälan om Bevaras I personalakt Beslut från Arbetsförmedlingen avseende bidrag Bevaras I personalakt Bidrag från arbetsförmedlingen, begäran om. 2 år Hos nämndsekreterare Disciplinärenden Bevaras I personalakt Dödsfall Bevaras I personalakt Flextidsrapport Digitalt 2 år Hos resp chef, i mapp. Förhandlingsprotokoll, löner/löneöversyn, revisionsförhandlingar med bilagor 10 år Hos HR ansvarig LAS-varsel, handlingar som inte resulterar i avslut 2 år Hos HR ansvarig

29 Rutin för personalhandlingar Medium Tidsfrist före Tidsfrist före eventuell (om annat ev gallring leverans till Handling än papper) (förstöring) mellanarkiv slutarkiv Anmärkning LAS-varsel, handlingar som resulterar i avslut Bevaras I personalakt Kopia hos nämndsekr. Original till Läkarintyg 2 år försäkringskassan. Medarbetarenkät, sammanställning Digitalt Bevaras Till diariet Medarbetarenkät, svar Digitalt Vid inaktualitet Quick Search Medarbetarsamtal, dokumenterade överenskommelser När anställningen upphör Hos resp. chef Minnesanteckningar, möten Digitalt Efter inaktualitet Avdelningsmöten eller informationsmöten. Gallras, om de inte innehåller beslut eller information som är av direkt betydelse för verksamheten. Organisationsschema Digitalt Bevaras Till diariet 3 mån efter avslutad tjänst till slutarkiv eller till Personalakter Bevaras 3 mån förvaltning där personen ska börja arbeta. Personalstatistik Digitalt Bevaras Del av verksamhetsberättelse i Stratsys och diariet. Postförsäkran Bevaras I personalakt Protokoll arbetsplatsträffar 2 år Sparas på G: under resp avdelning. Protokoll MBL Bevaras 10 år Hos HR ansvarig Protokoll samverkansgrupper Bevaras 10 år Hos HR ansvarig Protokoll, arbetsmiljö (skyddsrond) Bevaras 10 år Hos HR ansvarig Rehabiliteringsutredningar Bevaras Sekretess i personalakt Sekretessförbindelser Bevaras Til personalakt Semesterlistor Digitalt Efter inaktualitet Sjukrapport / frånvarorapport vid sjuk mer än sju dagar Digitalt Efter inaktualitet Mailas till lönekontoret. Systematiskt arbetsmiljöarbete Digitalt Bevaras Till diariet Tjänstgöringsbetyg/-intyg Bevaras I personalakt Utbildning, behörighetsgivande intyg/bevis Bevaras I personalakt

30 ARKIVBESKRIVNING Myndighet/bolag: Fastighetsnämnden i Halmstads kommun Fr.o.m Upprättad den: Historik: Inrättades 2003 då fastighetsverksamheten överfördes från servicekontoret (servicenämnden) och mark- och exploateringsverksamheten överfördes från stadsbyggnadskontoret (kommunstyrelsen). Mark- och exploateringsverksamheten överfördes 2011 till samhällsbyggnadskontoret (samhällsbyggnadsutskottet). Ny organisation från januari Myndighetens organisation: Fastighetsnämnden består av sju ledamöter och fyra ersättare. Myndighetens verksamhet (reglemente bilaga 1): Byggnation, förvaltning och drift av kommunala fastigheter. Bidrag för bostadsanpassning. Förvaltningsorganisation och uppgifter (organisationsschema bilaga 2): Förvaltningschef, förvaltningsstab, bygg- och projektavdelning, fastighetsavdelning samt driftavdelning. Ekonomiavdelningen är organiserad under samhällbyggnadskontoret. Fastighetskontoret köper tjänster från stadskontoret (kommunikatör och upphandling). Lagar och regler som styr verksamheten: Kommunallagen, förvaltningslagen, jordabalken, plan- och bygglagen, miljöbalken, lagen om bostadsanpassningsbidrag, lagen om offentlig upphandling, arkivlagen, reglemente fastställt av kommunfullmäktige. Handlingar/arkiv som verksamheten hanterar: Protokoll från fastighetsnämnd, diarium, samverkansgrupp och MBL, personalhandlingar, byggprocesshandlingar, myndighetsbesiktningar, hyresavtal, räkenskapsmaterial, handlingar för bostadsanpassningsbidrag. Sökingångar till arkiven/handlingarna: Diarium (Lotus Notes, från 1 okt 2016 Ciceron), ekonomisystem (Agresso), hyresavtal (Xpand), fastighetsdatabas (Tefat), register över byggprojekt och fastigheter (ibinder), anbudshantering Visma Tendsign, register över bostadsanpassningsärenden (BAB for windows). Arkivförteckningar finns på kommunarkivet. Inskränkningar i tillgängligheten: Offentlighet gäller i de allra flesta fall. Ärenden med sekretessprövning kan i vissa fall vara aktuellt, exempelvis underlag till ansökningar av bostadsanpassningsbidrag, vissa personalärenden och anbud. Gallringsregler: i dokumenthanteringsplan Arkivorganisation: Arkiv för diariehandlingar och nämndens protokoll finns på Nymansgatan 23 hos nämndsekreterare. Arkiv för byggprocesshandlingar finns i Rådhusets källare, arkiv för räkenskapsmaterial finns i Rådhuset, plan 2 samt i källare, arkiv för bostadsanpassningsbidrag finns på Nymansgatan 23 hos respektive handläggare samt i källaren. Långtidsarkivering sker i kommunens centrala arkiv på Patrikshillsvägen 7. Halmstads kommun, Fastighetskontoret Box 153, Halmstad Besöksadress: Nymansgatan 23 Tel Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: fastighetskontoret@halmstad.se

31 Arkivansvarig(a): Förvaltningschef Patrick Kristensson Arkivredogörare: Sofia Lyberg för diarium och nämndens handlingar, Anna Åberg för räkenskapsmaterial, Marcus Holmgren för byggprocesshandlingar, Ingrid Norling och Roine Abrahamsson för bostadsanpassning. Respektive arkivredogörare ansvarar för att dokumenten förvaras, gallras och bevaras i enlighet med dokumenthanteringsplanen. Personuppgiftsombud: Sofia Lyberg Offentlighetsansvarig (offentlighets- och sekretesslagen 4 kap 2 ): Förvaltningschef Patrick Kristensson

32 Ärende 5 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2014/0109 Version: 1,0 Beslutsorgan: FN Enhet: Bygg- och projektavdelning Lennart Edberg E-post: lennart.edberg@halmstad.se Telefon: Slutredovisning Förslag till beslut Fastighetsnämnden godkänner slutlig produktionskostnad uppgående till totalt kronor. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2014, 70, att bevilja fastighetsnämnden (anslagsområde 209) investeringsanslag på 14,9 miljoner kronor för iordningställande av lokaler till ett kontaktcenter i Rådhuset. Kommunfullmäktige beslutade även att bevilja fastighetsnämnden (anslagsområde 209) investeringsanslag på 2,4 miljoner kronor för ombyggnad av byggnadsnämndens sessionssal. Byggnationen är slutförd. Slutlig produktionskostnad uppgår tillsammans till kronor. Finansiering av projektet Anslag investering Lokaler till kontaktcenter Ombyggnad byggnadsnämndens sessionssal kronor kronor Projekt kostnader Slutlig produktionskostnad kronor 1

33 Ärendet Uppdrag Beslut i KF, 17 juni 2014, 70, att bevilja fastighetsnämnden ett investeringsanslag om 14,9 mkr för iordningställande av lokaler till ett kontaktcenter i Rådhuset, samt ett investeringsanslag på 2,4 mkr för ombyggnad av byggnadsnämndens sessionssal. Bakgrund Analys, förslag och motivering Det slutförda projektet omfattar en investering om totalt kronor mot budgeterad kostnad om kronor. Avvikelsen från budget med kronor beror på bristande underlag vid budgetering samt osäkerhetsfaktor för vad som kan inträffa och mötas av i ombyggnadsprojekt av Rådhusets karaktär. Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Upphandling av ramavtalsentreprenörer har skett inom ramen för kommunens avtal avseende entreprenadtjänster och följer LOU. Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För fastighetskontoret Patrick Kristensson 2

34 Förvaltningschef Marcus Holmgren Bygg- och projektchef 3

35 Ärende 6 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2015/0192 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Enhet: Förvaltningsstab Patrick Kristensson E-post: patrick.kristensson@halmstad.se Telefon: Steningeskolan ny skola och förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen fattar beslut huruvida en F3 skola i Steninge ska byggas eller inte. Sammanfattning I planeringsdirektiv med budget finns en investering av en F3 skola i Steninge. Projektet pågår, förstudie och projektering är genomfört enligt plan. Upparbetad kostnad för projektet är i skrivande stund strax över fyra miljoner kronor. Grannar till skolan i Steninge har överklagat Länsstyrelsens beslut och frågan ligger nu hos mark- och miljödomstolen för beslut. Konsekvensen är att projektet för stunden står stilla i avvaktan på beslut. I planeringsdirektiv med budget finns inte längre en F3 skola i Steninge med som investering, istället finns en investering av en förskola med fyra avdelningar med. Konsekvenser ifall det ska byggas förskola med fyra avdelningar istället för en F3 skola: Stora delar av redan nedlagda medel på över fyra miljoner kronor är förbrukade och kan inte återanvändas. Tillkommande kostnader för förstudie, ca kronor, tidsåtgång ca fyra månader. Tillkommande kostnader för ny projektering ca 1,5 miljoner kronor, tidsåtgång ca sex månader. Tillkommande tid för ny upphandling ca tre månader. Tillkommande tid för byggnation ca tolv månader. 1

36 Idag är Steningeskolan evakuerad och verksamheten tillfälligt evakuerad till Plönninge. Plan för ersättningslokaler på längre sikt saknas. Ärendet Uppdrag Bakgrund Analys, förslag och motivering Konsekvenser Konsekvenser ifall det ska byggas en förskola med fyra avdelningar istället för en F3 skola: Stora delar av redan nedlagda medel på över fyra miljoner kronor är förbrukade och kan inte återanvändas. Tillkommande kostnader för förstudie, ca kronor, tidsåtgång ca fyra månader. Tillkommande kostnader för ny projektering ca 1,5 miljoner kronor, tidsåtgång ca sex månader. Tillkommande tid för ny upphandling ca tre månader. Tillkommande tid för byggnation ca tolv månader. Ärendets beredning Inom kommunen Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 6 oktober 2015, KSU 273, att ge fastighetsnämnden klartecken att genomföra upphandling av ny skola och förskola i Steninge. I planeringsdirektiv med budget finns inte längre en F3 skola i Steninge med som investering, istället finns det en investering av en förskola med fyra avdelningar. Ärendet är berett av förvaltningschefen på fastighetskontoret. Andra grupper 2

37 Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef 3

38 Ärende 7 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2015/0199 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS Enhet: Bygg- och projektavdelning Lennart Edberg E-post: lennart.edberg@halmstad.se Telefon: Hallands konstmuseum - igångsättningstillstånd Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger fastighetsnämnden tillstånd att starta upphandling, projektering samt byggnation av Hallands konstmuseum. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 13 oktober 2015, 319, att överföra 30 miljoner kronor från samhällsbyggnadskontoret till fastighetsnämnden för upphandling, projektering och byggnation av en tillbyggnad av Hallands konstmuseum. Det beslutades också att 3,7 miljoner kronor överförs för byggnation av en större hörsal i direkt anslutning till Hallands konstmuseum. Region Halland har dessutom avsatt 20 miljoner kronor för tillbyggnaden, vilket ger en totalsumma på 53,7 miljoner kronor. Vid investeringar som budgeterat överstiger 30 miljoner kronor ska fastighetsnämnden begära igångsättningstillstånd hos kommunstyrelsen. Ärendet Uppdrag Bakgrund Huvudmännen Region Halland samt Halmstads kommun har ambitionen att utveckla Halland som konstregion och Halmstad som konststad. I Hallands kulturplan konstateras att nya och ändamålsenliga lokaler på Hallands konstmuseum stärker såväl Halmstads kommuns strategi att bli ett nationellt och internationellt konstcentrum, som konstscenen i hela regionen. 1

39 En förutsättning för att nå målen är institutioner som kan exponera konst på ett angeläget, utmanande, tilltalande och säkert sätt. Hallands Konstmuseum kan bli en sådan institution. För att möjliggöra detta behöver nuvarande lokaler dels renoveras, dels byggas ut. Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är på fastighetskontoret berett inom bygg- och projektavdelningen. KS beslutade den 13 oktober 2015, 319, att överföra 30 miljoner kronor till fastighetsnämnden för upphandling, projektering och byggnation av en tillbyggnad av Hallands konstmuseum, samt 3,7 miljoner kronor för en större hörsal i direkt anslutning till Hallands konstmuseum. Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef Marcus Holmgren Bygg- och projektchef 2

40 Ärende 8 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2016/0175 Version: 1.0 Beslutsorgan: FN Enhet: Fastighetsavdelningen Linda Klawitter E-post: linda.klawitter@halmstad.se Telefon: Steningeskolan - flytt av objekt från verksamhet 209 till verksamhet 299 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att flytta objekt Steningeskolan från verksamhet 209 till verksamhet 299 fr.o.m. 1 september 2016, vilket innebär att ansvaret förs över till samhällsbyggnadskontoret. Sammanfattning Barn- och ungdomsförvaltningen har fattat beslut om att lämna Steningeskolan den 31 augusti Ärendet har behandlats av KSU (KS 2015/0759). Ingen ny hyresgäst finns i dagsläget. Ärendet Uppdrag Bakgrund Barn- och ungdomsförvaltningen anser att lokalerna på Steningeskolan är undermåliga och inte lämpade för undervisning. Därför väljer man att lämna Steningeskolan. Idag finns det ingen ny kommunal verksamhet som är i behov av att hyra lokalerna. Analys, förslag och motivering Konsekvenser 1

41 Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef Kerstin Lorick Avdelningschef 2

42 Ärende 9 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2016/0182 Version: 1,0 Beslutsorgan: FN Enhet: Fastighetsavdelningen Linda Klawitter E-post: linda.klawitter@halmstad.se Telefon: Skavbökeskolan - flytt av objekt från verksamhet 209 till verksamhet 299 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att flytta objekt Skavbökeskolan från verksamhet 209 till verksamhet 299 fr.o.m. 1 september 2016, vilket innebär att ansvaret förs över till samhällsbyggnadskontoret. Sammanfattning Barn- och ungdomsförvaltningen har fattat beslut om att lämna Skavbökeskolan. Ärendet Uppdrag Bakgrund Barn- och ungdomsförvaltningen anser att elevantalet i upptagningsområdet inte är tillräckligt för att Skavbökeskolan ska finnas kvar. Den ska därför avvecklas. Analys, förslag och motivering Konsekvenser Om objektet inte hyrs av kommunal verksamhet ska objektet förvaltas av samhällsbyggnadskontoret. 1

43 Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef Kerstin Lorick Avdelningschef 2

44 Ärende 10 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2016/0167 Version: 1,0 Beslutsorgan: KSU Enhet: Fastighetsavdelningen Kerstin Lorick E-post: Telefon: Utvecklingsprogram Framtid Trönninge - remissvar Förslag till beslut Fastighetsnämnden har inga synpunkter gällande Utvecklingsprogram Framtid Trönninge. Sammanfattning Ett utvecklingsprogram för serviceorten Trönninge har tagits fram och har nu kommit till samrådsskedet där remissinstanser underrättas (KS2015/0591). Remissvar ska lämnas senast den 16 september Ärendet Uppdrag Trönninge är en tätort, utpekad som serviceort, i Halmstads kommun enligt Framtidsplan 2030, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Serviceorter kallas de orter som ligger längs stråken och som har god tillgång till kollektivtrafik och där det finns ett utbud av kommersiell och offentlig service. Det är i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi kommer att ske. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram för Trönninge. Genom att beskriva hur Trönninge ska utvecklas de kommande 20 åren mot en gemensam målbild och genom att starta den process det innebär med utvecklingsprogram skapas en tydlighet från början som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Trönninges framtid och syftar till att: 1

45 Formulera en gemensam framtidsbild för Trönninge. Vara ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Trönninges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Trönninge att växa av egen kraft. Den 2 juni 2016 fattade styrgruppen för Framtid Trönninge (bestående av representanter för samhällsföreningen och politikerna i samhällsbyggnadsutskottet) beslut om att utvecklingsprogrammet för Trönninge ska ut på samråd mellan 20 juni till och med 16 september. Bakgrund Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Missivbrev, samråd Trönninge 2. Samrådsförslag, Utvecklingsprogram Framtid Trönninge För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef Kerstin Lorick Fastighetschef 2

46 Utvecklingsprogram Framtid Trönninge Framskriven av Sapna Billengren Lindström Samhällsbyggnadskontoret, april 2016

47 Förord Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Trönninge. Programmet har kommit till genom dialog med de boende i Trönninge, lokala näringslivet, politiker och tjänstemän. Utvecklingsprogrammet får tyngd genom det gränsöverskridande samarbetet där olika expertis, kunskap, erfarenheter och intressen vägts in och på lång sikt bidrar det till en hållbar utveckling i Trönninge. Det finns flera syften med att ta fram utvecklingsprogram. Forma en gemensam framtidsbild för Trönninge. Ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Trönninges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Trönninge att växa av egen kraft. Vi är övertygade om att nya samarbetsformer mellan invånarna i Trönninge, kommunen, föreningslivet, näringslivet och andra aktörer kommer att ge resultat och tillsammans kan vi närma oss den gemensamma framtidsbilden för Trönninge. Henrik Oretorp Ordförande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Bengt Petterson Ordförande i Trönninges samhällsförening

48 Att arbeta med utvecklingsprogram Utvecklingsprogram är ett arbetssätt för att underlätta och organisera samarbete inom kommunen och med andra aktörer. Samhällsföreningen har en viktig uppgift att fylla, tillsammans med ortens invånare, förankra och driva arbetet framåt mot framtidsbilden för Trönninge. Halmstads kommun arbetar med inkludering och integration och allas rätt till samhällets service. Utvecklingsprogrammet bygger på demokrati och delaktighet på lika villkor, även när det gäller mångfald och jämlikhet ur både sociala och ekonomiska perspektiv. Utvecklingsprogrammet omfattar Trönninge som serviceort och dess invånare om inget annat anges. Vad innehåller utvecklingsprogrammet? Utvecklingsprogrammet är ett styrdokument som innehåller: Framtidsbild, Trönninge 2035, Ambitioner (vad ska uppnås) Strategier (hur ska det uppnås) Idélista (underlag för planeringsdirektiv) Åtgärdslista (vad ska åtgärdas/genomföras, vem är ansvarig och när ska det vara åtgärdat/slutfört) Lista på genomförda åtgärder Ambitionerna och strategierna är allmänt hållna eftersom de ska visa riktningen mot framtidsbilden som sträcker sig framåt i tiden. Åtgärdslistan däremot, är av mer konkret karaktär, och innehåller åtgärder/aktiviteter som går i linje med strategierna och ambitionerna i syfte att nå framtidsbilden. Utvecklingsprogrammet ses över en gång per mandatperiod men listorna stäms av enligt en utarbetad modell, se figur.

