Del 1 Redovisningsformer

Transkript

1 BYGGHANDLINGAR 90 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt Del 1 Redovisningsformer Författare: Christer Bergenudd 1

2 2003 SIS Förlag AB Bygghandlingar 90-1, Redovisningsformer ISBN Författare: Christer Bergenudd ISSN Redaktör: Joachim Bowin Tryckeri: Docusys Stockholm

3 Innehållsförteckning FÖRORD TILL FÖRSTA UTGÅVAN 5 FÖRORD TILL DENNA UTGÅVA 7 INLEDNING 9 KAPITEL 1. BYGGPROCESS OCH HANDLINGAR Byggnaders och byggnadsdelars livscykel Utredning Byggprocessen Huvudtyper av handlingar Analys- syntes Produktbestämning Programskrivning (programmering) Projektering Produktframställning Produktanvändning 16 KAPITEL 2. TYPER AV BYGGHANDLINGAR OCH DERAS SAMBAND Ritningar Sammanställningsritningar Uppställningsritningar Förteckningsritningar Detaljritningar Samordningsritningar Förteckningar Beskrivningar Teknisk beskrivning Mängdbeskrivning Rumsbeskrivning 28 KAPITEL 3. PLANERING AV REDOVISNINGEN Ritningsplanering Samordning av handlingar 31 KAPITEL 4. REDOVISNING I BYGGHANDLINGAR Redovisning efter tillverkningsplats och arbetsart Redovisning efter typ av projekt Normalprojekt Komplicerade projekt Redovisning av betongbyggnad Redovisning av metall- och träbyggnad Förteckningsredovisning Sammansatt redovisning 40 3

4 4.5 Redovisning av byggkomponenter Redovisning av installationer Ritningar till installationer Planering av redovisningen av installationer Redovisning vid ombyggnad. 45 KAPITEL 5. HJÄLPMEDEL FÖR RATIONELL REDOVISNING Datorstöd Basritningar Modulsamordning 49 KAPITEL 6. REDOVISNING FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL Produktionsplanering och produktionsberedning Kontroll, besiktning och överlämnande Drift- och underhållsinstruktioner Relationshandlingar och arkivering 54 LITTERATURFÖRTECKNING 55 Litteraturförteckning i första utgåvan av Del 1 55 Nytillkommen litteratur 59 4

5 FÖRORD TILL FÖRSTA UTGÅVAN Bygghandlingar 90 utgör byggsektorns rekommendationer för utformning av enhetliga och ändamålsenliga bygghandlingar dvs. de handlingar som ligger till grund för produktionen av byggprojekt. Med hänsyn till det stora antal parter som deltar, från utredning och program till slutbesiktning och förvaltning, är enhetliga bygghandlingar ett viktigt led i kvalitets säkringen av ett sådant projekt. Rekommendationerna avser primärt utformning av projekthandlingar, dvs. rit ningar med tillhörande texthandlingar, men behandlar även sambandet med projektanknutna dokument, såsom AMA, svensk standard, typritningar m.m. Det bör påpekas att detta arbete behandlar redovisningsteknik och inte det vidare begreppet projekteringsmetodik. Gränsen mellan de båda områdena kan ibland vara oklar beroende på att sättet att beskriva ett förlopp enklast sker genom att ange dess innehåll och inte bara visa de tecken och symboler som redovisar resultatet. Redovisningstekniken förutsätts tillämpas lika på alla bygghandlingar oavsett om de utarbetas manuellt eller med datorteknik. Rekommendationerna kan användas för bygghandlingar med alternativa bestämningsgrad erna detaljbestämning, typbestämning eller allmän kravbestämning. Även om rekommendationerna visar hur färdiga bygghandlingar utformas kan de i tillämpliga delar och med hjälp av bestämningsgraderna användas för att tillfredsställa varierande behov av redovisning i byggprocessens olika skeden. Under utredningsarbetets gång har konstaterats att vissa brister föreligger i överensstämmelse mellan beteckningssätt och symbolval inom och framförallt mellan olika fackområden. Speciellt gäller detta vid jämförelser mellan olika tillämpningar inom bygg-, process-, verkstads-, skeppsbyggnads-, off-shore-teknik m.m. Inom standardiseringsområdet strävar man nu mot att såväl nationellt som internationellt få till stånd en harmonisering av ritningsreglerna mellan de olika fackområdena inom byggsektorn och även mellan olika industrisektorer. Detta arbete, som bedrivs inom standardiseringsorganen, bedöms komma att resultera i revideringar och kompletteringar av dagens bygg- och installationsstandarder. Bygghandlingar 90 utgör en vidareutveckling av principerna i Redovisning 72 och en anpassning till den tekniska utvecklingen och kraven på bygghandlingar. Bygghandlingar 90 omfattar sex delar. Delarna 1, 2 och 3 behandlar generella grunder medan delarna 4, 5 och 6 behandlar tillämpningen på Hus, Installationer respektive Om byggnad. Bygghandlingar 90 är avsedd att användas som handbok för medverkande i byggprocessen och kan även utnyttjas som lärobok på gymnasier och högskolor. Arbetet har letts av en styrgrupp med representanter för följande organisationer och företag och har administrerats av Byggstandardiseringen, BST. 5

