BYGGHANDLINGAR 90. Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 7. Redovisning av Anläggning Utgåva 2

Transkript

1 BYGGHANDLINGAR 90 Del 7 Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt Redovisning av Anläggning Utgåva 2

2 2011 SIS Förlag AB Bygghandlingar 90 Del 7 Redovisning av Anläggning, utgåva 2 Författare Klas Eckerberg, Bjerking AB Lars Andersson, Vectura Consulting AB Niklas Lindberg, Trafikverket Mica Lindfors, WSP Sverige AB Redaktör Joachim Bowin ISBN ISSN Tryckeri intellecta infolog, 2011

3 Innehåll Förord till första utgåvan 5 Förord till utgåva 2 7 Inledning 8 Kapitel 1 Del 7 och omvärlden Relationen till övriga delar av Bygghandlingar Relationen till övriga publikationer 12 Kapitel 2 Digital anläggningsmodellering Informationsflödet genom anläggningsprocessen Digitala modeller och virtuellt byggande Hantering av digital modellinformation Ritningsnummer och filnamn Projektspecifik IT-handledning 42 Kapitel 3 Klassificering och kodning Klassificering och kodning av objekt Kodning av landskapsinformation Kodning av anläggningsinformation Kodning av övriga egenskaper Övrig kodning 48 Kapitel 4 Redovisning av landskapsinformation Topografiska förhållanden, befintliga anläggningar Vegetationsförhållanden Geotekniska och miljötekniska förhållanden Geohydrologiska förhållanden 55 Kapitel 5 Redovisning av anläggningsinformation Omfattning Tekniska beskrivningar Ritningar Symboler, beteckningar och ritsätt 68

4 Kapitel 6 Linjer, symboler och beteckningar 79 Litteraturförteckning 93 Webblänkar 94 Bilaga A Begreppsdefinitioner 95 A.1 Allmänna begrepp för anläggningsmodellering 95 A.2 Geodetiska begrepp 101 A.3 Krdinatsystem i byggande 103 A.4 Modeller 104 Bilaga B Ritningsnumrering och filnamn 109 B.1 Standard för ritningsnummer 109 B.2 Filnamn 113 B.3 Exempel 115 Bilaga C Referenssystem 117 C.1 Krdinatsystem i plan (projektionssystem) 117 C.2 Höjdsystem 118 Bilaga D Kodning 119 D.1 Kodlista BH90 för landskapsinformation 119 D.2 Koder för anläggningsinformation: byggdelar 131 D.3 Koder för anläggningsinformation : produktionsresultat 133 D.4 Koder för läge 136 D.5 Standard för CAD-lager 139 D.6 Transformation av koder 140 Bilaga E BSAB-systemet och Trafikverkets nomenklatur 143 Bilaga F Dokumentation 145 F.1 Redogörelse för terrängmodell och övrig landskapsinformation 145 F.2 Redogörelse för anläggningsmodell 146 F.3 Leveransegenskaper 146 Register 147

5 Bygghandlingar 90 Del 7 5 Förord till första utgåvan Bygghandlingar 90 utgör byggsektorns rekommendationer för utformning av enhetliga och ändamålsenliga bygghandlingar, det vill säga de handlingar som ligger till grund för produktionen av byggprojekt. Med hänsyn till det stora antal parter som deltar, från utredning och program till slutbesiktning och förvaltning, är enhetliga bygghandlingar ett viktigt led i kvalitetssäkringen av ett sådant projekt. Rekommendationerna avser primärt utformning av projekthandlingar, det vill säga ritningar med tillhörande texthandlingar, men behandlar även sambandet med projektanknutna dokument, såsom AMA, svensk standard, typritningar med mera. Det bör påpekas att detta arbete behandlar redovisningsteknik och inte det vidare begreppet projekteringsmetodik. Gränsen mellan de båda områdena kan ibland vara oklar beroende på att sättet att beskriva ett förlopp enklast sker genom att ange dess innehåll och inte bara visa de tecken och symboler som redovisar resultatet. Redovisningstekniken förutsätts tillämpas lika på alla bygghandlingar oavsett om de utarbetas manuellt eller med datorteknik. Rekommendationerna kan användas för bygghandlingar med de alternativa bestämningsgraderna detaljbestämning, typbestämning och allmän kravbestämning. Även om rekommendationerna visar hur fullständiga bygghandlingar utformas kan de i tillämpliga delar och med hjälp av bestämningsgraderna användas för att tillfredsställa varierande behov av redovisning i byggprocessens olika skeden. Under utredningsarbetes gång har konstaterats att vissa brister föreligger i överensstämmelse mellan beteckningssätt och symbolval inom och framför allt mellan olika fackområden. Speciellt gäller detta vid jämförelser mellan olika tillämningar inom bygg-, process-, verkstads-, skeppsbyggnads-, offshoreteknik med mera. Inom standardiseringsområdet strävar man nu mot att såväl nationellt som internationellt få till stånd en harmonisering av ritningsreglerna mellan de olika fackområdena inom byggsektorn och även mellan olika industrisektorer. Detta arbete, som bedrivs inom standardiseringsorganen, bedöms komma att resultera i revideringar och kompletteringar av dagens bygg- och installationsstandarder. Bygghandlingar 90 utgör en vidareutveckling av principerna i Redovisning 72 och en anpassning till den tekniska utvecklingen och kraven på bygghandlingar. Bygghandlingar 90 omfattar sju delar. Delarna 1, 2 och 3 behandlar generella grunder medan delarna 4, 5, 6 och 7 behandlar tillämningen på Hus, Installationer, ombyggnad respektive Mark. Bygghandlingar 90 är avsedd att användas som handbok för medverkande i byggprocessen och kan även användas som lärobok på gymnasier och högskolor. Arbetet har letts av en styrgrupp med representanter för vidstående organisationer och företag och har administrerats av Byggstandardiseringen, BST. För Del 1-6 har arbetet utförts av en arbetsgrupp med följande personer som huvudförfattare och ansvariga för respektive del:

6 6 Bygghandlingar 90 Del 7 Bygghandlingar 90 består av: Del 1 Redovisningsformer Del 2 Redovisningsteknik Del 3 Redovisning av mått Del 4 Redovisning av Hus Del 5 Redovisning av Installationer Del 6 Redovisning av ombyggnad Representanterna i styrgruppen har företrätt: Arkitekt- och Ingenjörsföretagen Banverket BST - Byggstandardiseringen Byggentreprenörerna Byggnads Fortifikationsverket Vasakronan AB Vägverket Del 1 Christer Bergenudd, Bergenudd Arkitektkontor AB Del 2 Tage Hertzell, Crdinator Arkitekter AB Del 3 Bertil Neyman, Tyréns Företagsgrupp AB Del 4 Tage Hertzell, Crdinator Arkitekter AB Del 5 Sören Lindgren, Per Höjerdal, EVR och Wahlings Installationsutveckling AB Del 6 Bo Myrenberg, Myrenbergs Arkitektkontor AB Del 7 Anders Dahlin, Kjessler & Mannerstråhle AB och Klas Eckerberg, Sveriges lantbruksuniversitet Arbetsgruppens projektadministratör har för del 1 6 varit Folke Molin, Tyréns Företagsgrupp AB och för del 7 Ralph Sjöland, Byggstandardiseringen. Styrgruppen tackar alla som genom sina insatser bidragit till att Bygghandlingar 90 nu föreligger. För Styrgruppen Göran Stensgård

7 Bygghandlingar 90 Del 7 7 Förord till utgåva 2 Utgåva 2 av Bygghandlingar 90 Del 7 är en anpassning till utvecklingen inom området sedan förra utgåvan som kom Framför allt gäller detta hanteringen av digital information, som i allt högre grad används genom hela byggprocessen. Ambitionen har också varit att ändra sådant som blivit felaktigt eller inte längre är relevant. Ett övergripande mål har varit att få publikationen användbar också i infrastrukturprojekt. För att förtydliga denna ambition har undertiteln ändrats från Redovisning av Mark till Redovisning av Anläggning. De krav som dessa typer av projekt ställer på projekteringen är till stora delar gemensamma med andra typer av anläggningar. Förhoppningen är därför att rekommendationerna ska vara generellt användbara. Några tillägg och förändringar är: digital anläggningsmodellering begreppsdefinitioner kodning av digitala objekt anpassning till nya utgåvor av del 1, 2, 3, 4 och 8 av Bygghandlingar 90 anpassning till den nya BSAB-tabellen för byggdelar inom anläggning. Bygghandlingar 90 omfattar åtta delar. För första utgåvan av Del 8 var huvudförfattare och ansvariga Kurt Löwnertz, FFNS Gruppen AB och Väino Tarandi, Arcona, i samarbete med Klas Eckerberg, SLU. Den omarbetade utgåvan, som utkom 2008, utarbetades av Kurt Löwnertz, Patric Jacobsson, Bo Johansson, Tomas Lignell, Thomas Malmberg, Olle Thåström och Väino Tarandi. Utgåva 2 av Del 1 och 2 publicerades 2003; utgåva 2 av Del 3 publicerades 2004, alla med Christer Bergenudd som författare. Utgåva 2 av Del 4 publicerades 2011, med Bo Svensson, Hans Lanevik och Christer Johansson som författare. SIS/TK 269 Bygg- och förvaltningsdokumentation har fungerat som referensgrupp i arbetet med föreliggande utgåva av Del 7. Följande företag och organisationer finns representerade i TK 269: AB Svensk Byggtjänst, Arbetsmiljöverket, Bjerking AB, Incrd Installationscrdinator AB, Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB, Skanska AB, Sweco Connect AB, Tekla Software AB, Tyréns AB, ÅF Infrastructure AB. Arbetet med föreliggande utgåva har utförs av Klas Eckerberg, Bjerking AB, i samarbete med Lars Andersson, Vectura Consulting AB, Niklas Lindberg, Trafikverket och Mica Lindfors, WSP Sverige AB. Redaktör Joachim Bowin, SIS Förlag För referensgruppen Kurt Löwnertz