49 Förslag till verksamhetsberedningen Uppdatering av idélistan Uppdatering av åtgärdslistan Dialogmöte med allmänheten Utvecklingsprogrammens årscykel Arbetet med utvecklingsprogrammet följer en årsbaserad cykel som innehåller tre styrgruppsmöten med avstämningar och förslag till verksamhetsberedningen (budgetarbetet) samt ett dialogmöte med allmänheten. Styrgruppen består av politikerna i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och företrädare för samhällsföreningen i Trönninge.

50 Framtidsbild 2035 Framtidsbilden är formulerad tillsammans med invånarna i Trönninge och lyfter blicken framåt i tiden och beskriver viljeinriktningen för Trönninges utveckling. Trönninge är en naturskön oas nära Halmstad. Havet, skogen, det öppna landskapet och Trönninge ängar som är ett Natura 2000-område bjuder på vackra naturupplevelser året runt. Trönninges centrum är ett levande offentligt rum med naturliga mötesplatser för alla åldrar. Trönninge är ett familjärt samhälle där den genuina känslan, gemenskapen och lugnet finns. Trönninge har en välskött badstrand och campingplats som besöks av såväl Trönningebor som besökare utifrån. Trönninges strategiska läge har stärkts ytterligare med en ny tågstation med pendelparkering, smart kollektivtrafik och närheten till E6:an. Trönninge är en serviceort där den kommunala servicen är utvecklad och ger invånarna möjlighet att bo där hela livet. Det finns många framgångsrika företag i närheten som profilerar Trönninge på ett positivt sätt. Trönninge är en stark ort som aktivt söker samarbete i dialog med andra aktörer Vem och står omfattas väl rustad av inför utvecklingsprogrammet? kommande utmaningar. Utvecklingsområden Utvecklingsprogrammet utgår ifrån fem utvecklingsområden; centrumutveckling, bostäder och miljö, trafik och kommunikationer, natur och turism, fritid och upplevelser, som var och ett inleds med en sammanfattning, fortsätter med utvecklingsprogrammets ambitioner som följs av förslag på strategier hur dessa ska uppnås. Eleverna i årskurs 8 vid Trönningeskolan har arbetat med framtidsplanering, hur de vill att orten ska utvecklas och de synpunkterna har också vävts in i programmet som unga röster.

51 Unga röster: I Trönninge finns det en mötesplats där unga kan träffas och umgås, gärna ett fik eller snabbmatsställe. Ambition Strategi Det finns ett tydligt centrum som är ortens naturliga mötesplats, inte nödvändigtvis där det ligger idag, tillgängligt och anpassat för alla åldrar. Utveckla en central mötesplats i dialog med de boende på orten där bland annat placering av centrum samt vilka funktioner som önskas ska diskusteras. De centrala delarna av Trönninge är välskötta och inrymmer näringsverksamhet och möjligheter till kulturverksamhet. Infarterna till Trönninge/centrum är välkomnande och funktionella. Trönninges utbud av kommunal service motsvarar invånarnas behov. De centrala fastigheterna sköts väl. Utbudet av offentlig service är förlagt till Trönninge centrum. Industriområdena är inte synliga från infarterna. Infarterna är anpassade till trafiken och vägarna in till centrum ska göras mer välkomnande. Dialog om behovet av kommunal service förs med de boende.

52 Unga röster: I Trönninge finns lägenheter som även unga vuxna kan hyra. Det är viktigt att vi tar hand om miljön på ett bra sätt och återvinner mycket. Ambition Strategi Det finns olika typer av bostäder i Trönninge som passar de skiftande behoven genom hela livet och bostäder som skapar flyttkedjor. Möjliggöra utveckling av hyreslägenheter samt radhus i kommunal regi. Utveckla exploateringsbar mark för villatomter. Det finns äldreboende/ äldrelägenheter/ trygghetsboende med restaurang. Bevara miljöerna, det öppna landskapet mot havet och bygden runt omkring Trönninge. Noga avvägd exploatering så att inte de värden som finns idag går förlorade.

53 Unga röster: Det finns fler el- och biogasbussar till och från Trönninge för miljöns skull. Det är viktigt att det finns tankställe för bilar i Trönninge. Biljettpriset ska vara lägre så att fler väljer att åka buss. Ambition Strategi Det ska vara enkelt och säkert att välja kollektivtrafik till och från Trönninge. Trönninge omfattas av Halmstads stadsbusstrafik. Det finns en tågstation i Trönninge. Det ska vara enkelt och säkert att gå och cykla inom, till och från Trönninge såväl från Halmstad som till Laholms stad. Det finns trygga och säkra cykelbanor inom Trönninge och till kringliggande platser som besöks frekvent av invånarna i Trönninge. Se över behovet av trottoarer/gångbanor inom Trönninge och på vägen till Laxvik. Trafiklösningarna för infarterna till Trönninge är säkra och funktionella. Infarterna till Trönninge från väg 15 behöver anpassas till trafiken.

54 Unga röster: I Trönninge, vid Hammarsberg, finns det en camping. I Trönninge samhälle finns det också övernattningsmöjligheter för turister. Ambition Strategi Det finns välplanerade och sammanhållna promenadstråk och rekreationsområden i och i närheten av Trönninge. Se över hur promenadstråk kan bindas samman och kopplas ihop med rekreationsområden. Trönninge Ängar är ett vackert och känt natura 2000-område med högt rekreationsvärde. Trönningestranden är känd som en välrenommerad badstrand med god service och hög tillgänglighet. Bevara det öppna landskapet och bygden runt omkring Trönninge. Väcka frågan hos berörda myndigheter och aktörer för att samarbeta mot målet. Arbeta för att stranden ska klassificeras som badstrand och servicen runt omkring ska utvecklas i dialog med de boende. Ta hänsyn till landskapsbilden och naturen runt omkring när Trönninge utvecklas.

55 Unga röster: I Trönninge finns en äventyrspark, utomhusbad och en fotbollsplan med konstgräs vid Tuvasvallen. Ambition Strategi Det finns en självklar mötesplats/lekplats med aktivitetsytor utomhus, med hög tillgänglighet med något för alla åldrar, som kan användas året runt. Utveckla en mångfunktionell mötesplats i dialog med de boende som ger möjlighet till utövande av olika sporter och aktiviteter, året runt. Det finns fina rekreationsområden som uppmuntrar till umgänge över generationsgränserna. Föreningslivet, kulturlivet och privatpersoner har goda möjligheter att samlas för gemensamma aktiviteter. Förslag på grönområden och parkytor som kan utvecklas och hur de kan användas, ska tas fram i dialog med de boende i Trönninge. Utveckla ett aktivitetshus med stor samlingslokal som samutnyttjas av olika målgrupper såväl föreningslivet som allmänheten.

56 Samrådshandlingar för Framtid Trönninge Trönninge är en tätort, utpekad som serviceort, i Halmstads kommun enligt Framtidsplan 2030, strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Serviceorter kallas de orter som ligger längs stråken och som har god tillgång till kollektivtrafik och där det finns ett utbud av kommersiell och offentlig service. Det är i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi- kommer att ske. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram för Trönninge. Genom att beskriva hur Trönninge ska utvecklas de kommande 20 åren mot en gemensam målbild och genom att starta den process det innebär med utvecklingsprogram skapas en tydlighet från början som underlättar beslutsfattande i frågor som rör Trönninges framtid och syftar till att: Formulera en gemensam framtidsbild för Trönninge. Vara ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Trönninges framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Utveckla möjligheter för Trönninge att växa av egen kraft. Den 2 juni 2016 fattade styrgruppen (bestående av representanter för samhällsföreningen och politikerna i samhällsbyggnadsutskottet) för Framtid Trönninge beslut om att utvecklingsprogrammet för Trönninge ska ut på samråd mellan 20 juni till och med 16 september. Handlingarna och mer information finns på kommunens hemsida: samt på entréplanet i Rådhuset, öppettider: måndag-torsdag klockan och fredag Synpunkter eller förslag på programmet ska senast den 16/9 skickas eller mejlas till: Halmstads kommun/samhällsbyggnadskontoret Box Halmstad E-post: direkt@halmstad.se Samrådsmötet äger rum den 8 september klockan i Trönningeskolans matsal. Välkomna!

57 Ärende 11 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: FN2016/0162 Version: 1,0 Beslutsorgan: LBVA Enhet: Fastighetsavdelningen Kerstin Lorick E-post: Telefon: Dagvattenhantering i Halmstads kommun - remissvar Förslag till beslut Fastighetsnämnden har inga synpunkter gällande förslag till Riktlinjer för dagvattenhantering i Halmstads kommun. Sammanfattning Laholmsbuktens VA har tagit fram förslag till Riktlinjer för dagvattenhantering i Halmstads kommun. Remissvar lämnas senast 9 september Ärendet Uppdrag Laholmsbuktens VA har tagit fram förslag till Riktlinjer för dagvattenhantering i Halmstads kommun. Det finns ett behov av tillgång till nedskrivna kommungemensamma riktlinjer för dagvattenhantering i kommunernas olika roller som myndighet, markupplåtare, fastighetsägare, inköpare, huvudman för Va-anläggningarna m.fl. Riktlinjerna ska ligga till grund för hur förvaltningarna och bolagen ska hantera dagvattenfrågor i dess olika roller. I och med att dagvattenfrågorna berör flera aktörer samordnas arbetet, med Laholmsbuktens VA som projektledare som ett förvaltningsövergripande projekt. Arbetsgrupper, bestående av representanter från berörda förvaltningar i Halmstads Kommun, har gemensamt utarbetat förslaget till riktlinjer för dagvattenhantering. Remissvar lämnas senast 9 september

58 Bakgrund Analys, förslag och motivering Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett inom fastighetskontorets fastighetsavdelning. Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Remissförfrågan 2. Förslag till riktlinjer för dagvattenhantering i Halmstads kommu För fastighetskontoret Patrick Kristensson Förvaltningschef Kerstin Lorick Fastighetschef 2

59 Laholmsbuktens VA H a l m s t a d s o c h L aholms k o m m u n e r i s a m v e r k a n KO Kommunstyrelsen Halmstads kommun Byggnadsnämnden Halmstads kommun Fastighetsnämnden Halmstads kommun Teknik- och fritidsnämnden Halmstads kommun Räddningsnämnden Halmstads kommun Miljönämnden Halmstads kommun Halmstad energi och miljö HEM Halmstad Stadsnät Halmstad fastighets AB Näringslivsbolaget Halmstad Datum Dnr LBVA 2016/0164 Handläggare Carina Henriksson Tel Samhällsbyggnadsenheten Tänsstyrelsen i Hallands län Riktlinjer för dagvattenhantering i Halmstads kommun Remiss Av Laholmsbuktens VA framtaget förslag till Riktlinjer för dagvattenhantering i Halmstads kommun bifogas. Det finns ett behov av tillgång till nedskrivna kommungemensamma riktlinjer för dagvattenhantering i kommunernas olika roller som myndighet, markupplåtare, fastighetsägare, inköpare, huvudman för Va-anläggningarna m.fl. Riktlinjerna ska ligga till grund för hur förvaltningarna och bolagen ska hantera dagvattenfrågor i dess olika roller. I och med att dagvattenfrågorna berör flera aktörer samordnas arbetet, med Laholmsbuktens VA som projektledare som ett förvaltningsövergripande projekt. Arbetsgrupper bestående av representanter från berörda förvaltningar i Halmstads kommun har gemensamt utarbetat förslag till riktlinjer för dagvattenhantering. Synpunkter emotses senast 9 september För Laholmsbuktens V A nämnden för Laholmsbuktens VA Laholmsbuktens V A Laholmsbuktens V A Box 246, Halmstad Tel Fax: Epost laholmsbuktens.va@halmstad.se

60 Riktlinjer för dagvattenhantering i Halmstads kommun Remissversion

61 FÖRORD För att uppnå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i Halmstads kommun krävs det att alla förvaltningar arbetar mot samma mål, med samarbete över kompetensgränserna. För att detta ska kunna ske behövs ett verktyg som de olika förvaltningarna kan ha som stöd vid frågor som gäller dagvatten. Förhoppningen är att dessa riktlinjer för dagvatten ska fylla detta behov. Vi står inför stora utmaningar som består av att hantera såväl dagens extrema nederbördstillfällen som den ökande nederbörd som kan förväntas i framtiden. För att hantera dessa utmaningar krävs ett helhetstänkande om hur våra städer och samhällen ska avvattnas, hur dagvatten ska avledas och hur våra dagvattensystem ska utformas. Det finns ett behov av att klarlägga frågeställningar och tydliggöra hanteringen av dagvatten i Halmstads kommun. Riktlinjer för dagvattenhantering är ett försök att klarlägga dessa frågeställningar och tydliggöra hanteringen av dagvatten. Riktlinjerna ska inte ses som ett slutgiltigt dokument. De kommer att behöva kompletteras och fördjupas efterhand som nya behov och ytterligare kunskap inom dagvattenområdet kommer fram. Riktlinjer för dagvatten är ett vägledande dokument som vänder sig till politiker, tjänstemän, fastighetsägare, verksamhetsutövare, exploatörer m.fl. och ska ligga till grund för hur de kommunala förvaltningarna hanterar dagvattenfrågor i olika roller som myndighet, markupplåtare, fastighetsägare, inköpare samt som huvudman för vatten och avlopp. Riktlinjerna föreslås kompletteras med fördjupande dokument inom dagvattenområdet enligt avsnitt Dessa riktlinjer gäller inom bebyggda områden i Halmstads kommun. De gäller däremot inte för naturmarksavrinning eller avrinning från åkermark, undantaget när avrinningen påverkar bebyggelse. Arbetet med riktlinjerna har utförts som ett förvaltnings- och kommunövergripande projekt, gemensamt för Halmstads och Laholms kommuner. Förutsättningarna för dagvattenhantering i Halmstads och Laholms kommuner är jämförbara. Båda kommunerna har såväl samhällen i inlandet som kust och vattennära, där bebyggelsen har ett samlat behov av dagvattenhantering. I arbetsgruppen har tjänstemän från båda kommunerna varit representerade. De riktlinjer för dagvattenhantering som tagits fram för respektive kommun är till upplägg och innehåll i det närmaste identiska, endast mindre kommunspecifika anpassningar har utförts. Deltagare i arbetsgrupp: Samhällsbyggnadskontoret Halmstad - exploatering, Frida Guntell, Tommy Andersson Samhällsbyggnadskontoret Halmstad miljö, Ellinor Waldemarsson, Madeleine Svelander Samhällsbyggnadskontoret Halmstad plan, Hanna Roxhage, Annika Hansson Miljöförvaltningen Halmstad Per-Anders Olsson Byggnadskontoret Halmstad Kajsa Sparrings Teknik- och fritidsförvaltningen Halmstad Mikael Vallin, Henry Cederholm, Ola Svensson Planeringskontoret Laholm Fredrik Nilsson, Elin Tallqvist, Per Mårtensson Samhällsbyggnadskontoret Laholm Hans Johansson Miljökontoret Laholm Malin Andersson, Anna-Carin Karlsson Laholmsbuktens VA Carina Henriksson, Robert Hyll (konsult) 1

62 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Allmänt Lagstiftning Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Miljöbalken (MB) Plan- och bygglagen (PBL) Övrig lagstiftning Direktiv, normer och mål Ramdirektivet för vatten Grundvattendirektivet och Direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen Översvämningsdirektivet Badvattendirektivet Riksdagens miljökvalitetsmål 8 2. PRINCIPER FÖR DAGVATTENHANTERING Allmänt Formulering av övergripande principer 8 3. HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING Allmänt Lokalt omhändertagande av dagvatten Fördröjning av dagvatten nära källan Trög avledning via diken och avvattningsstråk Samlad fördröjning av dagvatten Kvartersmark Småhus och flerbostadshus Industrimark Förtätning av befintlig bebyggelse Information Allmän platsmark Gator, vägar och parkeringsytor Parker, naturytor och gröna stråk KOMMUNAL DAGVATTENHANTERING Allmänt Verksamhetsområde Lokala föreskrifter (ABVA) 13 2

63 4.4 Va-taxa Olika ledningssystem för avledning av dagvatten FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING Allmänt Klimatförändringar Avrinningsområden och recipienter Översvämningskartering Geoteknik och geohydrologi Vattenskyddsområde Strandskydd Markavvattningssamfällighet Vattenråd SAMHÄLLSBYGGANDE OCH DAGVATTEN Allmänt Översiktsplan Detaljplan Dagvattenutredning vid detaljplan Begränsningar i befintliga system Påverkan på befintlig bebyggelse Geoteknik och geohydrologi Säkra vattenvägar och höjdsättning Lägsta nivå för ny bebyggelse i förhållande till hav och vattendrag Bestämmelser i detaljplan Krav på fördröjning av dagvatten Placering och ytbehov för dagvattenanläggningar Instängda partier och översvämningsrisker Föroreningspåverkan på recipient Bygglov Överensstämmelse med detaljplan Villkor för bygglov Information Dagvattenutbyggnad i befintliga bebyggelseområden Områden som saknar allmän dagvattenavledning Områden som har kombinerat system UTFORMNING FÖR EN HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING Allmänt 27 3