6 Representanterna i styrgrupper har företrätt: BPA, Byggentreprenörerna, Byggherreföreningen, Byggnadsstyrelsen, Bygg standardi sering en (BST), Industrins Byggmaterialgrupp, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Konsultföreningen (SKIF), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Praktiserande Arkitekter (SPA) Arbetet har utförts av en arbetsgrupp med följande personer som huvudförfattare och an svariga för respektive del: Del 1 Christer Bergenudd, Bergenudd Arkitektkontor AB Del 2 Tage Hertzell, Coordinator Arkitekter AB Del 3 Bertil Neyman, Tyréns Företagsgrupp AB Del 4 Tage Hertzell, Coordinator Arkitekter AB Del 5 Sören Lindgren och Per Höjerdal, EVR & Wahlings Installationsutveckling AB Del 6 Bo Myrenberg, Myrenbergs Arkitektkontor AB Arbetsgruppens projektadministratör har varit Folke Molin, Tyréns Företagsgrupp AB. Styrgruppen tackar alla som genom sina insatser bidragit till att Bygghandlingar 90 nu föreligger. För Styrgruppen Göran Stensgård 6

7 FÖRORD TILL DENNA UTGÅVA Denna uppdaterade utgåva av Bygghandlingar 90, Del 1, är en anpassning till utvecklingen inom området sedan förra utgåvan som kom Ambitionen har varit att ändra sådant som blivit felaktigt eller inte längre är relevant. Några förändringar: Anpassning till utvecklingen inom områdena redovisningsformer och redovisningsteknik sedan förra utgåvan bl.a. avseende datorstöd. Anpassning till BSAB 96 Anpassning till AMA 98 Anpassning till nu gällande svensk och internationell standard. Nytillkommande litteratur Bygghandlingar 90 omfattar nu åtta delar. Sedan Del 1 6 utkom har Del 7 tillkommit som behandlar Mark och Del 8 som behandlar redovisningsteknik och metoder vid projektering då datorstöd används. För Del 7 var huvudförfattare och ansvariga Anders Dahlin, Vägverket och Klas Eckerberg, SLU, Institutionen för landskapsplanering, Ultuna. För Del 8 var huvudförfattare och ansvariga Kurt Löwnertz, FFNS Gruppen AB och Väino Tarandi, Arcona, i samarbete med Klas Eckerberg, SLU. SIS/TK 269 Bygg- och förvaltningsdokumentation har fungerat som referensgrupp i arbetet med föreliggande utgåva. Följande företag och organisationer finns representerade i TK 269: SWECO Connect AB; Vasakronan AB; SLU, Institutionen för landskapsplanering Ultuna; Incoord Installationscoordinator AB; Tyréns AB; Banverket Projektering; Skandia Fastighet AB; SIS, Swedish Standards Institute; Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB; Svensk Byggtjänst. Arbetet med föreliggande utgåva har utförts av Christer Bergenudd, Bergenudd Arkitekt kontor AB. Redaktör: Joachim Bowin, SIS Förlag AB För referensgruppen Kjell Lundberg 7

