Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN"

Transkript

1 Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN

2 En Säker och Trygg kommun

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Beskrivning av Borås Stad Riskbild Borås Stads förebyggande arbete utifrån de 6 kriterierna... 8 Indikator 1 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen Organisation Styrdokument Arbetsgrupper och dess ansvarsfördelning Indikator 2 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer år år Äldre Alla åldersgrupper Indikator 3 Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Indikator 4 Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker Indikator 5 Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar Indikator 6 Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community-nätverk Upprättande av detta dokument Referenser... 39

4 En Säker och Trygg kommun 4

5 Sammanfattning Borås blev av Världshälsoorganisationen, WHO Collaborating Center on Community Safety Promotion, utnämnd till en Säker och Trygg kommun Efter tio år är det dags att ansöka om att få behålla denna status. Arbetet sker utifrån de sex kriterierna för en Säker och Trygg kommun. Modellen bygger på systematiskt och tvärsektoriellt olycks- och skadeförebyggande arbete. Infrastruktur Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram och mål. Kommunstyrelsen har övergripande ansvar för säkerhets- och trygghetsfrågorna. Nämnderna har ansvar för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt kommunens handlingsprogram. Säkerhetsrådet leder och samordnar kommunens säkerhetsarbete. Ytterst ligger ansvaret för säkerhets- och trygghetsarbetet ute i verksamheterna, men de behöver stöd i sitt arbete. Därför samordnas arbetet med en Säker och Trygg kommun av metodutvecklaren på Fritid- och turistkontoret. En strategisk utvecklingsgrupp ska bredda, fördjupa och förankra folkhälsofrågorna, ha uppsikt över förvaltningarnas arbete för folkhälsan och föreslå principiella förbättringar Gruppen är sammansatt av kommunalråd, presidiet i Fritids- och turistnämnden, förvaltningschefer, närpolischef samt primärvårdschef. I Borås Stad finns även Barnsäkerhetsråd, Äldresäkerhetsråd, Idrottssäkerhetsråd, Brottsförebyggande råd och Trafiksäkerhetsråd. Långsiktiga program Borås Stad ska vara en Säker och Trygg kommun som arbetar för att minska antalet olyckor och skador. Vi verkar för att förändra attityder och stärka den egna ansvarskänslan hos allmänheten, så att säkrare beteenden gör samhället tryggare. Ett lokalt skaderegistreringssystem ska hjälpa oss se trender och mönster i skadeutvecklingen och på så sätt kunna optimera säkerhetsarbetet. Alla kommunala förskolor i Borås Stad är certifierade som Säkra och Trygga förskolor. Arbetet med att certifiera Säkra och Trygga skolor är i ett uppbyggnadsskede. Äldreomsorgen arbetar sedan 1995 med s k avvikelserapportering. Föreningar har möjlighet att certifieras som Säker och Trygg förening. Det brottsförebyggande arbetet har bl a riktats på ökad trygghet i Stadsparken, kameror på utsatta platser, säkra och trygga bostadsområden och förbättrad ungdomssituation. Hässleholmen har olika projekt inom ramen för den vidgade storstadssatsningen. AB Bostäder satsar på både fysisk miljö och sociala faktorer för att skapa trygga bostadsområden. P-märkning är ett sätt att trygga en god inomhusmiljö. Högriskgrupper I Borås Stad har det skadeförebyggande programmet sedan länge arbetat mot högriskgrupperna barn, ungdomar, äldre och funktionshindrade. En annan högriskgrupp som uppmärksammats på senare år är invandrargrupperna. 5

6 En Säker och Trygg kommun Inledning Skador är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i övriga världen. Omkring personer i Sverige dör varje år till följd av olyckshändelser som orsakar för tidig död och mänskligt lidande, och även samhällskostnader för mellan 60 och 70 miljarder varje år. Risken att drabbas av olycksfall och skador finns överallt där människor vistas. Olycksfallsskador är dock i stor utsträckning knutna till farliga miljöer. Alla åldersgrupper är - i olika grad - riskgrupper. Det skadeförebyggande arbetet minskar skador, mänskligt lidande och samhälleliga kostnader. Det finns därför ett stort intresse, både för samhället och för den enskilda individen, att undanröja skaderisker. Under 1994 utarbetade det dåvarande Folkhälsorådet ett handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet. I maj 1998 utnämndes Borås Stad till en Säker och Trygg kommun. Historien började dock tidigare än så. Barnsäkerhetsrådet och Äldresäkerhetsrådet bildades Idrottssäkerhetsrådet och Brottsförebyggande rådet bildades Trafiksäkerhetsrådet har funnits länge i Borås Stad, det bildades redan Mycket har hänt sedan vi blev utnämnda. Nya råd och arbetsgrupper har bildats och några har försvunnit. Metoder har prövats och en del har införts i verksamheten. Var står Borås Stad idag? Det här dokumentet redovisar aktörer och strategier i alla skademiljöer och på alla nivåer, som Borås Stads skadeförebyggande arbete ser ut idag. Avsikten är att Borås Stad ska bli återutnämnd som En Säker och Trygg kommun, och därigenom ge uppslag, inspiration och stimulans till de kommuner runt om i landet som funderar på att ansöka. 6