64 7.2 Dimensionering Återkomsttid Dimensionerande regnintensitet Klimatfaktor Bräddning av dagvatten från fördröjningsmagasin Anslutning av nya områden Extrem nederbörd Uppdämningar (Problem med kapacitet) Hantering av dräneringsvatten Hantering av dräneringsvatten vid nybyggnation Hantering av dräneringsvatten vid senare utbyggnad av allmän dagvattenanläggning Brunn i garagenedfart eller källartrappa Oljeavskiljare Dagvatten som en resurs Säkerhet vid dagvattenanläggningar DAGVATTENANLÄGGNINGAR FÖR AVLEDNING OCH FÖRDRÖJNING Allmänt Dagvattenstråk Dagvattenmagasin Underjordiska dagvattenkassetter Underjordiska hålrumsmagasin av sten Underjordiska täta fördröjningsmagasin Öppna torra dagvattenmagasin Öppna våta dagvattenmagasin Öppna diken Gröna tak Rain Gardens Vattengenomsläppliga beläggningar FÖRORENINGAR Allmänt Klassificering av dagvatten Krav på rening samt recipientklassificering Riktvärden för dagvatten Val av teknik 37 4

65 9.6 Typ av rening ANSVARSFÖRDELNING FÖR DAGVATTEN Allmänt Samhällsbyggnadsprocessen Ansvarsfördelning planprocessen Halmstad Samhällsbyggnadskontoret Byggnadskontoret Miljöförvaltningen Lantmäterimyndigheten Teknik- och fritidsförvaltningen Laholmsbuktens VA Ansvarsfördelning genomförandeprocessen Halmstad Samhällsbyggnadskontoret Mark- och exploateringsavdelning Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Byggnadskontoret Miljöförvaltningen Lantmäterimyndigheten Teknik- och fritidsförvaltningen Laholmsbuktens VA Ansvarsfördelning i bygglovsprocessen Halmstad Samhällsbyggnadskontoret Byggnadskontoret Miljöförvaltningen Lantmäterimyndigheten Teknik- och fritidsförvaltningen Laholmsbuktens VA Drift och underhåll Dagvattenanläggningar Avvattning av gator och vägar Förläggning av dagvattenanläggning Avskärande diken RUTINER FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV RIKTLINJERNA Utveckling Behov av nya underlag och rutiner REFERENSER Sedan tidigare politiskt antagna dokument som berör dagvatten Underlag 45 BILAGA 1 3: ANSVAR I SAMHÄLLSBYGGNADSPROCESSEN 5

66 1. INLEDNING 1.1 Allmänt I detta dokument definieras dagvatten som tillfälligt avrinnande vatten på ytan, såsom regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten. Även dräneringsvatten räknas till kategorin dagvatten. De förutsättningar som finns på platsen avgör hur dagvattenavledning kan ske, och är i sin tur avgörande för möjligheten till etablering av bebyggelse. Det är en stor utmaning att hantera dagens extrema nederbördstillfällen. Dessutom blir klimatförändringarnas effekter på samhället allt tydligare. Det är därmed en ännu större utmaning att förutse och planera för hur vi ska hantera den förväntade ökade nederbörd som klimatförändringarna kommer att leda till. Bebyggelseutvecklingen i Halmstad sker till stor del i populära vattennära lägen utmed kusten eller vid vattendrag. Vattennära lägen innebär ökad risk för översvämning genom att vattnet stiger. Stigande vatten kan ha flera olika orsaker, som t.ex. nederbörd, snösmältning, eller kraftiga vindar. Förtätning av bebyggelse för ett effektivt utnyttjande av marken bidrar till att hårdgörandegraden ökar. Ökad hårdgörandegrad innebär snabbare avrinning och större dagvattenflöden. Den snabbare avrinningen och de större dagvattenflödena kräver fördröjande och renande åtgärder för att inte belasta vattendrag, recipienter och nedströms liggande bebyggelse i större omfattning än tidigare. Behovet av hållbar dagvattenhantering är uppenbart. Hållbar dagvattenhantering innebär att man efterliknar naturens sätt att hantera dagvatten. Dagvatten berör och påverkar många och i stora delar är det en samhällsbyggnadsfråga. Samhällsplanering är en komplex process där kompromisser bland många viktiga samhällsfunktioner, däribland dagvatten sker hela tiden. För att skapa förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att dagvattenfrågan belyses så tidigt som möjligt i planprocessen. Hållbar dagvattenhantering tar ytor i anspråk, ytor som är beroende av exploateringen och områdets nivå- och markförhållanden. 1.2 Lagstiftning Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Från 1 januari 2007 gäller Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Lagen om allmänna vattentjänster kallas i detta dokument Vattentjänstlagen. Vattentjänstlagen reglerar kommunens ansvar att ordna med vattenförsörjning och avloppshantering för sina invånare. Kommunen representeras i Va-sammanhang av Laholmsbuktens VA (LBVA). Inom ett område med samlad bebyggelse där det finns behov av bortledande av dagvatten och dräneringsvatten definieras detta som ett avloppsvatten Miljöbalken (MB) Bestämmelserna i Miljöbalken (1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. MB:s 9 kap behandlar miljöfarlig verksamhet. Dagvatten som avleds för avvattning av mark inom detaljplan, och som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning definieras som avloppsvatten. Kommunens miljönämnd ansvarar för tillsynen över dagvattnet. Det kan uppkomma situationer där dagvattnet juridiskt är att betrakta som en vattenverksamhet enligt MB. Kap 11 hanterar markavvattning, vilket kan inträda när avledandet av dagvattnet inte sker genom en allmän avloppsledning eller allmänt öppet dagvattensystem. 6

67 1.2.3 Plan- och bygglagen (PBL) Plan- och bygglagen (2010:900), reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser om att alla kommuner är skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen. Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov och byggtillsyn. I detaljplanen ska det visas att dagvattenfrågan kan lösas. Planföreskrifterna kan endast utformas med stöd av PBL. Vad som med rättsligt bindande verkan får regleras genom detaljplanebestämmelser regleras i 4 kap. PBL. Enligt 4:12 får kommunen bestämma om skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Däremot finns ingen rättsgrund som tillåter att vattenflöden regleras om syftet är något annat än klimatsäkerhetshöjande åtgärder. De grundläggande förutsättningarna för att marken eller vattnet ska kunna utnyttjas för det önskade ändamålet regleras i 2 kap, PBL. Bygglov utanför detaljplanelagt område kan inte ges om det inte visats hur dagvattenfrågan ska lösas. Dagvattenfrågan tas upp innan startbesked ges Övrig lagstiftning I dagvattenhänseende kan den fastighetsrättsliga lagstiftningen bli aktuell. Den fastighetsrättsliga lagstiftningen utgörs i första hand av Fastighetsbildningslagen (FB) och Jordabalken (JB). Väglagen kan i dagvattenhänseende bli tillämpbar, den gäller för allmän väg, där Trafikverket eller kommunen är väghållare. Ordningslagen (OL) behandlar ansvar och säkerhetsanordningar kring dagvattenanläggningar. Tillsammans med Lagen till skydd mot olyckor (LSO) och Boverkets byggregler (BBR) är de tillämpbara i samband med utformning och förvaltning av dagvattenanläggningar. BBR är även tillämplig vid installationer för dag- och dräneringsvatten. 1.3 Direktiv, normer och mål Ramdirektivet för vatten I oktober 2000 antog länderna inom EU det så kallade Ramdirektivet för vatten för att säkra tillgången till vatten av god kvalitet i ett långsiktigt perspektiv. Direktivet, som i Sverige även kallas Vattendirektivet, innebar att medlemsländerna beslutade sig för att vidta gemensamma åtgärder inom vattenpolitiken. Vattenmyndigheten är den myndighet som har ansvar för att Vattendirektivet genomförs i Sverige. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har utsetts till Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt till vilket Halmstads kommun tillhör. Det övergripande målet med Vattendirektivet är att vattenkvaliteten ska bevaras där den är god och förbättras där den inte är god. Status på allt inlands-, kust- och grundvatten ska bedömas. Statusbedömningen av ytvatten görs utifrån den ekologiska statusen och den vattenkemiska statusen. Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått god status år För vissa vattendrag har kravet skjutits fram till 2021 respektive Grundvattendirektivet och Direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen Vattendirektivet har två dotterdirektiv, Grundvattendirektivet och Direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen. Syftet med grundvattendirektivet är att komplettera vattendirektivets bestämmelser om skydd av grundvatten med kriterier för bedömning av god kemisk grundvattenstatus och kriterier för att upptäcka och vända uppåtgående trender. Stigande föroreningskoncentrationer eller sjunkande grundvattennivåer är exempel på sådana trender. Direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen fastlägger miljökvalitetsnormer för de 45 prioriterade ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att förhindra förorening av vatten. De är valda för att de utgör en risk för ytvattenmiljön och/eller finns uppmätta i ytvattnen inom EU. 7

68 1.3.3 Översvämningsdirektivet År 2007 antog länderna inom EU Översvämningsdirektivet. Översvämningsdirektivet handlar om översvämningsrisker och hanteringen av översvämningar och innebär att områden med betydande översvämningsrisker pekas ut. För dessa områden ska riskhanteringsplaner tas fram. MSB har identifierat 18 områden med betydande översvämningsrisk. Inget av dessa områden finns i Halmstad Badvattendirektivet Badvattendirektivet är ett EU-direktiv som gäller förvaltning av badvattenkvaliteten i medlemsländerna. Direktivet gäller de ytvatten som ett stort antal personer badar i, dock inte spa- och simbassänger. Badplatserna ska registreras och få en badvattenprofil som bland annat beskriver badvattnet, eventuella föroreningskällor, algutbredning, kontrollpunkter och åtgärder mot föroreningar Riksdagens miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden. Syftet med miljökvalitetsmålen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. De mål som direkt eller indirekt berör dagvattenhantering är: giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård och ett rikt växt- och djurliv. 2. PRINCIPER FÖR DAGVATTENHANTERING 2.1 Allmänt Formuleringen av principer för dagvattenhantering har tagits fram i en arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar i Laholms och Halmstads kommuner. Principerna har sedan remissats till berörda nämnder och bolag samt till länsstyrelsen. Syftet är att beskriva vilka grundprinciper som gäller för hantering av dagvatten i Halmstads och Laholms kommuner. Principerna ligger till grund för strategidelen, som inleds med en beskrivning av Hållbar dagvattenhantering i nästa kapitel i detta dokument. 2.2 Formulering av övergripande principer Dagvattenhantering i Halmstads/Laholms kommun ska vara hållbar ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Dagvatten ska hanteras som en positiv resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet Innan etablering av ny infrastruktur/bebyggelse ska behovet av dagvattenavledning för berörd befintlig infrastruktur/bebyggelse säkerställas Genom hållbar dagvattenhantering ska naturens sätt att hantera dagvatten efterliknas Upprätthållandet av vattenbalansen ska eftersträvas, så att avrinningen från ett område som bebyggs inte ökar jämfört med innan området bebyggdes Tillförseln av föroreningar till dagvattensystem ska minimeras 8

69 Dagvattensystem ska utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten Nya områden ska höjdsättas så att bebyggelsen skyddas från skadlig översvämning Dagvattensystem ska dimensioneras och utformas så att skadlig översvämning undviks Bebyggelse och dagvattensystem ska planeras utifrån kända förutsättningar om vattennivåer och extrema regn i ett framtida förändrat klimat Hållbar dagvattenhantering ska säkerställas genom fysisk planering i samverkan mellan berörda nämnder och förvaltningar Halmstads/Laholms kommun ska följa och medverka till utveckling inom dagvattenhantering Halmstads/Laholms kommun ska genom att informera och kommunicera principer och strategi för dagvattenhantering medverka till att öka förståelsen och kunskapen Att arbeta efter principer för dagvattenhantering enligt ovan främjar tillväxt och en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen. 3. HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING 3.1 Allmänt Principerna enligt kapitel 2 bygger på en hållbar dagvattenhantering. Våra samhällen ställs nu inför stora utmaningar. För att svara upp mot dessa utmaningar krävs en väl förankrad samsyn och samarbete över kompetensgränser mellan kommunens olika nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag. Dessutom blir klimatförändringarnas effekter på samhället allt tydligare. Vattnet måste ha någonstans att ta vägen när det regnar riktigt mycket och dagvattenledningarna går fyllda. Generellt kan en öppen dagvattenhantering hantera mer vatten än dagvattenhantering i kulvert (underjordisk kanal eller gång). Öppna system kan ta hjälp av omgivande markytor medan det är svårare att kontrollera ett kulverterat system. Behovet av hållbar dagvattenhantering är uppenbart. Förtätning av bebyggelse för ett effektivt utnyttjande av marken bidrar till att hårdgörandegraden ökar. Ökad hårdgörandegrad innebär snabbare avrinning och större dagvattenflöden. Som ett exempel är avrinningen från ett område med natur- och åkermark med ytan 10 ha (15 fotbollsplaner) ca 50 l/s vid ett 10-årsregn (ett regn som statistiskt inträffar var 10:e år). Exploateras området med industrier och lagerverksamhet ökar hårdgörandegraden väsentligt, och därmed även avrinningen till upp mot 1600 l/s. För att inte överbelasta befintliga dagvattensystem och recipienter behöver detta vatten fördröjas i olika steg. Hållbar dagvattenhantering innebär att man efterliknar naturens sätt att hantera dagvatten. En hållbar dagvattenhantering kännetecknas av: Lokalt omhändertagande av dagvatten Fördröjning av dagvatten nära källan Trög avledning via diken och avvattningsstråk Samlad fördröjning av dagvatten 9

70 I principerna för dagvattenhantering, kapitel 2 uttrycks att upprätthållandet av vattenbalansen ska eftersträvas, så att avrinningen från ett område som bebyggs inte ökar jämfört med innan området bebyggdes. Med andra ord ska naturens sätt att hantera dagvatten efterliknas vid etablering av bebyggelse. Hållbar dagvattenhantering ger förutsättningar för vattenbalans. Genom hållbar dagvattenhantering kan vattenbalansen och grundvattennivåer i ett område behållas på den nivå som var aktuell innan området exploaterades. Infiltration av dagvatten ska dock inte ske där det saknas förutsättningar för infiltration. Exempel där det saknas förutsättningar är om marken består av täta material, grundvattenytan ligger nära markytan, marken lutar mot lägre liggande bebyggelse som kan påverkas negativt eller om föroreningar kan spridas vidare. Dagvattenlösningar ovan mark skapar stor flödeskapacitet för extremsituationer. Kombinerat med en korrekt höjdsättning kommer det att bidra till en långsiktigt hållbar dagvattenhantering som skyddar bebyggelsen från översvämningar. Figur 1, Hållbar dagvattenhantering, Svenskt Vatten 3.2 Lokalt omhändertagande av dagvatten Lokalt omhändertagande innebär att dagvatten så långt det är möjligt infiltreras och fördröjs på privat mark inom fastigheten innan vidare avledning. Lokalt omhändertagande kan ske genom gröna tak, infiltration på gräs- och grusytor, genomsläppliga beläggningar, perkolation, dammar, diken, magasin m.m. 3.3 Fördröjning av dagvatten nära källan Fördröjning av dagvatten nära källan innebär att dagvatten så långt det är möjligt infiltreras och fördröjs på allmän platsmark innan vidare avledning. Fördröjning av dagvatten nära källan kan ske genom infiltration på gräs- och grusytor, genomsläppliga beläggningar, tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor, diken, dammar, magasin och våtmarker. Genom att fördröja dagvattnet nära källan kan ledningsdimensioner och magasinsvolymer minskas och därmed även kostnaderna. 10

71 Figur 2, Fördröjning nära källan, Svenskt Vatten 3.4 Trög avledning via diken och avvattningsstråk Trög avledning via diken och avvattningsstråk innebär att dagvatten fördröjs och magasineras för att därefter så långt det är möjligt infiltreras i samband med avledning på allmän platsmark. Trög avledning via diken och avvattningsstråk kan ske genom kanaler, bäckar och diken. Ytlig dagvattenavledning bidrar till fördröjning och kan rymma betydligt större volymer dagvatten än kulverterade system och kan dessutom fungera som sekundära vattenvägar då övriga system är överbelastade. Sekundära vattenvägar är stråk som kan avleda dagvatten vid extrem nederbörd då övriga dagvattensystem är överbelastade. Utöver öppna diken kan gatan inom ett bebyggelseområde fungera som sekundär vattenväg. 3.5 Samlad fördröjning av dagvatten Samlad fördröjning av dagvatten innebär att dagvatten så långt det är möjligt infiltreras och fördröjs på allmän platsmark innan vidare avledning mot recipient. Samlad fördröjning av dagvatten kan ske genom anläggande av dammar och våtmarksområden. 3.6 Kvartersmark Inom kvartersmark ska man eftersträva en hållbar dagvattenhantering. Fördröjningsåtgärder på kvartersmark hjälper till att minska flödet nedströms. 11

