UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

Transkript

1 UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland 1 (7) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg Hemsida E-post bo.tenland@kommun.vaxjo.se

2 Bakgrund Detta dokument är en kort beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat- Offentlig Samverkan (UPOS) i samband med svåra påfrestningar på elförsörjningen. Projektet har genomförts av Växjö kommun på uppdrag av Energimyndigheten. Ytterligare information finns i Slutrapporten och några andra dokument med koppling till projektet. Dessa kan hämtas från Växjö kommuns hemsida genom följande länk: Utgångspunkten för projektet har varit ett scenario med väderförhållanden som resulterat i: Elavbrott i hela länet, inkl alla tätorter, i minst en vecka En kall väderlek som kräver snabba insatser, även i tätorterna Stora framkomlighetsproblem Ett stort antal viktiga samverkansparter från näringslivet och myndigheter har deltagit i arbetet. Fokus har legat på följande fyra områden: Drivmedelsförsörjning Värmeförsörjning Livsmedelsförsörjning Betalningssystemet Arbetet har resulterat i ett antal konkreta åtgärder som ger kommunen och dess samverkansparter bättre förutsättningar att hantera det aktuella scenariot. Vidare har det allmänt resulterat i en bättre insikt om de problem som kan uppstå vid svåra väderstörningar. En del av åtgärderna är av den karaktären att de är användbara för fastighetsägare och allmänheten för att bli bättre förberedda för långa elavbrott. Sammanfattningsvis har vi uppnått följande viktiga delmål för UPOS berörda aktörer har höjt sin kompetens inom området erfarenheter och resultat har spridits lokalt och regionalt vi har en plan för fortsatt privat-offentlig samverkan 2 (7)

3 Lokal elproduktion och fjärrvärmeförsörjning Växjö Energi AB (Veab) kan vid Sandviksverket teoretiskt sett producera el för ca en tredjedel av tätortens behov under en kall vinterdag (storleksordningen 30MW av totalt 100MW). Om man kan få igång och upprätthålla denna produktion, löser vi många av de problem som uppstår vid ett långvarigt elavbrott. Det finns ett antal problem som måste hanteras för att man ska klara detta. I projektet har vi arbetat med frågor som rör: Start mot dött nät Förhållandet mellan elproduktion och nödvändig fjärrvärmelast Uppkoppling av nätet Att hålla balansen i nätet Prioritering av elförsörjningen Att förbereda för reservkraft Som en del av projektet har vi tagit fram underlag för hur man kan förbereda för reservkraft genom att installera anslutningspunkter för mobila reservkraftverk för ett antal olika typfall. Underlagen avser bostadsfastigheter, bensinstationer och livsmedelsaffärer. Inom projektet har vi tagit fram ett generellt underlag för ett handlingsprogram för reservkraft som kan användas av kommuner när de gör sina konkreta planer. Underlaget kan laddas ner från Telekommunikation Inom projektet är slutsatsen att varje enskild verksamhet som är kund till en teleoperatör måste klara ut hur säker en viss förbindelse är med den som har sålt tjänsten. Det pågår ett arbete inom PTS för att ta fram ett underlag som ska ge ett stöd för att ställa rätt frågor kring detta och att tolka svaret på rätt sätt. Den enskildes egenansvar Kommunen har ett ansvar för alla personer som vistas inom dess gränser. Kommunen har dock begränsade resurser, och vid en större kris kommer det att ske ett antal prioriteringar. Alla människor måste därför medverka till att ta ansvar för sig själva i utsatta lägen och ordna med en enkel utrustning för t.ex. värme, matlagning och radiolyssning som kan tas fram vid ett elavbrott. 3 (7)