7 Beskrivning av Borås Stad Borås har varit en av rikets främsta textilstäder. Staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har allt mer präglats av sin funktion som centralort för sitt omland. Befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft. Borås har alltid varit något av en knutpunkt. Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg korsar staden i öst-västlig riktning på en stadsmotorväg, invigd Den är något av ett unikum i Sverige genom att den går igenom centrum. Riksväg 41 mot Varberg, riksväg 27 mot Värnamo och riksväg 42 mot Trollhättan har sina start/slutpunkter i Borås. Borås Stad är uppdelad på tio kommundelar: Centrum, Brämhult, Dalsjöfors, Göta, Fristad, Norrby, Sandhult, Sjöbo, Trandared och Viskafors. Borås stads demografiska struktur. Folkmängd : personer. Folkmängd : , varav 64% bor i tätorten Borås. Yta: 973 km2 (inklusive vatten). Folkökning: 896 (2006). Födda: (2006). Döda: (2006). Inflyttade: (2006). Utflyttade: (2006). Utrikes födda eller utländska medborgare: (2006). Hushåll: (kalkylerat antal 2006). Bostäder: (kalkylerat bestånd 2005). Största offentliga arbetsgivare: Borås Stad, ca anställda (2005). Största privata arbetsgivare: Ellos AB och Ericsson AB, ca anställda vardera (2005). Arbetstillfällen: (2005). Arbetslösa: (mars 2005) + i konjunkturberoende program Familjer med försörjningsstöd: 2 378, 4,5% (2005). Största bransch: Handel och kommunikationer, anställda (2005). Inpendling: (2005). Utpendling: (2005). Personbilar: (2005). I Borås tätort bor 64 procent av invånarna. Av kommunens invånare är 17 procent födda i utlandet och/eller utländska medborgare. De största befolkningsgrupperna kommer från Finland, Jugoslavien, Iran och Bosnien-Hercegovina. Av den totala befolkningen utgör förskolebarn 0-6 år 8 procent, skolbarn 7-19 år 16 procent, och de äldre över 65 år utgör 18 procent. Drygt halva befolkningen, 58 procent, är i arbetsför ålder år. 7

8 En Säker och Trygg kommun Riskbild En risk- och sårbarhetsanalys för Borås Stad har fastställts av Kommunfullmäktige den 20 januari Syftet med denna analys är att beslutsfattare och verksamhetsansvariga ska känna till de risker och sårbarheter som finns i kommunen så att de kan verka för att minska olyckor och andra allvarliga händelser. Det ska leda till att färre ska skadas i olyckor, kostnader för skador på egendom ska minska och att vi ska minska olyckors skador på miljön. Kommunen är genom sin breda verksamhet och sitt stora lokalinnehav utsatt för många olika risker. Kommunen har ansvar för en störningsfri kommunal verksamhet, och ett allmänt socialt ansvar för kommunens invånare. I riskinventeringen framträder några områden som särskilt viktiga att studera, där olyckor kan få betydande konsekvenser. Utan inbördes prioritering är dessa främst: Grundläggande försörjning med el, tele, värme och vatten. Trafiksäkerhet för utsatta grupper. Trafiksituationen på riksväg 40, 41 och 42 samt Annelundsmotet, korsningen Centralbron/Norrby Långgata, Allégatan samt Fristadsvägen. Brandskyddet i kommunala verksamheter. Efter inventeringen har prioriteringar skett i flera steg. De mest akuta riskerna har analyserats ytterligare för att bedöma sannolikhet och vilka konsekvenser händelserna skulle få. Utifrån detta har riskhanteringsgruppen föreslagit åtgärder för att förebygga riskerna och sårbarheterna, samt hur de skulle kunna hanteras om de ändå händer. Åtgärdsförslagen finns som uppdrag i Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Borås Stads skadeförebyggande arbete utifrån de sex kriterierna Borås blev av WHO Collaborating Center on Community Safety Promotion utnämnd till en Säker och Trygg kommun Redan 1994 gjordes det första handlingsprogrammet för det skadeförebyggande arbetet i Borås Stad. Det skadeförebyggande arbetet genomförs utifrån kriterierna för en Säker och Trygg kommun. Bland annat ska finnas en infrastruktur baserad på kommuninnevånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp. De sex kriterierna är 1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för att främja säkerhet. 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer, samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. 4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. 5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändring. 6. Deltagande i nationella och internationella Safe Community-nätverk. 8

9 Beskrivning av Borås Stad Följande råd och grupper arbetar i Borås Stad för att nå ökad säkerhet och trygghet för medborgarna. - Säkerhetsråd - Strategisk utvecklingsgrupp för folkhälsofrågor - Barnsäkerhetsråd och kontaktombudsgrupp för barnsäkerhet - Äldresäkerhetsråd och kontaktombudsgrupp för äldresäkerhet - Idrottssäkerhetsråd - Brottsförebyggande råd - Trafiksäkerhetsråd Arbetet med en Säker och Trygg kommun leds i Borås Stad av Säkerhetsrådet. År 2000 anställde Borås Stad på heltid en metodutvecklare för att samordna och utveckla arbetet med en Säker och Trygg kommun. Denna tjänst ligger på Folkhälsoenheten under Fritidoch turistnämnden. 9