72 3.6.1 Småhus och flerbostadshus Dagvattenhantering på tomter för småhus ska där det finns förutsättningar inriktas på att leda takvatten ut över infiltrerbara ytor eller fördröja och infiltrera i underjordiskt magasin. Efter fördröjning och infiltration kan vattnet ledas mot förbindelsepunkten för dagvatten. Vid exploatering av områden med flerbostadshus kan krav ställas så att det medför fördröjning av dagvatten inom tomtmark innan dagvattnet leds vidare mot kommunens nät. Exempel på fördröjningsåtgärder kan vara diken, genomsläppliga markbeläggningar, gröna tak, öppna magasin, kassettmagasin, makadammagasin och multifunktionella ytor Industrimark Fördröjning och rening av dagvatten från industritomter ska till viss del kunna anordnas inom den egna fastigheten. Exempel på fördröjningsåtgärder kan vara diken, genomsläppliga markbeläggningar, gröna tak, öppna magasin, kassettmagasin, makadammagasin och multifunktionella ytor Förtätning av befintlig bebyggelse Äldre bebyggda områden med dagvattenavledning har i princip alltid dagvattenavledning direkt till täta ledningar i mark. Förtätning och exploatering av mark i anslutning till denna bebyggelse påverkar redan hårt belastade dagvattensystem. Hänsyn ska därför alltid tas till de system som redan finns vid dagvattenhantering i anslutning till befintlig bebyggelse. Fördröjning och rening av dagvatten vid förtätning av befintlig bebyggelse ska till viss del kunna anordnas inom den egna fastigheten. Exempel på fördröjningsåtgärder kan vara diken, genomsläppliga markbeläggningar, gröna tak, makadammagasin och multifunktionella ytor Information Att informera och engagera allmänheten i dagvattenfrågor skapar förståelse för att dagvattenhantering på kvartersmark har betydelse för dagvattensystem och recipienter nedströms. Fastighetsägare ska uppmuntras att hantera sitt dagvatten inom den egna tomten för att minska flödes- och föroreningsbelastning nedströms. 3.7 Allmän platsmark Vid byggnation på allmän plats ska man alltid sträva efter hållbar dagvattenhantering. Man kan använda sig av fördröjning nära källan, trög avledning och/eller samlad fördröjning Gator, vägar och parkeringsytor En gata kan generera stora mängder dagvatten, men även föroreningar som leds till recipienten via dagvattnet. Dagvatten från större gator/vägar ska därför renas. Exempel på där rening av dagvatten från större gator/vägar kan ske är diken, våtmarker eller dammar. Detta gäller även befintliga vägar där en förbättring av dagvattenkvaliteten kan uppnås exempelvis genom att ta bort kantsten och dagvattenbrunnar och låta vattnet rinna i infiltrations/dräneringsstråk. I mindre gator kan det vara svårt att få plats med en ytlig avvattning. Då kan en lösning vara att leda vattnet till en större samlad fördröjning. Dagvattenbrunnar ska innehålla ett sandfång och vattenlås i botten av brunnen. Sandfånget är till för att samla upp större partiklar och föroreningar. För brunnens och ledningsnätets funktion är det viktigt att tömma sandfånget med jämna mellanrum. En annan anledning att tömma sandfånget är för att minska risken för att föroreningar urlakas och hamnar i recipienten. Vid planering av gator, vägar och parkeringsytor ska kantsten som leder vatten direkt mot dagvattenbrunnar undvikas där det är möjligt för att ge möjlighet för ytvatten att istället nå infiltrations/dräneringsstråk innan vidare avledning. Parkeringsytor är ofta hårt belastade och kan generera föroreningar som följer med dagvattnet. Vid nybyggnad och ombyggnad av parkeringsytor ska dagvattnet renas och fördröjas nära källan eller avledas genom trög avledning. Exempel på åtgärder kan vara gräsklädda dräneringsstråk eller infiltrationsytor. Parkeringsytor kan även utföras i genomsläppligt material såsom rasterytor av hålsten eller plast. Funktionen för dessa genomsläppliga material är dock mycket beroende av utförandet och dess infiltrerande funktion över tid riskerar att avta beroende på igensättning. 12

73 Genomsläppliga material kräver underhållsinsatser om de ska fungera lika länge som livslängden hos det dagvattensystem som de ska avlasta. Starkt trafikerade ytor ska anläggas med oljeavskiljning för dagvattnet, se avsnitt Parker, naturytor och gröna stråk Parker, naturytor och gröna stråk kan om de är rätt utformade ge förutsättningar för att ta upp och fördröja dagvatten. Träd kan under perioder ta upp stora mängder vatten. Parker, naturytor och gröna stråk kan även fungera som översvämningsytor vid större nederbördstillfällen. Magasin för samlad fördröjning anläggs ofta i kommunens parker och naturytor. Magasinen ska utföras på ett säkert och attraktivt sätt så att de integreras i parken eller naturytan. Utformning av dagvattenanläggningen ska ske enligt kapitel 7. Utformning av dagvattenanläggningar bör alltid ske så att möjligheter till rekreation och lek, upplevelser och biologisk mångfald gynnas. 4. KOMMUNAL DAGVATTENHANTERING 4.1 Allmänt Med kommunal dagvattenhantering avses här dagvattenhantering som LBVA är ansvarig för utifrån Vattentjänstlagen. Ansvaret för avvattningen ligger i första hand på fastighetsägaren, huvudmannen för allmän plats och eventuellt markavvattningsföretag. LBVA ansvarar inom verksamhetsområdet för avledningen genom den allmänna dagvattenanläggningen av det andra avvattnar. 4.2 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet för dagvatten är det geografiska område inom vilket kommunen har ordnat eller ska ordna dagvattenavledning genom en allmän dagvattenanläggning. Skyldigheten utgår ifrån behovet enligt Vattentjänstlagens 6. Lagens 6 beskriver kommunens skyldigheter och lyder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän vaanläggning. Enligt 51 Vattentjänstlagen har Länsstyrelsen tillsynsansvaret över att kommunerna fullgör denna skyldighet och kan förelägga om en kommunal utbyggnad. För bebyggelse utanför kommunalt verksamhetsområde har kommunen ingen skyldighet att lösa VA-frågorna så länge det inte uppstår ett behov av en samlad lösning av miljö- eller hälsoskäl. Det är dock av största vikt med en dialog mellan kommunens miljöavdelning, byggnadskontor, samhällsbyggnadskontorets plansida samt Laholmsbuktens VA (LBVA). 4.3 Lokala föreskrifter (ABVA) ABVA står för Allmänna Bestämmelser för brukande av den allmänna Vatten- och Avloppsanläggningen. ABVA reglerar rättigheter och skyldigheter i förhållandet mellan fastighetsägaren som använder den allmänna Va-anläggningen och LBVA. Exempel på vad som tas upp i ABVA när det gäller dagvatten är villkoren för hur man som fastighetsägare får avleda dagvatten till den allmänna anläggningen samt dagvattnets innehåll. 13

74 4.4 Va-taxa Va-taxan bygger på självkostnadsprincipen och ska täcka LBVA:s kostnader för den allmänna Va-anläggningen. För möjligheten till avledning av dagvatten till den allmänna dagvattenanläggningen betalas en avgift. Avgiften är uppdelad i en anläggningsavgift och brukningsavgift. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas när ledningar har byggts fram till fastigheten. Brukningsavgift är en årlig avgift som betalas löpande för LBVA:s kostnader för drift och underhåll av den allmänna dagvattenanläggningen. 4.5 Olika ledningssystem för avledning av dagvatten Det finns olika system för avledning av dagvatten. Kombinerat och separat system är exempel på äldre system för dagvattenavledning. I ett kombinerat system avleds dag- och dränvatten i samma ledning som spillvatten. I ett separat system avleds dränvatten i samma ledning som spillvatten, medan dagvatten avleds ytledes. Figur 3, Kombinerat och Separat system, Svenskt Vatten Ett annat vanligt förekommande äldre system är duplikatsystem där dränvatten avleds till spillvattenledningen och dagvatten avleds till en separat dagvattenledning. Figur 4, Duplikatsystem med drän till spillvattenledningen, Svenskt Vatten I områden med behov av dagvattenavledning byggs idag endast duplikatsystem. I ett modernt duplikatsystem avleds dag- och dränvatten i en ledning och spillvatten i en annan ledning. Ett alternativ till att avleda dränvatten till dagvattenledningen är att avleda dränvatten i en egen separat tät ledning. 14

75 Bilden nedan redovisar rekommenderad systemlösning med ett duplikatsystem där gatan i förhållande till bebyggelsen är höjdsatt för att fungera som sekundär avrinningsväg vid extrema nederbördstillfällen. Dagvattenhantering med trög avledning ovan mark och pumpning av dräneringsvatten från källare. Figur 5, Rekommenderad systemlösning - Duplikatsystem, Svenskt Vatten 5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 5.1 Allmänt Halmstads kommun har bebyggelse såväl utmed kusten som i inlandet. Beroende på var och hur bebyggelsen är lokaliserad ger det olika förutsättningar för dagvattenhantering. 5.2 Klimatförändringar Våra samhällen ställs nu inför stora utmaningar, att hantera klimatförändringar som leder till mer extrem nederbörd och stigande vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag. Klimatförändringarna ställer höga krav på hanteringen av dagvatten. För att belysa klimatförändringarna och konsekvenserna av ett förändrat klimat pågår i Halmstad ett arbete med framtagande av en klimatanpassningsplan. Halmstad i egenskap av kustkommun kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringarna, och anpassningar till klimatförändringarna måste påbörjas redan idag. Ett varmare klimat kommer att bidra till att havsnivån och nivåerna i vattendragen stiger. Bebyggelsen måste för att inte hamna under vatten anpassas till stigande nivåer i havet och vattendragen. Det finns två sätt att hantera problemställningen. Antingen flyttas bebyggelsen till områden som inte riskerar att översvämmas, alternativt vallas bebyggelsen in som skydd mot stigande hav och vattendrag. Alternativet med invallning kräver dock att man samtidigt som man skyddar bebyggelsen mot stigande hav och vattendrag även hanterar nederbörd och avrinning innanför vallarna. Nederbörden över året samt antalet kraftiga regn kommer att öka. Ny bebyggelse måste höjdsättas så att vattnet ytledes kan avledas utan att leda till skador på byggnader eller anläggningar. Instängda områden ska inte skapas. När det gäller befintlig bebyggelse kan man inte göra så mycket åt höjdsättningen, byggnaden står där den står. Där handlar det om att avleda dagvatten på ett sätt som minskar risken för översvämning. Klimatförändringen ger också upphov till större nederbördsvolymer under vinterhalvåret. Det innebär att vi måste skapa förutsättningar för att ta hand om nederbörden under den tid på året då marken kan vara frusen och växtligheten inte bidrar med att suga upp vatten. 15

76 För dimensionering av dagvattenanläggningar är det med hänsyn till pågående klimatförändringar rekommenderat att använda en klimatfaktor, se avsnitt Klimatfaktorn ska ses som en klimatsäkring med hänsyn till framtida förändring i nederbörd. 5.3 Avrinningsområden och recipienter Ett avrinningsområde är ett landområde, inklusive sjöar, som avvattnas till samma vattendrag. Området avgränsas av topografin som skapar naturliga vattendelare gentemot andra avrinningsområden. Med recipient för dagvatten menas åar, bäckar, diken samt sjöar och hav som tar emot dagvatten från landområden. I Halmstad är Kattegatt den största recipienten tillsammans med vattendragen Nissan, Fylleån och Suseån som alla mynnar i Kattegatt. Vid planering och dimensionering av dagvattenåtgärder inom ett område är det viktigt att inte titta bara på ett isolerat mindre område, utan att se till belastningen från hela avrinningsområdet. I figur 6 redovisas avrinningsområden för respektive vattendrag. Figur 6, avrinningsområden för vattendrag i Halmstads kommun, VISS 16

77 5.4 Översvämningskartering För vattendragen Nissan och Suseån har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) genomfört översiktliga översvämningskarteringar. Översvämningskarteringarna finns tillgängliga på MSB:s hemsida och i kommunens kartprogram Solen. För Kattegatt har översiktlig översvämningskartering utförts i rapporten Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län som Länsstyrelsen i Hallands län står bakom. Kartan redovisande områden utmed kusten med risk för översvämning har sedan presenterats i översiktsplanen för Halmstads kommun. Figur 7, Översvämningskartering i Översiktsplan, Halmstads kommun 5.5 Geoteknik och geohydrologi De geotekniska förutsättningarna i Halmstad varierar kraftigt utifrån var i kommunen man befinner sig. Havsnära områden och slättlandskapet domineras av lerjordar överlagrade av marina sediment, sand och flygsand. Inlandet består huvudsakligen av moränjordar, isälvsmaterial och berg. Grundvattennivåerna varierar över året beroende på geotekniska förutsättningar, nederbörd m.m. I vattennära områden påverkas grundvattennivåerna av vattennivån i sjön, havet eller vattendraget. 17

78 5.6 Vattenskyddsområde Exploatering inom vattenskyddsområde är en fråga för den kommunala samhällsplaneringen. Men det är även en dagvattenfråga, eftersom dagvattenhanteringen inom ett vattenskyddsområde påverkar vattenresurserna. Genom asfaltering eller på annat sätt hårdgörande av en markyta hindras den naturliga infiltrationen av vatten. Varje markområde och varje vattenresurs har sina egna unika förutsättningar och en särskild bedömning ska därför göras i varje enskilt fall. Man ska i ett tidigt skede ta hänsyn till vattenintresset på ett bra sätt och beakta förändrad markanvändning inom hela det område som påverkar en vattenresurs. Tillrinningsområdet för en vattenresurs kan sträcka sig långt utanför de gränser som vattenskyddsområdet representerar. Den kommunala vattenplaneringen ska utgå från en vattenförsörjningsplan. I vattenförsörjningsplanen identifieras och beskrivs såväl nuvarande utnyttjade vattenresurser som potentiellt framtida outnyttjade resurser. Även hot mot, eller påverkan på vattenresurserna beskrivs i vattenförsörjningsplanen. Bebyggelse, verksamheter eller andra åtgärder ska inte komma till inom vattenskyddsområden om det kan äventyra kommunens nuvarande eller framtida vattenförsörjning avseende antingen kvantitet eller kvalitet. För att hantera intressekonflikten mellan vattenintresse och exploateringsintresse inom vattenskyddsområde pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för exploatering inom vattenskyddsområde i Halmstads kommun. Syftet med riktlinjerna är att fungera som ett handläggarstöd för att kommunen i ett tidigt skede av planarbetet ska kunna ta hänsyn till vattenintresset på ett adekvat sätt. 5.7 Strandskydd Enligt Miljöbalken gäller strandskydd vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet är till för att långsiktigt trygga tillgången till strandområden för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet 100 meter i vattnet och 100 meter på land från strandlinjen räknat. Det omfattar alla insjöar och vattendrag samt havet. Länsstyrelsen i Halland har utökat strandskyddet till 300 meter på land och i havet längs hela havskusten samt till 200 meter på land och ut i vattnet för Brearedssjön, Gyltingesjön, Simlången och Töddesjön (inklusive del av Fylleån). Inom ett strandskyddsområde får bl.a. inte nya byggnader för bostadsändamål uppföras. Dispens kan ges om särskilda skäl föreligger. Anläggande av dagvattendiken och dammar kan medföra att strandskydd inträder. 5.8 Markavvattningssamfällighet Dikningsföretag, vattenavledningsföretag och sänkningsföretag är exempel på markavvattningssamfälligheter, vars syfte är att avvattna markområden. Markavvattningssamfälligheter är juridiska konstruktioner, de ansvarar för vattenanläggningar som har tillstånd enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning för avvattning av mark. I tillståndet finns angivet vilka fastigheter som ingår och den kostnadsandel som belastar respektive fastighet. Av tillståndet framgår även vattenanläggningens utformning i plan, profil och sektion. Det är markavvattningssamfälligheten som äger vattenanläggningen och disponerar marken där den ligger. Markavvattningssamfälligheter bildade efter 1920 är registrerade och arkiverade på Länsstyrelsen medan äldre markavvattningssamfälligheter är registrerade och arkiverade på Lantmäterimyndigheten. Vattenförhållandena i markavvattningssamfälligheter har ofta ändrats sedan de bildades. Bristande underhåll tillsammans med ökad belastning till följd av exploatering är exempel som påverkar vattenförhållandena. Markavvattningssamfälligheter är ofta dimensionerade för att ta emot ett flöde på mellan 1 l/s ha 2 l/s ha vid ett 2- årsregn. För att ansluta exploaterade områden till markavvattningssamfälligheter krävs oftast att dagvattnet fördröjs. Vid exploatering med avledning av dagvatten mot markavvattningssamfällighet är det angeläget att i ett tidigt skede ta kontakt med samfällighetens styrelse för att överenskomma hur avledningen ska ske. Påverkas vattenförhållandena 18

79 avsevärt kan det finnas anledning att ompröva markavvattningssamfälligheten. Omprövning sker i mark- och miljödomstolen efter ansökan till Länsstyrelsen. Idag råder det markavvattningsförbud i Halland och dispens mot förbudet måste sökas hos Länsstyrelsen. 5.9 Vattenråd Vattenråd är lokala eller regionala samverkansorgan för vattenfrågor. Vattenråden har bildats utifrån huvud- och delavrinningsområden och deras organisation ser lite olika ut beroende på de lokala förutsättningarna. Många vattenråd har bildats ur befintliga vattenorganisationer, exempelvis vattenvårdsförbund, där kunskapen om de lokala förhållandena är stor. Vattenråden ska representera alla intressen i avrinningsområdet och ge alla som berörs av vattnet möjlighet att delta. Rådens uppgift är att fungera som ett lokalt forum och en dialogpart till myndigheter för vattenfrågor. I Halmstads kommun finns vattenråd för Nissans, Fylleåns, Suseåns, Genevadsåns och Skintans avrinningsområde. I Halmstads kommun finns även en vattengrupp med syftet att verka förvaltningsöverskridande för samordning av synsätt på vattenfrågor. Vattengruppen ska verka för att kommunen ska uppfylla åtaganden enligt EU:s ramdirektiv för vatten. 6. SAMHÄLLSBYGGANDE OCH DAGVATTEN 6.1 Allmänt Utifrån Plan- och bygglagen (PBL) har kommunen ansvar för planläggning av mark, vatten och byggande. Kopplat till dagvattenhantering ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till: Människors hälsa och säkerhet Jord, berg och vattenförhållanden Möjligheterna att ordna avlopp Möjligheterna att förebygga vattenföroreningar Risken för olyckor, översvämning och erosion 6.2 Översiktsplan Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga och övergripande bedömning av hur mark- och vattenområden bör användas och bebyggelsen bevaras och utvecklas. Planens huvuduppgift är att ge stöd och vägledning för kommunala beslut om markanvändning såsom byggnation och andra fysiska åtgärder. För att skapa förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att dagvattenfrågan belyses så tidigt som möjligt i planprocessen. Utredningar vid översiktsplaneringen ska klarlägga de allmänna förutsättningarna för dagvattenhantering. Nedan ges några exempel på förutsättningar som berör dagvatten i samband med översiktsplanering: Risker vid etablering av bebyggelse i låglänta områden och instängda områden Risker vid etablering av bebyggelse i utströmningsområden för dagvatten Risker vid etablering av anläggningar eller bebyggelse inom vattenskyddsområde Befintlig dagvattensituation inom området Påverkan på befintlig bebyggelse/området vid exploatering Möjlighet till avledning alternativt infiltration av dagvatten Ekonomiska och praktiska förutsättningar för dagvattenavledning Recipientens kapacitet och status I samband med framtagandet av översiktsplan är det lämpligt att göra en översvämningskartering. Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att hålla den ifrån områden som riskerar att översvämmas på grund av stigande vattendrag och hav. 19

