Värmeberedskap. Workshop om störningar i värmeförsörjningen Länsstyrelse i Örebro. Veikko Kekki Energimyndigheten

Transkript

1 Värmeberedskap Workshop om störningar i värmeförsörjningen Länsstyrelse i Örebro Veikko Kekki Energimyndigheten

2 Mina budskap Värmeberedskap ett ansvar för alla Beroendet till el är stort Värmeberedskap behöver vara förberett Energimyndigheten och branschen arbetar aktivt med värmeberedskap - men vi kan alla bli bättre!

3 Foto: wikipedia.org Fakta Av alla hushåll bor ~55 % i småhus övriga ~45% i flerfamiljshus. Foto: byggelement.se Härutöver finns ~ fritidshus Foto: hytbo.se Fjärrvärme är den dominerande uppvärmningsformen på centralorten i cirka 250 av landets 290 kommuner och finns i ytterligare ett 20-tal kommuner. Fjärrvärme är huvuduppvärmningsform för ~4,5 miljoner boende. Servicesektorernas verksamhet är också beroende av fjärrvärme. ~70 % av lokalarean (kontor, butiker, hotell, vård, undervisning, fritidsaktiviteter, kultur m.m.) är fjärrvärmda. Foto:ninalundstrom.worldpress.com

4 Fakta Drygt 80 % av antalet lägenheter är fjärrvärmda. Foto: byggelement.se Foto: byggelement.se Foto: soderhamnenergi.se Andelen småhus med enbart fjärrvärme är 10 %. Småhus har i allt högre grad kombipannor eller flera uppvärmningssätt och är på så sätt tåligare mot störningar i energitillförseln än tidigare.

5 Fakta Andelen småhus som är beroende av el eller olja/gas som enda uppvärmningssätt minskar, men utgör ändå ~23%(el) respektive ~3 % (olja) av antalet småhus. Foto: pixgalery.com Foto: För småhus är allra vanligast är en kombination av el och något annat uppvärmningssätt (32 %), främst biobränsle. Uppvärmning med enbart biobränsle förekommer (~11 %). Användningen av värmepumpar har ökat kraftigt under de senaste åren. Foto: dinbyggare.com

6 Fakta Nästan alla former av uppvärmning av bostäder och lokaler är beroende av el: El behövs för att driva pumpar i fjärrvärmenät, även om distributionen inte avstannar för att pumpar i nätet står stilla El behövs för att driva cirkulationspumpar i bostäder och lokaler för att fördela distribuerad värme. Det finns dock studier som visar att med rätt förutsättningar är möjligheten till självcirkulation i en byggnads värmesystem goda Många hushåll, framför allt i en- och tvåfamiljshus, har elvärme eller värmepump, vilket innebär att värmesystemet blir helt utslaget vid elavbrott Foto: pixgalery.com

7 Fakta Även med berg- och jordvärme krävs el till värmepumpen Den som eldar med ved, pellets eller olja är beroende av el för att bränsle-/värmematning och pumpar ska fungera Foto: pixgalery.com

8 Fakta Vi bedömer att ~18% av hushållen har tillgång till alternativ fast värmekälla (lokaleldstäder) i form av t ex vedpanna, vedspis, braskamin eller motsvarande. Många av dessa kan dock vara placerade i fritidshus och kan därför vara olämpliga att nyttja vintertid m h t bristande isolering. Vissa fritidshus kan möjligen användas som "nödbostäder. Som komplement finns rörliga eloberoende värmekällor såsom värmekaminer eller motsvarande. Foto: braskamin.com Foto: sol-klart.se Foto: hytbo.se

9 Fakta Utkylningen av småhus som saknar uppvärmningsmöjlighet är snabb hälften kyls ut på mindre än ett dygn! (Vid en utomhustemperatur på -20 grader sjunker inomhustemperaturen till +5 grader.) Det är främst småhusen byggda fram till slutet av 1970-talet som kyls ut snabbt. Generellt sett står flerbostadshusen emot utkylning betydligt bättre än småhusen och nyare flerbostadshus står emot utkylning bättre än äldre. Det senare beror mycket på att den mekaniska ventilationen stannar och förhindrar att värmen ventileras bort. Foto: kiimalexandta.blotspog.se

10 Värmeberedskap - varför Om ett värmeavbrott blir omfattande riskerar infrastruktur (byggnader, lokaler mm) till mycket stora värden att frysa sönder En stor mängd personer (kommundelar/hela kommuner) kan snabbt komma behöva tas om hand Vissa personer/verksamheter är extra känsliga och måste särbehandlas Viss verksamhet måste alltid fungera (viss samhällsviktig verksamhet) 10

11 Värmeberedskap - åtgärder Både individens och fastighetsägarens egenansvar för värmeförsörjning behöver förtydligas och förstärkas. Värmeförsörjningssystemen bör ha en viss (ökad?) robusthet. Funktionskraven i dag är små/obefintliga. Kommunens ansvar och förmåga bör förstärkas avseende - förebyggande åtgärder - krisplanering - informationsinsatser - skadeavhjälpande åtgärder, såsom säkerställande av värmestugor/ trygghetspunkter inom en viss tid (inom 24h) 11

12 Värmeberedskap - åtgärder Den viktigaste värmestugan att bo i för friska, yrkesverksamma människor och yngre (dock ej nyfödda) är den egna bostaden, om den kan hållas vid +5 C eller högre. Den kan dock behöva kompletteras med trygghetspunkter där det finns varmvatten, varm mat och dryck. Varje människa avger ca 75W värme Tips och råd: Civilförsvarförbundet ( Foto: 12

13 Foto: webnews.textalk.com Foto: svt.se Värmeberedskap - åtgärder Aktörer som bedriver verksamhet med särskilt utsatta grupper, t ex hälso- och sjukvården, "blåljusmyndigheter" m fl behöver i sin planering och verksamhet särskilt beakta åtgärder avseende avbrott i värmeförsörjningen både för egen del och sin verksamhet! Här avses extra robust uppvärmning, förberedda alternativa lösningar för uppvärmning, omflyttning o s v. Fotosvid.se 13

14 Värmenivåer utredda idag Förutsättning; Vintertid -5 grader Celsius Målgrupp/Objekt Bostäder och lokaler (om infrastrukturen inte ska frysa sönder) Rekommenderad temperatur inomhus +5 Celsius eller högre Anm Friska unga och medelålders människor i bostäder utan alternativ värmekälla, vinterklädda inomhus Kroppsarbete inomhus +5 Celsius eller högre Evakuering kan behöva ske inom 1,5 dygn från småhus och inom 5.5 dygn från flerfamiljshus Celsius Vid yttertemp -15 Celsius halveras tiden. Kontorsarbete inomhus Celsius Med lämplig klädsel Värmestuga/Trygghetspunkt eller varmhållet rum, utan vinterkläder inomhus +15 Celsius Köldkänsliga personer m h t ålder, hälsa, sjukdom, medicinering, nyfödda mm Personer äldre än 80 år och fysiologiskt mycket känsliga personer (samt nyfödda?) Celsius eller mer (enligt Socialstyrelsen) Celsius (enligt Socialstyrelsen) Kan behöva flytt till värme inom timmar Kan behöva flytt till värme inom ett fåtal timmar Inomhustemperatur i bostäder?? Celsius (enligt Socialstyrelsen) Temperatur under +18 Celsius bedöms som sanitär olägenhet

15 Foto:ninalundstrom.worldpress.com Fjärrvärmen värmer flest Bild: Svensk Energi Foto: pixgallery.com Foto: fixarfarsan.se

16 Värsta scenariot avbrott vintertid, stark kyla, lång tid (>24h) Foto:ut.no Foto: asomiagnes.bloggsida.se Foto:

17 Foto: fjelkners.se Foto: byggelement.se Värmeberedskap i stan? Foto: wikipedia.org Foto: svenskfjärrvärme

18 Foto: lian.bloggsidan.se Värmeberedskap på landet? Foto:regnavdagar.blogspotcom Foto: upplandsentreprenad.se Foto: Foto: swehank.survivalist.se

19 Foto: drommen.se Fritidshus som nödbostad? Foto: framtidsenergi.se Foto: lapplandskatan.mediakonsulter.se Foto: vardagettaventyr.blogspot.com Foto: sol-klart.se Foto: hytbo.se

20 Foto: Tony Olsson Foto: stockholmskallan.se Värmeberedskap - lagring? Foto: dull.se Foto:gwh-rosenberger.at Foto: mynewsdesk.com Foto: Pixgallery.com

21 Alternativ? Foto: nyteknik.se Foto: solenergiteknik.se Foto: solovind.com Foto: tateknik.se

22 Detta gör Energimyndigheten Incidenter i fjärrvärme pilotprojekt uppföljning och analyser Kunskapsstöd (informations-/utbildningsstöd) till geografiskt områdesansvariga (kommun och län) kring energislagen. Startar med bränsle. Styrel; identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare, kontinuerlig uppgift Förberedande förordningar kring eventuell elransonering Förbud mot onödig elförbrukning och Kvotransonering Projekt Funktionskrav Energi inventering och sammanställning av funktionskrav inom värme, bränsle, naturgas och el. Återstart 2013 LBOK - ny lag om lagring av olja Ny naturgaslag prioritering av gaskunder vid ev frånkoppling