10 En Säker och Trygg kommun Indikator 1 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram med bl.a. policy och övergripande mål. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhets- och trygghetsfrågorna i kommunen och utövar genom ansvariga tjänstemän fortlöpande uppföljning och tillsyn över arbetet med det samhällsinriktade och interna säkerhetsarbetet. Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet inom sina respektive områden bedrivs enligt kommunens handlingsprogram och de lagar som gäller. Cheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogrammen. Säkerhetsrådet Säkerhetsrådet samordnar kommunens hela säkerhetsarbete. Säkerhetsrådet är beredningsoch remissorgan åt Kommunstyrelsen. En av huvuduppgifterna är att bevaka uppföljning av handlingsplaner inom säkerhetsområdet. I säkerhetsrådet finns kommunchef, räddningschef, miljöchef, gatukontorets chef, fritids- och turistchefen, lokalförsörjningschefen, säkerhetssamordnare för kommunal riskhantering, metodutvecklare för en Säker och Trygg kommun, säkerhetssamordnare krishantering och extraordinära händelser, och folkhälsosamordnare. Merparten av nämnderna finns representerade i riskhanteringsgruppen, som är referensgrupp och arbetsgrupp i kommunens säkerhetsarbete. Kommunens råd för äldresäkerhet, barnsäkerhet, trafiksäkerhet, idrottssäkerhet, folkhälsa och brottsförebyggande råd samordnas av säkerhetsrådet. Strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor Sedan hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att avveckla sitt deltagande i folkhälsoråden samt att folkhälsoenheten placerats under fritids- och turistnämnden framkom behovet av att se över folkhälsorådet. Därför avvecklades folkhälsorådet. Istället tillsattes en strategisk utvecklingsgrupp för folkhälsofrågor som kan bredda, fördjupa och förankra folkhälsofrågorna. Den är sammansatt av kommunalråd, presidiet i Fritids- och turistnämnden, förvaltningschefer, närpolischef samt primärvårdschef. Syftet är att anlägga ett koncernövergripande perspektiv på välfärdsbokslutet som instrument (kontrollera och övervaka) och föreslå förbättringar av principkaraktär. Välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp verksamheterna utifrån ett folkhälsoperspektiv. ha uppsikt över förvaltningarnas arbete som påverkar utvecklingen av folkhälsan och välfärden i Borås. initiera och stödja samverkande utvecklingsprocesser med syfte att förbättra folkhälsan och välfärden i kommundelarna. uppmärksamma och följa frågor som kan inverka på utvecklingen av folkhälsan och välfärden i Borås. samordna mobilisering för att dra nytta av välfärdsbokslutets slutsatser. 10

11 Indikator 1 Efter de diskussioner som fördes i den strategiska utvecklingsgruppen våren 2007 har man utifrån välfärdsbokslutet valt att inför 2008 fokusera på sex indikatorer. Från dessa har man utarbetat konkreta, övergripande effektmål för respektive indikator. Fritids- och turistnämnden har antagit effektmålen som inriktning av folkhälsoarbetet 2008, och föreslagit Kommunstyrelsen att anta dessa för kommunen som helhet. Indikatorer Andel barn med BMI under 25 i år 4 Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Förvärvsfrekvens år Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Andel 75 år och äldre med hemtjänst. Organisation för En Säker och Trygg kommun-arbetet SÄRF Räddningstjänsten Barnsäkerhetsråd Strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor KRH Kommunal Riskhantering Idrottssäkerhetsråd Kontaktombud barnsäkerhet SÄKERHETSRÅD Brottsförebyggande rådet Äldresäkerhetsrådet Kontaktombud äldresäkerhet Trafiksäkerhetsrådet METODUTVECKLARE FÖR EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN Ytterst ligger ansvaret för säkerhets- och trygghetsarbetet ute i verksamheterna, men de behöver stöd i sitt arbete. Därför samordnas arbetet med En Säker och Trygg kommun centralt från Fritids- och turistkontoret. Metodutvecklaren har som uppdrag att samordna de skadeförebyggande råden och grupperna inom äldresäkerhet, barn- och ungdomssäkerhet och idrottssäkerhet, och delta i nationella nätverk, lokala organisationer, näringsliv och statliga myndigheter. 11

12 En Säker och Trygg kommun Utöver detta finns en samordnare för respektive område: Internt säkerhetsarbete, drogoch brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor, trafiksäkerhet, säkerhetsskydd och krishantering. För att få ett brett engagemang och delaktighet ska arbetet med bl.a. gemensamma mål formas i arbetsgrupper som kopplas till samordnarna för de olika områdena. SÄKERHETSCHEF BORÅS STAD, KOMMUNAL RISKHANTERING Säkerhets- och risksamordnare ska systematiskt arbeta med de fysiska riskerna, men även med utbildning av personal och andra i bland annat systematiskt brandskyddsarbete. Säkerhetschefen har ett stort antal personer i ett nätverk. Dessa personer representerar alla Borås Stads förvaltningar och ansvarar för säkerhet, brandskydd, larm och försäkringar på respektive förvaltning. Denna tjänst deltar i bland annat Säkerhetsrådet, Brottsförebyggande rådet och riskhanteringsgruppen och fungerar som en sammanhållande, stödjande och samverkande faktor. Tjänsten har även en viktig funktion genom att vara motor i styrningen till övergripande helhetslösningar i syfte att skapa ett säkert och tryggt samhälle. SÄKERHETSSAMORDNARE PÅ RÄDDNINGSTJÄNSTEN Säkerhetssamordnaren för krishantering och extraordinära händelser samordnar uppgiften med att ta fram risk- och sårbarhetsanalys och den kommunala handlingsplanen för förebyggande arbete och skydd mot olyckor och extraordinära händelser. I uppgiften ingår även att planera, utbilda och öva hantering av extraordinära händelser. RISKHANTERINGSGRUPP I riskhanteringsgruppen ingår handplockade personer från merparten av de kommunala förvaltningarna, energibolag (BEMAB, Bornet) och räddningstjänstförbundet samt säkerhets- och risksamordnaren, säkerhetssamordnaren för krishantering och extraordinära händelser, och metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun. Gruppen arbetar systematiskt med risk- och sårbarhetsanalysen och den kommunala handlingsplanen för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser både hårda och mjuka frågeställningar. STYRDOKUMENT 1. Externt skade- och olycksförebyggande arbete Säkerhetsarbetet i vid mening i Borås Stad är omfattande och avser en rad olika sakområden. Det finns en viktig skillnad mellan kommunens interna skydds- och säkerhetsarbete och det kommunala ansvaret i samhället för skydd och säkerhet, även om vissa åtgärder naturligtvis går i varandra. Det förebyggande arbetet bedrivs i flera av förvaltningarna. Handlingsprogram för skydd mot olyckor görs av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Handlingsprogrammet är förbundsdirektionens styrdokument för samhällsinriktat olycksförebyggande, operativ räddningstjänst och hantering av extraordinära händelser. 12