8 8

9 INLEDNING Bygghandlingar 90, Del 1, Redovisningsformer, som här föreligger i ny utgåva, avser formerna för redovisning av byggprojekt. Sedan den första utgåvan av Bygghandlingar 90 har IT-användningen i byggprocessen ökat kraftigt. (Datorstödd projektering beskrivs i Del 8). Även om ritningar, beskrivningar och förteckningar skapas med datorstöd kommuniceras de normalt i pappersform under produktframställningen. Rekommendationerna i Bygghandlingar 90 är avsedda att gälla oavsett med vilken teknik handlingarna producerats. De stora informationsmängder som hanteras i bygghandlingsskedet gör systematisering nödvändig. Utgångspunkten för informationsbehandlingen bör vara byggnadsverkets utformning och den ordning i vilken informationen används vid produktframställningen. Handlingarnas utformning bör i första hand tillgodose användarnas behov av enhetlig, komplett och lättillgänglig information. Komplexiteten hos byggprojektet gör uppdelning av redovisningen efter olika kriterier mer eller mindre nödvändig. Härvid blir tillverkningsplats och arbetsart nyckelbegrepp. Samordningen av handlingarna är viktig för kvalitetssäkringen och beror förutom av redovisningsformerna, av projekteringsmetodik och projekteringsorganisation som inte behandlas i Bygghandlingar 90. Vissa avsnitt är kortfattat behandlade. Det har två orsaker: dels finns dessa avsnitt behandlade i skrifter till vilka hänvisning sker, dels är avsnitten medtagna endast i orienterande syfte. Inom IT Bygg och Fastighet 2002 har arbetet med Förvaltningsinformation 2002 utmynnat i Fastighetssektorns rekommendationer för förvaltningsinformation som är fastighetssektorns motsvarighet till Bygghandlingar 90. IT Bygg & Fastighet 2002 är ett branschprogram för implementering av IT i byggande och förvaltning. I föreliggande utgåva av Bygghandlingar 90 framgår den i princip gemensamma processynen för bygg- och fastighetssektorerna. Lund i oktober 2003 Christer Bergenudd professor, arkitekt 9

10 10

11 KAPITEL 1. BYGGPROCESS OCH HANDLINGAR 1.1 Byggnaders och byggnadsdelars livscykel Av både tekniska och ekonomiska skäl är det väsentligt att hantera byggnader och byggnadsdelar utifrån ett livscykelsynsätt. Livscykeln innehåller tre huvudprocesser: produktbestämning (programskrivning och projektering), produktframställning (byggande) och produktanvändning (förvaltning och användning). Ofta upprepas produktbestämnings- och produktframställningsprocesserna flera gånger under livscykeln, när om- och tillbyggnad krävs på grund av slitage eller ändrade behov. Projektering av en ny byggnad föregås av ett utrednings- och programarbete (1.1a). Informationsmängden ökar successivt och förändras under en byggnads livscykel. Hela tiden är erfarenhetsåterföring viktig: inom de tre huvudprocesserna men också från användningen av existerande byggnader till projekteringsprocessen och, i begränsad omfattning, till byggprocessen för nya byggnader. Information som uppstår i de tidiga processerna återanvänds senare. 1.1a Indelning av bygg- och förvaltningsprocesserna 1.2 Utredning Produktbestämningen föregås av ett tillvaratagande av erfarenheter och användarnas och förvaltarnas krav och behov och en utvärdering av detta inför produktbestämningen. Detta sker via arbetet med verksamhetsbeskrivning och utrymmesprogram. Utredningsprocessen ligger alltså före byggprocessen. För brukaren av byggnader är funktionella utrymmen i form av verksamhetsmiljö eller boendemiljö en grundläggande resurs. Byggnaderna utformas för att passa olika verksamheters behov. Information om organisationen och verksamheten är grundläggande för att planera nyttjandet av befintliga utrymmen och eventuella utrymmesförändringar med mera. Verksamhetsbeskrivningen innehåller information som beskriver en primär verksamhet ur de aspekter som påverkar verksamhetens krav på och behov av utrymme och service. Verksamhetsbeskrivningen avser kundens primära verksamhet och, för aktuellt objekt/projekt, ägarens/byggherrens och förvaltarens/fm-leverantörens specifika verksamheters krav på och behov av utrymme och service nu och i framtiden. Utrymmesprogrammet avser information som på ett strukturerat sätt beskriver krav på utrymmen för en viss verksamhet. Utrymmesprogrammet avser krav på utrymmen och en kombination av utrymmen med önskad funktion och service nu och i framtiden. På grundval av de behov och krav som redovisas i verksamhetsbeskrivningen kan man göra en beskrivning av de krav som ställs på de utrymmen, som utgör en för en bestämd verksamhet funktionellt avgränsad miljö i byggnadsverk. [Bergenudd m.fl., 2001] 11

