Bilaga 12. Fallprevention för äldre i ordinärt boende

Transkript

1 Bilaga 12 Fallprevention för äldre i ordinärt boende

2 Fallprevention för äldre i ordinärt boende på Södermalm stockholm.se

3 Beslutad i nämnd 2 februari 2017 Dnr: Kontaktperson: Katrin Berglund

4 3 (12) Sammanfattning Fallolyckor är vanligt förekommande bland äldre och sker oftast i hemmet eller dess närområde. Risken för fallolyckor ökar ju äldre en person blir. Socialtjänsten kan i sitt förebyggande arbete bidra till att minska fallolyckor bland äldre och öka deras möjligheter till ett längre och självständigare liv i det egna hemmet. Förvaltningen har utifrån socialtjänstens ansvar och kunskap om förekomsten av fallolyckor för äldre personer som bor i ordinärt boende utarbetat denna handlingsplan för att förebygga fallolyckor bland äldre på Södermalm. Landstinget har huvudansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser och förebyggande stöd till äldre personer som bor i egen bostad. Socialtjänstens äldreomsorg kompletterar detta i samverkan med landstinget och pensionärsorganisationerna. Stadsdelsförvaltningen har redan utarbetade program, processer och rutiner samt genomför riskanalyser och andra insatser för att förebygga eller lindra effekterna av fallolyckor bland äldre som bor i vård- och omsorgsboende, servicehus eller gästar biståndsbeslutade dagverksamheter. Förvaltningen bedömer att det är strategiskt rätt att arbeta med att förebygga fallolyckor bland äldre då det är ett stort folkhälsoproblem som tenderar att öka. I förvaltningens arbete ingår att på ett systematiskt sätt förebygga fall, kvalitetssäkra befintliga insatser och utveckla det fallpreventiva arbetet. Förvaltningen ger insatser för att öka information och kunskap om hur fall bland äldre kan förebyggas. Insatser riktas mot äldre, deras anhöriga och personal inom äldreomsorgen. De förebyggande åtgärderna bygger på rekommendationer från i första hand Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) och Folkhälsoinstitutet. För att minska fallolyckorna bland äldre är det viktigt att aktiviteter på sociala träffpunkter är av fallpreventiv karaktär och anpassade för besökarna. Förvaltningen omvärldsbevakar och utgår i sitt arbete från evidens och beprövad praktik.

5 4 (12) Innehåll Sammanfattning... 3 Fallprevention för äldre i ordinärt boende på Södermalm... 5 Uppdraget... 5 Mål... 5 Förekomst av fallolyckor... 5 Prevention/åtgärder mot fallolyckor... 6 Ansvar... 7 Fallpreventiva insatser... 9 Kvalitetssäkring Källor... 12

6 5 (12) Fallprevention för äldre i ordinärt boende på Södermalm 1. Uppdraget Stadsdelsnämnden beslutade i verksamhetsplan för 2016 att ta fram en handlingsplan för fallprevention för äldre södermalmsbor. Handlingsplanen omfattar inte stadsdelsförvaltningens uppdrag om fallprevention inom hälso- och sjukvården på vård- och omsorgsboenden, servicehus och biståndsbeslutade dagverksamheter enligt 3:6 Socialtjänstlagen. 2. Mål I Vision 2040 för Stockholm anges att våra äldre ska känna trygghet att kunna bo kvar hemma eller finna ett nytt boende om behov finns. Stockholm strävar även efter att vara en tillgänglig stad för alla. Kommunfullmäktige har som mål att alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet. Södermalms stadsdelsnämnd har fastslagit i verksamhetsplanen för 2016 att alla äldre ska vara trygga. Socialtjänsten kan i sitt förebyggande arbete, utifrån evidensbaserad kunskap och konkreta åtgärder, minska risken för fallolyckor och öka möjligheterna till ett längre oberoende liv av självständighet och trygghet för äldre i ordinärt boende på Södermalm. 3. Förekomst av fallolyckor Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är fallolyckor en av de olyckstyper som ökar snabbast och som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Nio av tio skador orsakas av fall i den äldsta åldersgruppen, 80 år eller äldre. Hos män är risken för fallolyckor som störst mellan år, hos kvinnor år. Äldre personer skadar oftare de nedre extremiteterna (höft, höftleder), vilket leder till många vårddygn, långdragen

7 6 (12) och besvärlig rehabilitering. För många äldre som drabbas av en höftledsfraktur blir livet aldrig vad det var före fallolyckan. De flesta fallolyckorna för äldre sker i eller kring bostaden. Den vanligaste olyckan är att man snubblar eller halkar. Fysiskt aktiva personer faller ofta utomhus, på gång- och cykelbanor och gator. Tidigare fallolyckor har visat sig vara en stark oberoende riskfaktor för nya fallhändelser. En tidigare fraktur ökar också risken markant för en framtida fraktur. Antalet äldre (65+) beräknas öka med nästan 50 procent under perioden Utifrån att antalet äldre ökar kan man även räkna med en fördubbling av antalet fallolyckor och därmed även behovet av vård och omsorg. I genomsnitt kommer var tredje person över 65 år att råka ut för en fallolycka. På Södermalm bor det personer som är 65 år eller äldre. Utifrån beräkningarna om att var tredje person över 65 år råkar ut för en fallolycka kan det innebära att drygt äldre på Södermalm riskeras drabbas. 4. Prevention/åtgärder mot fallolyckor Ett flertal åtgärder på generell och individuell nivå rekommenderas av såväl MSB, Folkhälsomyndigheten som Landstingen. Fysisk aktivitet bidrar till att förebygga fallolyckor och minskar omfattningen av en eventuell fallskada. Balans, rörlighet och benstyrka är några faktorer som minskar risken för fallolyckor och skador hos äldre. Effekten av fysisk aktivitet kan förstärkas med goda kostvanor måttligt alkoholbruk och vaksam läkemedelshantering. Minskning av fallriskfaktorer i hemmet reducerar fallfrekvensen med cirka 40 procent i grupper med hög risk att falla. Detta gäller de personer som har många riskfaktorer, inklusive personer med starkt nedsatt syn. Synen har stor betydelse för förmågan att hålla balansen och gångförmågan. Varierad träning i kombination med rätt utrustat hem och omgivning ger god fallförebyggande effekt.

8 7 (12) Närmiljö I Vision 2040 anges hur viktigt det är att man känner sig trygg i sin närmiljö. Folkhälsoinstitutet betonar också att närmiljön påverkar äldres förhållningssätt till utevistelser. Växter och träd skapar trivsel men får inte skymma och skapa mörka partier. Isolerande platser som inte ger möjlighet till att sitta ner och vila, ojämnheter och kanter på trottoarer och gångvägar samt buller, trafik och luftföroreningar är hinder som motverkar fysisk aktivitet. Snöröjning och halkbekämpning är också viktiga aspekter när det gäller förhindrande av fallolyckor. 5. Ansvar Stadsdelsnämndens ansvar för att förebygga och förhindra fallolyckor är reglerat i socialtjänstlagen (2001:453) och hälsooch sjukvårdslagen. Stadsdelsnämnden har ansvar för hälso- och sjukvården i vårdoch omsorgsboenden, servicehus och dagverksamheter enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen. Ansvaret innebär att alla patienter ska få förebyggande, diagnostiserande och vårdande åtgärder. Till de förbyggande åtgärderna mot fallolyckor hör att göra riskbedömningar för varje patient. Om det finns en risk för fall upprättas en plan som ska följas och utvärderas. Detta ansvarsområde finns preciserat och konkretiserat i stadens MAS-handbok som är en del av äldreomsorgens ledningssystem. Processer och rutiner finns för att förebygga fallolyckor på vård- och omsorgsboenden, servicehus och dagverksamheter. Alla medarbetare utbildas i fallprevention vid anställningens introduktionsutbildning och får även fortlöpande kompetensutveckling. För äldre som bor i ordinärt boende är landstinget huvudman för hela hälso- och sjukvården och stadsdelsnämnden har endast ansvar för insatser som kan ges enligt socialtjänstlagen, SoL. I socialtjänstlagen finns stadganden som uppdrar åt huvudmannen att arbeta förbyggande på det strukturella eller individuella planet själva eller i samverkan med andra huvudmän eller organisationer. Individuella insatser styrs också av den enskildes egen vilja eftersom socialtjänstlagen stadgar

9 8 (12) att socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan enligt 3:6 SoL. Socialtjänstlagen anger vidare att: Socialtjänsten skall frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser 1:1 SoL Äldre människor får leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra, 5:4 SoL Genom biståndet tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv, 4:1 3 st SoL. När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs och den enskilde samtycker till att den upprättas 2:7 SoL. Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer, 5:6 SoL Insatser enligt socialtjänstlagen ska vara av god kvalitet, 3:3 SoL Det finns också en möjlighet för alla kommuner enligt Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter enligt 2 kap 7, 8, att ge viss enklare praktisk hjälp till personer över 67 år för att förebygga fallolyckor. Denna verksamhet kallas ofta fixarservice. Rent konkret innebär dessa stadganden att äldreomsorgen kan arbeta med förebyggande insatser för att öka den enskildes självständighet, trygghet och aktiva medverkan i samhällslivet. Det förebyggande arbetet kan bestå av information och erbjudande om fysisk aktivitet. Informationen kan bestå av hur man själv kan förebygga fallolyckor genom olika åtgärder, om var olika aktiviteter finns och vad förvaltningens kan bistå med. Samverkansmöjligheter på det individuella planet finns med primärvården om den enskilde önskar det. Det kan ske med en

10 9 (12) särskild individuell plan. Syftet med den är att få hemsjukvård och hemtjänst att tillsammans arbeta personcentrerat. Förvaltningen bedriver fallprevention på det strukturella planet med information och utbildning till alla medarbetare som arbetar inom äldreomsorgen. Fallprevention ingår i introduktion för nyanställda. Andra strategiska målgrupper gällande kunskap om fallprevention är anhöriga och pensionärsorganisationer. Förvaltningen samarbetar på olika sätt med andra till exempel landstingets hälso- och sjukvård och olika pensionärs- och anhörigorganisationer. 6. Fallpreventiva insatser Förvaltningen bedömer att det är strategiskt rätt att arbeta för att förebygga fallolyckor då de är ett allvarligt folkhälsoproblem som tenderar att öka. Äldreomsorgen har sedan ett flertal år tillbaka arbetat fallförebyggande och erbjudit ett flertal aktiviteter och tjänster. Träffpunkter Äldreomsorgen inom stadsdelsförvaltningen driver två träffpunkter Nytorgsträffen och Lusthuset på Hornstulls servicehus för äldre södermalmsbor. Det finns även en öppen träffpunkt, Tellus fritidscenter, som drivs på entreprenad. Den är en kommunövergripande verksamhet, så kallad KÖV, för alla äldre och funktionsnedsatta stockholmare. Verksamheterna erbjuder olika typer av kulturella och fysiska aktiviteter. Det är exempelvis promenadgrupper, lättgympa, sittgympa, qigong, yoga och dans. I förvaltningens lokaler på Hornstull finns tillgång till en gymnastiksal som har viss utrustning och ett mindre utomhusgym på gården. Att vara i rörelse, ta sig till och från träffpunkter med social samvaro och deltagande i fysiska aktiviteter är viktigt ur ett preventivt synsätt. Broschyrer med tips och råd om hur man i vardagen kan förebygga fall finns tillgänglig på träffpunkterna där anordnas även informationsträffar där fallprevention är i fokus. Under år 2017 kommer försök att genomföras för att öka antalet sociala mötesplatser i stadsdelsområdet.

11 10 (12) Fixartjänst Fixartjänst finns avgiftsfritt till alla medborgare i stadsdelen som fyllt 75 år, maximalt 6 timmar per år och hushåll. Fixartjänsten kan hjälpa till med enklare saker i hemmet som den äldre inte klarar själv på grund sjukdom eller funktionshinder. Insatserna kan bestå av till exempel att byta proppar och glödlampor, sätta upp balkonglådor, få hjälp med enklare reparationer eller byta gardiner. Dessa insatser uppskattas av de äldre och är betydelsefulla i det fallpreventiva arbetet. Fixartjänsten har en rådgivande roll och ger förbättringsförslag till de äldre de besöker. Heminstruktör På Södermalms stadsdelsförvaltning finns heminstruktörer. Deras uppdrag är att ge stöd i vardagen till personer med syneller hörselnedsättning. Deras insatser kan bestå av tips och råd om skötsel, hantering av hjälpmedel, träning i vardagen samt information till närstående och medarbetare. Insatser från heminstruktören har stor betydelse i det fallpreventiva arbetet. Anhörigkonsulent Anhörigkonsulenten ger information om stöd till den som vårdar eller stödjer en närstående. Anhörigkonsulenten kan även informera om hur fallolyckor kan förebyggas och vem den äldre ska vända sig till vid behov av fallpreventiva insatser. Samverkan När en äldre har insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan en samordnad individuell plan enligt 2:7 SoL erbjudas. Syftet med den samordnade individuella planen är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen och att den äldres samlade behov av hjälp från båda huvudmännen tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Information och uppsökande arbete Folkhälsomyndigheten och myndigheten för samhällsskydd och beredskap poängterar vikten av information om fallprevention. Förvaltningen erbjuder information om hur fall hos äldre kan förebyggas. Information om fallprevention finns tillgänglig på sociala träffpunkter och andra arrangemang riktade mot äldre på Södermalm. Biståndshandläggare träffar de äldre i deras hem och kan utifrån sin kompetens fånga upp svårigheter och ge information om hur man förebygger fallolyckor. De kan informera om vem

12 11 (12) den äldre kan vända sig till för att öka sin trygghet och självständighet i hemmet. Det kan exempelvis handla om information om fixartjänst, heminstruktör och sociala träffpunkter. I det uppsökande arbetet bjuder förvaltningen årligen in de äldre som fyllt 80 år till ett informationsmöte kring vilket stöd stadsdelsförvaltningen kan bistå med. I den informationen ingår även fallprevention Kompetens Medarbetare har kunskap om fallprevention och kan ge råd och tips om enkla förändringar i hemmiljön som kan minska risken för fall. Medarbetare har kunskap om vart den äldre kan vända sig vid behov av olika åtgärder och har även informationsmaterial om fallprevention som kan lämnas till den äldre. Årligen ges medarbetarna utbildning i fallprevention vilken även ingår i introduktionsutbildningen. 7. Kvalitetssäkring Förvaltningen bidrar till att utveckla de fallpreventiva insatserna genom att: Följa upp och utvärdera nuvarande insatser och inspirera till förbättringar. Ge stöd till verksamheterna Omvärldsbevaka och tar vara på goda exempel inom området Tar del av ny forskning Handlingsplanen revideras en gång om året

13 12 (12) 8. Källor Rapport Fallolyckor, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2014 Rapport Balansera rätt Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador bland äldre personer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2011 Det är aldrig för sent! Förbättre äldres hälsa med möten, mat och aktivitet. Statens folkhälsoinstitut 2009