4 Drivmedelsförsörjning Samhällsviktiga fordon Drivmedelsförsörjningen blir snabbt ett av de största problemen. I projektet har ett antal alternativ för hur man kan säkra drivmedelsförsörjningen till samhällsviktig verksamhet (exempelvis hemtjänsten, ambulanser, polisbilar etc.) värderats. Vissa bensinstationer är försedda med anslutningspunkter för reservkraft. Detta har genomförts för försvarsmaktens räkning av NUTEK. Dessa installationer gjordes för ca 10 år sedan, och det finns så vitt vi vet ingen uppföljning av statusen på dem. Vi föreslår att Energimyndigheten utreder frågan i ett separat projekt på ett sådant sätt att oljebolagen centralt blir involverade i processen. Växjö kommun har startat en samverkan kring de här frågorna med i första hand de drivmedelsbolag som kommunen har avtal med och/eller som har bensinstationer som är förberedda för reservkraft. Drivmedel till reservkraftverk Erfarenheterna från Gudrun visar att drivmedelsförsörjning till reservkraft kan bli ett stort problem. Kommunens planering, som delvis är en följd av UPOS-projektet, bygger på upparbetade nätverk som gör att vi snabbt kan komma igång med arbetet när krisen kommer. Kommunens egen resurs för drivmedelsförsörjning Vid tekniska kontorets förråd på Söderleden har kommunen en egen drivmedelsstation. Den är primärt avsedd för tekniska kontorets egna fordon men man har även andra kunder inom kommunen. Man använder kort i samband med tankning. Hela anläggningen är försedd med reservkraft. Man kan vid en kris utfärda nya kort och på så sätt låta andra få tillgång till drivmedel. Värmeförsörjning I projektet har vi i första hand analyserat faktorer som rör hyresfastigheter med många boende, äldreboende samt vissa lokaler som har hög prioritet för att kunna hantera problem som uppstår. Till de senare hör värmestugor, lokaler för matlagning, skolor etc. När det gäller produktion och distribution av fjärrvärme, finns det en relativt bra beredskap som bygger på tillgång till reservkraft hos fjärrvärmeleverantören. Problemet som kan uppstå gäller i första hand hur 4 (7)

5 man ska få in fjärrvärmen i fastigheterna. Här är det framförallt cirkulationspumpar och ventiler som behöver el. Fjärrvärmelast vid elavbrott Fjärrvärmelast vid elavbrott är ett gemensamt projekt mellan Tekniska Högskolan i Lund, E.on värme och Malmö kommun som har fortsatt i ett UPOS-projekt. I projektet har man visat att man under vissa omständigheter får en omfattande självcirkulation i fastigheter om cirkulationspumparna stannar. Det finns dock en del osäkerhetsfaktorer med i bilden. Kommunen kommer att följa projektet och ta hänsyn till resultatet i den kontinuerliga rsa-processen. Ukylningseffekter och självcirkulation Hur snabbt ett hus kyls ner när värmeförsörjningen upphör beror i första hand på husets konstruktion (isolering mm.). Möjligheterna till självcirkulation är beroende av värmesystemets konstruktion. För att få korrekta uppgifter om vad som händer i det aktuella scenariot, bör man därför värdera varje hus för sig. Vi har inte haft möjlighet att göra det i projektet utan har försökt hitta några generella tumregler som ger en möjlighet att åtminstone få en ungefärlig bild av läget i kommunens tätort. Vi har bl.a. analyserat förhållanden där man inte kommer att klara sig med självcirkulation i fastigheterna. Slutsatsen i projektet är att man måste göra allt som är möjligt och rimligt för att människor ska kunna bo kvar i sina lägenheter. Då gäller reservkraft. Utkylningseffekten i olika typer av hyreshus har bedömts, dels med utgångspunkt från en temperatursänkning ner till +10 grader, dels ner till +5 grader. Reservkraft till fastigheter Vi har i projektet utgått från att man inte behöver ha reservkraftförsörjning till hela fastighetens normala elförbrukning. Man kommer också att ha en viss tid på sig (beroende på husets konstruktion) för att få igång reservkraftförsörjningen. I de allra flesta fallen handlar det om att säkerställa att man enkelt kan koppla in ett mobilt reservkraftverk. Man har då att välja mellan olika nivåer på reservkraften och vi har tagit fram några typexempel och försökt göra en bedömning av storleken på kostnaden för dessa exempel. Om man har valt den enklaste lösningen, som är ett litet mobilt reservkraftverk för cirkulationspumpar, kan man flytta detta mellan olika fastigheter. På så sätt kan man hålla en bra nivå på värmen i fastigheterna. 5 (7)

