Skadeförebyggande arbete för äldre

Transkript

1 Skadeförebyggande arbete för äldre

2 Problembild Alla olycksfall Fallolyckor Kvävningsolyckor Olyckor bland äldre är ett växande problem Bränder Olyckor med extrem kyla Cykelolyckor Fotgängarolyckor Drunkningar Personbilsolyckor Förgiftningar MC-olyckor Våld/övergrepp Suicid Andel i procent

3 Problembild Befolkningsprognos Olyckor bland äldre är ett växande problem Demografiska utvecklingen Antal år år 85+ år År

4 Problembild Olyckor bland äldre är ett växande problem Demografiska utvecklingen Ökade kostnader för t.ex. fallolyckor

5 Samhällskostnader för olyckor Några exempel Med samhällsekonomiska kostnader avses alla kostnader oavsett vem som bär dem stat, kommun, landsting, företag, föreningar, hushåll eller enskilda individer Alla olyckor Bränder Vägtrafik Drunkning Fallolyckor > 60 miljarder 5,7 miljarder 21,0 miljarder 0,7 miljarder 22,0 miljarder

6 Bakgrund Uppföljning av undersökningarna 2004 och 2007 Öka kunskapen om kommunernas skadeförebyggande arbete för äldre Socialchef, äldreomsorgschef eller motsvarande 223 kommuner svarade (77%)

7 Sammanfattande resultat Positiv trend högre andel kommuner genomför skadeförebyggande åtgärder för äldre Identifierat förbättringsmöjligheter inom samverkan och samordning, internt såväl som externt

8 Handlingsprogram andel kommuner som har ett skrivet handlingsprogram % är politiskt antagna Andel (%) År

9 Samverkan internt i kommunen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Det saknas ett kommunövergripande handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet. I dag arbetar de olika förvaltningarna med specifika delar. Möjligtvis skulle samarbetet mellan förvaltningarna öka om ett sådant fanns. Ansvarig tjänsteman för äldreomsorgen Räddningstjänsten Säkerhetssamordnare Folkhäls oplanerare Samarbetet hemtjänst och primärvård behöver utvecklas mer då det gäller förebyggande Annan funktion arbetet. Ingen samverkan Andel (%)

10 De äldre själva Samverkan -externt Anhöriga eller närstående Landstingets primärvård Lokala pensionärsorganisationer Handikapporganisationer Regionalt FoU-centrum Röda korset Kyrkor Andra landstingsverksamheter Andra organisationer Polis Studieförbund Näringslivet NTF Inget samarbete Andel (%)

11 Statistik andel kommuner som använder statistik över personskador 100 Andel (%) Statistiken används för att finna förbättringar i omvårdnads- och hälso- och sjukvårdsarbetet. Analyserar var utomhus man skadar sig, vilka åldersgrupper, vilka typer av skador mm för att bl.a. kunna ha förebyggande samtal med rätt målgrupp. Att kunna rikta in insatser där de bäst behövs År

12 Metoder för att identifiera risker Efter Före Avvikelserapportering Olycks- och tillbudsrapportering Risk- eller skyddsronder Identifierar särskilt utsatta äldre Vård- och omsorgsboende Ordinärt boende Trygghetsboende Annat Andel (%)

13 Fokus på speciella grupper Kön Äldre med annan etnisk bakgrund Äldre med funktionsnedsättning Dementa Annan grupp Nej Andel (%)

14 Fokus på speciella miljöer Vård- och omsorgsboende Närmiljö v ård- oc h oms orgs boende Ordinärt boende Närmiljö ordinärt boende Trygghetsboende Närmiljö try gghets boende Trafikområdet Handels- och serviceområden Fritids områden Idrottsanläggningar Annan miljö Nej Andel (%)

15 Åtgärder utöver ordinarie uppdrag Information om säkerhetsutrustning Sociala aktiviteter erbjuds Information till anhöriga/närstående Kostinformation Organiserad motion erbjuds Information om D- vitamin/kalciumtillskott Studiecirkeln "Säkerhet i vardagen" erbjuds Annat Nej Andel (%)

16 Fixartjnst Fixartjänst Ja Nej Uppgift saknas 70% av kommunerna har fixartjänst Stockholmsomrdet Gteborgsomrdet Malmomrdet

17 Förebyggande hembesök andel kommuner som genomför förebyggande hembesök Andel (%) År

18 Förebyggande hembesök vad kommunerna tar upp vid de förebyggande hembesöken Sociala aktiviteter Risker för personskador i hemmiljön Fysiska aktiviteter Hjälpmedel Nutrition Information om vilka insatser kommunen har om behov uppkommer och även vilka insatser landstinget har och vart man vänder sig vid behov av stöd. Hur man ser på sitt framtida boende och om man har anhörig som man ger hjälp. Läkemedelsgenomgång Annat Andel (%) Frågor hur den enskilde vill forma sin äldrevård, vad som är viktigt och prioriteras av den enskilde.

19 Utvärdering skadeförebyggande arbete Andel (%) 100 Använder statistiken för att se om fallskador har minskat. Från 2008 till 2009 har höftfrakturerna i kommunen minskat med över 30 %! Årsanalys skrivs varje år, rapport går till stadsdelsfullmäktige. Fallprojektet gör en utvärdering hösten Det är en egen rapport baserad på inhämtad statistik under alla år vi varit igång. Statistik förs över 0 skador. Bl.a. finns statistik som visar att skador minskat sen fixartjänst infördes. Svårt dock att utvärdera förebyggande arbete År

20 Vad saknar kommunerna i det skadeförebyggande arbetet för äldre? Det saknas ett kommunövergripande handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet. I dag arbetar de olika förvaltningarna med specifika delar. Möjligtvis skulle samarbetet mellan förvaltningarna öka om ett sådant fanns. Saknas samlad kunskap och samordning kring frågorna. Många bra insatser men vi vet inte vad som ger bäst effekt. Det är dålig kunskap kring saklighet i evidens (vad har betydelse, vilket är det optimala sättet att arbeta på för att få god samhällsnytta).

21 Vad saknar kommunerna i det skadeförebyggande arbetet för äldre? Det som skulle kunna förbättras är att jobba utifrån en samhällsbaserad ansats, ta ett helhetsgrepp på det skadeförebyggande arbetet och samordna de olika insatserna, jobba långsiktigt, mål-uppföljning, förbättra och fördjupa samverkan mellan förvaltningar för att hitta nya sätt att arbeta. Svårt att svara på frågorna. I en kommun "äger" inte en funktion alla svar. Det kanske i och för sig säger något om att det inte finns någon som har som uppdrag att samordna alla insatser.

22 Läs mer Äldrefrågor (SKL) Äldres säkerhet (MSB)