23 Exempel incidentrapporter fjärrvärme Vad (incident/händelse) Var När (datum) och eventuella tider Konsekvens En krånglande naturgasventil ledde till att produktionen i hela Öresundsverket 250 MWv måste stängas av. Reservanläggningar kördes igång och tog över värmeproduktionen. Öresundsverket startades på nytt med olja Malmö, Burlöv Torsdag kl Återstart Ca 6 tim En stor del av befolkningen i Malmö och Burlöv saknade varmvatten under några timmar. Värmen påverkades inte märkbart. Den krånglande NG-ventilen byttes senare /05 vilket tog ca 36 tim. Kortslutning i 10 kv elkabel som matar HVC 20 MWv. När alternativ elmatning skulle kopplas in fungerar inte en frånskiljare. Reservaggregat startas men dess brytare fungerar inte. Till slut kunde en provisorisk elmatning kopplas in. Sollefteå Söndag kl Avhjälpt kl Ca 9 tim -25 C. 400 kunder + sjukhus utan värme och varmvatten. Nödlägesorganisation aktiverades. Reservcentral i annan del av staden räckte inte till. Efter händelsen diskussion med kunder inför eventuella kommande fel. Utökat test av reservaggregat. EM: Beställt fördjupad analys

24 Detta gör värmebranschen Av krisberedskapsskäl finns i fjärrvärmenäten ofta möjlighet att koppla in mobila/transportabla panncentraler, men i de flesta fall räcker inte dessa för att täcka behovet vid tidpunkter med höglast VÄRMEK, fjärrvärmeföretagens upphandlingsorganisation, har en beredskapspool med 5 regioner, som bl a omfattar mobila panncentraler, materiel för kulvertreparationer (rör, ventiler, slangar) samt mobila elverk mm. ( Svensk Fjärrvärme deltar aktivt i utvecklingen av ett robustare samhälle

25 Referenslitteratur Elavbrott vad gör jag nu? (ET 2007:37) Värme i villan vid el- och värmeavbrott (ET 2007:38) Hur snabbt blir huset kallt vid el- eller värmeavbrott? (ET 2007:40) Reservelverk vid el och värmeavbrott (ET 2007:41) Elavbrott och kyla vägledning och goda exempel (ET 2007:41) Värmestugor vägledning och goda exempel (ET 2007:44) Åtgärder för gamla och sjuka vd omfattande el- eller värmeavbrott (ET 2007:45) Arbeta tillsammans vid omfattande elavbrott (ET 2007:46) UPOS-projektet Fjärrvärme vi elavbrott (Under ledning av Malmö Stad i samarbete med LTH, Stadsfastigheter, MBK Fastigheter och Svensk Fjärrvärme) Bedömning av självcirkulation (Malmö Stad 2008) Fjärrvärmelast vid elavbrott (Patrick Lauenborg,Per-Olof Johansson, Lunds universitet, november 2008)

26 Mina budskap Värmeberedskap ett ansvar för alla Beroendet till el är stort Värmeberedskap behöver vara förberett Energimyndigheten och branschen arbetar aktivt med värmeberedskap - men vi kan alla bli bättre!

27

28 Resultatmål värme en del av MSB regeringsuppdrag Foto: soderhamnenergi.se Foto:ut. no Veikko Kekki Energimyndigheten

29 MSB:s uppdrag Resultatmål (del 1) (regeringsbeslut , Fö2010/697/SSK, förkortat) MSB ska i samverkan med berörda myndigheter redovisa förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap och hur dessa ska följas upp. Resultatmålen ska vara en nedbrytning av de övergripande målen för samhällets krisberedskap. Förslagen ska utformas med utgångspunkt i behovet av att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner när samhället befinner sig i ett krisläge och i individens grundläggande behov vid en sådan situation. Förslagen ska också utgå från ansvarsprincipen, som bl.a. inkluderar den enskilda individens ansvar vid allvarliga händelser och kriser. 29

30 MSB:s uppdrag Resultatmål (del 2) (regeringsbeslut , Fö2010/697/SSK, förkortat) I uppdraget ingår att redovisa hur arbetet med att identifiera samhällsviktig verksamhet och grundläggande säkerhetsnivåer kan utvecklas och hur de kan bidra till identifiering av resultatmålen. MSB ska föreslå hur ansvaret för att uppnå resultatmålen ska fördelas mellan berörda myndigheter. Det ska anges hur arbetet i samverkansområdena samt bland övriga aktörer som ansvarar för samhällsviktig verksamhet tydligare kan bidra till att resultatmålen uppnås och utvecklas. 30

31 Resultatmål för samhällets krisberedskap för värmeförsörjningen att ansvariga aktörer med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar och annan beredskapsplanering vidtar åtgärder som minskar risken för allvarliga störningar i värmeförsörjningen att samhällsviktiga fjärrvärmesystem efter en störning kan återställas inom en sådan tid och på en sådan nivå att byggnader och infrastruktur skyddas mot frysskador samt att det finns en planering som har sådan omfattning och inriktning att varje individ vid en allvarlig störning i värmeförsörjningen i ett krisläge har tillgång till ett uppvärmt utrymme inom en sådan tid att det inte uppstår hälsorisker 31

32

33 Kontaktuppgifter Veikko Kekki Enheten för trygg energiförsörjning Tjänsteman i Beredskap Energimyndigheten (via SOS Alarm) tib@energimyndigheten.se