13 Indikator 1 2. Kommunal handlingsplan för det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor och extraordinära händelser Handlingsplanen (fastställd av Kommunfullmäktige ) avser det förebyggande arbetet mot dels olyckor som kan leda till räddningsinsats, dels händelser som kan leda till extraordinära påfrestningar i samhället. Den bygger på en riskinventering och ska ge en samlad bild av mål, åtgärder och viljeinriktning från kommunens sida. Revidering av handlingsplanen pågår och beräknas antas av fullmäktige i mars MÅL Övergripande mål För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ska kommunen se till att åtgärder görs för att förebygga bränder och skador till följd av bränder, samt - utan att inskränka andras ansvar - verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Säkerhetsmål Säkerhetsmålen är att - minska antalet döda och skadade till följd av olyckor - minska olyckors konsekvenser på egendom och miljö, och - minska sannolikheten för extraordinära händelser ska inträffa eller få allvarliga konsekvenser. Säkerhet bör ses i en vidare mening; allt från skydd mot olyckor och ökad robusthet mot svåra vädersituationer och elavbrott till trafiksäkerhet, brottsförebyggande arbete och internt skydd i den kommunala verksamheten. Redan idag är Borås Stad engagerad i olika råd och grupper som arbetar med säkerhet. Handlingsplanen är ett verktyg för att samla detta säkerhetsarbete. ÅTGÄRDER Handlingsplanen tar upp flera konkreta åtgärder inom olika områden. Förslagen till åtgärder är - ökad samordning och utveckling av kommunens säkerhetsarbete - brandskydd, information och utbildning kring kommunala fastigheter - ökad robusthet i försörjning med el, tele, vatten och värme - fortsatt trafiksäkerhetsarbete - fortsatt arbete med konceptet Säker och Trygg kommun - större vikt vid säkerhet och trygghet i Borås Stads översiktsplanering och i stadens strategiska utvecklingsplan - fördjupad samverkan med organisationer, näringsliv och myndigheter. 3. Strategisk plan för Borås Stad VISION Människor ska känna stolthet över att leva och verka i Borås, ett bra val som signalerar hög livskvalitet. Boråsaren ska vara en god ambassadör för sin stad. 13

14 En Säker och Trygg kommun UTVECKLINGSOMRÅDEN Nio utvecklingsområden är strategiskt viktiga för en fortsatt positiv utveckling av Borås. Ett av dessa utvecklingsområden rör trygghet och hälsa, nummer två i strategiska planen för Borås Stad. Den lyder Trygghet och en god hälsa tillhör de viktigaste faktorerna för människors trivsel. Det ska vara självklart att människor är trygga både i inne- och utemiljöer. Låg kriminalitet värderas också när företag söker etableringsort. MÅL Kommunen ska verka för att boråsarna känner trygghet, och ta initiativ i folkhälsoarbetet. Trygghets- och hälsoaspekter ska vägas in i all samhällsplanering. Alla former av mobbning, förtryck och våld ska bekämpas. Det ska finnas gemensamma mötesplatser för alla åldrar. Kommunen ska motverka alkoholmissbruk och allt missbruk av andra droger. 4. Inflytande för barn och ungdomar Handlingsprogram för Borås Stad Det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet ger Borås Stads syn på barn- och ungdomsfrågor och är vägledande för alla nämnder och styrelser. Det bygger på barns och ungdomars egna uppfattningar, och utgår från de nationella ungdomspolitiska målen, skolans styrdokument, arbetsmiljölagen och barnkonventionen. Det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet redovisar tre mål för inflytande. Dessutom finns delmål till respektive huvudmål. Huvudmålen är 1. Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv 2. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet 3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara Under huvudmål 3 står Prioriterade områden i folkhälsoarbetet är att skapa stödjande miljöer för barn och unga, stimulera fysisk aktivitet, stödja brottsförebyggande och skadeförebyggande arbete, och sträva mot att certifiera Säkra och Trygga förskolor.. 5. Handlingsprogram Utifrån styrdokumenten utarbetas nu ett handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet en Säker och Trygg kommun. Inriktningen på det samhällsinriktade och interna säkerhetsarbetet i Borås Stad är att vi ska vara en Säker och Trygg kommun som arbetar för att minska antalet olyckor och skador. Detta ska uppnås genom att vi verkar för att förändra attityder och stärka den egna ansvarskänslan hos allmänheten så att säkrare livsstilar och beteenden på sikt kommer att göra samhället tryggare. vi verkar för att skapa ett heltäckande lokalt skaderegistreringssystem för att se trender och mönster i skadeutvecklingen och på så sätt kunna optimera säkerhetsarbetet. säkerhets- och trygghetsarbetet bedrivs enligt de 6 indikatorer som anges i Säker och Trygg kommun-konceptet. 14