80 6.3 Detaljplan Detaljplanen är juridiskt bindande och tydliggör användningen av mark- och vatten inom ett begränsat område. Utgångspunkten i PBL är att marken som ska tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för det ändamål som detaljplanen anger. Är dagvattnet ett problem som behöver lösas för att marken ska anses vara lämplig ska kommunen kunna visa att ett genomförande av detaljplanen klarar av att lösa problemet. Det är även möjligt att lösa dagvattenfrågan för en detaljplan med hjälp av mark som ligger utanför den aktuella detaljplanen. Det krävs dock att man kan visa att man har varaktig rådighet över den marken. För att skapa förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att dagvattenfrågan belyses så tidigt som möjligt i planprocessen. Utredningar vid detaljplanering ska visa på lämpliga områden och metoder för dagvattenhantering. Nedan ges några exempel på förutsättningar som berör dagvatten att belysa i samband med detaljplanering: Begränsningar i befintliga system Påverkan på befintlig bebyggelse Geoteknik och geohydrologi Säkra vattenvägar och höjdsättning Lägsta rekommenderade nivå färdigt golv i förhållande till hav och vattendrag Krav på fördröjning av dagvatten Placering och ytbehov för dagvattenanläggningar Instängda partier och översvämningsrisker Föroreningspåverkan på recipient Dagvattenutredning vid detaljplan I samband med detaljplaneläggning ska en utredning kring förutsättningarna för dagvattenhantering inom och i anslutning till området tas fram. En dagvattenutredning vid detaljplaneläggning ska innehålla: Beskrivning av planområdet Redovisning av avrinningsområden, instängda områden och naturliga ytavrinningsvägar Inventering av markförhållanden, vegetation Grundvattennivåer inom området Inventering av befintliga diken, trummor och ledningar Beskrivning av recipienter för planområdets dagvatten och hur de påverkas Förslag till dagvattenhantering Naturmarksavrinning Föroreningar och behov av rening Dimensionering av dagvattenanläggning Höjdsättning Regnvattenhantering vid extrem nederbörd Begränsningar i befintliga system Kapacitetsbegränsningar i befintliga dagvattensystem kan utgöras av dagvattenledningar som inte är dimensionerade utifrån dagens krav på dimensionering. Begränsningen kan även ligga i att andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed även avrinningen inom tillrinningsområdet för ledningarna. En annan kapacitetsbegränsning kan vara förutsättningar i markavvattningssamfällighet eller naturliga vattendrag. Vid detaljplaneläggning är det viktigt att förhålla sig till kapacitetsbegränsningarna med olika fördröjningsåtgärder på ett sätt som bidrar till en hållbar dagvattenhantering. I undantagsfall kan det vara aktuellt att utöka kapaciteten i ledningar genom att lägga nya i en större dimension eller att utöka kapaciteten i en markavvattningssamfällighet genom åtgärder i diket och omförrättning av markavvattningssamfälligheten. 20

81 6.3.3 Påverkan på befintlig bebyggelse Vid exploatering av ett område är det viktigt att utreda hur det påverkar befintlig bebyggelse. Ökad hårdgörandegrad innebär att avrinningen ökar. Kompenseras inte detta med fördröjningsåtgärder innebär det att nedströms liggande bebyggelse utsätts för en ökad dagvattenbelastning. Utbyggnad eller uppdimensionering av dagvattenanläggning för avledning av dagvatten i befintlig bebyggelse kan vara en förutsättning för att kunna exploatera ett område uppströms. Även höjdsättningen av ny bebyggelse i förhållande till befintlig kan vara avgörande för hur befintlig bebyggelse påverkas vid exploatering Geoteknik och geohydrologi Det är viktigt att ta hänsyn till platsens förutsättningar avseende geoteknik och geohydrologi för att på bästa sätt föreslå lösning för dagvattenhantering. Om det finns förutsättningar för infiltration lokalt eller i anslutning till detaljplaneområdet kan dagvattenlösningen anpassas till dem. Översiktlig information kring geoteknik och geohydrologi kan erhållas på SGU:s (Sveriges Geologiska Undersökning) hemsida. Ett utströmningsområde är ett område i terrängen där det sker ett naturligt utflöde av vatten från grundvattenzonen till markvattenzonen. Vid nederbörd som påverkar grundvattennivån kommer dessa områden att periodvis stå under vatten. Bebyggelse ska inte etableras i utströmningsområden Säkra vattenvägar och höjdsättning För att klara extrem nederbörd är höjdsättningen av byggnaderna i förhållande till planeringen av omkringliggande mark och gata avgörande. Höjdsättningen av planområdet måste ske på ett sådant sätt att instängda områden inte bildas. Höjdsättning av nya områden ska utföras för att åtminstone klara ett hundraårsregn. Ytor för avledning och hantering av extrem nederbörd ska säkerställas i detaljplanen. Bebyggelse ska hållas borta från dessa ytor. I samband med detaljplaneläggning är det lämpligt att utreda ytliga avrinningsvägar och instängda områden inom avrinningsområdet. Detta kan utföras med en modell som byggs upp med stöd av den nationella höjddatabasen eller egna laserskannade höjddata. 21

82 Figur 8, Bild över ytavrinning (svart linje vattendelare, röd linje rinnväg), Sweco Höjdsättning av planerad bebyggelse i samband med detaljplaneläggning bör redovisas på plankarta eller på separat höjdsättningsplan som kompletterar de juridiska planhandlingarna. Enligt Svenskt Vattens rekommendationer ska marken från byggnaden och tre meter ut luta 1:20 från byggnaden för att därefter luta 1:50-1:100 mot omgivande ytor för att minska risken för översvämning vid extrema regn. Ett riktvärde för säkerhetsmarginal vid höjdsättning av nivå färdigt golv i förhållande till gatans nivå vid förbindelsepunkten föreslås vara 0,5 m. Även parametrarna livslängd, byggnadsvärde och samhällsfunktion för byggnaden kan vägas in vid bestämning av säkerhetsmarginal för nivå färdigt golv. 22

83 Figur 9, Sektion genom fastighet mellan gata och angränsande fastighet, med föreslagna marklutningar, Svenskt Vatten Vid höjdsättning av ny bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till befintlig bebyggelse. Dagvattenavledningen från ny bebyggelse ska inte belasta den befintliga bebyggelsen i större utsträckning än innan etableringen Lägsta nivå för ny bebyggelse i förhållande till hav och vattendrag Det är angeläget att fastlägga en lägsta tillåten nivå för ny bebyggelse i förhållande till hav och vattendrag. Fastlagda nivåer för ny bebyggelse bör sättas med säkerhetsmarginal för konsekvenser utifrån kända förutsättningar om vattennivåer och extrema regn i ett framtida förändrat klimat. I rapporten Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län rekommenderas Hallands kustkommuner att planera efter havsnivåer på ca +2,5 meter och med en klimateffekt fram till 2100 på ca +3,5 m. Dessa rekommenderade nivåer utgick från en havsnivåhöjning på 1 m till år I Halmstads kommun finns ingen lägsta nivå för ny bebyggelse antagen. I gällande översiktsplan uttrycks det att Vid samhällsplanering i kustnära områden som ligger på lägre marknivå än 3,5 meter över havet ska hänsyn tas till både de risker som är förenade med permanent stigande havsnivåer och tillfälligt höjda havs- och åmynningsnivåer. När det gäller rekommenderade nivåer för ny bebyggelse i förhållande till vattendrag kan man utgå från historiskt material om högsta vattennivåer och komplettera med prognoser för kända klimatförändringar. För vattendragen Nissan och Suseån finns översiktliga översvämningskarteringar att tillgå, se avsnitt 5.4. För vattendrag generellt bör man minst utgå från 100-årsflödet och den vattennivå det ger Bestämmelser i detaljplan När det gäller reglering av dagvattenhantering i detaljplan handlar det främst om att skapa goda förutsättningar för att avvattna kvartersmark och allmänna platser och att reservera de markområden som behövs för att avleda och ta hand om vattnet. Reglering av dagvatten kan handla om att skydda en grundvattennivå eller skydd mot översvämning för bebyggelsen inom planområdet eller skydd mot översvämning för omgivande bebyggelse. Områdets förutsättningar avseende dagvattenhanteringen, blir avgörande för vilka delar av planområdet som är lämpliga att bebygga, vilken omfattning exploateringen ska ha och hur byggnaderna placeras. Bestämmelser i detaljplan som styr dagvattenhanteringen på kvartersmark kan handla om förbud mot källare, höjdsättning, infiltration, anläggande av dike, begränsning av byggrätt samt andelen hårdgjorda ytor Krav på fördröjning av dagvatten Vid exploatering ska dagvatten fördröjas inom planområdet och flödet från området begränsas till att inte överstiga flödet innan exploatering. Utan fördröjning av dagvatten inom detaljplan är det få planer som går att genomföra. Kraven på fördröjning ska dock vara rimliga med hänsyn till de lokala förutsättningarna. Reglerad markanvändning genom t ex hårdgörandegrad eller exploateringsgrad räcker inte till om det ställs krav på fördröjning i förhållande till markavvattningsföretag mm. 23

84 I samband med förtätning av befintlig bebyggelse är ofta fördröjningsåtgärder som motsvarar avrinningen innan exploatering ekonomiskt att föredra i förhållande till kostnaden att byta ledningsnätet, en kostnad som vida överstiger kostnaden för lokala fördröjningsåtgärder. Krav på fördröjning inom kvartersmark Idag saknas stöd i lagstiftningen för att uttrycka fördröjningskrav eller flödesbegränsning i detaljplanens planbestämmelser. Istället föreslås att det av planbeskrivningen ska framgå att en flödesbegränsning av dagvatten från tomterna inom planområdet ska åstadkommas. Med denna begränsning i planbeskrivning som grund utformas i sin tur planbestämmelserna, av vilka det framgår vilka åtgärder som fastighetsägarna är skyldiga att genomföra inom tomten för att uppnå denna flödesbegränsning. Av planbeskrivningen ska förutsättningarna för dagvattenhanteringen framgå. Även val av lösning och hur denna kan genomföras ska framgå tillsammans med dess konsekvenser. I planbeskrivningen uttrycks även syftet med ställda krav på fördröjning. Kraven på fördröjning ska vara rimliga i förhållande till de lokala förutsättningarna. Man ska kunna visa att det är möjligt att uppfylla kraven. Krav på flödesbegränsning i planbeskrivningen kan uttryckas som: - Krav på att dagvattnet från fastigheten ska avledas ovan mark över infiltrationsytor där vattnet ges möjlighet att fördröjas innan det når det kommunala systemet. - Maximalt avlett dagvattenflöde, uttryckt som antal liter per sekund och hektar vid regn med en viss återkomsttid uttryckt i år. - Magasinsvolym tillsammans med begränsning i hårdgörandegrad. Det är viktigt att magasinsvolymen uttrycks som regleringsvolym och att man vid beräkning av volymen inte underskattar hårdgörandegraden som tenderar att bli väldigt hög. När det handlar om att reglera förutsättningarna för dagvattenhantering i planbestämmelser kan det handla om att skydda en grundvattennivå eller skydd mot översvämning för bebyggelsen inom planområdet eller skydd mot översvämning för omgivande bebyggelse. Exempel på åtgärder för att reglera dagvattenhantering i planbestämmelser kan vara: - Takvatten ska infiltreras på tomten/ ledas ut över infiltrationsvänliga ytor - Marken får inte hårdgöras/minst x% av fastighetsarean ska vara genomsläpplig och får inte hårdgöras - Magasinsvolym som fördröjningsvolym (tillsammans med begränsning av hårdgörandegrad) Upptill fördröjningskrav i planbestämmelser avsätts en yta för placering av dagvattenanläggning på plankartan Det finns möjlighet att begränsa hårdgörandegraden i planbestämmelser. Det kan däremot vara svårt att följa upp hårdgörandegraden när bebyggelsen etableras och därefter, eftersom hårdgörande åtgärder inte är bygglovspliktiga. Det är byggherrens ansvar att se till att de åtgärder som regleras i detaljplan genomförs och efterlevs. En informationsruta på den formella plankartan kan uppfylla behovet av att förmedla viktiga delar i planbeskrivningens innehåll, exempelvis kommunens krav på flödesbegränsning inom planområdet. Fördröjningskrav inom allmän platsmark Krav på fördröjning på allmän platsmark i plan ska utgå från förutsättningar i recipient, markavvattningsföretag, ledningsnät, nedströms bebyggelse m.m. Inom verksamhetsområde för dagvatten uppfylls kravet genom anläggande av fördröjningsåtgärder som ingår i den allmänna dagvattenanläggningen. Yta för dagvattenhantering ska avsättas på plankartan. Utgångspunkten är att flödet från ett exploaterat område inte ska öka jämfört med innan exploateringen. Vid kommunala exploateringar kan fördröjningskrav i detaljplan formuleras och förtydligas i köpekontrakt/markanvisningsavtal. 24

85 Vid privata exploateringar kan fördröjningskrav i detaljplan formuleras och förtydligas i exploateringsavtal för att möjliggöra exploatering vid t.ex. förtätning. Fördröjningskrav i avtal För att förtydliga de krav på fördröjning på kvartersmark som uttryckts i planbeskrivning är det lämpligt att ta med dem i exploateringsavtal/genomförandeavtal eller markanvisningsavtal/köpeavtal. Finns det behov av fördröjning, men saknas krav på fördröjning på kvartersmark i planbeskrivning finns det ändå i en avtalssituation möjlighet att ställa krav på fördröjning i exploateringsavtal eller markanvisningsavtal/köpeavtal. Utgångspunkten när det gäller fördröjningsåtgärder är att kommunen står för åtgärder när det finns ett samlat behov av fördröjning för flera fastigheter. Kommunen är däremot inte skyldig att tillhandahålla fördröjande åtgärder för bara en eller några få fastigheters behov Placering och ytbehov för dagvattenanläggningar Dagvattenanläggningars placering och ytbehov är viktigt att ta upp tidigt vid detaljplaneläggning. Huvudregeln när det gäller placering av dagvattenanläggningar är att allmänna dagvattenanläggningar placeras inom allmän platsmark och privata dagvattenanläggningar placeras inom kvartersmark. Områdets topografi är avgörande för var avrinningsstråk och fördröjningsmagasin kan placeras Instängda partier och översvämningsrisker Översvämningsplaneringen vid detaljplan utgår från nivåer i förhållande till olika recipienter, t ex vattendrag och havet, men även låglänta och instängda områden kan vara nödvändiga att planera utifrån risken för översvämning. Att bebygga låglänta och instängda områden är riskabelt även om dagvattenavledning anordnas med ledningar. Vid de extrema nederbördstillfällen då inte ledningarna klarar av att leda bort allt vatten kommer det att ställa sig på ytan i lågpunkter. Vid dessa tillfällen är höjdsättningen inom området extra viktig, så att vatten inte översvämmar bebyggelsen, utan rinner mot mindre känsliga ytor som lågpunkter i form av gator, parkeringar och grönytor. Se även avsnitt som handlar om säkra vattenvägar och höjdsättning Föroreningspåverkan på recipient En hållbar dagvattenhantering i samband med detaljplaneläggning innebär att infiltration sker i så stor utsträckning som möjligt. Fördröjning av dagvatten ska ske nära källan och avledningen av dagvatten ska ske genom trög avledning via diken och avvattningsstråk. Genom detta sätt att hantera dagvatten efterliknas naturens sätt att hantera dagvatten och dagvattenförhållandena inom området består. Hållbar dagvattenhantering säkerställer avledning av dagvatten samtidigt som det ger förutsättningar för ett renare vatten till recipient och en rikare närmiljö. Det finns inget stöd i PBL för att reglera materialval eller förbjuda olika ämnen med anledning av påverkan på dagvattnets kvalitet. Däremot kan man reglera materialval med hänsyn till anpassning till omgivande bebyggelse. Villkoren för att skydda vattnet inom ett område från förorening kan ställas med stöd av miljöbalken, men inte med stöd av PBL. Resonemang och bedömningar kring klassificering av dagvatten, krav på rening samt recipientklassificering och riktvärden för dagvatten finns i avsnitt Bygglov Bygglov behövs för att uppföra nya byggnader eller anläggningar, göra tillbyggnader eller använda byggnader för annat ändamål. Bygglov behövs även för att göra ändringar, som att inreda ytterligare en bostad eller lokal. Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska dagvatteninstallationer kunna avleda regnvatten och smältvatten så att risken för översvämning, olycksfall eller skador på byggnader och mark begränsas. Dagvatteninstallationer ska ha anordningar för 25

