Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN

Transkript

1 Borås Stad EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN

2 En Säker och Trygg kommun

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beskrivning av Borås Stad Riskbild Borås Stads förebyggande arbete utifrån de 6 kriterierna... 7 Indikator 1 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen Organisation Styrdokument Arbetsgrupper och dess ansvarsfördelning Indikator 2 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer år år Äldre Alla åldersgrupper Indikator 3 Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper Indikator 4 Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker Indikator 5 Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar Indikator 6 Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community-nätverk Upprättande av detta dokument Referenser... 38

4 En Säker och Trygg kommun Sammanfattning Borås blev av Världshälsoorganisationen, WHO, utnämnd till en Säker och Trygg kommun Efter tio år är det dags att ansöka om att få behålla denna status. Arbetet sker utifrån de sex kriterierna för en Säker och Trygg kommun. Modellen bygger på systematiskt och tvärsektoriellt olycks- och skadeförebyggande arbete. Infrastruktur Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram och mål. Kommunstyrelsen har övergripande ansvar för säkerhets- och trygghetsfrågorna. Nämnderna har ansvar för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt kommunens handlingsprogram. Säkerhetsrådet leder och samordnar kommunens säkerhetsarbete. Ytterst ligger ansvaret för säkerhets- och trygghetsarbetet ute i verksamheterna, men de behöver stöd i sitt arbete. Därför samordnas arbetet med en Säker och Trygg kommun av metodutvecklaren på Fritid- och turistkontoret. En strategisk utvecklingsgrupp ska bredda, fördjupa och förankra folkhälsofrågorna, ha uppsikt över förvaltningarnas arbete för folkhälsan och föreslå principiella förbättringar Gruppen är sammansatt av kommunalråd, presidiet i Fritids- och turistnämnden, förvaltningschefer, närpolischef samt primärvårdschef. I Borås Stad finns även Barnsäkerhetsråd, Äldresäkerhetsråd, Idrottssäkerhetsråd, Brottsförebyggande råd och Trafiksäkerhetsråd. Långsiktiga program Borås Stad ska vara en Säker och Trygg kommun som arbetar för att minska antalet olyckor och skador. Vi verkar för att förändra attityder och stärka den egna ansvarskänslan hos allmänheten, så att säkrare beteenden gör samhället tryggare. Ett lokalt skaderegistreringssystem ska hjälpa oss se trender och mönster i skadeutvecklingen och på så sätt kunna optimera säkerhetsarbetet. Alla kommunala förskolor i Borås Stad är certifierade som Säkra och Trygga förskolor. Arbetet med att certifiera Säkra och Trygga skolor är i ett uppbyggnadsskede. Äldreomsorgen arbetar sedan 1995 med s k avvikelserapportering. Föreningar har möjlighet att certifieras som Säker och Trygg förening. Det brottsförebyggande arbetet har bl a riktats på ökad trygghet i Stadsparken, kameror på utsatta platser, säkra och trygga bostadsområden och förbättrad ungdomssituation. Hässleholmen har olika projekt inom ramen för den vidgade storstadssatsningen. AB Bostäder satsar på både fysisk miljö och sociala faktorer för att skapa trygga bostadsområden. P-märkning är ett sätt att trygga en god inomhusmiljö. Högriskgrupper I Borås Stad har det skadeförebyggande programmet sedan länge arbetat mot högriskgrupperna barn, ungdomar, äldre och funktionshindrade. En annan högriskgrupp som uppmärksammats på senare år är invandrargrupperna. 4

5 Inledning Skador är ett av de stora folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i övriga världen. Omkring personer i Sverige dör varje år till följd av olyckshändelser som orsakar för tidig död och mänskligt lidande, och även samhällskostnader för mellan 60 och 70 miljarder varje år. Risken att drabbas av olycksfall och skador finns överallt där människor vistas. Olycksfallsskador är dock i stor utsträckning knutna till farliga miljöer. Alla åldersgrupper är - i olika grad - riskgrupper. Det skadeförebyggande arbetet minskar skador, mänskligt lidande och samhälleliga kostnader. Det finns därför ett stort intresse, både för samhället och för den enskilda individen, att undanröja skaderisker. Under 1994 utarbetade det dåvarande Folkhälsorådet ett handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet. I maj 1998 utnämndes Borås Stad till en Säker och Trygg kommun. Historien började dock tidigare än så. Barnsäkerhetsrådet och Äldresäkerhetsrådet bildades Idrottssäkerhetsrådet och Brottsförebyggande rådet bildades Trafiksäkerhetsrådet har funnits länge i Borås Stad, det bildades redan Mycket har hänt sedan vi blev utnämnda. Nya råd och arbetsgrupper har bildats och några har försvunnit. Metoder har prövats och en del har införts i verksamheten. Var står Borås Stad idag? Det här dokumentet redovisar aktörer och strategier i alla skademiljöer och på alla nivåer, som Borås Stads skadeförebyggande arbete ser ut idag. Avsikten är att Borås Stad ska bli återutnämnd som En Säker och Trygg kommun, och därigenom ge uppslag, inspiration och stimulans till de kommuner runt om i landet som funderar på att ansöka. 5

6 En Säker och Trygg kommun Beskrivning av Borås Stad Borås har varit en av rikets främsta textilstäder. Staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har allt mer präglats av sin funktion som centralort för sitt omland. Befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft. Borås har alltid varit något av en knutpunkt. Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg korsar staden i öst-västlig riktning på en stadsmotorväg, invigd Den är något av ett unikum i Sverige genom att den går igenom centrum. Riksväg 41 mot Varberg, riksväg 27 mot Värnamo och riksväg 42 mot Trollhättan har sina start/slutpunkter i Borås. Borås Stad är uppdelad på tio kommundelar: Centrum, Brämhult, Dalsjöfors, Göta, Fristad, Norrby, Sandhult, Sjöbo, Trandared och Viskafors. Borås stads demografiska struktur. Folkmängd : personer. Folkmängd : , varav 64% bor i tätorten Borås. Yta: 973 km2 (inklusive vatten). Folkökning: 896 (2006). Födda: (2006). Döda: (2006). Inflyttade: (2006). Utflyttade: (2006). Utrikes födda eller utländska medborgare: (2006). Hushåll: (kalkylerat antal 2006). Bostäder: (kalkylerat bestånd 2005). Största offentliga arbetsgivare: Borås Stad, ca anställda (2005). Största privata arbetsgivare: Ellos AB och Ericsson AB, ca anställda vardera (2005). Arbetstillfällen: (2005). Arbetslösa: (mars 2005) + i konjunkturberoende program Familjer med försörjningsstöd: 2 378, 4,5% (2005). Största bransch: Handel och kommunikationer, anställda (2005). Inpendling: (2005). Utpendling: (2005). Personbilar: (2005). I Borås tätort bor 64 procent av invånarna. Av kommunens invånare är 17 procent födda i utlandet och/eller utländska medborgare. De största befolkningsgrupperna kommer från Finland, Jugoslavien, Iran och Bosnien-Hercegovina. Av den totala befolkningen utgör förskolebarn 0-6 år 8 procent, skolbarn 7-19 år 16 procent, och de äldre över 65 år utgör 18 procent. Drygt halva befolkningen, 58 procent, är i arbetsför ålder år. 6