15 Indikator 1 De flesta olycksfallen sker i hemmen, på fritiden, vid idrottsutövning och i trafiken. Barn, ungdomar och äldre är riskgrupper som oftast råkar ut för olycksfall och där riktade insatser bedöms ge positiva effekter. PRIORITERADE GRUPPER Med utgångspunkt från i första hand landstingets forskningsresultat, våra egna och andras erfarenheter samt politiska beslut har nedanstående grupper prioriterats. Barn och ungdom Äldre Idrotts- och fritidsutövare Trafikanter ARBETSGRUPPER OCH DERAS ARBETSFÖRDELNING Trafiksäkerhetsrådet ANSVAR Trafiksäkerhetsarbete är en viktig del av det skadeförebyggande arbetet som berör samtliga åldersgrupper. Trafiksäkerhetsrådet är ett samordnings- och referensorgan i frågor som rör trafiksäkerhet. Rådet leds av ordförande och vice ordförande, föreslagna av rådets valberedning. I rådet finns representanter för frivilligorganisationerna och blåljusorganisationerna samt politiker och tjänstemän. Följande övergripande mål är vägledande för trafiksäkerhetsarbetet i Borås.. 1. Lidande och död till följd av trafikskador ska reduceras. - antalet skadade personer ska minska. - svårighetsgraden på personskadorna ska reduceras. 2. Kostnaderna för trafikolyckorna ska reduceras. 3. Tryggheten för oskyddade trafikanter (gång- och cykeltrafikanter) ska öka. DELMÅL Cykelolyckor: Antalet skadade cyklister bör fortlöpande minska. Gåendeolyckor: Antalet skadade vid gåendeolyckor bör fortlöpande minska. Äldre personer: Antalet olyckor med äldre bör fortlöpande minska. Åtgärder riktas dels mot de allvarligaste olyckorna, dels mot singel/gåendeolyckor. Barn och ungdom:antalet olyckor med barn bör kunna behållas på låg nivå och möjligen sänkas.. Antalet olyckor per invånare i respektive åldersgrupp bör för ungdom minskas till i nivå med vad som gäller för hela befolkningen. Åtgärder riktas speciellt mot de allvarligaste olyckorna. Tunga fordon: Olyckorna med tunga fordon bör minskas till en nivå som motsvarar deras andel i trafikarbetet. Personbilar: Antalet olyckor med personbilar bör fortlöpande minska. Förhållanden som leder till svåra skador bör i första hand uppmärksammas. 15

16 En Säker och Trygg kommun Äldresäkerhetsrådet ANSVAR Äldresäkerhetsrådet ska skapa ett kontinuerligt samarbete mellan kommunen och pensionärsorganisationerna. Det ankommer på Äldresäkerhetsrådet bland annat att samarbeta med frivillig- och pensionärsorganisationer samt Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund om äldresäkerhet och fallförebyggande åtgärder på kommundelsnivå. diskutera och samverka kring gemensamma aktivitetsdagar sprida material sprida information kring verksamhet som kan befrämja sociala kontakter och fysisk aktivitet. utbilda pensionärer i samarbete med Civilförsvarsförbundet och räddningstjänsten. Representanterna i Äldresäkerhetsrådet är från äldreomsorgen i Borås Stad, distriktsterapin, rehabiliteringskliniken Södra Älvsborgs sjukhus, Alléklinikerna, primärvården, Svenska Kyrkan, Räddningstjänsten, arbetsterapin Södra Älvsborgs sjukhus, samt pensionärsorganisationerna PRO, SPF, SPRF, PRO samorganisationer och Aktiva Seniorer. Kontaktombudsgruppen för Äldresäkerhet ANSVAR Kontaktombudens uppgift är att verka för säkerhet och trygghet i sin kommundel genom att vara informations- och kunskapsspridare i äldreomsorgen. Med fördel kan kontaktombuden samarbeta med olika organisationer (pensionärsföreningar, räddningstjänsten, Civilförsvarsförbundet, Röda Korset osv.) vad gäller säkerhet och trygghet, exempelvis äldresäkerhetsdagar, föreläsningar och utställningar. Representanterna i kontaktombudsgruppen kommer från samtliga tio kommundelar, med yrken som sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal, omvårdnadspersonal och biståndsbedömare, samt från räddningstjänsten. Även metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun ingår i gruppen. Barn- och ungdomssäkerhetsrådet ANSVAR Barnsäkerhetsrådet ska samordna och vara pådrivande i frågor som rör säkerhet för barn och ungdom. Med barnsäkerhetsarbete menas här förebyggande arbete mot skador på barn och unga under 18 år. Barnsäkerhetsrådet ska inventera behov av och anordna utbildning utveckla former för att göra kunskap om barnsäkerhet tillgänglig öka medvetenheten hos föräldrar och barn om olycksrisker och därigenom minska skadorna. höja kunskapen och handlingsberedskapen hos personal som har kontakt med barn. 16