86 avskiljning eller behandling av sådana ämnen som kan störa funktionen eller medföra skador på installationen, avloppsanläggningen eller recipienten Överensstämmelse med detaljplan Vid bygglov ska kontroll avseende överensstämmelse med detaljplan ske. Det förslag till dagvattenhantering som byggherren redovisar ska överensstämma med bestämmelser på plankarta och planbeskrivning. Byggherren ska kunna visa att dagvattenfrågan kommer att kunna lösas och att planerade åtgärder är möjliga att genomföra. Vid det tekniska samråd som hålls inför genomförandet av byggnationen ska byggherren visa hur dagvattenfrågan ska lösas t.ex. var ledningar ska gå, tekniska lösningar, projektering, dimensionering, åtgärder för avskiljning av förorenande ämnen m.m Villkor för bygglov I detaljplanen kan kommunen ställa som villkor att bygglov eller startbesked endast får ges under förutsättning att en viss anläggning för exempelvis vattenförsörjning eller avlopp uppförs. Kommunen kan även bestämma att en skyddsåtgärd, som syftar till att undvika översvämning, ska vara utförd på den enskilda tomten innan bygglov eller startbesked ges Information För att informera om hur dagvatten ska hanteras inom planområdet kan separat informationsblad/folder tas fram. Foldern kan biläggas vid köpeavtal och vid bygglov. 6.5 Dagvattenutbyggnad i befintliga bebyggelseområden Den största utmaningen i dagvattensammanhang är att säkra den befintliga bebyggelsen och infrastrukturen mot översvämning. Höjdsättningen inom befintliga bebyggelseområden är given och inte möjlig att förändra i någon större utsträckning Områden som saknar allmän dagvattenavledning I befintliga bebyggelseområden uppstår över tid ofta behov av möjlighet att samlat avleda dagvatten. Orsaken till att behovet uppstår är att det saknas ett system för att avleda dagvatten tillsammans med förändringar över tid, såsom ökad hårdgörandegrad, förtätning av bebyggelse, förändrade krav och användning m.m. De områden som bäst stämmer överens med beskrivningen ovan är bebyggelse utmed kusten i flack terräng. Utbyggnad av dagvattensystem i dessa områden är tids- och resurskrävande. Kostnaderna för att bygga ut ett dagvattensystem i befintlig bebyggelse är väsentligt högre än att bygga ut dagvattensystem i samband med exploatering. Om det är möjligt ska utbyggnad av dagvatten i befintliga bebyggelseområden samordnas med andra arbeten, såsom underhåll av dricks- och spillvatten, utbyggnad av fibernät, gatuombyggnad, beläggningsarbeten m.m. Vid utbyggnad av dagvatten i befintliga bebyggelseområden finns det många faktorer att ta hänsyn till. Det kan vara gatans utformning och bredd, höjdsättningen av gator, tomter och byggnader, befintligt ledningsnät, nivåer mot recipient m.m. Dessa faktorer påverkar valet av systemlösning. I befintliga bebyggelseområden kan det vara omöjligt att bygga ett dagvattensystem som ofördröjt tar emot dagvatten från fastigheterna. Anledningen kan vara platsbrist i gata och på allmän platsmark, nivåer i förhållande till byggnader, gata och recipient m.m. Att som Va-huvudman kräva fördröjning av dagvatten, eller exempelvis endast ta emot dräneringsvatten från fastigheter är inte förenligt med Vattentjänstlagen. Huvudmannen är skyldig att ta emot allt dagvatten upp till dimensionerande regn för dagvattensystemet. De möjligheter som återstår är att antingen generellt med stöd i kommunens ABVA eller med stöd av detaljplan och planbestämmelser ställa krav på fördröjning eller infiltration på tomtmark Områden som har kombinerat system LBVA arbetar succesivt med att förbättra den allmänna avloppsanläggningen. En del i detta arbete är att ersätta kombinerade system där spill- och dagvatten rinner i samma ledningar med duplikatsystem där spillvatten avleds frånskilt dagvatten. 26

87 Precis som vid utbyggnad av dagvatten i områden som saknar allmän dagvattenavledning är ombyggnad från kombinerat system till duplikatsystem tids- och resurskrävande. Om det är möjligt ska även dessa ombyggnadsarbeten samordnas med andra arbeten, såsom underhåll av Va-ledningsnät, utbyggnad av fibernät, gatuombyggnad, beläggningsarbeten m.m. När dagvattenservisen fram till fastigheten är utbyggd och förbindelsepunkten anvisad är det inte längre tillåtet att avleda dagvatten eller dränvatten från fastigheten till förbindelsepunkten för spillvatten (som tidigare varit kombinerad). 7. UTFORMNING FÖR EN HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING 7.1 Allmänt Vilken typ av dagvattenanläggning som ska väljas måste avgöras från fall till fall. Det som avgör är befintliga dagvattenanläggningar, vilka föroreningar som ska avlägsnas, markens och omgivningens förutsättningar, recipientens typ och status, tillgängliga ytor och ekonomiska förutsättningar. Ofta är det lämpligt att börja med att se vad syftet med åtgärden ska vara. Är det flödestopparna som man vill minska genom någon form av fördröjning eller är syftet med åtgärden rening av dagvatten. Synen på dagvatten genomgår konstant förändring. Forskning utförs kontinuerligt, såväl rörande nederbördsmönster och därtill hörande dimensionering, som dagvattnets innehåll och påverkan på recipienterna. De anläggningar som krävs för att ta omhand dagvattnet måste beredas utrymme och kan i många fall behöva tillåtas styra utformningen av övrig infrastruktur, eftersom dagvattenhanteringen sker med självfallssystem. I spåren av den pågående diskussionen om samhällets anpassning till de förutspådda klimatförändringarna är det dessutom viktigt att även planera för att tillkommande ytor för hantering av dagvatten kan krävas i framtiden. Utöver utrymme för dagvattenanläggningarna, ska även områdets planering vara sådan att det är möjligt att komma åt anläggningarna för drift och skötsel i form av exempelvis gräsklippning eller rensning av bottensediment. Vid val av dagvattenanläggning ska hänsyn tas till de driftsmässiga aspekterna, så att de med rimliga resurser är möjliga att sköta över tid. 7.2 Dimensionering Dagvattensystem ska dimensioneras i enlighet med Svenskt Vattens publikationer P104, P105 och P110. Nya dagvattensystem ska anläggas så att när kapaciteten i rörledningar, kulvertar eller öppna diken överskrids, ska vattnet kunna avledas på ytan utan att husgrunder och byggnader översvämmas. Detta innebär att stor hänsyn måste tas till byggnadernas höjdsättning så att nödvändiga marginaler skapas för ytligt avrinnande dagvatten vid extrema nederbördstillfällen. Dagvattensystem har tidigare dimensionerats för att klara av att avleda vatten vid regn med en intensitet som motsvarar ett 10-årsregn. Enligt publikationen P110 ska dagvattensystem dimensioneras för att klara av att avleda vatten vid regn med en intensitet som motsvarar upp till ett 30-årsregn Återkomsttid Begreppet återkomsttid är ett tydligt mått på säkerhetsnivån för en viss händelse, såsom fyllt rör eller översvämning. Ju längre återkomsttid vi väljer ju mer sällan kommer översvämningar att inträffa. Säkerhetsnivån i form av återkomsttid är inte statisk över tid utan kommer att påverkas av olika åtgärder inom avrinningsområdet. En ökning av hårdgjorda ytor utan fördröjning kommer att medföra lägre säkerhet, medan åtgärder för fördröjning av dagvattenavrinningen kommer att öka säkerhetsnivån. Återkomsttiden är ett tidsintervall mellan regn- eller avrinningstillfällen för viss given intensitet och varaktighet. Vid dimensionering av dagvattenmagasin är det viktigt att analysera vad som händer då magasinet blir överbelastat. Återkomsttiden väljs därefter med hänsyn till konsekvenserna. Vid dimensionering av dagvattenmagasin ska även en klimatfaktor för hänsyn till framtida klimatförändringar medräknas. Klimatfaktor behandlas i avsnitt

88 Dimensioneringskraven avseende återkomsttid för privata utjämningsmagasin på tomtmark ska motsvara dimensioneringskraven i den allmänna anläggningen Dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet ska Dahlströms (2010) ekvation användas. För bakgrund och formler kring dimensionerande regnintensitet se P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem Klimatfaktor För dimensionering av dagvattenanläggningar är det med hänsyn till pågående klimatförändringar rekommenderat att använda en klimatfaktor för extremregn. Klimatfaktorn ska ses som en klimatsäkring med hänsyn till framtida förändring i nederbörd. Eftersom extremregnen är slumpmässigt fördelade rekommenderas samma faktor för hela Sverige. Detta innebär att formlerna för regnintensitet baserade på historiska data ska ökas med 25% (klimatfaktor 1,25). Regn med längre varaktighet, upp till ett dygn, ökar med 20% (klimatfaktor 1,20). För att kunna göra en korrekt bedömning av klimatfaktor är det viktigt att följa SMHI:s aktuella rekommendationer ( i takt med att ny kunskap kommer fram Bräddning av dagvatten från fördröjningsmagasin Vid dimensionering av utjämningsmagasin för dagvatten beräknas tillrinningen till magasinet. Utjämningsmagasin dimensioneras för att utjämna tillrinningen och reducera maxflöden nedströms magasinet. Det innebär att det måste innehålla en viss volym vatten. Den del av volymen vatten som är intressant för dimensioneringen kallas fördröjningseller utjämningsvolym. Utjämningsvolymen representerar den volym vatten som fördröjs vid ett nederbördstillfälle med en bestämd återkomsttid. Fördröjningsmagasin dimensioneras utifrån ett regn med viss återkomsttid. Återkomsttiden ska sättas med utgångspunkt i säkerhet i förhållande till ytor/anläggningar/bebyggelse nedströms. När det kommer ett regn som överstiger dimensioneringen av fördröjningsmagasinet kommer dagvatten att brädda och magasinet inte längre förmå att fördröja dagvattnet. I förhållande till viktiga samhällsfunktioner såsom järnväg och större vägar samt sjukhus mm ska återkomsttiden sättas högre än för t.ex. grönytor och åkermark Anslutning av nya områden Vid anslutning av nya områden till befintliga konstgjorda avvattningsstråk, exempelvis markavvattningsföretag eller befintligt ledningsnät, får om inget annat är känt maximalt släppas ett flöde som motsvarar dagens momentana flöde, t.ex. 1,5 l/s, ha från ett tidigare oexploaterat område. Detta utgör ett randvillkor för dimensioneringen och styr behovet av fördröjning. 7.3 Extrem nederbörd Vi står inför stora utmaningar att hantera såväl dagens extrema nederbördstillfällen som den ökande nederbörd som kan förväntas i framtiden. Med extrem nederbörd avses nederbörd som överskrider den som är dimensionerande för dagvattensystemen. Vid extrem nederbörd räcker inte de anlagda dagvattensystem dimensioneringsmässigt till utan transport av dagvatten sker ytledes. För att klara extrem nederbörd är höjdsättningen av byggnaderna i förhållande till planeringen av omkringliggande mark och gata avgörande. Höjdsättning av bebyggelseområden måste ske på ett sådant sätt att instängda områden inte bildas. Höjdsättning av nya bebyggelseområden ska utföras för att åtminstone klara ett hundraårsregn. Ytor för extrem nederbörd ska säkerställas i detaljplanen. Ytorna kan vara inom natur och parkmark, men även parkerings- och torgytor. Bebyggelse ska hållas borta från dessa ytor som ska vara sådana att de med jämna mellanrum tål att översvämmas. 28

89 7.4 Uppdämningar (Problem med kapacitet) Kapaciteten i dagvattensystemet är beroende av dimensioneringen. Dimensioneringen kan inte ta höjd för att dagvattensystemet ska klara samtliga nederbördstillfällen. I samband med mycket kraftiga regn orsakas uppdämningar i dagvattensystemet på grund av att ledningarnas kapacitet inte räcker till. Uppdämningarna leder till att dagvatten fyller ledningar och skapar ett övertryck. Detta skapar problem på fastigheter t.ex. genom att vatten rinner ytledes in källare och trycks tillbaka i dräneringar. Med uppdämningsnivå för dagvatten avses den högsta nivå dagvattnet kan stiga till. Dämningsnivån nås när dagvattensystemet fyllts och inte förmår att rymma mer vatten. Uppdämningsnivån anges av LBVA. I Halmstad är uppdämningsnivån för dagvattenledningar generellt satt till marknivån i förbindelsepunkt (tomtgräns). Det innebär att byggnader med dräneringar som nivåmässigt ligger lägre än marknivån i förbindelsepunkt bör pumpa dräneringsvatten till nivå motsvarande marknivå vid förbindelsepunkt och därifrån släppa det med självfall mot förbindelsepunkten för dagvatten. Detta gäller även öppen brunn i garageinfart eller källartrappa, se avsnitt 7.6. För information kring dagvatten och källarbebyggelse se informationsbroschyren Viktigt att veta om källaröversvämningar som finns att hämta på LBVA:s hemsida. 7.5 Hantering av dräneringsvatten För anslutning av dräneringsvatten till den allmänna anläggningen förutsätts här att allmän anläggning för dagvattenavledning är utbyggd. Dräneringsvatten kan om förutsättningar finns infiltreras på den egna fastigheten. För källarbebyggelse och lågt liggande fastigheter rekommenderas pumpning av dräneringsvatten för att inte riskera uppdämning vid de tillfällen den allmänna dagvattenanläggningen fylls med vatten. Nödavlopp från pumpanordning för dränering får inte anslutas till spillvattenledningen Hantering av dräneringsvatten vid nybyggnation Vid nybyggnation ska allt dräneringsvatten från fastigheten avledas till den allmänna anläggningen för dagvatten Hantering av dräneringsvatten vid senare utbyggnad av allmän dagvattenanläggning Vid utbyggnad av allmän dagvattenanläggning i befintliga bebyggelseområden som sedan tidigare har allmän dricksoch spillvattenanläggning ska dräneringsvatten avledas till den allmänna anläggningen för dagvatten. Har dräneringsvattnet tidigare belastat spillvattenledning eller kombinerad ledning måste denna avledning upphöra. 7.6 Brunn i garagenedfart eller källartrappa Brunn (spygatt) i garagenedfart eller källartrappa ska vara ansluten till dagvattenledning. Eftersom dagvattenledningen dimensioneras på ett sådant sätt att vattennivån vid häftiga regn kan komma att stiga upp till marknivån är det viktigt att anslutningen sker på ett säkert sätt. För att det ska bli säkert ska inget vatten från gatan/infarten eller fastigheten i övrigt avledas mot garagenedfarten. Det vatten som genereras på garagenedfarten pumpas mot förbindelsepunkten för dagvatten. Fastighetsägare som ansluter spygatt med självfall till den allmänna anläggningen, ska informeras om risken för dämning i den allmänna dagvattenanläggningen. Inom verksamhetsområdet för dagvatten får brunn i garagenedfart inte vara ansluten till spillvattenledning. Brunn (spygatt) i källartrappa kan anslutas till spillvattenledningen om källartrappan förses med heltäckande tak och det säkerställs att inget ytvatten kan rinna ner i källartrappan. Då är brunnen att betrakta som en invändig spillvattenbrunn. 29

90 7.7 Oljeavskiljare Om olja släpps ut i dagvattensystemet ger det en direkt nedsmutsning av omgivande sjöar och vattendrag. Högt trafikerade ytor och parkeringsplatser med fler än tjugofem p-platser ska ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. Detta gäller nybyggnad och större ombyggnader. Öppna våta dagvattenmagasin kan anläggas så att de får en oljeavskiljande funktion. Att anlägga utloppet under vattenytan bidrar till att hela magasinet fungerar som en oljeavskiljare. Ligger magasinet i ett område där människor rör sig kommer någon ganska snart att reagera på den oljefilm som bildas när utsläpp sker, även mindre mängder ger oljefilm. En annan metod är att sätta en barriär i anslutningen till magasinets inlopp för att begränsa utbredningen av eventuellt oljeutsläpp inom denna yta. Anläggandet av barriär fungerar om flödet är begränsat och inte riskerar att forcera barriären. 7.8 Dagvatten som en resurs I de inledande principerna uttrycks att dagvatten ska hanteras som en positiv resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Att synliggöra dagvattenhanteringen och arbeta med öppna dagvattenlösningar möjliggör upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald i en helt annan utsträckning än om dagvattenhanteringen göms i slutna system under marken. För att vara en positiv resurs är det viktigt att dagvattenanläggningen utformas så att den fungerar både när det är torrt och när det kommer mycket vatten. Naturvärden handlar om rikedomen i flora och fauna medan biologisk mångfald förenklat kan beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. Rätt utförd kan en dagvattenanläggning bidra till naturvärden och biologisk mångfald. Men det kräver även att det tas ansvar för förvaltningen av anläggningen genom drift och underhåll för att upprätthålla naturvärden och biologisk mångfald. 7.9 Säkerhet vid dagvattenanläggningar Dagvattenanläggningar ska ses som en naturlig del i den miljö vi vistas inom, och hanteras som en positiv resurs. För att kunna upplevas som en positiv resurs ska de utformas på ett sätt som minimerar risken för olyckor. I anslutning till bebyggelseområden ställs höga krav på säkerhet kring dammar. Dammarna bör utformas med en grundare zon med flackare bottenlutning närmast stranden. Släntlutningen bör inte överstiga 1:6. Stenar i kantzonen kan ytterligare öka säkerheten och släntlutningen kan då ökas till 1:5. Utformas dagvattenanläggningar på detta sätt bidrar det till att berika bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Stängsel ska undvikas då dagvattenanläggningen utformas med flacka slänter. Genom att undvika stängsel får barn tillgång till vattnet och det blir inte ytterligare ett område de utestängs ifrån. För barn kan ett stängsel få motsatt effekt, istället för att stänga ute kan det bli något lockande att ta sig över eller igenom för att uppleva det på insidan. Vid nödsituation fungerar ett stängsel däremot som ett hinder. Dagvattenanläggningar kräver vuxennärvaro för små barn. För de lite äldre behövs riskmedvetenhet, vattenvana och simkunnighet. Lek vid dagvattenanläggningar under uppsikt av vuxna kan ge barn nya kunskaper, glädje och utveckling. Kommunen ska enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) verka allmänt för skydd mot olyckor. Lagstiftarnas intention är att det i varje kommun ska finnas ett systematiskt olycksförebyggande arbete som verkar för en trygg miljö för kommunens invånare. I handlingsprogram ska kommunen sedan beskriva sin förebyggande verksamhet samt förmåga till räddningstjänst. För säkerhet vid dagvattenanläggningar föreslås att kommunen bildar en vattensäkerhetsgrupp. Information kring säkerhet vid dagvattenanläggningar finns i MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Guide till ökad vattensäkerhet för kommuner och andra anläggningsägare. Även Livräddningssällskapet arbetar med förebyggande arbete kring vattensäkerhet. 30

