BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Transkript

1 BIMInfo - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt

2 BIMInfo Effektivisering av informationshanteringen i form av BIM är en nyckelfaktor för fortsatt utveckling av bygg- och fastighetssektorn. Syftet är att främja utvecklingen av BIM, i bygg- och förvaltningsprocesserna. Branschens deltagande och engagemang, både nationellt via t.ex. OpenBIM och regionalt, är en förutsättning. Genomförs vid avdelningen för Projekteringsmetodik, LTH, som både ett doktorand- och seniorforskningsprojekt. Projektets olika delar finansieras av Formas-BIC, SBUF, InterregIV och företag bl.a. inom OpenBIM. Projektledare är Anders Ekholm, LTH. Implementeringsledare är Ronny Andersson, Cementa AB.

3 Bakgrund Traditionell dokumenthantering är manuell och kräver mänsklig tolkning Men även IT-applikationer kräver ofta manuell inmatning för varje ny aktör och arbetsuppgift Objektorienterad information kan representera byggnaden, dess delar och egenskaper i 3D-modeller Bygginformationsmodellering, BIM, bygger upp och testar modeller av byggnaderna Integrerad BIM kräver standarder, bl.a. för interoperabilitet Frågorna är internationella

4 Bakgrund Vi utgår ifrån den traditionella stegvisa Produktbestämningen Vi använder olika verktyg i processen Handskisser, friformverktyg t.ex. SketchUp, och objektorienterad modellering t.ex. Revit och Archicad Simuleringsverktyg för olika funktioner och i olika detaljeringsgrad Produktionsplanering och förvaltning Redan tidigt behövs kalkyler och simuleringar Separata aspektmodeller utarbetas Vilka objekt och egenskaper är av intresse att utbyta i gemensamma modeller? I vilka skeden behövs gemensamma modeller?

5 BIMInfo BIMInfo ska i Sverige med internationellt fokus bidra till att göra användningen av BIM mer effektiv genom att undersöka möjligheterna till: Standardisering av informationskrav och informationsnivåer i olika skeden av bygg- och förvaltningsprocesserna, Etablering av ett branschgemensamt råd för informationssamordning, Koordinering av nationella och internationella byggstandarder för BIM, särskilt ramverksstandarden för byggklassifikation ISO , det svenska BSAB-systemet och IFC, samt Uppbyggnad av ett universitetsbaserat labb för att stödja sektorns behov av att kunna testa, utvärdera och öva BIM-metodiken.

6 BIMInfo BIMInfo ska i Regionen med internationellt fokus bidra till att göra användningen av BIM mer effektiv genom att undersöka möjligheterna till samordning av: Dansk och svensk byggdelsklassifikation Nivåer i informationsleveranser Krav på tillgänglighet Armeringsklassifikation.

7 Startmöte deltagarnas bidrag Behov av gemensamma informationsstrukturer/nivåer, klassifikation, IFC och organisation för utveckling och förvaltning av samverkande BIM. Kommentera utifrån Din egen organisations respektive branschens gemensamma nytta: Behov, krav, eget pågående och planerat arbete inom detta område. Reflektera över nyttan av branschgemensamma standarder kontra företagsspecifika lösningar. Koppling Danmark och Sverige. Nyttan av ett universitetsbaserat labb för att stödja sektorns behov av att kunna testa, utvärdera och öva BIM-metodiken. Kommentera utifrån Din egen organisations respektive branschens gemensamma nytta: Behov, krav, och eget intresse av samarbete inom detta område.

8 Genomförande Systematikfrågor i projektet behandlas i samarbete med OpenBIM (bl.a. Svensk Byggtjänst), buildingsmart Sweden och organisationer i Danmark. BIM-labb upprättas, samverkan med omvärlden och undervisningen etableras Två pilotstudier: Den ena pilotstudien genomförs i nära samverkan med industriprojektet Armeringsutformning i byggprocessen Den andra pilotstudien genomförs i nära samverkan med projektet Tillgänglighet och cad-verktyg

9 Nyckelfrågor

10 Frågor Byggklassifikation Branschsystematik har en lång tradition sedan återuppbyggnaden efter 2:a världskriget. Det svenska SfB-systemet spreds över världen och ligger till grund för den internationella ramverksstandarden ISO Senast i raden av klassifikationssystem baserade på denna standard är det nyligen lanserade nordamerikanska OCCS. I Danmark har man tom diskuterat möjligheten att översätta OCCS till en dansk version istället för att vidareutveckla det nya DBK. Skall man sträva efter en gemensam internationell byggklassifikation, eller skall man skapa översättningar mellan olika, t.ex. nationella, system?

11 Frågor BSAB Hur fungerar BSAB-systemet i samband med BIM? Behöver befintliga BSAB-tabeller kompletteras eller utökas med nya? Behövs andra klassifikationssystem eller förteckningar innehållande överenskomna begrepp och termer för BIM? BSAB har tillkommit för att stödja behovet av systematik vid nyproduktion av byggnadsverk. Behövs särskild systematik för ombyggnad? Behövs särskild systematik för förvaltning?

12 Frågor BIM BIM gör det möjligt att analysera byggnadens egenskaper redan som modell. Energiberäkningar, mängdberäkningar, livscykelkostnader, kollisionskontroller och montageförlopp är exempel på sådana analyser. Samma grundmodell analyseras av olika aktörer och förutsätter informationsutbyte i olika skeden av processerna. Vilka processer är det särskilt viktigt att stödja vid BIM? Nämn och rangordna 5 viktiga aktiviteter där informationsutbyte mellan aktörer är en viktig förutsättning.

13 Frågor Koordinering av branschsystematik Hur samordnas arbetet med standardisering av information för integrerad BIM? Hur förvaltas och vidareutvecklas överenskomna strukturer? Behövs en organisation för detta, och i så fall hur etableras denna?

14 Frågor IFC IFC utgörs av ett ramverk av objekt/klasser som tillämpas vid BIM, många objekt avser byggnadsverk IFC följer inte samma princip för att strukturera och definiera klasser som utgör grunden för den internationella ramverksstandarden för byggklassifikation ISO Hur skall IFC förhålla sig till etablerad klassifikation?

15 Frågor IFD IFD är en standard för att märka upp en term med tillhörande begreppsdefinition med ett unikt ID. Om två termer i olika språk har samma begreppsdefinition kan man skapa en koppling mellan dessa som anger att de är synonyma. Idén med IFD är att möjliggöra översättning mellan olika systematik, t.ex. klassifikationssystem, och på så vis möjliggöra interoperabilitet. Kan IFD användas i samband med bestämning av informationsleveranser?

16 Frågor BIM-labb Projektet BIMInfo avser att etablera ett virtuellt labb där informationshantering och överföring mellan olika programvaror och databaser kan prövas för olika skeden i bygg- och förvaltningsprocesserna t.ex. i samband med simulering och beräkning. Är detta intressant för din verksamhet? Har du förslag till testfall? Kan du ställa relevant programvara till förfogande?