17 Indikator 1 Representanterna i Barnsäkerhetsrådet kommer från Borås Stads skolor/förskolor, skolhälsovården, primärvården (BVC), Konsument Borås, Introduktionscenter, Gatukontoret, NTF Väst, Räddningstjänsten, Borås Civilförsvarsförening, Röda Korset och Svenska Kyrkan. Även metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun ingår i gruppen. Kontaktombudsgruppen för barn- och ungdomssäkerhet ANSVAR Kontaktombudens uppgift är att verka för säkerhet och trygghet i sin kommundel genom att vara informations- och kunskapsspridare i barnomsorgen. Vidare ska kontaktombuden vara ambassadörer i fråga om certifieringen av Säkra och Trygga förskolor i respektive kommundel. Detta arbete innefattar kunskapshjälp i certifieringsarbetet, information om barnskyddsronder, skaderapportering, återcertifiering, kvalitetssäkring, samt att utforma utbildningar och föreläsningar utifrån det behov som finns ute i kommundelarna. Representanterna kommer från samtliga tio kommundelar med yrken som förskollärare, rektorer och samordnare för skola/förskola. Idrottssäkerhetsrådet ANSVAR Rådet ska samordna och vara pådrivande i frågor som rör säkerhet och trygghet för barn, ungdom och vuxna i föreningslivet. Målet är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och därigenom minimera de risker som finns. Metoden för att nå detta mål är att certifiera Säkra och Trygga föreningar. Rådets ansvar är att ge information och kunskap i certifieringsprocessen till föreningens utsedda säkerhetsansvariga. Syftet är att lindra och förhindra skador på människor och egendom. Målet är att föreningsledare, deltagare, anhöriga och publik ska känna trygghet i sitt föreningsengagemang. Visionen är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och därigenom minimera de risker som finns. Representanterna i rådet kommer från Fritids- och turistkontoret (föreningsenheten, anläggningsenheten, samt folkhälsoenheten), föreningslivet, SISU, Borås Stads skolor och Sociala blocket. Brottsförebyggande råd ANSVAR Minska brottsligheten och öka tryggheten i Borås Stad. I gruppen ingår säkerhetsingenjör, kommundelschef Centrum, individ- och familjeomsorgschef, stadsarkitekt, drog- och brottsförebyggande samordnare, närpolischef och enhetschef för folkhälsoenheten samt representanter från Kommunstyrelsen, AB Bostäder, polisen, verksamhetssamordningen förskola/skola, räddningstjänsten, Mitt i Borås och Fritids- och turistkontoret. 17

18 En Säker och Trygg kommun Indikator 2 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. BARN 0-7 ÅR Säkra och Trygga förskolor 2001 började arbetet med att certifiera Säkra och Trygga förskolor i Borås Stad. Planering och metodutveckling av certifieringen leds av Barnsäkerhetsrådet. Det konkreta och handfasta arbetet görs av metodutvecklaren för En Säker och Trygg kommun och av kontaktombudsgruppen för barnsäkerhet. Alla tio kommundelar har var sitt kontaktombud, utsedd av verksamhetschefen för skola och barnomsorg. Arbetet med att certifiera förskolorna innebär att de arbetar fram en handlingsplan för säkerhetsarbetet. Förskolorna ska dokumentera rutiner för risksituationer som brand, olycksfall, lämning/hämtning, rymning/försvinnande, utflykter, utelek/utemiljö osv. Dessutom ska handlingsplaner finnas för krishantering och brandskydd. Utbildningsplan ska finnas för hjärt- och lungräddning och första hjälpen. Förskolorna ska också skaderapportera och genomföra årliga barnskyddsronder. Förskolorna ansöker och certifieras kommundelsvis. De tre första kommundelarna fick sin utmärkelse Certifieringen gäller i tre år. Sedan ska förskolorna revidera sitt arbete. Från och med maj 2007 är alla kommunala förskolor certifierade i Borås Stad. Detta innebär 89 förskolor och 208 avdelningar. Dessutom är fyra fritidshem, sju kommunala dagbarnvårdare, de privata Montessoriförskolorna, privata Freinetförskolan, Svenska kyrkans förskolor och en öppen förskola godkända och certifierade. Kriterier som ska uppfyllas för att bli en Säker och Trygg förskola/fritidshem: - Det skadeförebyggande arbetet är en del i den dagliga verksamheten - Rutiner är utarbetade och förankrade så att risksituationer undanröjs - Rutiner är utarbetade och förankrade för om en olycka inträffar och om ett barn utsätts för våld - Alla tillbud och skador rapporteras - Utbildningsplan för HLR och första hjälpen - Barnskyddsronder görs minst en gång per år - Det finns handlingsplan för säkerhetsarbetet som visar förskolans/familjedaghemmets egenkontroll, ansvar och befogenheter Certifieringsprocessens olika delmoment: 1. Metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun besöker den intresserade kommundelens rektorer och går igenom arbetsmaterialet som ligger till grund för certifieringen. Metodutvecklaren hjälper till, stöttar, berättar och förklarar. 2. Rektorerna förankrar certifieringskriterierna bland personalen på sina förskolor. Rektorerna utser en eller två kontaktpersoner på varje förskola som ansvarar för certifieringsarbetet. Rektorerna bestämmer själva hur snabbt de vill gå framåt. Metodutvecklaren finns till hands för kontaktpersonerna och rektorerna och svarar på frågor, hjälper till och stöttar under arbetets gång. Ansvaret för att driva processen framåt ligger på rektorerna. Alla förskolor har olika förutsättningar och resurser, tid och kraft. Efter ca 6 månader har metodutvecklaren en avstämning med kontaktpersonerna och rektorerna. 18