12 1.3 Byggprocessen Byggprocessen kan indelas i produktbestämning och produktframställning (Se 1.1a). Produktbestämningen kan i sin tur indelas i programskrivning (programmering) och projektering (1.3a). Bild 1.3a Schematisk beskrivning av byggprocessen. Som ett första steg i processen att bestämma utformning och utseende hos en ny byggprodukt framställs ett byggnadsprogram. Verksamhetsbeskrivningen och utrymmesprogrammet utgör viktiga underlag för detta byggnadsprogram. Därefter vidtar projekteringsprocessen som består av tre skeden med mer eller mindre tydliga gränser: Förslagshandlingsskedet, huvudhandlingsskedet och bygghandlingsskedet. 12

13 1.31 Huvudtyper av handlingar De handlingar som är resultatet av produktbestämningen är av två skilda slag, projekthandlingar och projektanknutna dokument (1.31a). Projekthandlingar upprättas för ett bestämt projekt och utgörs av ritningar och texthandlingar, till exempel beskrivningar och förteckningar. Projektanknutna dokument, som till exempel AMA och standard, blir genom hänvisning knutna till projektet. Typritningar kan vara projektanknutna genom hänvisning. De kan också vara projekthandlingar om de läggs in i serien ritningar till ett projekt. PROJEKTHANDLINGAR RITNINGAR Förslagsritningar Huvudritningar Byggritningar Sammanställningsrit ningar Uppställningsritningar Förteckningsritningar Detaljritningar Samordningsritningar Scheman Relationsritningar Förvaltningsritningar m.fl. TEXTHANDLINGAR Verksamhetsbeskrivning Utrymmesprogram Byggnadsprogram Kalkyler Beräkningar PM Protokoll Beskrivningar Förteckningar Kontrakt Kontrollplaner Driftinstruktioner Underhållsinstruktioner m.fl. PROJEKTANKNUTNA DOKUMENT AMA Normer Produktblad Standard Typritningar m.fl. 1.31a Översikt över handlingar och dokument till ett projekt Handlingarna till ett projekt kan som kommunikationsmedel liknas vid det språk vi talar. Vikten av enhetlighet, enkelhet och ändamålsenlighet samt behovet av att alla förstår och uttrycker sig korrekt framstår klart. Utformningen av handlingarna till ett projekt skall anpassas till mottagarens behov och förmåga. Bygghandlingarna riktar sig till fackmän med god vana vid ritningsläsning, medan handlingarna i byggprocessens inledning huvudsakligen har lekmän som målgrupp. Språket kan därför vara mer tekniskt i bygghandlingarna än i exempelvis program och förslagshandlingar. 13

14 1.32 Analys- syntes Under produktbestämningsprocessen växlar moment av analys, syntes, bedömning (utvärdering) och val- eller beslutssituationer kontinuerligt. Efter hand som ett byggprojekt fram skrider ökar informationsmängden och preciseras dess framtida egenskaper och kvaliteter. 1.4 Produktbestämning Produktbestämningen kan delas in i programskrivning (programmering) och projektering. (1.3a). En bygghandling är en handling som fastställs att gälla som underlag för utförande. [Byggstandardiseringen, 1992] Detaljbestämning: För stora delar av byggnaden utförs kompletta och detaljerade handlingar som innebär en bestämning till form och konstruktion. Typbestämning: Vissa delar av en byggnad består av förtillverkade delar. De förtillverkade delarna är producerade med tillverkningsritningar som är produktspecifika men inte specifika för det aktuella byggprojektet. För förtillverkade delar kan utförandet fastställas genom hänvisning från förteckningsritning till tillverkares katalog eller ritning. (Se 2.13) Genom en sådan hänvisning blir en produktspecifik tillverkningsritning införlivad i byggprojektet. Ibland måste man i projekteringen ge entreprenören möjlighet att välja annat som har likvärdiga egenskaper. Man kan då hänvisa till ett visst fabrikat men man gör tillägget eller likvärdigt. I Råd och anvisningar till AF AMA 98 ges råd för hur man anger kvalitet på arbetsutförande eller vara i ett sådant fall Programskrivning (programmering) Ett byggnadsprogram är en handling som redovisar förutsättningar och krav på en byggnad och som utgör underlag för projekteringen [Byggstandardiseringen, 1992]. Utredningens slutsatser i verksamhetsbeskrivning och utrymmesprogram kan visa på ett behov av ny-, om- eller tillbyggnad, och därmed initiera en byggprocess. Kraven på ut rymmen från verksamheten kompletteras och omvandlas därefter till krav på byggnads verket i ett byggnadsprogram och blir projektbundna förutsättningar för tomt och byggnad, med till hörande byggnadsdelar och utrustning. Byggnadsprogrammet utgör tillsammans med verksamhetsbeskrivningen och utrymmes programmet det samlade underlaget för projekteringen. Byggnadsprogram upprättas för varje ny byggprocess som genomförs under byggnadens hela livscykel. I [Bergenudd m.fl., 2001] finns en checklista för struktur och innehåll i byggnadsprogram. 14