7 Beskrivning av Borås Stad Riskbild En risk- och sårbarhetsanalys för Borås Stad har fastställts av Kommunfullmäktige den 20 januari Syftet med denna analys är att beslutsfattare och verksamhetsansvariga ska känna till de risker och sårbarheter som finns i kommunen så att de kan verka för att minska olyckor och andra allvarliga händelser. Det ska leda till att färre ska skadas i olyckor, kostnader för skador på egendom ska minska och att vi ska minska olyckors skador på miljön. Kommunen är genom sin breda verksamhet och sitt stora lokalinnehav utsatt för många olika risker. Kommunen har ansvar för en störningsfri kommunal verksamhet, och ett allmänt socialt ansvar för kommunens invånare. I riskinventeringen framträder några områden som särskilt viktiga att studera, där olyckor kan få betydande konsekvenser. Utan inbördes prioritering är dessa främst: Grundläggande försörjning med el, tele, värme och vatten. Trafiksäkerhet för utsatta grupper. Trafiksituationen på riksväg 40, 41 och 42 samt Annelundsmotet, korsningen Centralbron/Norrby Långgata, Allégatan samt Fristadsvägen. Brandskyddet i kommunala verksamheter. Efter inventeringen har prioriteringar skett i flera steg. De mest akuta riskerna har analyserats ytterligare för att bedöma sannolikhet och vilka konsekvenser händelserna skulle få. Utifrån detta har riskhanteringsgruppen föreslagit åtgärder för att förebygga riskerna och sårbarheterna, samt hur de skulle kunna hanteras om de ändå händer. Åtgärdsförslagen finns som uppdrag i Kommunal handlingsplan för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser. Borås Stads skadeförebyggande arbete utifrån de sex kriterierna Borås blev av WHO utnämnd till en Säker och Trygg kommun Redan 1994 gjordes det första handlingsprogrammet för det skadeförebyggande arbetet i Borås Stad. Det skadeförebyggande arbetet genomförs utifrån kriterierna för en Säker och Trygg kommun. Bland annat ska finnas en infrastruktur baserad på kommuninnevånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp. De sex kriterierna är 1. En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för att främja säkerhet. 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer, samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. 4. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. 5. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändring. 6. Deltagande i nationella och internationella Safe Community-nätverk. 7

8 En Säker och Trygg kommun Följande råd och grupper arbetar i Borås Stad för att nå ökad säkerhet och trygghet för medborgarna. - Säkerhetsråd - Strategisk utvecklingsgrupp för folkhälsofrågor - Barnsäkerhetsråd och kontaktombudsgrupp för barnsäkerhet - Äldresäkerhetsråd och kontaktombudsgrupp för äldresäkerhet - Idrottssäkerhetsråd - Brottsförebyggande råd - Trafiksäkerhetsråd Arbetet med en Säker och Trygg kommun leds i Borås Stad av Säkerhetsrådet. År 2000 anställde Borås Stad på heltid en metodutvecklare för att samordna och utveckla arbetet med en Säker och Trygg kommun. Denna tjänst ligger på Folkhälsoenheten under Fritidoch turistnämnden. 8

9 Indikator 1 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogram med bl.a. policy och övergripande mål. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhets- och trygghetsfrågorna i kommunen och utövar genom ansvariga tjänstemän fortlöpande uppföljning och tillsyn över arbetet med det samhällsinriktade och interna säkerhetsarbetet. Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet inom sina respektive områden bedrivs enligt kommunens handlingsprogram och de lagar som gäller. Cheferna ansvarar inom sina verksamhetsområden för att säkerhetsarbetet bedrivs enligt handlingsprogrammen. Säkerhetsrådet Säkerhetsrådet samordnar kommunens hela säkerhetsarbete. Säkerhetsrådet är beredningsoch remissorgan åt Kommunstyrelsen. En av huvuduppgifterna är att bevaka uppföljning av handlingsplaner inom säkerhetsområdet. I säkerhetsrådet finns kommunchef, räddningschef, miljöchef, gatukontorets chef, fritids- och turistchefen, lokalförsörjningschefen, säkerhetssamordnare för kommunal riskhantering, metodutvecklare för en Säker och Trygg kommun, säkerhetssamordnare krishantering och extraordinära händelser, och folkhälsosamordnare. Merparten av nämnderna finns representerade i riskhanteringsgruppen, som är referensgrupp och arbetsgrupp i kommunens säkerhetsarbete. Kommunens råd för äldresäkerhet, barnsäkerhet, trafiksäkerhet, idrottssäkerhet, folkhälsa och brottsförebyggande råd samordnas av säkerhetsrådet. Strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor Sedan hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att avveckla sitt deltagande i folkhälsoråden samt att folkhälsoenheten placerats under fritids- och turistnämnden framkom behovet av att se över folkhälsorådet. Därför avvecklades folkhälsorådet. Istället tillsattes en strategisk utvecklingsgrupp för folkhälsofrågor som kan bredda, fördjupa och förankra folkhälsofrågorna. Den är sammansatt av kommunalråd, presidiet i Fritids- och turistnämnden, förvaltningschefer, närpolischef samt primärvårdschef. Syftet är att anlägga ett koncernövergripande perspektiv på välfärdsbokslutet som instrument (kontrollera och övervaka) och föreslå förbättringar av principkaraktär. Välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp verksamheterna utifrån ett folkhälsoperspektiv. ha uppsikt över förvaltningarnas arbete som påverkar utvecklingen av folkhälsan och välfärden i Borås. initiera och stödja samverkande utvecklingsprocesser med syfte att förbättra folkhälsan och välfärden i kommundelarna. uppmärksamma och följa frågor som kan inverka på utvecklingen av folkhälsan och välfärden i Borås. samordna mobilisering för att dra nytta av välfärdsbokslutets slutsatser. 9