19 Indikator 2 3. När underlaget för certifieringen är klart lämnas det in till Barnsäkerhetsrådet. Arbetsgruppen i Barnsäkerhetsrådet går igenom ansökningarna och återkopplar till förskolorna vid funderingar och synpunkter. Barnsäkerhetsrådet strävar efter att kommundelens förskolor ska nå certifieringen inom loppet av ett år. 4. När kommundelens förskolor är godkända anordnas en certifieringsceremoni. Kommundelens rektorer får själva välja om de vill ha ceremonin i sin egen kommundel eller i Stadshuset. Vid certifieringen får förskolorna ett inramat certifieringsintyg, diplom till alla avdelningar, en fasadflagga och klisterdekaler. Förskolorna kan därefter använda kvalitetsmärkningen i sin marknadsföring. 5. Kommundelarnas förskolor ska ansöka om återcertifiering vart tredje år. Målet är att förskolorna ska fortsätta att vidareutvecklas och stimuleras till ökade insatser för säkerhet och trygghet. Barnsäkerhetsdagar Information och utbildning är en viktig och stor del av det skadeförebyggande arbetet. Barnsäkerhetsrådet erbjuder årligen personal på förskolor och skolor utbildning och föreläsningar inom aktuella och efterfrågade områden. Dagarna görs i samarbete med olika aktörer som Röda Korset, Civilförsvarsförbundet, Konsument Borås, räddningstjänsten, NTF osv. Exempel på informations- och utbildningsinsatser: Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Trafiksäkerhet Hur vi arbetar med en Säker och Trygg förskola Första hjälpen och Hjärt- och lungräddning Fallskador hjärnskador Hitta vilse Barnsäkerhetsväskor Metodutvecklaren förfogar över en barnsäkerhetsväska som innehåller det senaste på marknaden vad det gäller barnsäkerhetsartiklar. Väskan innehåller som exempel broschyrer, reflexer, reflexväst, hörselskydd, klämskydd, halkskydd, testcylinder, cykelhjälmar i olika modeller, reglar, hörnskydd, tippskydd, fönsterspärr/wire, brandvarnare osv. Denna väska används vid utbildning till förskolepersonal och sjuksköterskor på barnavårdscentralerna. Väskan lånas också ut till kontaktombuden för barnsäkerhet vid personaldagar, föräldraträffar osv. Barnavårdscentralerna i Borås Stad, tio stycken, har var sin barnsäkerhetsväska. Väskan uppdaterades 2007 och innehållet är densamma som metodutvecklarens. Varje barnavårdscentral har ett kontaktombud som ansvarar för väskan och informerar nyblivna föräldrar om innehållet och dess funktioner. Barnskyddsronder Barnskyddsronder är en arbetsmodell som ökar riskmedvetenheten och engagemanget för säkerhets- och trygghetsfrågorna, och ger ett underlag för ett förebyggande arbete. Fokus ligger på vardagsrisker ur ett verksamhetsperspektiv. Från verksamheten deltar 19

20 En Säker och Trygg kommun verksamhetsansvarig, skyddsombud eller annan personalrepresentant, samt vaktmästare. Ett protokoll upprättas som innehåller en sammanställning av riskerna, vilka åtgärder som ska göras, vem som är ansvarig för vilka åtgärder samt när de ska vara utförda. Systematiskt brandskydd på förskolorna En brandskyddspärm har gjorts i samarbete med Fritids- och turistkontorets samordnare för det systematiska brandskyddsarbetet och barnsäkerhetsrådet. Pärmen innehåller de väsentligaste rubrikerna - allt onödigt för en förskoleverksamhet är bortskalat. Alla förskolor i Borås Stad har fått ta del av innehållet i form av en pdf-fil. Pärmen innehåller rubriker som Verksamhetsbeskrivning (ägandeförhållanden, driftansvarig, byggnadsbeskrivning osv) Brandskyddspolicy (Varför? Hur? Arbetet med brand inriktas på er verksamhet) Brandskyddsorganisation (huvudansvar, brandskyddskontrollant) Telefon och kontaktlista Brandskyddsregler (regler framtagna utifrån verksamheten och anställdas krav på säkerhet) Vem gör vad? När? Kontroller. Riskanalys (identifierade brandrisker, andra risker osv.) Brandskyddsdokumentation (beskrivning av byggnadens inbyggda brandskyddsåtgärder som brandceller, utrymningsmöjligheter, brandposter, branddörrar) Tillbudsrapportering Automatiskt brandlarm, brandlarmsinstruktioner, organisation vid utrymning, onödiga larm Drift- och underhållsinstruktioner Kontrolljournaler Gjorda kontroller Serviceavtal Utbildningsplaner och brandskyddsritning UNGDOMAR 7-16 ÅR Säkra och Trygga grundskolor Arbetet med att certifiera Säkra och Trygga skolor är i ett uppbyggnadsskede. Barnsäkerhetsrådet har tillsammans med resursen på kommundel Centrum tagit fram en certifieringsmall. Under 2008 ska arbetsgruppen för hälsofrämjande skola omstruktureras för att anpassas till säkerhetsarbetet i grundskolan. Det är tänkt att de skolor som framöver vill bli certifierade enligt WHO:s kriterier för att få utmärkelsen Safe School kan göra detta, eftersom kommunens kriterier till stor del bygger på WHO:s. En säker, trygg och utvecklande miljö i skolan skall kännetecknas av att det finns en arbetsmiljöplan som beskriver mål och inriktning i alla miljöer arbetsmiljöarbetet är en del i den dagliga verksamheten rutiner är utarbetade och förankrade så att risksituationer undanröjs det finns handlingsplaner mot mobbning, kränkande särbehandling och mot våld 20

Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN

Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN En Säker och Trygg kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beskrivning av Borås Stad... 6 - Riskbild... 7 - Borås Stads förebyggande arbete utifrån

Läs mer

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Götene kommun Sektor Barn och Kunskap Ansökan om certifiering och utmärkelsen Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Läs mer om Bakgrund Målen Ansökningsprocessen Kriterier Bakgrund

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Skolans arbetsmiljö:

Skolans arbetsmiljö: Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert Utgångspunkter: Läroplaner och styrdokument Arbetsmiljölagen

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-11-14 0 (6) Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun Certifieringsmodell för kommunens lekparker Fastställda rutiner och åtgärder för att en lekpark

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar

Läs mer

Rutiner och uppdragsbeskrivning säkerhetsorganisation. i Tyresö kommuns verksamheter

Rutiner och uppdragsbeskrivning säkerhetsorganisation. i Tyresö kommuns verksamheter Rutiner och uppdragsbeskrivning säkerhetsorganisation i Tyresö kommuns verksamheter 2014 Tyresö kommun 2 (7) Innehållsförteckning 1 Säkerhetsorganisation... 3 2 Säkerhetssamordnare... 3 2.1 Uppdrag...