15 1.42 Projektering Informationen i det samlade underlaget för projekteringen enligt ovan vidarebearbetas under produktbestämningen och produktframställningen till projekteringshandlingar, relationshandlingar och slutligen förvaltningsinformation. Projekteringens delskeden överlappar varandra. (1.3a) Förslagshandlingar Förslagshandlingarna utgör en översiktlig redovisning av ett projekts utformning med utgångspunkt från krav som givits i programhandlingarna [Byggstandardiseringen, 1992]. Med olika vikt lagd på skilda, ibland motsägande, programkrav eller beroende på variabla förutsättningar kan alternativa lösningar vara motiverade. Det valda förslaget kan påverka och förändra byggnadsprogrammet inför den fortsatta projekteringen. Byggnadens preliminära utformning inkluderar installationer och konstruktiv uppbyggnad. Förslagshandlingarna kan omfatta: Situationsplan, i allmänhet i skala (1:400), 1:500, 1:1000 Sammanställningsritningar; planer, snitt och vyer (fasader), i allmänhet i skala 1:200 Planer och snitt som avser bärande stomme i skala 1:200 Installationssystem, scheman, planer och snitt i skala 1:200 Perspektivskisser och/eller datorvisualiseringar Fysiska modeller Kortfattad beskrivning med motivering av förslagets utformning Kostnadsuppskattning Huvudhandlingar Efter utvärdering av förslagshandlingarna och beslut om fortsatt projektering upprättas huvud handlingar för projektet. Det innebär handlingar som tillsammans utgör redovisning av projektet med avseende på form, konstruktion och installationer. [Byggstandardiseringen, 1992]. Eftersom systemen (bärande, vvs och så vidare) i byggnaden bestäms i detta skede benämns huvudhandlingarna ibland systemhandlingar. Delar av huvudhandlingarna enligt nedan ingår i ansökan om bygglov. 15

16 Huvudhandlingarna kan omfatta: Situationsplaner som redovisar hus, mark, va, och el i skala (1:400), 1:500 Sammanställningsritningar; planer, snitt och vyer (fasader), i allmänhet i skala 1: 100, (1:200), som redovisar mark, hus, installationssystem, inredning med mera. Planer och snitt som redovisar storlek på schakt och aggregatrum samt förläggning av huvudstråk för kanalisation. Scheman, flödesscheman (vvs, el med mera). Anläggnings-, byggdels- och installationssystembeskrivning samt typrumsbeskrivning. Kostnadskalkyl Bygghandlingar Bygghandlingarna innebär handlingar som tillsammans utgör en fullständig redovisning av hur ett projekt skall genomföras. Kompletta bygghandlingar innefattar alla handlingar som är nödvändiga för produktion av byggnaden eller anläggningen. [Byggstandardiseringen, 1992]. 1.5 Produktframställning Produktframställningen föregås av upphandling, produktionsplanering och produktions beredning. Upphandlingen görs på förfrågningsunderlaget som är det underlag som beställare tillhandahåller för anbudsgivning. [Byggstandardiseringen, 1992]. Förutsättningarna för att få anbud som motsvarar projektets slutliga kostnad ökar ju utförligare projektet beskrivs i förfrågningsunderlaget det vill säga desto närmare kompletta bygghandlingar man kommer. I Bygghandlingar 90 Del 2 beskrivs förfarandet med preliminära handlingar och förfrågningsunderlag. Produktframställningen avser byggandet av den tidigare bestämda produkten eller delar av den. Produktbestämningen kan överlappa produktframställningen. I sådana fall upphandlas och byggs delar av projektet innan andra delar bestämts till sin utformning. Genom måttsamordning kan eventuella olägenheter med tidig låsning av vissa delar av projektet elimineras. Under byggandet sker ibland förändringar och anpassningar av projekterat utförande. Relationshandlingarna utgörs av bygghandlingarna kompletterade med in formation om alla ändringar som skett under byggnadstiden så att de visar det verkliga utförandet av det färdiga byggnadsverket. 1.6 Produktanvändning För en rationell produktanvändning av den färdiga byggnaden krävs speciell förvaltningsinformation. Denna utgör en komplettering och tillrättaläggning av relationshandlingarna för förvaltningens behov. 16

17 KAPITEL 2. TYPER AV BYGGHANDLINGAR OCH DERAS SAMBAND Bygghandlingar till ett projekt utgörs av ritningar och texthandlingar (2a). BYGGHANDLINGAR RITNINGAR Byggritningar Sammanställnings - ritningar Uppställningsritningar Förteckningsritningar Detaljritningar Samordningsritningar Scheman TEXTHANDLINGAR Beskrivningar Förteckningar PROJEKTANKNUTNA DOKUMENT AMA Normer Produktblad Standard Typritningar m.fl. 2a Typer av bygghandlingar och deras samband På byggritningar redovisas sådant som behöver illustreras grafiskt. I beskrivningar redovisas i text krav på bland annat kvalitet och utförande som tillsammans med ritningarna bestämmer produkten. I förteckningar redovisas sådant som inte behöver illustreras grafiskt men som fordrar så många specificeringar att det är mera rationellt att redovisa i förteckningar separat från beskrivningar. Alla handlingar till ett projekt bör ses i ett sammanhang utan hänsyn till vem som utför dem, när de kommer till eller när de används. Detta kan innebära att uppgifter från flera inblandade projektörer förekommer på samma handling. Normalt utförs ritningen av en av de i projektet inblandade projektörerna som samlar in uppgifter från de övriga. Härvid är det nödvändigt att precisera ansvaret genom överenskommelse mellan projektörerna. Datorstödd projektering kräver tydliga och i förväg definierade regler för hur strukturering, kommunikation och lagring av information skall hanteras. Se Bygghandlingar 90, Del 8. [Byggstandardiseringen, ]. En strävan vid arbete med bygghandlingar bör vara att endast redovisa en uppgift på ett ställe eller på så få ställen som möjligt i handlingarna. Detta är också enligt AB 92 [Byggandets kontraktskommitté, BKK, 1992] en av de grundläggande principerna för kontrakts handlingarna. Hänvisningar görs från ställen där uppgiften kan vara erforderlig till det ställe där den finns angiven. Ändringar i handlingarna som måste vidtas efter det att bygghandlingarna godkänts för utförande blir då också lättare att administrera. 17

18 Genom att hänvisa till projektanknutna dokument som till exempel AMA, typritningar, tillverkares ritningar eller produktblad rationaliseras projekteringsarbetet och minskar bygghandlingarnas omfattning. Härvid måste objektsanpassning utföras och ansvarsfrågan beaktas. Handlingarna bör vara samordnade både internt inom handlingarna från en projektör och mellan de inblandade projektörernas handlingar. För samband mellan handlingar gäller: Uppgifter på ritningar, i beskrivning och i övriga handlingar kompletterar varandra. Därför bör en uppgift anges i endast en handling och på ett ställe. Vilken text som bör stå på en ritning och vilken som bör stå i en beskrivning varierar i redovisningens olika delar och får avvägas från fall till fall. Handlingar till arbeten på byggplatsen bör ange samtliga förutsättningar som gäller för ett visst arbete. Hänvisningar görs från ritning till beskrivning och via beskrivning till allmänna material- och arbetsutföranden i AMA. Ritningar, beskrivningar och förteckningar till de delar som skall tillverkas i fabrik och levereras till byggplatsen skall innehålla erforderliga uppgifter för tillverkning och leverans. Uppgifter i förteckningar och beskrivningar kan ersätta ritningsredovisning av föremål som definieras i standard eller på produktblad. 18