10 En Säker och Trygg kommun Efter de diskussioner som fördes i den strategiska utvecklingsgruppen våren 2007 har man utifrån välfärdsbokslutet valt att inför 2008 fokusera på sex indikatorer. Från dessa har man utarbetat konkreta, övergripande effektmål för respektive indikator. Fritids- och turistnämnden har antagit effektmålen som inriktning av folkhälsoarbetet 2008, och föreslagit Kommunstyrelsen att anta dessa för kommunen som helhet. Indikatorer Andel barn med BMI under 25 i år 4 Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma. Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Förvärvsfrekvens år Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Andel 75 år och äldre med hemtjänst. Organisation för En Säker och Trygg kommun-arbetet SÄRF Räddningstjänsten Barnsäkerhetsråd Strategiska utvecklingsgruppen för folkhälsofrågor KRH Kommunal Riskhantering Idrottssäkerhetsråd Kontaktombud barnsäkerhet SÄKERHETSRÅD Brottsförebyggande rådet Äldresäkerhetsrådet Kontaktombud äldresäkerhet Trafiksäkerhetsrådet METODUTVECKLARE FÖR EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN Ytterst ligger ansvaret för säkerhets- och trygghetsarbetet ute i verksamheterna, men de behöver stöd i sitt arbete. Därför samordnas arbetet med En Säker och Trygg kommun centralt från Fritids- och turistkontoret. Metodutvecklaren har som uppdrag att samordna de skadeförebyggande råden och grupperna inom äldresäkerhet, barn- och ungdomssäkerhet och idrottssäkerhet, och delta i nationella nätverk, lokala organisationer, näringsliv och statliga myndigheter. 10

11 Indikator 1 Utöver detta finns en samordnare för respektive område: Internt säkerhetsarbete, drogoch brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor, trafiksäkerhet, säkerhetsskydd och krishantering. För att få ett brett engagemang och delaktighet ska arbetet med bl.a. gemensamma mål formas i arbetsgrupper som kopplas till samordnarna för de olika områdena. SÄKERHETSCHEF BORÅS STAD, KOMMUNAL RISKHANTERING Säkerhets- och risksamordnare ska systematiskt arbeta med de fysiska riskerna, men även med utbildning av personal och andra i bland annat systematiskt brandskyddsarbete. Säkerhetschefen har ett stort antal personer i ett nätverk. Dessa personer representerar alla Borås Stads förvaltningar och ansvarar för säkerhet, brandskydd, larm och försäkringar på respektive förvaltning. Denna tjänst deltar i bland annat Säkerhetsrådet, Brottsförebyggande rådet och riskhanteringsgruppen och fungerar som en sammanhållande, stödjande och samverkande faktor. Tjänsten har även en viktig funktion genom att vara motor i styrningen till övergripande helhetslösningar i syfte att skapa ett säkert och tryggt samhälle. SÄKERHETSSAMORDNARE PÅ RÄDDNINGSTJÄNSTEN Säkerhetssamordnaren för krishantering och extraordinära händelser samordnar uppgiften med att ta fram risk- och sårbarhetsanalys och den kommunala handlingsplanen för förebyggande arbete och skydd mot olyckor och extraordinära händelser. I uppgiften ingår även att planera, utbilda och öva hantering av extraordinära händelser. RISKHANTERINGSGRUPP I riskhanteringsgruppen ingår handplockade personer från merparten av de kommunala förvaltningarna, energibolag (BEMAB, Bornet) och räddningstjänstförbundet samt säkerhets- och risksamordnaren, säkerhetssamordnaren för krishantering och extraordinära händelser, och metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun. Gruppen arbetar systematiskt med risk- och sårbarhetsanalysen och den kommunala handlingsplanen för förebyggande arbete med skydd mot olyckor och extraordinära händelser både hårda och mjuka frågeställningar. STYRDOKUMENT 1. Externt skade- och olycksförebyggande arbete Säkerhetsarbetet i vid mening i Borås Stad är omfattande och avser en rad olika sakområden. Det finns en viktig skillnad mellan kommunens interna skydds- och säkerhetsarbete och det kommunala ansvaret i samhället för skydd och säkerhet, även om vissa åtgärder naturligtvis går i varandra. Det förebyggande arbetet bedrivs i flera av förvaltningarna. Handlingsprogram för skydd mot olyckor görs av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Handlingsprogrammet är förbundsdirektionens styrdokument för samhällsinriktat olycksförebyggande, operativ räddningstjänst och hantering av extraordinära händelser. 11

12 En Säker och Trygg kommun 2. Kommunal handlingsplan för det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor och extraordinära händelser Handlingsplanen (fastställd av Kommunfullmäktige ) avser det förebyggande arbetet mot dels olyckor som kan leda till räddningsinsats, dels händelser som kan leda till extraordinära påfrestningar i samhället. Den bygger på en riskinventering och ska ge en samlad bild av mål, åtgärder och viljeinriktning från kommunens sida. Revidering av handlingsplanen pågår och beräknas antas av fullmäktige i mars MÅL Övergripande mål För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ska kommunen se till att åtgärder görs för att förebygga bränder och skador till följd av bränder, samt - utan att inskränka andras ansvar - verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Säkerhetsmål Säkerhetsmålen är att - minska antalet döda och skadade till följd av olyckor - minska olyckors konsekvenser på egendom och miljö, och - minska sannolikheten för extraordinära händelser ska inträffa eller få allvarliga konsekvenser. Säkerhet bör ses i en vidare mening; allt från skydd mot olyckor och ökad robusthet mot svåra vädersituationer och elavbrott till trafiksäkerhet, brottsförebyggande arbete och internt skydd i den kommunala verksamheten. Redan idag är Borås Stad engagerad i olika råd och grupper som arbetar med säkerhet. Handlingsplanen är ett verktyg för att samla detta säkerhetsarbete. ÅTGÄRDER Handlingsplanen tar upp flera konkreta åtgärder inom olika områden. Förslagen till åtgärder är - ökad samordning och utveckling av kommunens säkerhetsarbete - brandskydd, information och utbildning kring kommunala fastigheter - ökad robusthet i försörjning med el, tele, vatten och värme - fortsatt trafiksäkerhetsarbete - fortsatt arbete med konceptet Säker och Trygg kommun - större vikt vid säkerhet och trygghet i Borås Stads översiktsplanering och i stadens strategiska utvecklingsplan - fördjupad samverkan med organisationer, näringsliv och myndigheter. 3. Strategisk plan för Borås Stad VISION Människor ska känna stolthet över att leva och verka i Borås, ett bra val som signalerar hög livskvalitet. Boråsaren ska vara en god ambassadör för sin stad. 12