91 8. DAGVATTENANLÄGGNINGAR FÖR AVLEDNING OCH FÖRDRÖJNING 8.1 Allmänt I detta kapitel presenteras exempel på dagvattenanläggningar för avledning och fördröjning. För en mer omfattande redovisning av dagvattenanläggningar hänvisas till Dagvattenhantering en exempelsamling från Uppsala vatten som kan fungera som inspirationskälla. 8.2 Dagvattenstråk I första hand ska öppna dagvattenstråk väljas framför ledningsförläggning. Fördelen dimensioneringsmässigt med öppna dagvattenstråk är den betydligt större kapaciteten vid kraftigare regn samt den fördröjande effekt man får från den tröga ytan, innan flödet ut ur stråket börjar öka. Även tillsynen av anläggningen är enkel då allt sker synligt. Dessutom kan en viss reningseffekt påräknas i form av fastläggning av partiklar i markytan samt nedbrytning av organiska ämnen vid kontakt med syret i luften samt UV-ljuset från solen. Nackdelen med anläggningarna är att de medför ett ökat skötselbehov jämfört med traditionellt ledningssystem. Därför är det viktigt att utformningen görs skötselvänlig och integreras i park och naturytor. Utrymmesbehovet för dagvattenstråken varierar beroende på behovet av kapacitet samt områdets topografi. Av naturliga skäl måste stråken förläggas i områdets lågpunkt, så att översvämmande vatten vid situationer med hög avrinning kan söka sig ner i dagvattenstråket. 8.3 Dagvattenmagasin Där trög avledning inte är tillämpbart eller räcker till för att skapa den nödvändiga fördröjningen krävs att dagvattnet magasineras för att kunna släppas vidare med kontrollerat flöde. Det finns två huvudtyper av magasin, underjordiska och öppna. Anläggande av dammar, diken och avvattningsstråk bidrar till en biologisk mångfald. För att bidra till en ökad biologisk mångfald är det en fördel om vattenståndet i anlagda dagvattendammar varierar. Variationen ger möjlighet till olika livsmiljöer för fler arter Underjordiska dagvattenkassetter När möjligheten till infiltration bedöms som god och grundvattennivån är låg kan fördröjning av dag- och dräneringsvatten med fördel ske genom ett underjordiskt fördröjningsmagasin bestående av dagvattenkassetter, se figur 10. Figur 10, Dagvattenkassett, Wavin 31

92 Dagvattenkassetter är utformade i plast och har en förhållandevis stor hålrumsvolym (ca 95%). Detta gör att behovet av utrymme för anläggning och schaktning begränsas. Kassetterna ska medge möjlighet till inspektion, spolning och rensning. Det krävs en bräddmöjlighet som visar om magasinet satts igen, eller att magasinskapaciteten överskridits. Bräddvattnet måste ges möjlighet att avledas utan att det förorsakar skador Underjordiska hålrumsmagasin av sten Vid goda möjligheter till infiltration och låg grundvattennivå kan även hålrumsmagasin av sten vara ett alternativ. Hålrumsmagasin av sten har dock har en betydligt mindre hålrumsvolym än dagvattenkassetter. Väljer man makadam med fraktion 8-16 mm har det en effektiv porositet på ca 30 35%. Det innebär att hålrumsmagasin av sten kräver en betydligt större volym och yta än dagvattenkassetter. För större hålrumsmagasin i sten kan fördelningen av dagvattnet i magasinet vara ett problem som gör det mindre effektivt än motsvarande kassetter. Dessutom är möjligheterna till inspektion, spolning och rensning begränsade Underjordiska täta fördröjningsmagasin Alternativ till kassetter och hålrumsmagasin av sten är täta underjordiska fördröjningsmagasin av rör eller gjutna i betong. Nackdelen med anläggandet av ett tätt underjordiskt fördröjningsmagasin är att det inte bidrar till infiltration och grundvattenbildning, vilket ett otätt magasin gör. Figur 11, Täta och underjordiska fördröjningsmagasin, Växjö kommun Öppna torra dagvattenmagasin Öppna torra dagvattenmagasin kan utformas med ytor av gräs, grus, asfalt m.m. Ytan för dagvattenmagasinet kan användas för andra ändamål när inte behovet för magasinering föreligger, så kallad multifunktionell yta. Det kan vara en yta för bollspel, skateboard, cykel m.m. Magasinen ska utformas med en släntlutning som möjliggör rationell skötsel. För att slänter av gräs ska kunna klippas med åkgräsklippare bör släntlutningen inte överstiga 1:5. För ytor av andra material kan slänterna ut skötselsynpunkt utformas brantare Öppna våta dagvattenmagasin Öppna våta dagvattenmagasin kan utformas som dammar, diken eller raingardens Magasinen ska utformas med en släntlutning som möjliggör rationell skötsel. För att slänter av gräs ska kunna klippas med åkgräsklippare bör släntlutningen inte överstiga 1:5. För ytor av andra material kan slänterna ut skötselsynpunkt utformas brantare. Säkerheten kring öppna våta dagvattenmagasin är viktig, se avsnitt 7.9. För att minska risken för att dammen drabbas av algtillväxt sommartid ska vattendjupet i mitten av dammen vara minst 1 meter. Placeringen av träd är viktigt att ta hänsyn till vid projektering av öppna våta dagvattendammar. Etablering av 32

93 sjöfågel leder till en ökad kväve- och fosforbelastning på dagvattnet. En avvägning måste göras för att dels få en attraktiv grönstruktur med skyddande våtmarksplanteringar med rik flora och fauna och dels erhålla en rimlig skötselnivå Öppna diken Dessa anläggningar medför fördröjning och rening av dagvattnet samt bidrar till ökad grundvattenbildning. Dike kan utformas med ett underliggande dräneringsstråk av makadam försedd med dräneringsledning. Genom anläggandet av diken kan föroreningar från hårdgjorda ytor fastläggas och ges möjlighet att tas upp av vegetationen. Figur 12, Avvattning av större hårdgjorda fastigheter, Sweco Djupare diken utmed gator och vägar kan utformas med släntlutning 1:3 (innerslänt) samt 1:2 (ytterslänt) utan räcke. 8.4 Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak. Gröna vegetationstäckta takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella tak av t.ex. plåt, tegel eller betong. Tunna gröna tak, typ Sedum minskar den totala avrinningen med ca 50% medan gröna tak med djupare vegetationsskikt minskar den totala avrinningen med ca 75%. Gröna tak minskar den totala avrinningen och har en renande effekt på dagvattnet, men har däremot inte någon utjämnande funktion att tala om när det gäller fördröjning av dagvatten vid större nederbördstillfällen. 33

94 8.5 Rain Gardens Rain Gardens (Regnträdgårdar) är en genomsläpplig växtbädd som används för att infiltrera dagvatten från närliggande hårdgjorda ytor. En regnträdgård byggs upp så att det inströmmande vattnet ska kunna magasineras och infiltreras inom ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer regnträdgården att ha en synlig vattenyta. Allt vatten som når regnträdgården infiltreras eller avdunstar lokalt och ansluts inte till den allmänna dagvattenanläggningen. Figur 13, Rain gardens i Portland, USA, Sweco 8.6 Vattengenomsläppliga beläggningar Vattengenomsläppliga beläggningar kan i vissa fall ersätta asfalts- eller betongytor. Exempel på vattengenomsläppliga beläggningar är hålad marksten och rasterytor. För att kunna använda dessa beläggningar måste det vara möjligt att infiltrera. Funktionen för dessa genomsläppliga material är dock mycket beroende av utförandet och dess infiltrerande funktion över tid riskerar att avta beroende på igensättning. Genomsläppliga material kräver underhållsinsatser om de ska fungera lika länge som livslängden hos det dagvattensystem som de ska avlasta. 9. FÖRORENINGAR 9.1 Allmänt Tillförseln av föroreningar till dagvattensystem ska minimeras och inte bidra till en ökad föroreningsgrad i recipienten. Att begränsa föroreningarna vid källan är det långsiktigt mest hållbara. För de föroreningar som ändå kommer i kontakt med dagvattnet ska dagvattensystem utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten. Halmstads kommun arbetar för att minimera tillförseln av föroreningar till dagvatten genom information vid planläggning, tillståndsgivning och tillsyn. Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Följande två avsnitt Klassificering av dagvatten samt Krav på rening samt recipientklassificering hänger ihop, då klassificeringen av föroreningshalter i figur 14 ligger till grund för bedömningen av krav på rening i figur

95 9.2 Klassificering av dagvatten Dagvattnets innehåll av föroreningar varierar kraftigt beroende på markanvändning, nederbörd och årstid. Bedömningen av föroreningshalter i dagvatten i tabellen (figur 14) nedan utgår ifrån markanvändningen och trafikbelastningen. Denna bedömning ger ingen fullständig bild av föroreningshalter i dagvatten, utan är en vägledning. Uppdelningen av markanvändning på kvartersmark utgår från plan- och bygglagens indelning. Dagvattnet delas in i tre grupper (låga, måttliga eller höga) beroende på innehåll av föroreningar samt risk för negativa biologiska effekter. Klassificeringen bygger på de fem klasser som finns i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, där de tre lägsta klasserna har förts samman till en. Markanvändning Kommentar Föroreningshalter i dagvatten Kvartersmark: Vatten Friluftsliv och camping Öppet vatten och vatten med mindre anläggningar där karaktären av öppet vatten avses bibehållas Campingplatser med tillhörande verksamheter Låga Låga - Måttliga Bostäder Boende av varaktig karaktär. Även bostadskomplement ingår Låga Måttliga Skola Låga - Måttliga Tillfällig vistelse Alla typer av tillfällig övernattning samt konferenslokaler Låga - Måttliga Odling och djurhållning Innefattar alla typer av växtodling, djurhållning, djurvård, begravningsplats för djur. Verksamhetsknuten försäljning ingår. Måttliga Kontor Kontor och tjänsteverksamhet med liten/ingen varuhantering Måttliga Centrum Kombinationer av handel, service, samlingslokaler och andra Måttliga verksamheter som ligger centralt Besöksanläggning Besökare till kulturella och religiösa verksamheter, idrotts- och Måttliga ar sportanläggningar och övriga besöksanläggningar Vård Vårdverksamhet som avser människor och som bedrivs i särskilda Måttliga lokaler Trafik Väg- och spårtrafik samt vägreservat Låga - Höga Verksamheter Områden för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, Måttliga - Höga handel med skrymmande varor och andra verksamheter av likartad karaktär med begränsad omgivningspåverkan Parkering Alla slag av självständiga parkeringsanläggningar Måttliga - Höga Detaljhandel Handel med varor och tjänster Måttliga Höga Tekniska Höga anläggningar Flygtrafik Flygverksamhet och kompletterande handel och service till resenärer Höga Drivmedelsförsälj Med kompletterande handel och service i mindre omfattning Höga ning Industri Produktion, lagring, partihandel och annan jämförlig verksamhet Höga Begravning Höga Hamn Höga Allmän platsmark: Parker, naturmark m.m. Låga 35

96 Lokalgator <5000 fordon/dygn Låga Vägar fordon/dygn Låga Måttliga Trafikleder fordon/dygn Måttliga Höga Trafikleder >20000 fordon/dygn Höga Figur 14, Vägledning för en förenklad uppskattning av föroreningshalter utifrån markanvändning och trafikbelastning 9.3 Krav på rening samt recipientklassificering Det finns ett behov av att skydda recipienter och ekosystem från dagvattnets föroreningar genom rening. Krav på rening av dagvattnet ska ställas med utgångspunkt från föroreningsmängd, föroreningstyp, föroreningshalt samt recipientens känslighet. Figuren nedan är tänkt att fungera som vägledning vid klassificering av dagvatten från olika källor och när det behöver renas. Vid osäkerhet kring behovet av rening ska en noggrannare utredning utföras. En klassificering av de specifika vattendragens känslighet utgår från miljökvalitetsnormen. Är inte det specifika vattendraget klassificerat utifrån miljökvalitetsnormen sker bedömning utifrån närmaste recipient och huvudavrinningsområde. Klassificering av vattendrag utifrån miljökvalitetsnormen finns att hitta på VISS (Vatteninformationssystem Sverige), Ett alternativ till klassificering och bedömning enligt miljökvalitetsnormen kan vara tillämpliga lokala känslighetsbedömningar. Föroreningshalter i dagvatten Mark Sjöar och vattendrag Lämplig för infiltration Ej lämplig för infiltration Mycket känslig Känslig Mindre känslig Låga Infiltration och fördröjning Infiltration och fördröjning Rening före infiltration Dagvattenledning eller dike Dagvattenledning eller dike Dagvattenledning, rening Ej rening Ej rening Ej rening Måttliga Viss rening Viss rening Ej rening Höga Rening Rening Rening Figur 15, Sammanställning av reningskrav Ansvaret för rening av förorenat dagvatten ligger först och främst på den eller de verksamhetsutövare som bidrar till att förorena dagvattnet, till exempel väghållaren, fastighetsägare, byggherrar och så vidare. Inom verksamhetsområdet för dagvatten har även Va-huvudmannen ett ansvar. Ansvaret för Va-huvudmannen handlar dock först och främst om avledning av dagvatten. 9.4 Riktvärden för dagvatten Sverige saknar nationella riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattensystem och recipienter. Enligt MB:s allmänna hänsynsregler och EU:s ramdirektiv för vatten ska alla medverka till att förhindra utsläpp av skadliga ämnen samt medverka till god vattenstatus i recipienterna så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Även Halmstads kommun saknar lokala riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter. Uppföljning av efterlevnad av riktvärden är ett problem. Att praktiskt bestämma koncentrationen av föroreningsinnehåll är beroende av kopplingen till nederbörd. Koncentrationen av ämnen varierar ofta med hur lång tid som förflutit från det att regnet startade. Slumpvisa prover på dagvattenkvaliteten kan inte anses vara representativa. Men man kan inte få släppa ut hur förorenat dagvatten som helst. En saklig bedömning ska ske i varje enskilt fall utifrån dagvattnets påverkan på recipienten och huvudavrinningsområdet. Därefter vidtas relevanta åtgärder utifrån bedömningen. Tabellerna i föregående kapitel kan fungera som stöd för bedömningen. 36

97 Miljöförvaltningen i Göteborg och Regionala dagvattennätet i Stockholms län har tagit fram riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter. 9.5 Val av teknik Dagvattensystem ska utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten. Genom öppna dagvattenlösningar och hållbar dagvattenhantering ökar förutsättningarna för avskiljning och nedbrytning av föroreningar. Olika tekniker för rening och/eller fördröjning av dagvatten är lämpliga under olika förutsättningar. För att välja rätt teknik kan följande frågeställningar vara lämpliga att gå igenom: 1. Först ska syftet med omhändertagandet av dagvattnet klargöras. Är syftet att reglera flödet, att rena dagvattnet eller både och? En anläggning för fördröjning av dagvattnet medför ofta även viss rening men utformning och storlek mellan olika anläggningar skiljer sig åt. Är syftet med anläggningen att rena närsalter eller miljögifter eller både och? 2. Föroreningsbelastningen behöver också utredas då det är avgörande för vilken teknik som krävs. 3. Vidare behöver förutsättningarna på platsen utredas. Är det sådan geologi på platsen att det är praktiskt möjligt att infiltrera i mark om detta är önskvärt? Vilket utrymme finns för en eventuell reningsanläggning? Vilken påverkan sker från omgivande ytor? Hur sker avrinningen från området? Är det möjligt att samla upp dagvattnet i en utsläppspunkt eller rinner vattnet i olika riktningar? 4. Det kan vara lämpligt att fundera på var eventuella föroreningar hamnar i reningssteget. Sker det en nedbrytning eller blir det en långsam ackumulation, t.ex. i ett dike som efter en tid ska tas omhand som förorenad mark? 5. Vid val av teknik ska också behov av underhåll inkluderas. Finns det risk att underhållet inte kommer att fungera och därmed att reningen försämras? Om underhållet t.ex. inte fungerar vid användning av brunnsfilter finns stor risk att reningen försämras avsevärt. 9.6 Typ av rening Det finns ett stort urval av tekniker för rening och/eller fördröjning av dagvatten. Exemplen nedan är bara ett urval. För en mer omfattande redovisning av dagvattenanläggningar hänvisas till Grågröna systemlösningar för hållbara städer som är en inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer utförd som ett Vinnovaprojekt. Biofilter är en teknik som används för att behandla föroreningar i dagvatten då växter bl.a. tar upp och bryter ner föroreningarna. Exempel på biofilter är nedsänkta växtbäddar, svackdike med makadammagasin, täckta diken, gröna svackliknande ytor, skelettjord, torra dammar, översilningsytor, våtmark/damm och gröna tak. Genomsläpplig markbeläggning tillåter vatten att infiltrera i marken och kan användas vid exempelvis parkeringsplatser. Exempel på genomsläpplig mark är rasterytor av hålsten och plastplattor eller permeabel asfalt. Lösningar som vanligen används för rening av avloppsvatten, men vars funktion även kan användas för dagvattenrening är infiltrationsanläggning, markbädd och rotzonsanläggning. Filter är ett sätt att rena dagvatten lokalt, som inte tar något större utrymme i anspråk. Filter placeras i dagvattenbrunnar för att förhindra att föroreningar kommer ner i dagvattensystemet. 37

98 10. ANSVARSFÖRDELNING FÖR DAGVATTEN 10.1 Allmänt Ansvaret för dagvattenhanteringen är fördelat mellan olika aktörer, både kommunala och privata. Inom kommunen finns ett flertal förvaltningar som är involverade i dagvattenfrågor och dagvattenanläggningar i samhällsbyggnadsprocessen och bygglovsprocessen. I Halmstad är det förvaltningarna Samhällsbyggnadskontoret, Byggnadskontoret (inkl. Lantmäterimyndigheten), Miljöförvaltningen, Teknik- och fritidsförvaltningen och Laholmsbuktens VA. Utanför kommunens ansvarsområden är fastighetsägare ansvariga för avvattning av den egna fastigheten, väghållare ansvariga för avvattning av gator som inte är kommunala och markavvattningssamfälligheter ansvariga för diken och vattendrag som ingår i företaget. Förutom tidigare exemplifierade blir t.ex. även exploatörer, Länsstyrelsen, vattenråd och allmänheten direkt eller indirekt påverkade Samhällsbyggnadsprocessen För att lyckas skapa en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att dagvattenfrågorna tas upp tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Halmstads kommun har en modell för samhällsbyggnadsprocessen. Modellen sträcker sig från idé via förstudie och detaljplan till utbyggnad och avslutning. Figur 16, Modell för samhällsbyggnadsprocessen När det gäller ansvarsfördelning för dagvatten i samhällsbyggnadsprocessen har den indelats i tre skeden, planprocessen, genomförandeprocessen samt bygglovsprocessen. 38

99 10.3 Ansvarsfördelning planprocessen Halmstad Fördelningen av ansvar för dagvatten i planprocessen har indelats i följande skeden eller faser: Förstudie/samordningsgruppen Startfas Startmöte/platsstudie Plangrupp/planering En detaljerad beskrivning av fördelningen av ansvar för dagvatten i planprocessen i Halmstad framgår av tabellen i bilaga 1. Nedan följer en översiktlig beskrivning av ansvarsfördelningen för dagvatten i planprocessen Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret (SHBK) i egenskap av projektansvarig samordnare tillser att dagvattenfrågan hanteras tidigt i planprocessen, redan i samband med förstudien. SHBK ansvarar för att involvera personer från andra förvaltningar som kan bidra med synpunkter för planens genomförande. SHBK tar även fram en uppdragsbeskrivning som innehåller en riskbedömning, där riskfaktorer identifieras utifrån bland annat översvämning. SHBK ansvarar för att beställa dagvattenutredning. Förslag på vad en dagvattenutredning ska innehålla finns i avsnitt Utifrån dagvattenutredning och geotekniska utredningar kan en fördjupad bedömning av planens/områdets lämplighet i dagvattenhänseende utföras. Det är även SHBK:s ansvar att väga samman olika intressen från berörda. Exempel på intressekonflikter mellan berörda förvaltningar kan vara placering och utformning av dagvattenanläggningar, ansvar för avskärande diken och förvaltning av olika ytor och anläggningar. SHBK ska i samråd med övriga förvaltningar när det är lämpligt, reglera dagvattenhanteringen inom detaljplanen i planbestämmelser samt beskriva och motivera dagvattenhanteringen i planbeskrivningen. SHBK ansvarar för höjdsättningen av bebyggelse inom kvartersmark i förhållande till allmän platsmark i detaljplan. Avledning av dagvatten ska säkerställas vid extrem nederbörd i ett flergenerationsperspektiv. SHBK:s roll är även att beakta frågor kring biotopskydd. SHBK ska utforma markanvisningsavtal, köp/tomträttsavtal och exploateringsavtal med hänsyn till regleringen av dagvattenhantering i detaljplan och därefter följa upp och bevaka genomförandet Byggnadskontoret Byggnadskontoret (BK) ska bidra med synpunkter utifrån PBL. BK ansvarar för att bevaka planbestämmelser och höjdsättning i detaljplan. BK ska även informera om och bevaka frågor kring strandskydd Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen (MF) är främst en tillsynsmyndighet utifrån Miljöbalken i dagvattenfrågor. MF:s roll är att lyfta fram dagvattnets eventuella miljömässiga påverkan avseende recipienters känslighet, kända föroreningar och vattenskyddsområden Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten (LM) bidrar med synpunkter utifrån Anläggningslagen (AL) i dagvattenfrågor. LM:s roll är att lyfta fram synpunkter inom sitt område avseende dagvattenanläggningars placering, utformning, drift och förvaltning Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsförvaltningens (TF) gatu- och parkavdelning ansvarar för den allmänna platsmarken i kommunen. I samband med detaljplan formulerar TF behov av grönytor och ytor för gata. TF ska även beakta de estetiska, rekreativa och ekologiska aspekterna av en dagvattenanläggning, samt drift- och underhållsaspekter. 39

100 Laholmsbuktens VA Laholmsbuktens VA (LBVA) har huvudansvaret när det gäller strategier, planering och utbyggnad av anläggningar för hantering av dagvatten. LBVA:s ansvar i dagvattenfrågor utgår från Vattentjänstlagen. I LBVA:s åtagande ingår att bevaka intressen i vattenskyddsområden och recipienter. LBVA har den övergripande kunskapen om förutsättningar för dagvattenhantering och ska stödja SHBK i frågor som rör dagvatten. LBVA ska formulera krav på dagvattenhantering och krav på innehåll i dagvattenutredning. LBVA ska bistå med information till SHBK och föreslå regleringar och informationstext till detaljplaner. LBVA ska bistå SHBK i kontakter med Länsstyrelse eller markavvattningsföretag avseende samråd, tillstånd eller överenskommelser Ansvarsfördelning genomförandeprocessen Halmstad Fördelningen av ansvar för dagvatten i genomförandeprocessen (infrastruktur) har indelats i följande skeden eller faser: Projektering Byggskede Drift/underhåll Drift/underhåll är inte en del av genomförandeprocessen, men finns med eftersom det är en viktig del i en hållbar dagvattenhantering som naturligt följer efter projektering och anläggande. En detaljerad beskrivning av fördelningen av ansvar för dagvatten i genomförandeprocessen (projektering, utbyggnad samt drift och underhåll av infrastruktur) framgår av tabellen i bilaga 2. Nedan beskrivs ansvarsfördelningen för dagvatten i genomförandeprocessen Samhällsbyggnadskontoret Mark- och exploateringsavdelning Samhällsbyggnadskontoret (SHBK) deltar i genomförandeprocessen i egenskap av projektansvarig samordnare och planhandläggare. SHBK:s ansvar är att bevaka fastighetsrättsliga frågor, frågor kopplade till Anläggningslagen och frågor kring servitut, ledningsrätter m.m Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Samhällsbyggnadskontorets planavdelning stödjer Mark- och exploateringsavdelningen i genomförandeprocessen Byggnadskontoret Byggnadskontoret (BK) ansvarar för att bevaka dagvattenfrågor i samband med bygglov och marklov. BK ska även informera om och bevaka frågor kring strandskydd Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen (MF) är främst en tillsynsmyndighet utifrån Miljöbalken i dagvattenfrågor. MF:s roll är att lyfta fram dagvattnets eventuella miljömässiga påverkan avseende recipienters känslighet, kända föroreningar, vattenskyddsområden Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten bidrar med genomförande av fastighetsrättsliga frågor, förrättning av servitut, ledningsrätter m.m Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsförvaltningen (TF) projektleder genomförandeprocessen för infrastruktur/allmän platsmark. TF ansvarar för att dagvattenfrågan hanteras i genomförandeprocessen, följa upp bestämmelser i detaljplan, höjdsättning samt för att involvera personer från andra förvaltningar som kan bidra med synpunkter för genomförandeprocessen. TF 40

101 beaktar de estetiska, rekreativa och ekologiska aspekterna av en dagvattenanläggning, samt drift- och underhållsaspekter. I genomförandeprocessen ansvarar TF i egenskap av projektledare för infrastruktur även för dagvattenanläggningars utformning och utförande. Eftersom LBVA sedan ska ta över dagvattenanläggningarna är det viktigt att LBVA ges möjlighet till granskning och godkännande av projektering innan utförande Laholmsbuktens VA Laholmsbuktens VA (LBVA) följer upp detaljplanens och dagvattenutredningens krav på dagvattenhantering och höjdsättning. LBVA granskar hydrauliska kapacitetsberäkningar, dimensionering och utformning av allmänna dagvattenanläggningar. LBVA har den övergripande kunskapen om förutsättningar för dagvattenhantering och ska stödja TF i frågor som rör dagvatten. LBVA ska bistå TF i kontakter med Länsstyrelse eller dikningsföretag avseende samråd, tillstånd eller överenskommelser. LBVA ska delta vid projektering och utbyggnad av dagvattenanläggningars utformning och utförande. Deltagandet innefattar granskning och godkännande av projektering innan utförande. Efter utbyggnad och besiktning tar LBVA över dagvattenanläggningen för att därefter ansvara för förvaltningen Ansvarsfördelning i bygglovsprocessen Halmstad Bygglovsprocessen följer efter plan- och genomförandeprocessen. Fördelningen av ansvar för dagvatten vid bygglovsprocessen har indelats i följande skeden eller faser: Projektering Byggskede Drift/underhåll En detaljerad beskrivning av fördelningen av ansvar för dagvatten i bygglovsprocessen (projektering, byggskede samt drift och underhåll) framgår av tabellen i bilaga 3. Nedan beskrivs ansvarsfördelningen för dagvatten i bygglovsprocessen Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret (SHBK) ansvarar för att upplysa exploatörer om de förutsättningar för dagvattenhantering som framgår av detaljplanen samt bevaka genomförandet enligt markanvisningsavtal och exploateringsavtal Byggnadskontoret Byggnadskontoret (BK) ansvarar för att bevaka bestämmelser i detaljplan, samt för att med stöd av planbeskrivningen informera byggherren om förutsättningarna för dagvattenhantering. Vid behov kan BK i samband med bygglov samråda dagvattenfrågor med LBVA eller skicka dem på remiss till LBVA. BK ska granska och godkänna höjdsättning i bygglovet utifrån höjdsättning i detaljplan. Vid byggsamråd med byggherre och kontrollansvarig tas dagvattenfrågan upp och BK ansvarar för att det upprättas kontrollplan för utförandet av dagvattenhanteringen enligt detaljplan Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen (MF) är främst en tillsynsmyndighet utifrån Miljöbalken i dagvattenfrågor. MF:s roll är att lyfta fram dagvattnets eventuella miljömässiga påverkan avseende recipienters känslighet, kända föroreningar, vattenskyddsområden Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten ansvarar för mätning i samband med upprättande av nybyggnadskarta. Lantmäterimyndigheten bidrar med synpunkter utifrån Anläggningslagen i dagvattenfrågor. Dess roll är att lyfta fram synpunkter inom sitt område avseende dagvattenanläggningars placering, utformning, drift och förvaltning. 41

102 Teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsförvaltningens (TF) gatu- och parkavdelning ansvarar för den allmänna platsmarken i kommunen. TF deltar inte i bygglovsprocessen Laholmsbuktens VA Laholmsbuktens VA (LBVA) ska stödja BK i dagvattenfrågor i samband med bygglov. Inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten anges förbindelsepunkt och dämningsnivå för dagvatten på nybyggnadskarta Drift och underhåll Dagvattenanläggningar Detta avsnitt behandlar ansvaret kring dagvattenanläggningar. Ansvaret avser såväl det ekonomiska ansvaret som det praktiska ansvaret. De dagvattenanläggningar som avses är öppna dagvattendammar, våtmarker och diken. Ägare och funktion: Fördelningen av ansvar för dagvattenanläggningar utgår från vem som är ägare till fastigheten. Ansvaret fördelas för den hydrauliska funktionen och för de ytor kring anläggningen som inte påverkar den hydrauliska funktionen. Verksamhetsområde: Tar dagvattenanläggningen emot dagvatten som avleds från fastigheter, gator och övriga ytor inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten tillfaller ansvaret för dagvattenanläggningens hydrauliska funktion LBVA. Tar dagvattenanläggningen emot dagvatten som avleds från fastigheter, gator och övriga ytor utanför kommunalt verksamhetsområde för dagvatten tillfaller ansvaret den part som äger och utnyttjar anläggningen, exempelvis markägaren, vägföreningen eller motsvarande. Detaljplan: Ligger dagvattenanläggningen inom detaljplanelagt område för park/natur tillfaller ansvaret för det område kring dagvattenanläggningen som inte påverkar den hydrauliska funktionen huvudmannen för allmän plats. I de fall kommunen är ansvarig för allmän plats är det kommunens parkavdelning som ansvarar för dessa ytor. Utanför detaljplanelagt område tillfaller ansvaret för området kring dagvattenanläggningen markägaren, vägföreningen eller motsvarande. Fysisk ansvarsgräns: Avgränsningen av ansvaret för den hydrauliska funktionen i förhållande till ytorna kring anläggningen sker vid nivån för högsta högvattenyta (den nivå där vattenytan som högst kan ställa sig). Nivån för högsta högvattenyta är densamma som anläggningens bräddnivå. Denna nivå kan vara svår att utläsa kring hela anläggningen på plats. En tydligare gräns är släntkrön som då kan anses utgöra ansvarsgräns istället för högsta högvattenyta. Vid dagvattenanläggningar där det finns stängsel kring dammen eller diket, utgör stängslet ansvarsgräns. Stängslet tillhör LBVA. Anordningar i anslutning till dagvattenanläggningar: Ansvaret för de anordningar i anslutning till dagvattenanläggningar som påverkar den hydrauliska funktionen ligger i VA-kollektivets intresse. Därmed ansvarar LBVA för dessa anordningar. För anordningar som ligger utanför VAkollektivets intresse, såsom trappor, utsmyckningar, växter, fontäner m.m. ansvarar den som har intresse av att anordningen kommer till stånd. Villkoret för att denna typ av anläggning kommer till stånd är dessutom att den uppfyller krav på säkerhet och inte påverkar den hydrauliska funktionen negativt. Utformning: Dagvattenanläggningars utformning är avgörande för hur drift och underhåll sedan kan utföras. Tillgängligheten för rensning av galler, diken och dammar tillsammans med ytor för hantering av sediment är både en ekonomisk fråga och en arbetsmiljöfråga. Släntlutningen i anslutning till öppna dagvattenmagasin ska inte överstiga 1:5 för att möjliggöra klippning med åkgräsklippare Avvattning av gator och vägar Detta avsnitt behandlar ansvaret kring avvattning av gator och vägar. Ansvaret avser såväl det ekonomiska ansvaret som det praktiska ansvaret. 42

103 Ägare och funktion: Ansvaret för gatans avvattning och underhållet av rännstensbrunnarna ligger hos väghållaren. Verksamhetsområde: Ligger gatan inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten begränsas väghållarens ansvar till funktionen i rännstensbrunn och stickledning mot huvudledning, se figur 17. Det är dock viktigt att brunnens slamfång töms regelbundet, annars är risken stor att dagvattenledningarna belastas med sediment vilket leder till nedsatt kapacitet. Figur 17 Ansvarsgräns för gatans avvattning och igensättning av brunn, Svenskt Vatten 10.7 Förläggning av dagvattenanläggning Huvudregeln när det gäller var en privat respektive allmän dagvattenanläggning ska förläggas är att en allmän dagvattenanläggning ska förläggas på allmän platsmark och en privat anläggning på kvartersmark. Anledningen till detta är rådighet, genomförbarhet, lösenrätt och ersättning. Med dagvattenanläggning avses såväl fördröjningsmagasin eller diken som ledningar. I undantagsfall kan en allmän dagvattenanläggning förläggas på kvartersmark för allmänt ändamål eller privat kvartersmark. Tillgängligheten ska i dessa fall säkras med u-område i plankartan och ledningsrätt (för ledningar) och servitut (för övriga delar av anläggningen). På samma sätt ska en privat anläggning endast i undantagsfall förläggas på allmän platsmark. Gemensam dagvattenanläggning anlagd på kvartersmark för två eller flera fastigheter kan förrättas som gemensamhetsanläggning eller med servitut som reglerar rättigheter/skyldigheter och framtida drift och underhåll. Nya detaljplaner bör endast möjliggöra avstyckning av fastigheter som gränsar till allmän dagvattenanläggning förlagd på allmän platsmark. Detta för att undvika allmän anläggning på kvartersmark och privat anläggning över annan fastighets kvartersmark Avskärande diken För att förhindra att vatten från naturmark eller åkermark ska belasta ett detaljplaneområde anläggs ofta avskärande diken. Diken för att skydda ett bebyggelseområde från vatten utifrån ingår inte i den allmänna dagvattenanläggningen såvida inte området utanför ingår i verksamhetsområdet för dagvatten. Denna typ av diken bör förläggas på allmän platsmark och användningen park- eller naturmark. Drift- och underhåll av avskärande diken utförs av ansvarig för allmän platsmark. Behöver diket anslutas till den allmänna dagvattenanläggningen är ansvarsgränsen i förhållande till den allmänna anläggningen där det avskärande diket möter den allmänna dagvattenanläggningen. Den allmänna dagvattenanläggningen avleder dagvatten från ytor inom detaljplanen och verksamhetsområdet för dagvatten. 43

104 Figur 18, Avskärande dike, Svenskt Vatten 11. RUTINER FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV RIKTLINJERNA 11.1 Utveckling Halmstads kommun ska följa och medverka till utveckling inom dagvattenhantering. Detta ska uppfyllas genom ständig uppdatering inom dagvattenområdet avseende nya rön, ny teknik och genom att våga pröva och utvärdera ännu ej färdigutvecklad teknik Behov av nya underlag och rutiner Halmstads kommun och LBVA har behov av att utöver dessa riktlinjer för dagvatten ta fram ytterligare dokument inom dagvattenområdet. De dokument LBVA nu ser ett behov av att ta fram är: Vattenplan eller blåplan som en del av ansvaret enligt ramdirektivet för vatten Goda praktiska exempel på dagvattenlösningar Ett dokument som ska inspirera till hållbar dagvattenhantering Klassificering av recipienter En klassificering utifrån känslighet för mänsklig påverkan Inventering av dagvattenanläggningar En förteckning över dagvattenanläggningar med ägande och ansvar Skötselplan dagvattenanläggningar Skötselanvisningar för dagvattenanläggningar Prioritering av dagvattenutbyggnad Redogör för vilka områden och i vilken ordning dagvattenutbyggnad planeras Ytavrinningsplaner/översvämningskartering för att kartlägga var översvämningsrisker behöver minskas Modeller över befintliga dagvattensystem För att veta vad som händer vid olika nederbördstillfällen Modeller över vattendrag För att veta vad som händer vid olika nederbördstillfällen. Riktvärden för maximalt föroreningsinnehåll vid utsläpp av dagvatten till ledningsnät och recipient Informationsmaterial om dagvatten 44