6 Samverkan med fastighetsägare Kommunen är beroende av att respektive fastighetsägare själv genomför de åtgärder av förberedande karaktär som behövs för att klara det aktuella scenariot. I projektgruppen ingår en representant för det kommunala bostadsbolaget Växjöhem. I referensgruppen ingår dessutom Hyresbostäder och Växjö kommuns fastighetsförvaltning AB (Vöfab). Utöver dessa kommunala bolag, samverkar vi med Fastighetsägarna, den organisation som företräder de flesta icke-kommunal fastighetsbolag i Växjö. Livsmedelsförsörjning Om elavbrottet varar länge, kan livsmedelsförsörjningen så småningom bli ett stort problem. Det krävs mycket stora reservkraftverk (och förberedande ombyggnader) för att klara de stora livsmedelsaffärernas hela verksamhet. Det är inte realistiskt att tänka sig att man t.ex. kan klara kyl- och frysanläggningarna med hjälp av reservkraft. Vi har haft ett bra samarbete med Svensk Handel i projektet och har haft ett antal möten med de tre största livsmedelshandlarna i Växjö. Som underlag för denna samverkan har vi tagit fram några typexempel som visar hur man generellt kan förbereda affärerna för reservkraft. Betalningssystemet I det aktuella scenariot kommer kontantförsörjningen snart att bli ett stort problem. Bankkontoren kommer att stänga, bl.a. av säkerhetsskäl, och de flesta bankomater kommer att sluta att fungera. Dessutom kommer det att uppstå problem med kortbetalning i butiker och på bensinstationer. Vi har inom projektet inte lyckats hitta bra åtgärder på lokal nivå som inom ramen för privat-offentlig samverkan löser kontantförsörjningen. Det pågår ett projekt kring privat-offentlig samverkan inom finanssektorn, FSPOS. Inom projektet finns ett antal arbetsgrupper varav två är specifikt intressanta för vårt UPOS-projekt. Det gäller AG Kritisk Infrastruktur och AG Lokalt FSPOS. Vi kommer att fortsätta bevaka arbetet i dessa arbetsgrupper genom Swedbanks representant i projektgruppen. Prioritering En förutsättning för att man ska kunna klara den aktuella situationen är att man har gjort en prioritering i förväg, eller att man åtminstone har en plan för hur prioriteringen ska gå till i det akuta läget. Det arbete som görs med prioriteringar, ska även kunna utnyttjas om kommunen måste prioritera bort elförbrukning vid en effektbrist i enlighet med de planer som finns i Styrelprojektet. Prioriteringen görs i samverkan med berörda parter. 6 (7)

7 Arbetet med prioriteringen kommer att vara en process där en GISapplikation (se nedan) efterhand ger ett bättre underlag. Detta ger i sin tur underlag för fler diskussioner med privata aktörer, vilket kan leda till ändrad prioritering etc. GIS Planering för krishantering i det aktuella scenariot innehåller ett stort antal parametrar, vilket sammantaget gör att det blir en mycket komplex situation. För att i någon mån underlätta arbetet, har vi i projektet arbetat med att ta fram underlag för en GIS-applikation. Vi försöker arbeta med kommunens normala GIS-data som underlag för prioriteringar, operativa åtgärder, presentation av resultat etc. Det krävs dock en viss anpassning för att det ska passa just de funktioner som vi önskar i UPOS-projektet. GIS-applikationen har efterhand blivit en mycket intressant del av projektet och den finns beskriven i ett separat dokument som kan hämtas via länken Information En viktig del i projektet utgörs av information. Avsikten är ju att resultatet ska komma alla som är intresserade till godo. Vi har därför genomfört ett stort antal informationsaktiviteter och fler kommer att genomföras. Energimyndigheten arbetar med flera projekt som har koppling till hur man kan informera om den här typen av frågor. Vi kommer att använda detta informationsmaterial i lokala informationsaktiviteter. Vi har också inom projektet tagit fram ett underlag som specifikt berör UPOS-projektet och som kan användas av kommuner och andra organisationer i deras kontakter med viktiga målgrupper. Fortsatt privat-offentlig samverkan Projektet har redan gett ett antal konkreta effekter genom den kunskap och större medvetenhet som har skapats inom de organisationer som deltagit. Många av de aktiviteter som har initierats genom projektet kommer att fortsätta och på så sätt bilda ett handlingsprogram för fortsatt privatoffentlig samverkan. 7 (7)