13 Indikator 1 UTVECKLINGSOMRÅDEN Nio utvecklingsområden är strategiskt viktiga för en fortsatt positiv utveckling av Borås. Ett av dessa utvecklingsområden rör trygghet och hälsa, nummer två i strategiska planen för Borås Stad. Den lyder Trygghet och en god hälsa tillhör de viktigaste faktorerna för människors trivsel. Det ska vara självklart att människor är trygga både i inne- och utemiljöer. Låg kriminalitet värderas också när företag söker etableringsort. MÅL Kommunen ska verka för att boråsarna känner trygghet, och ta initiativ i folkhälsoarbetet. Trygghets- och hälsoaspekter ska vägas in i all samhällsplanering. Alla former av mobbning, förtryck och våld ska bekämpas. Det ska finnas gemensamma mötesplatser för alla åldrar. Kommunen ska motverka alkoholmissbruk och allt missbruk av andra droger. 4. Inflytande för barn och ungdomar Handlingsprogram för Borås Stad Det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet ger Borås Stads syn på barn- och ungdomsfrågor och är vägledande för alla nämnder och styrelser. Det bygger på barns och ungdomars egna uppfattningar, och utgår från de nationella ungdomspolitiska målen, skolans styrdokument, arbetsmiljölagen och barnkonventionen. Det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet redovisar tre mål för inflytande. Dessutom finns delmål till respektive huvudmål. Huvudmålen är 1. Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv 2. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet 3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara Under huvudmål 3 står Prioriterade områden i folkhälsoarbetet är att skapa stödjande miljöer för barn och unga, stimulera fysisk aktivitet, stödja brottsförebyggande och skadeförebyggande arbete, och sträva mot att certifiera Säkra och Trygga förskolor.. 5. Handlingsprogram Utifrån styrdokumenten utarbetas nu ett handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet en Säker och Trygg kommun. Inriktningen på det samhällsinriktade och interna säkerhetsarbetet i Borås Stad är att vi ska vara en Säker och Trygg kommun som arbetar för att minska antalet olyckor och skador. Detta ska uppnås genom att vi verkar för att förändra attityder och stärka den egna ansvarskänslan hos allmänheten så att säkrare livsstilar och beteenden på sikt kommer att göra samhället tryggare. vi verkar för att skapa ett heltäckande lokalt skaderegistreringssystem för att se trender och mönster i skadeutvecklingen och på så sätt kunna optimera säkerhetsarbetet. säkerhets- och trygghetsarbetet bedrivs enligt de 6 indikatorer som anges i Säker och Trygg kommun-konceptet. 13

14 En Säker och Trygg kommun De flesta olycksfallen sker i hemmen, på fritiden, vid idrottsutövning och i trafiken. Barn, ungdomar och äldre är riskgrupper som oftast råkar ut för olycksfall och där riktade insatser bedöms ge positiva effekter. PRIORITERADE GRUPPER Med utgångspunkt från i första hand landstingets forskningsresultat, våra egna och andras erfarenheter samt politiska beslut har nedanstående grupper prioriterats. Barn och ungdom Äldre Idrotts- och fritidsutövare Trafikanter ARBETSGRUPPER OCH DERAS ARBETSFÖRDELNING Trafiksäkerhetsrådet ANSVAR Trafiksäkerhetsarbete är en viktig del av det skadeförebyggande arbetet som berör samtliga åldersgrupper. Trafiksäkerhetsrådet är ett samordnings- och referensorgan i frågor som rör trafiksäkerhet. Rådet leds av ordförande och vice ordförande, föreslagna av rådets valberedning. I rådet finns representanter för frivilligorganisationerna och blåljusorganisationerna samt politiker och tjänstemän. Följande övergripande mål är vägledande för trafiksäkerhetsarbetet i Borås.. 1. Lidande och död till följd av trafikskador ska reduceras. - antalet skadade personer ska minska. - svårighetsgraden på personskadorna ska reduceras. 2. Kostnaderna för trafikolyckorna ska reduceras. 3. Tryggheten för oskyddade trafikanter (gång- och cykeltrafikanter) ska öka. DELMÅL Cykelolyckor: Antalet skadade cyklister bör fortlöpande minska. Gåendeolyckor: Antalet skadade vid gåendeolyckor bör fortlöpande minska. Äldre personer: Antalet olyckor med äldre bör fortlöpande minska. Åtgärder riktas dels mot de allvarligaste olyckorna, dels mot singel/gåendeolyckor. Barn och ungdom:antalet olyckor med barn bör kunna behållas på låg nivå och möjligen sänkas.. Antalet olyckor per invånare i respektive åldersgrupp bör för ungdom minskas till i nivå med vad som gäller för hela befolkningen. Åtgärder riktas speciellt mot de allvarligaste olyckorna. Tunga fordon: Olyckorna med tunga fordon bör minskas till en nivå som motsvarar deras andel i trafikarbetet. Personbilar: Antalet olyckor med personbilar bör fortlöpande minska. Förhållanden som leder till svåra skador bör i första hand uppmärksammas. 14

15 Indikator 1 Äldresäkerhetsrådet ANSVAR Äldresäkerhetsrådet ska skapa ett kontinuerligt samarbete mellan kommunen och pensionärsorganisationerna. Det ankommer på Äldresäkerhetsrådet bland annat att samarbeta med frivillig- och pensionärsorganisationer samt Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund om äldresäkerhet och fallförebyggande åtgärder på kommundelsnivå. diskutera och samverka kring gemensamma aktivitetsdagar sprida material sprida information kring verksamhet som kan befrämja sociala kontakter och fysisk aktivitet. utbilda pensionärer i samarbete med Civilförsvarsförbundet och räddningstjänsten. Representanterna i Äldresäkerhetsrådet är från äldreomsorgen i Borås Stad, distriktsterapin, rehabiliteringskliniken Södra Älvsborgs sjukhus, Alléklinikerna, primärvården, Svenska Kyrkan, Räddningstjänsten, arbetsterapin Södra Älvsborgs sjukhus, samt pensionärsorganisationerna PRO, SPF, SPRF, PRO samorganisationer och Aktiva Seniorer. Kontaktombudsgruppen för Äldresäkerhet ANSVAR Kontaktombudens uppgift är att verka för säkerhet och trygghet i sin kommundel genom att vara informations- och kunskapsspridare i äldreomsorgen. Med fördel kan kontaktombuden samarbeta med olika organisationer (pensionärsföreningar, räddningstjänsten, Civilförsvarsförbundet, Röda Korset osv.) vad gäller säkerhet och trygghet, exempelvis äldresäkerhetsdagar, föreläsningar och utställningar. Representanterna i kontaktombudsgruppen kommer från samtliga tio kommundelar, med yrken som sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal, omvårdnadspersonal och biståndsbedömare, samt från räddningstjänsten. Även metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun ingår i gruppen. Barn- och ungdomssäkerhetsrådet ANSVAR Barnsäkerhetsrådet ska samordna och vara pådrivande i frågor som rör säkerhet för barn och ungdom. Med barnsäkerhetsarbete menas här förebyggande arbete mot skador på barn och unga under 18 år. Barnsäkerhetsrådet ska inventera behov av och anordna utbildning utveckla former för att göra kunskap om barnsäkerhet tillgänglig öka medvetenheten hos föräldrar och barn om olycksrisker och därigenom minska skadorna. höja kunskapen och handlingsberedskapen hos personal som har kontakt med barn. 15

16 En Säker och Trygg kommun Representanterna i Barnsäkerhetsrådet kommer från Borås Stads skolor/förskolor, skolhälsovården, primärvården (BVC), Konsument Borås, Introduktionscenter, Gatukontoret, NTF Väst, Räddningstjänsten, Borås Civilförsvarsförening, Röda Korset och Svenska Kyrkan. Även metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun ingår i gruppen. Kontaktombudsgruppen för barn- och ungdomssäkerhet ANSVAR Kontaktombudens uppgift är att verka för säkerhet och trygghet i sin kommundel genom att vara informations- och kunskapsspridare i barnomsorgen. Vidare ska kontaktombuden vara ambassadörer i fråga om certifieringen av Säkra och Trygga förskolor i respektive kommundel. Detta arbete innefattar kunskapshjälp i certifieringsarbetet, information om barnskyddsronder, skaderapportering, återcertifiering, kvalitetssäkring, samt att utforma utbildningar och föreläsningar utifrån det behov som finns ute i kommundelarna. Representanterna kommer från samtliga tio kommundelar med yrken som förskollärare, rektorer och samordnare för skola/förskola. Idrottssäkerhetsrådet ANSVAR Rådet ska samordna och vara pådrivande i frågor som rör säkerhet och trygghet för barn, ungdom och vuxna i föreningslivet. Målet är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och därigenom minimera de risker som finns. Metoden för att nå detta mål är att certifiera Säkra och Trygga föreningar. Rådets ansvar är att ge information och kunskap i certifieringsprocessen till föreningens utsedda säkerhetsansvariga. Syftet är att lindra och förhindra skador på människor och egendom. Målet är att föreningsledare, deltagare, anhöriga och publik ska känna trygghet i sitt föreningsengagemang. Visionen är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och därigenom minimera de risker som finns. Representanterna i rådet kommer från Fritids- och turistkontoret (föreningsenheten, anläggningsenheten, samt folkhälsoenheten), föreningslivet, SISU, Borås Stads skolor och Sociala blocket. Brottsförebyggande råd ANSVAR Minska brottsligheten och öka tryggheten i Borås Stad. I gruppen ingår säkerhetsingenjör, kommundelschef Centrum, individ- och familjeomsorgschef, stadsarkitekt, drog- och brottsförebyggande samordnare, närpolischef och enhetschef för folkhälsoenheten samt representanter från Kommunstyrelsen, AB Bostäder, polisen, verksamhetssamordningen förskola/skola, räddningstjänsten, Mitt i Borås och Fritids- och turistkontoret. 16

17 Indikator 2 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. BARN 0-7 ÅR Säkra och Trygga förskolor 2001 började arbetet med att certifiera Säkra och Trygga förskolor i Borås Stad. Planering och metodutveckling av certifieringen leds av Barnsäkerhetsrådet. Det konkreta och handfasta arbetet görs av metodutvecklaren för En Säker och Trygg kommun och av kontaktombudsgruppen för barnsäkerhet. Alla tio kommundelar har var sitt kontaktombud, utsedd av verksamhetschefen för skola och barnomsorg. Arbetet med att certifiera förskolorna innebär att de arbetar fram en handlingsplan för säkerhetsarbetet. Förskolorna ska dokumentera rutiner för risksituationer som brand, olycksfall, lämning/hämtning, rymning/försvinnande, utflykter, utelek/utemiljö osv. Dessutom ska handlingsplaner finnas för krishantering och brandskydd. Utbildningsplan ska finnas för hjärt- och lungräddning och första hjälpen. Förskolorna ska också skaderapportera och genomföra årliga barnskyddsronder. Förskolorna ansöker och certifieras kommundelsvis. De tre första kommundelarna fick sin utmärkelse Certifieringen gäller i tre år. Sedan ska förskolorna revidera sitt arbete. Från och med maj 2007 är alla kommunala förskolor certifierade i Borås Stad. Detta innebär 89 förskolor och 208 avdelningar. Dessutom är fyra fritidshem, sju kommunala dagbarnvårdare, de privata Montessoriförskolorna, privata Freinetförskolan, Svenska kyrkans förskolor och en öppen förskola godkända och certifierade. Kriterier som ska uppfyllas för att bli en Säker och Trygg förskola/fritidshem: - Det skadeförebyggande arbetet är en del i den dagliga verksamheten - Rutiner är utarbetade och förankrade så att risksituationer undanröjs - Rutiner är utarbetade och förankrade för om en olycka inträffar och om ett barn utsätts för våld - Alla tillbud och skador rapporteras - Utbildningsplan för HLR och första hjälpen - Barnskyddsronder görs minst en gång per år - Det finns handlingsplan för säkerhetsarbetet som visar förskolans/familjedaghemmets egenkontroll, ansvar och befogenheter Certifieringsprocessens olika delmoment: 1. Metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun besöker den intresserade kommundelens rektorer och går igenom arbetsmaterialet som ligger till grund för certifieringen. Metodutvecklaren hjälper till, stöttar, berättar och förklarar. 2. Rektorerna förankrar certifieringskriterierna bland personalen på sina förskolor. Rektorerna utser en eller två kontaktpersoner på varje förskola som ansvarar för certifieringsarbetet. Rektorerna bestämmer själva hur snabbt de vill gå framåt. Metodutvecklaren finns till hands för kontaktpersonerna och rektorerna och svarar på frågor, hjälper till och stöttar under arbetets gång. Ansvaret för att driva processen framåt ligger på rektorerna. Alla förskolor har olika förutsättningar och resurser, tid och kraft. Efter ca 6 månader har metodutvecklaren en avstämning med kontaktpersonerna och rektorerna. 17

18 En Säker och Trygg kommun 3. När underlaget för certifieringen är klart lämnas det in till Barnsäkerhetsrådet. Arbetsgruppen i Barnsäkerhetsrådet går igenom ansökningarna och återkopplar till förskolorna vid funderingar och synpunkter. Barnsäkerhetsrådet strävar efter att kommundelens förskolor ska nå certifieringen inom loppet av ett år. 4. När kommundelens förskolor är godkända anordnas en certifieringsceremoni. Kommundelens rektorer får själva välja om de vill ha ceremonin i sin egen kommundel eller i Stadshuset. Vid certifieringen får förskolorna ett inramat certifieringsintyg, diplom till alla avdelningar, en fasadflagga och klisterdekaler. Förskolorna kan därefter använda kvalitetsmärkningen i sin marknadsföring. 5. Kommundelarnas förskolor ska ansöka om återcertifiering vart tredje år. Målet är att förskolorna ska fortsätta att vidareutvecklas och stimuleras till ökade insatser för säkerhet och trygghet. Barnsäkerhetsdagar Information och utbildning är en viktig och stor del av det skadeförebyggande arbetet. Barnsäkerhetsrådet erbjuder årligen personal på förskolor och skolor utbildning och föreläsningar inom aktuella och efterfrågade områden. Dagarna görs i samarbete med olika aktörer som Röda Korset, Civilförsvarsförbundet, Konsument Borås, räddningstjänsten, NTF osv. Exempel på informations- och utbildningsinsatser: Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Trafiksäkerhet Hur vi arbetar med en Säker och Trygg förskola Första hjälpen och Hjärt- och lungräddning Fallskador hjärnskador Hitta vilse Barnsäkerhetsväskor Metodutvecklaren förfogar över en barnsäkerhetsväska som innehåller det senaste på marknaden vad det gäller barnsäkerhetsartiklar. Väskan innehåller som exempel broschyrer, reflexer, reflexväst, hörselskydd, klämskydd, halkskydd, testcylinder, cykelhjälmar i olika modeller, reglar, hörnskydd, tippskydd, fönsterspärr/wire, brandvarnare osv. Denna väska används vid utbildning till förskolepersonal och sjuksköterskor på barnavårdscentralerna. Väskan lånas också ut till kontaktombuden för barnsäkerhet vid personaldagar, föräldraträffar osv. Barnavårdscentralerna i Borås Stad, tio stycken, har var sin barnsäkerhetsväska. Väskan uppdaterades 2007 och innehållet är densamma som metodutvecklarens. Varje barnavårdscentral har ett kontaktombud som ansvarar för väskan och informerar nyblivna föräldrar om innehållet och dess funktioner. Barnskyddsronder Barnskyddsronder är en arbetsmodell som ökar riskmedvetenheten och engagemanget för säkerhets- och trygghetsfrågorna, och ger ett underlag för ett förebyggande arbete. Fokus ligger på vardagsrisker ur ett verksamhetsperspektiv. Från verksamheten deltar 18

19 Indikator 2 verksamhetsansvarig, skyddsombud eller annan personalrepresentant, samt vaktmästare. Ett protokoll upprättas som innehåller en sammanställning av riskerna, vilka åtgärder som ska göras, vem som är ansvarig för vilka åtgärder samt när de ska vara utförda. Systematiskt brandskydd på förskolorna En brandskyddspärm har gjorts i samarbete med Fritids- och turistkontorets samordnare för det systematiska brandskyddsarbetet och barnsäkerhetsrådet. Pärmen innehåller de väsentligaste rubrikerna - allt onödigt för en förskoleverksamhet är bortskalat. Alla förskolor i Borås Stad har fått ta del av innehållet i form av en pdf-fil. Pärmen innehåller rubriker som Verksamhetsbeskrivning (ägandeförhållanden, driftansvarig, byggnadsbeskrivning osv) Brandskyddspolicy (Varför? Hur? Arbetet med brand inriktas på er verksamhet) Brandskyddsorganisation (huvudansvar, brandskyddskontrollant) Telefon och kontaktlista Brandskyddsregler (regler framtagna utifrån verksamheten och anställdas krav på säkerhet) Vem gör vad? När? Kontroller. Riskanalys (identifierade brandrisker, andra risker osv.) Brandskyddsdokumentation (beskrivning av byggnadens inbyggda brandskyddsåtgärder som brandceller, utrymningsmöjligheter, brandposter, branddörrar) Tillbudsrapportering Automatiskt brandlarm, brandlarmsinstruktioner, organisation vid utrymning, onödiga larm Drift- och underhållsinstruktioner Kontrolljournaler Gjorda kontroller Serviceavtal Utbildningsplaner och brandskyddsritning UNGDOMAR 7-16 ÅR Säkra och Trygga grundskolor Arbetet med att certifiera Säkra och Trygga skolor är i ett uppbyggnadsskede. Barnsäkerhetsrådet har tillsammans med resursen på kommundel Centrum tagit fram en certifieringsmall. Under 2008 ska arbetsgruppen för hälsofrämjande skola omstruktureras för att anpassas till säkerhetsarbetet i grundskolan. Det är tänkt att de skolor som framöver vill bli certifierade enligt WHO:s kriterier för att få utmärkelsen Safe School kan göra detta, eftersom kommunens kriterier till stor del bygger på WHO:s. En säker, trygg och utvecklande miljö i skolan skall kännetecknas av att det finns en arbetsmiljöplan som beskriver mål och inriktning i alla miljöer arbetsmiljöarbetet är en del i den dagliga verksamheten rutiner är utarbetade och förankrade så att risksituationer undanröjs det finns handlingsplaner mot mobbning, kränkande särbehandling och mot våld 19

20 En Säker och Trygg kommun tillbud och skador registreras, följs upp och används i det skadeförebyggande arbetet elever har stort inflytande över sin arbetsmiljö och föräldrar är med i arbetsmiljöarbetet elevskyddsombudens roll är tydlig arbetsmiljöronder görs minst en gång per termin skolgårdsmiljön och lekutrustning inventeras årligen olika utbildningsinsatser görs för att säkra kompetensen och ge ny kunskap olika insatser för en god hälsa görs och hälsoinformation ges om droger, kostvanor, fysisk aktivitet samverkan sker med olika sektorer och organisationer, myndigheter. Syftet är att höja säkerhetsmedvetandet involvera barn och elever i arbetsmiljöarbetet, som ska omfatta såväl den fysiska som den psykosociala miljön att göra föräldrar medvetna om hur arbetet fungerar Arbetet ska dokumentera rutiner för olika risksituationer, skador och olycksfall, brand, utflykter, prao, våld och så vidare. Alla skador och tillbud ska dokumenteras, och dokumentationen användas i det skadeförebyggande arbetet. Skyddsombuden ska göra regelbundna arbetsmiljöronder, göra åtgärdsplaner och följa upp. ÄLDRE 65+ Äldresäkerhetsarbetet internt BORÅS STADS ÄLDREOMSORG I Borås Stads äldreomsorg har man sedan 1995 arbetat med avvikelserapportering. Enligt med äldreomsorgens rutiner ska sjuksköterska kontaktas vid samtliga fall. Sjuksköterskorna bedömer vårdtagarens hälsotillstånd efter fallet. Sjukgymnast/arbetsterapeut kontaktas direkt för att få till stånd åtgärder som fallförebyggande träning, behandling och hjälpmedelsförskrivning. Sedan 2004 har MAS/ MAR- enheten gjort en särskild granskning av samtliga fallrapporter under en månad och 2005 gjordes granskningen i november och i år under oktober. Underlaget omfattar alla enheter inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen, det vill säga vårdtagare som får insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) oavsett boendeform. Undersökningen omfattar drygt personer inom den kommunala äldreoch handikappomsorgen i Borås Stad. Rapporten baseras på inskickade fallavvikelser och innehåller analyser på följande indikatorer: Antal fall fördelade på kommundel, tidpunkt på dygnet, könsfördelning, var skedde fallet, aktivitet i samband med fall, användning av höftskyddsbyxa, fotbeklädnad, symptom som föregick fallet, yttre omständigheter, involverade hjälpmedel, konsekvenser av fallet, vidtagna åtgärder, strategi för att förhindra upprepning av fallet. 20

21 Indikator 2 Genom denna detaljerade kartläggning av antalet fall skapades ett underlag för det fortsatta arbetet med att minska fallolyckor i Borås Stad. En projektgrupp bildades och skapade handlingsplanen Projekt fallolyckor. Projektet drivs inom äldreomsorgen under tiden 1 januari december Syftet med projektet är att fallpreventionsarbetet ska ske i det vardagsnära arbetet i verksamheten för att vara långsiktigt och hållbart. En av metoderna man beslöt sig för att använda var genombrottsmetoden. Projektet kom att kallas Hela ben. GENOMBROTTSMETODEN Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series utarbetat vid The Institute for Healthcare Improvement (IHI) i Boston, USA. Metoden har bearbetats för att passa till svenska förhållanden och introducerades i Sverige av landstingsförbundet Genom att fastställa tydliga, vårdtagarfokuserade mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder till förbättringar. Metoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom äldreomsorgen. I arbetssättet ingår att team från tio olika arbetsplatser i Borås Stad med ett gemensamt förbättringsfokus samarbetar under en begränsad period för att lära av andra och av varandra hur de kan förbättra och utveckla sin verksamhet. Det handlar om att med den äldres bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning, allt som görs och kanske inte görs. Genombrottsmetoden ska leda till att den äldre får en Säker och Trygg miljö med ökat välbefinnande i sitt boende att fallolyckorna i Borås Stad minskar en ökad medvetenhet och kunskap hos personal, chefer och ledning om fallolyckor och deras konsekvenser för den äldre och organisationen att de föreslagna åtgärderna anpassas i det dagliga arbetet. Uppföljning och kartläggning Under det sista projektåret ska åtgärderna följas upp. Kartläggning av fallrapporter sker under pågående projekt årligen under november. FIXARTJÄNSTER Alla kommundelar i Borås Stad har en fixartjänst. En ny lag ger kommunerna möjlighet att utan individuell behovsprövning tillhandahålla tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa åt personer som fyllt 67 år. Den nya lagen inskränker inte kommunernas skyldigheter enligt socialtjänstlagen. Fixartjänst är helt kostnadsfri för brukarna. De som beställer står för eget material. Som en del av Säker och Trygg kommunarbetet erbjuder flera av kommundelarna en genomgång av äldresäkerhetsväskan, som innehåller små enkla hjälpmedel för att förebygga olyckor i hemmet. 21

22 En Säker och Trygg kommun KONTAKTOMBUD FÖR ÄLDRESÄKERHET Kontaktombuden är utsedda av kommundelarnas verksamhetschefer i äldreomsorgen. Kontaktombuden ska arbeta med fallprevention i sin kommundel, och kan med fördel samarbeta med ideella organisationer och föreningar. I samtliga kommundelar arrangerar kontaktombuden årligen så kallade äldresäkerhetsdagar. Upplägget på dessa dagar kan variera i sitt innehåll, men oftast innehåller de utställningar med Apoteket, tandvården, räddningstjänsten, information om äldreomsorgens tjänster (fixartjänst, färdtjänst), Rehabenheten med information om hjälpmedel, anhörigstödjarna/närståendestödjare. Föreläsningarna har teman som säkerhet i hemmet, läkemedel, trafiksäkerhet, brandsäkerhet, trygghetsarbete, kost och fysisk aktivitet. Kontaktombuden lämnar årligen en verksamhetsberättelse till samordnaren för en Säker och Trygg kommun. Ett av syftena med att redovisa sin kommundels äldresäkerhetsaktiviteter är att kontaktombuden kan lära av varandras arbeten. Äldresäkerhetsväskor Kontaktombuden förfogar över var sin äldresäkerhetsväska. Väskan innehåller broschyrer, checklistor och små enkla hjälpmedel som finns på marknaden för att förebygga olyckor i hemmet. Exempel på innehållet i väskan är halkskydd, broddar, brandvarnare, brandfilt, nattlampa, reflexer, antihalkband, stödhandtag, höftskyddsbyxa, halksocka, sladdlös telefon, läkemedelsdispenser och barnskydd för dem som får besök av barnbarnen. Äldresäkerhetsväskan används av kontaktombuden vid anhörigträffar, hembesök, och vid utbildningstillfällen av vård- och omsorgspersonal. Väskan lånas ut vid behov till pensionärsorganisationerna och personalen i fixartjänsterna. UTVECKLINGSARBETE SÄKRA OCH TRYGGA ÄLDREBOENDEN Diskussioner har inletts om att framöver certifiera Säkra och Trygga äldreboenden i Borås Stad. Målet är att systematisera säkerhetsarbetet på äldreboenden. Syftet är att alla ansvariga för verksamheterna ska garantera säkerhet och trygghet för boende, anhöriga och personalen. Enligt tidplanen ska implementeringen ske under 2008 och arbetet ute i verksamheterna dra igång vid årsskiftet 2008/09. Kriterier för en certifiering ska bland annat innehålla rutiner inom följande områden; Mediciner/läkemedel (enligt Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS-pärmen), smittspridning, rutiner enligt MAS-pärmen, fallolyckor, riskinventering, fallavvikelser, individuell vårdplanering, olycksfall, akut, Första hjälpen, försvinnande (frivillig avgång), övergrepp, handlingsplan för stölder, kränkningar, fysikt och psykiskt våld, systematiskt brandskyddsarbete, dödsfall, hjälpmedel, förvaring av värdesaker och mediciner, strömavbrott, rutiner för introduktion, rutiner för nattfastan, lägsta nivå på utbildning (minst omvårdnadsprogrammet) Äldresäkerhetsarbetet externt ÄLDRESÄKERHETSRÅDET Äldresäkerhetsrådets mål är att nå så många pensionärer i Borås Stad som möjligt med 22

23 Indikator 2 information och kunskap om äldresäkerhet. Genom pensionärsföreningarna PRO, SPF, SPRF och Aktiva seniorer kan Äldresäkerhetsrådet nå uppskattningsvis medlemmar bara i Borås Stad. I Borås Stad finns det invånare över 65 år. Metoderna för att nå Borås äldre befolkning med information är bland annat så kallade kontaktombud för trafik och säkerhet i pensionärsorganisationerna. I Borås Stad har PRO (Pensionärernas riksorganisation) 18 lokalföreningar och SPF (Sveriges Pensionärsförbund) 9 lokalföreningar. Dessa föreningar plus Aktiva Seniorer och SPRF har var sin kontaktperson som varje år får en utbildningsdag i trafik- och hemsäkerhet. Utbildningen sker i samverkan mellan Gatukontorets trafiksäkerhetssamordnare och Äldresäkerhetsrådet. Utbildningen innehåller fallolyckor (att identifiera olycksfallssituationerna, orsaker och avlägsna dessa), brand (förebyggande åtgärder samt minskad skadeverkan), trafiksäkerhet (fotgängare, cyklister och bilister), läkemedel och risken att utsättas för brott. Denna information ska kontaktombuden förmedla ut i respektive lokalförening. Till sin hjälp har de äldresäkerhetsväskan, informationsskärmar, samt broschyrer och checklistor. Allt material finns att låna hos metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun. Äldresäkerhetsrådet anordnar föreläsningar efter behov. Dessa föreläsningar riktar sig till alla pensionärer i Borås Stad och är gratis. Rådet finns ute bland lokalbefolkningen under nationella temadagar kring äldresäkerhetsfrågor, exempel Fredagen den 13:e ingen olycksdag. Dagen samordnas nationellt av Räddningsverket. ALLA ÅLDRAR Idrottssäkerhet Idrottssäkerhetsrådet fick en omstart Metodutvecklaren för en Säker och Trygg kommun fick i uppdrag att tillsammans med Fritids- och turistkontoret ta fram ett systematiskt säkerhetsdokument för föreningslivet. Ett av målen är att varje förening utser två säkerhetsansvariga i sin förening. De säkerhetsansvariga arbetar med det systematiska säkerhetsarbetet i sin förening och lämnar över arbetsmaterialet till Idrottssäkerhetsrådet för godkännande. Uppföljning och utvärdering sker på två sätt. Den första uppföljningen är att föreningarna får ansöka vartannat år för att få ett nytt certifikat, och att de dokumenterar tillbud och skador. Kriterier för en certifiering som en Säker och Trygg förening Anläggnings/lokalbesiktning Systematiskt brandskyddsarbete Policy för olycksfall, akut sjukdom och krishantering Utbilda funktionärer inom första hjälpen och hjärt-lungräddning Kontroll av verksamhetsutrustning Policy för doping/droger Kontrollera anläggningen/lokalens utemiljö samt till och frånfarter Policy för resor inom föreningen Policy för anläggning/lokaluthyrning Policy för miljöhantering 23

24 En Säker och Trygg kommun Översyn av föreningens försäkringar och ansvar Dokumentation av tillbud och skador Certifieringsprocessens olika delmoment 1. Idrottssäkerhetsrådet besöker den intresserade föreningens styrelse och går igenom arbetsmaterialet som ligger till grund för certifieringen. Vi hjälper till, stöttar, berättar och förklarar. 2. Föreningen arbetar med de moment vi tillsammans gått igenom. Föreningen bestämmer själva hur snabbt de vill gå framåt, Idrottssäkerhetsrådet finns till hands och svarar på frågor, hjälper till och stöttar. Ansvaret för att driva processen vilar på föreningens egna axlar. Alla föreningar har olika förutsättningar och resurser, tid och kraft. Det tar vi hänsyn till. Efter ca 6 månader har vi tillsammans en organiserad avstämning. 3. När underlaget för certifieringen är klar lämnas den in till Fritids- och turistkontoret. Därefter går arbetsgruppen i Idrottssäkerhetsrådet igenom ansökningen och återkopplar till föreningen vid funderingar och synpunkter. Idrottssäkerhetsrådet strävar efter att föreningen ska nå certifieringen inom loppet av ett år. 4. En gång om året arrangeras en certifieringsceremoni av aktuella föreningar. Föreningen kan därefter använda kvalitetsmärkningen i sin marknadsföring och får även ett certifieringsintyg att sätta på väggen. Logotypen för Säker och Trygg förening får efter certifiering användas på föreningsbroschyrer, informationsblad etc. Vid certifieringen får föreningen en storskalig flagga, en fasadflagga och klisterdekaler. 5. De första fyra åren görs en omcertifiering vartannat år för att säkerställa kvalitetsnivån. Därefter omcertifieras föreningar vart tredje år. Målet är att föreningarna ska fortsätta att vidareutvecklas och stimuleras till ökade insatser för säkerhet och trygghet. De föreningar som blir godkända får årligen en certifieringspremie baserad på om föreningen har egna lokaler, hyr lokaler årsvis eller hyr lokaler på timbasis. Trafiksäkerhet UTBILDNING I EGEN UTBILDNINGSLOKAL Gatukontorets trafiksäkerhetssamordnare förfogar sedan fyra år tillbaka över en egen utbildningslokal där de tar emot grupper på personer åt gången. Där bedrivs både praktisk och teoretisk undervisning. I lokalen finns bland annat krocksläde och voltabil. Utbildningarna riktar sig till hemtjänstens personal, förskole- och grundskolepersonal, gymnasiepersonal och pensionärsorganisationernas trafiksäkerhetsombud. TRAFIK- OCH SÄKERHETSOMBUD I PENSIONÄRSFÖRENINGARNA Pensionärsorganisationerna i Borås Stad har många medlemmar och lokalföreningar. PRO som är den största föreningen har 18 lokalföreningar, därefter kommer SPF som har 9 lokalföreningar. Dessutom finns föreningarna Aktiva seniorer och SPRF. För att nå alla dessa medlemmar, totalt ca till , startade trafiksäkerhetsrådet 1997 arbetet med att i varje förening ha ett kontaktombud för trafiksäkerhetsfrågor. Dessa kontaktombud får sedan varje år ett utbildningstillfälle i trafiksäkerhetsfrågor, information som de i sin tur kan sprida vidare i sin lokalförening. 24