8 8 Bygghandlingar 90 Del 7 Inledning Det huvudsakliga syftet med handboksserien Bygghandlingar 90 är att ge rekommendationer för utformning av bygghandlingar, framför allt i form av ritningar. Ritningarnas roll har dock förändrats sedan handboksserien gavs ut första gången i början av 1990-talet. Projektering av anläggningar utförs idag vanligen med datorstöd. Underlagsdata om markförhållanden, anläggningar, ledningar med mera samlas in med exempelvis laserskanning eller geodetisk mätning, och levereras som digital 3D-information. I det fortsatta arbetet används olika digitala tekniker för detaljbestämning, visualisering, mängdberäkning och andra former av beslutsstöd. De rekommendationer som finns i denna skrift är användbara även i tidiga skeden utredningar, arbetsplaner och liknande. I allt högre grad används den digitala informationen också i byggande och i förvaltning. Ritningarna fortsätter dock att vara betydelsefulla i dialogen mellan parterna under planering och projektering, och som juridiska dokument vid upphandling och kontraktsskrivande. Utformningen av anläggningsprojekt är i hög grad beroende av den fysiska omgivningen de placeras i, oavsett om dessa är naturgivna eller tidigare byggda miljöer. Redovisningen blir därför en kombination av landskaps- och anläggningsinformation. Detta ställer höga krav på val av symboler, linjetyper och beteckningar på ritningar, liksom på struktur och klassificering av digital information. Bygghandlingar 90 Del 8 Digitala leveranser för bygg och för valt ning ger ett ramverk för hur den digitala informationen bör hanteras och utväxlas i alla typer av byggprojekt. I Del 7 ges specifika rekommendationer för detta, med speciell inriktning mot anläggningsbranschen. Målet är att uppnå en enhetlig och därmed effektiv hantering med kontrollerbar kvalitet och samtidigt åstadkomma information som är långsiktigt användbar och utväxlingsbar. På det sättet förenklas flödet av information genom projekterings-, bygg-, och förvaltningsprocesserna. Bygghandlingar 90 Del 7 Redovisning av Anläggning behandlar också symboler och beteckningar för bygghandlingar och för de handlingar som ligger till grund för projekteringen. Rekommendationerna är tänkta att vara tillämpbara på alla typer av anläggningsprojekt. Aktörer som exempelvis Trafikverket har dessutom specifika krav för leveranser som i varje projekt dokumenteras i en projektspecifik IT-handledning. Rekommendationerna överensstämmer i huvudsak med svensk standard. Avvikelser har dock gjorts på vissa punkter i enlighet med praxis för utformning av bygghandlingar för anläggning. Bearbetning av standarder och tekniska specifikationer sker kontinuerligt. Kontroll av standard kan göras hos SIS:

9 Bygghandlingar 90 Del 7 9 Arbetsgrupp och författare Huvudförfattare till den nya utgåvan har varit Klas Eckerberg, Bjerking, i samarbete med Lars Andersson, Vectura, Niklas Lindberg, Trafikverket och Mica Lindfors, WSP. Avsnittet om jordmåns- och vegetationsförhållanden är skrivet av Tomas Saxgård, Landskapslaget; avsnittet om geotekniska och miljötekniska förhållanden av Helena Berggrund, Bjerking. Johan Krikström och Staffan Sundström, Sweco, har bidragit med synpunkter på redovisning av anläggningsinformation. Ritningsexempel har framställts av Helena Berggrund, Mica Lindfors samt av Johan Krikström och Staffan Sundström. Underlag har också ställts till förfogande av Thomas Nilsson, Cad-Q. En remissutgåva av denna del har granskats av ett stort antal personer. En ambitiös och kritisk granskning har letts av Daniel Sjölund, Trafikkontoret i Göteborgs Stad, tillsammans med en grupp konsulter. Pål Hansson och Tore Lindell, Tyréns, har bidragit med klargörande synpunkter. Flera av Trafikverkets utvecklingsprojekt har tillfört viktig kunskap. Möten i deras regi, där representanter från Trafikverket och dess konsulter har medverkat, har varit viktiga. Skriftliga kommentarer från och träffar med anställda på Trafikverket, Vectura och WSP har varit värdefulla. Särskilt noggranna synpunkter har givits av Daniel Nilsson, Sweco, Jesper Klarqvist, WSP och Magnus Olsson, Vectura. Olle Thåström har som så ofta i sådana här sammanhang bidragit med viktiga tillrättalägganden och förtydliganden. Dialog har också förts med representanter för programvaruleverantörerna Adtollo, Autodesk, Bentley Systems, Cad-Q, Hexagon, SBG och Vianova. Allas synpunkter har tacksamt tagits emot och varit betydelsefulla för slutresultatet. Trafikverkets engagemang har varit en inspiration, och bidrar förhoppningsvis till att rekommendationerna får genomslag på marknaden. Projektledare, samordnare Projektledare har varit Klas Eckerberg, som också skött layoutarbetet och den redaktionella samordningen med övriga delar av Bygghandlingar. Uppsala, Karlstad och Göteborg i maj 2011 Klas Eckerberg Lars Andersson Niklas Lindberg Mica Lindfors

10 BH indb :07:54

11 Bygghandlingar 90 Del 7 Kapitel 1 Del 7 och omvärlden 11 Kapitel 1 Del 7 och omvärlden Detta kapitlet redovisar relationerna mellan Del 7 och övriga delar av Bygghandlingar 90. Dessutom beskrivs förhållandet till angränsande publikationer från några organisationer. Där rekommendationer i övriga delar av Bygghandlingar 90 och standarder ansetts vara tillämpliga på bygghandlingar för anläggning, har rekommendationer i denna skrift anpassats till dessa. I de fall där praxis för utformning av bygghandlingar för anläggning avviker från övriga delar av Bygghandlingar 90 anges dessa avvikelser. 1.1 Relationen till övriga delar av Bygghandlingar 90 Del 1 6 av Bygghandlingar 90 omfattar dels allmänna delar avseende redovisningsformer och redovisningsteknik, dels specifika delar avseende redovisning av mått, hus, installationer och ombyggnad. Del 8 beskriver digital informationshantering. De rekommendationer som finns i Del 1 Redovisnings former, Del 2 Redovisningsteknik, Del 3 Redovisning av mått och Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning är tänkta att omfatta samtliga delar av byggprocessen, inklusive anläggning. Här finns grunden för de riktlinjer som ges i Del 7. Av speciellt intresse som komplement till Del 7 är: I Del 3 redovisning av mått, utgåva 2 finns i kapitel 1 en beskrivning av mätningsteknik på arbetsplatsen, inkluderande detaljerad beskrivning av ett antal geodetiska begrepp. I Del 4 Redovisning av Hus, utgåva 2 beskrivs bland annat översiktsritningar, utsättningsplan och samordningsritningar (till exempel APDplan). I kapitel 2 beskrivs redovisning av schakt och terrassering. I Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning, utgåva 2 beskrivs i generella termer hur digital information hanteras i byggprojekt. De specifika krav på redovisningsteknik som bygghandlingar för anläggning ställer innebär dock att vissa rekommendationer i del 1 6 inte är direkt tilllämpliga; i andra fall erfordras kompletteringar. Nedan följer en sammanställning av dessa avvikelser.

12 12 Kapitel 1 Del 7 och omvärlden Bygghandlingar 90 Del 7 Del av BH90 Avsnitt Avvikande rekommendation i Del 7 Del 2 Redovisningsteknik Del 3 Redovisning av mått Del 4 Redovisning av Hus 3.51 Texthöjd på detaljritningar för anläggning kan även texthöjd 3,5 och 5 mm användas. 4 Symboler Vissa justeringar och tillägg görs i Del Skalor För profil- och sektionsritning inom va-, vägoch spårprojektering används oftast olika skalor i längd och höjd Måttenheter Måttenhet på markritningar kan vara meter, med tre decimaler Planer I rekommenderas att ny markhöjd understryks. Detta är emot svensk praxis och internationell standard. I Del 7 rekommenderas understrykning av befintlig höjd som behålles Översiktsplan I Del 7 rekommenderas att projekterad nivåkurva streckas och att osäker nivåkurva streckas med delning enligt HMK. Rubriken är olycklig och kan förväxlas med det kommunala planeringsinstrumentet översiktplan (ÖP); benämningen bör vara översiktsritning. 1.2 Relationen till övriga publikationer 1.21 Lantmäteriets anvisningar Bygghandlingar för anläggning redovisar ofta såväl mer eller mindre naturgivna förutsättningar och befintliga anläggningar (tillsammans benämns dessa landskapsinformation) som projekterade tillskott (anläggningsinformation). Detta innebär att denna del av Bygghandlingar 90 verkar i gränslandet mellan kartering och byggprojektering. I Sverige har Lantmäteriet ett nationellt samordningsansvar för geodata. Som ett led i detta ger man ut handböcker och publicerar information på I serien HMK (Handbok till mätningskungörelsen), som publicerades , beskrevs hanteringen av mätnings- och karttekniska frågor, samt tillhörande IT-frågor. Handböckerna finns att hämta i digital form på webbplatsen. Den mätningskungörelse (SFS 1974:33) som handböckerna konkretiserade avvecklades Nya HMK framställs idag enbart för webben, nu med betydelsen Handbok i mät- och kartfrågor. I Del 7 har i tillämpliga delar samordnats med rekommendationerna i HMK Kodning av landskaps- och anläggningsinformation För en rationell användning av digital information i CAD-program behövs överenskomna regler för kodning av informationen. Den internationella standarden SS-ISO ger ramverket för benämning av CAD-lager. För själva objektkodningen hänvisas till nationella regler och praxis.

13 Bygghandlingar 90 Del 7 Kapitel 1 Del 7 och omvärlden 13 I kapitel 3 redovisas ett förslag till hur denna kodning kan utformas för landskaps- och anläggningsinformation. Landskapsinformationen föreslås kodas enligt en tabell som är en vidareutveckling av Vägverkets kodlista 2000:5B, framtagen för denna nyutgåva av Bygghandlingar 90 Del 7. Förvaltningen av denna tabell ligger föreslås framledes ligga på SIS, i samråd med anläggningsbranschen. Kodning av anläggningsinformation vilar enligt förslaget på BSAB:s tabeller för byggdelar och för produktionsresultat tabeller som ägs och förvaltas av AB Svensk Byggtjänst. Dessa revideras och kompletteras och revideras fortlöpande, i dialog med berörda fackområden Företags- och projektspecifika projekteringsanvisningar Hela serien Bygghandlingar 90 är i grunden teknikneutral, och beskriver endast den slutgiltiga utformningen av bygghandlingen i normalfallet en ritning ska te sig. Några av delarna beskriver också krav på hantering av digital information, och ger förslag på överenskommelser och specifikationer som bör göras vid utväxling av sådan. Eftersom dessa anvisningar måste vara relativt långlivade blir de med nödvändighet i viss mån icke-specifika. De generella anvisningarna behöver därför kompletteras med konkreta och tekniskt inriktade anvisningar som styr hur det enskilda företaget eller projektet utformar handlingar och processer. Anvisningarna kan till exempel beröra program- och filversioner, tekniker för utväxling av information och hantering av metadata. För att uppnå rimlig enhetlighet bör sådana manualer och kravspecifikationer byggas upp enligt strukturen i Del 8. Delar av sådana anvisningar är relativt kortlivade, eftersom den tekniska utvecklingen i form av programvaror och filversioner går snabbt. Andra delar är med långlivade och oberoende av vald projekteringsteknik, och bör vara baserade på lösningar som är generellt använda av branschen. Exempel på detaljerade IT-manualer publiceras fortlöpande på Leveransspec särskilda Leveransspec generella Begrepp Metoder Standard Rutiner särskilda Rutiner generella Mallar och listor Bygghandlingar 90 del 8 Tillämpningsanvisningar SS/EN m.m. 1a Hierarkin för olika typer av styrande d okument. Med exemplet kodning för digital information kan CAD-lagerstandarden och BSAB hänföras till Standard ; Bygghandlingar 90 har en mellanställning; företagens och projektens tillämpningsanvisningar utgör den översta nivån. (Del 8, sid 7)

14 BH indb :07:59