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun Policy för säkerhetsarbetet i Södertälje kommun Antagen av kommunfullmäktige den 28 september 1998 2 Södertälje kommun reglerar genom detta policydokument sin inställning till säkerhet och trygghet. Säkerhetspolicyn

Läs mer

Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering

Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering Trygg och säker förskola i Nacka kommun Barnsäkerhetscertifiering Vill ni vara med och göra Er förskola till en tryggare och säkrare plats för barnen? Skadeförebyggande arbete i Nacka Politiskt mål "Trygg

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Fallprevention är framtaget av arbetsgruppen för fallprevention och är ett delprogram till Handlingsprogram trygghet

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Säkerhetsarbete 2015 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen

Säkerhetsarbete 2015 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Amf Datum 1 (6) 2016-02-16 Säkerhetsarbete 2015 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Innehållsförteckning 2 (6) Allmänt... 3 Säkerhetsorganisation... 3 Riskanalysarbete... 4 Skadeförebyggande

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Skadeförebyggande arbete för äldre

Skadeförebyggande arbete för äldre Skadeförebyggande arbete för äldre Problembild Alla olycksfall Fallolyckor Kvävningsolyckor Olyckor bland äldre är ett växande problem Bränder Olyckor med extrem kyla Cykelolyckor Fotgängarolyckor Drunkningar

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN: Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen Antagna av SN: Innehåll Inledning... 3 Mål... 3 Ansvar... 4 Tekniskt brandskydd... 4 Organisatoriskt brandskydd... 4 Samordningsansvar

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor.

Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Anders Ader Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Föräldrainformation Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert SKOLANS ARBETSMILJÖTRÄD

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2003-08-21 69 Inledning Denna policy, som är en del av kommunens vision att bli en Trygg och säker kommun ska tillämpas inom alla kommunala

Läs mer

PROGRAM. Nacka kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete 2012-03-19 KFKS 2012/83-012

PROGRAM. Nacka kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete 2012-03-19 KFKS 2012/83-012 PROGRAM Nacka kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete 2012-03-19 KFKS 2012/83-012 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Läsanvisning... 3 2 Allvarlig händelse samt krisberedskap/ krishantering...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.

Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete. VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-11-05 DNR SN 2014.206 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinje systematiskt brandskyddsarbete.

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076)

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2012-05-03 7 (16) s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete? Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete för

Systematiskt brandskyddsarbete för Södermalms stadsdelsförvaltning Brandskyddspolicy Sida 1 (6) 2014-05-06 Systematiskt brandskyddsarbete för 1. Brandskyddspolicy Stockholms stad ska upplevas som en vacker, ren och trygg stad. För att leva

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

FRAMTID PITE. Certifieringsunderlag. Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid.

FRAMTID PITE. Certifieringsunderlag. Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid. FRAMTID PITE SVERIGES BÄSTA IDROTTSRÖRELSE Certifieringsunderlag Framtid Pite ett initiativ av PiteEnergi, Sparbanken Nord, PT samt Kultur & Fritid. Innehållsförteckning Sida: 3 Bli en säker och trygg

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO), har ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar det fulla ansvaret för

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga?

Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga? Vardagsliv Barn och ungas folkhälsoplan Varför? Barn och ungdomar är en viktig målgrupp. Det är värdefullt att barn och ungdomar förstår vad som menas i folkhälsoplanen. De ska vara delaktiga i de planer

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2011-12-15 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. 2. Förutsättningar

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening?

Vill ni också bli en Utmärkt förening? Vill ni också bli en Utmärkt förening? Presentation av kvalitetscertifieringen Utmärkt förening i Värmdö och Tyresö kommun. 1 2 Utmärkt förening är en kvalitetsutmärkelse och en satsning på att utveckla

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108

Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108 Säkerhetspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108 Säkerhetspolicy antagen av Kommunfullmäktige 2008-12-15, 108 Bakgrund 3 Syfte 3 Omfattning..3 Tillämpning.3 Ansvar och organisation Kommunfullmäktige

Läs mer

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

TRYGGHETSBOKSLUT 2012 TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Revisionsrapport. Mjölby kommun. Granskning av brandskydd på. äldreboenden. Marlen Dagersten. maj 2013

Revisionsrapport. Mjölby kommun. Granskning av brandskydd på. äldreboenden. Marlen Dagersten. maj 2013 Revisionsrapport Granskning av brandskydd på äldreboenden Mjölby kommun Marlen Dagersten maj 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Säkerhetspolicy. för Katrineholms kommun. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ. Katrineholms kommun \. Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Förslag till

Säkerhetspolicy. för Katrineholms kommun. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ. Katrineholms kommun \. Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Förslag till Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Katrineholms kommun \. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ Förslag till Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun 2009-03-02 Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun Syfte

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer