Framgångsrikt startskott för en ny östersjöfiskepolitik

Transkript

1 Nyhetsbrev Marint centrum Simrishamn dec 2015 Framgångsrikt startskott för en ny östersjöfiskepolitik Simrishamns kommun, Länsstyrelsen Skåne och Lunds universitet bjöd den 26 november in till konferensen Östersjöfiske 2020 på Marint centrum. Konferensen samlade ett hundratal deltagare från fiskerinäringen, riksdag, departement, myndigheter, kommuner, länsstyrelser, universitet och organisationer. Målet med dagen var att kraftsamla för att vända den negativa trenden inom svenskt östersjöfiske och visa på en alternativ väg. Att få till stånd ett fiske som i högre grad jagar kvalitet istället för kvantitet är en nyckelfråga för ett miljömässigt hållbart fiske. Dagliga landningar i våra hamnar genererar också ett avgörande underlag för berednings- och förädlingsindustrin och en mångfald av båtar skapar levande hamnar som stärker kustsamhällenas attraktivitet och välmående. Konferensen visade att det finns ett stort engagemang att rädda kvar och utveckla det fiske som förser oss med färsk fisk från våra egna kuster. Dagen inleddes med att Simrishamns kommunalråd slog an tonen genom att konkretisera problemen, men också genom att peka ut lösningar och ett nytt perspektiv på Sveriges fiskepolitik. Johan Wagnström, fiskeridirektör på Länsstyrelsen i Skåne, bjöd därefter på en fördjupad analys av utmaningarna och visade hur fiskeripolitiken talar om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, men av olika anledningar misslyckas med att leverera detta i praktiken. Representanter för fisket, förädlingsnäringen, kustkommuner och Skånes livsmedelsakademi diskuterade därefter de praktiska aspekterna av att öka samhällsnyttan av vår gemensamma fiskresurs genom att värna det lokala fisket och konferensdeltagarna bjöds på framgångsrika exempel från olika delar av landet. Efterhand visade det sig att det fanns en samsyn under dagen kring vikten av att öka värdet på fisken som fångas. Något som riksdagsman Jan-Olof Larsson (S), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, höll med om:... Forts. sid 2 34 miljoner kronor till spökgarnsprojekt I konkurrens med ett åttiotal andra ansökningar, blev Marint centrums ansökan om projektet MARELITT Baltic nyligen beviljat och är därmed ett av 35 godkända projekt i första omgången av det nya Östersjöprogrammet. Med start i mars 2016 och tre år framåt kommer yrkesfiskare, miljöorganisationer, myndigheter och kommuner från fem länder (Estland, Finland, Tyskland, Polen och Sverige) att arbeta tillsammans med spökgarnsproblematiken i Östersjön. Projektet ger en unik möjlighet att ta tillvara yrkesfiskares kunskap och engagemang för Östersjöns miljö. Insatserna till havs kommer bl.a. att innebära 60 dagar med draggningar med fyra båtar i fyra länder. Projektet kommer att resultera i ett antal städade havsområden... Forts. sid 3 Sparbanken Syd stöttar fisket Sid 4 Sparbanken Syds Stiftelse för tillväxt har tilldelat Marint centrum kr för arbetet med att utveckla fisket i Simrishamn under Marint skräp i Skåne Sid 5 Marint skräp, som är ett av Marint centrums fokusområden, har uppmärksammats allt mer på senare år av myndigheter, media och allmänheten... Nanoteknikföretag lägger i nästa växel Sid 4 Goda råd är guld värda Sid 5 Ansvarig utgivare: Diana Olsson Redaktör: Madeleine Lundin Foto: IVL Foto: Tina Schedvin

2 Framgångsrikt startskott... forts. Östersjöfiske Det här initiativet från Simrishamn och Skåne är jättebra. Konferensen samlar näringen och det lokala och regionala engagemanget, vilket är precis vad som behövs. Jag är helt enig med arrangörernas analys att det är helt nödvändigt få upp priserna som yrkesfiskarena får för sina fångster. Det behöver läggas kraft på affärsutveckling och att hitta nya marknader och utveckla nya produkter. Jag tror att konferensen kan fungera som ett viktigt avstamp för ett nytt sätt att arbeta med svenskt fiske, vi måste arbeta brett för att lyckas. Det finns helt enkelt inte tillräcklig kunskap på nationell nivå, lösningarna behöver arbetas fram lokalt och regionalt, sade Jan-Olof Larsson. Anna Larson från näringsdepartementet framförde regeringens positiva inställning till det skånska initiativet och det kommunala/regionala perspektivet. Näringsdepartementets besked uppskattades av Simrishamns kommunalråd: - Ett av våra budskap idag är att vi efterfrågar en mer diversifierad svensk fiskeripolitik, som tar hänsyn till Östersjön med dess särskilda styrkor och utmaningar. Vi behöver anpassa såväl politiska beslut som myndigheternas reglering av svenskt fiske till de olika kusternas förutsättningar. Vi har i kommunens arbete med den nya nationella yrkesfiskestrategin föreslagit att det fiske som genererar den största samhällsnyttan, utöver företagsekonomisk lönsamhet, ska prioriteras då kvoterna fördelas. Att så här tidigt i processen få så tydliga signaler från regeringshåll stärker oss i övertygelsen att ett nytt perspektiv på Sveriges fiske måste utgå från de som lever och verkar längs kusterna, avslutade Karl-Erik Olsson. Foto: Madeleine Lundin Foto: Tina Schedvin Representanter från Havs- och vattenmyndigheten samt Jordbruksverket gav också sin syn på östersjöfiskets framtid och Simrishamns initiativ. I stort ställde man sig bakom initiativet, men frågan om huruvida man stödjer kommunens krav på att samhällsnyttan ska styra hur våra fiskekvoter ska fördelas mellan olika fiskeinriktningar lämnades i stora delar obesvarad. Kommunalrådet menade att detta måste klargöras och lovade fortsätta dialogen med berörda myndigheter. En av Simrishamns yrkesfiskare, Anders Paulsen, kommenterade konferensen så här: - Jag har aldrig som fiskare känt så mycket stöd och förståelse som på denna konferens. Vi yrkesfiskare har ofta känt oss väldigt ensamma. Genom konferensen har jag insett vilka möjligheter som finns att utveckla vår näring. Men allt hänger på hur resursen fördelas. Östersjöfiske 2020 kommer att genomföras årligen till och med Årtalet sammanfaller med slutpunkten för den nationella yrkesfiskestrategin. Strategin pekar ut riktningen för den svenska fiskerinäringen och skapar möjligheter, men för att den ska nå framgång, krävs ett stort ansvarstagande från många parter. Konferensen är ett verktyg i detta. En arbetsgrupp med representanter från Simrishamns kommun, Lunds universitet och Länsstyrelsen Skåne har efter konferensen fortsatt dialogen med myndigheter och departement samt startat upp arbetet med att skapa ett arbetssätt inom Östersjöfiske 2020 som leder till en faktisk förändring och som inkluderar alla berörda. Då det är klart i början av nästa år kommer alla intresserade att bjudas in till att medverka i arbetet. Nästa konferens går av stapeln november

3 34 miljoner till spökgarnsprojekt... forts.... och vrak samt dokumentation av insatsernas kostnad och en plan hur arbetet ska fortsätta efter projektet med en uppskattning av det kvarstående arbetets totalkostnad och tidsbehov. Vidare kommer projektet att utveckla en internationell metodik för att kartlägga och avlägsna förlorade fiskeredskap, inkluderande en miljökonsekvensanalys och en praktisk handbok samt nationellt anpassade förslag på mottagningsfaciliteter i hamnar och planer för återvinning. Foto: Spökgarn - Projektet kommer också att bedriva ett policyarbete som ska utmynna i förslag på tekniska, strategiska och juridiska åtgärder för att minska problemet i framtiden, t.ex. genom ändrade fiskeregler, fiskeredskap och fiskestrategier, säger Vesa Tschernij, fiskeexpert på Marint centrum. Med hjälp av WWF Polen och WWF Tyskland som båda deltar projektet, strävar vi efter att etablera ett certifikat för ekologiskt ansvarsfullt fiske i syfte att stötta de båtar som förbinder sig att fullfölja de kommande föreskrifterna. Förlorade fiskeredskap är en företeelse som har fått mycket publicitet de senaste åren, men som trots detta är ett förhållandevis okänt problem för många. Fenomenet med herrelösa fiskeredskap i havet kallas för spökfiske, inte helt osökt, eftersom det är lätt att anta att fungerande redskap fortsätter att fånga fisk även de inte längre har någon ägare. Spökfiskeredskap kan vara allt från stora trålar som fastnat på vrak, till mindre redskap som fiskenät, kräftburar och ryssjor. Beroende på var redskapen finns så kan de fånga havsfåglar, marina däggdjur samt naturligtvis alltifrån fisk till kräftor. Om projektet Projektpartners Sverige - Simrishamns kommun (projektledare) - Håll Sverige Rent Polen - WWF Polen - Polska sjöfartsverket Tyskland - WWF Tyskland Estland - Keep Estonian Sea Tidy - Estniska yrkesfiskarförbundet - Estniska fiskerikontrollen Finland - Finska miljöinstitutet (SYKE) Diskussion om spökfiskeproblemet i Östersjön startades av svenska yrkesfiskare på ett möte i Nogersund i Blekinge Redan deltog en grupp fiskare hemmahörande i Simrishamn och Nogersund tillsammans med Fiskeriverkets redskapsforskare i EU-projektet FANTARED som arbetade med problemet, inte bara i Östersjön, utan även i Medelhavet och Atlanten. För Östersjöns del blev resultatet dramatiskt. Den grumliga Östersjön visade sig vara en typ av havsbiotop där förlorade fiskeredskap kan fortsätta fånga fisk i årtionden. Trots alarmerande resultat valde EU att inte vidta några åtgärder förrän 2013 då ett nytt pilotprojekt (MARELITT) initierades med syfte att inventera antalet aktiva aktörer inom EU som arbetade med marint skräp (däribland spökfiskeredskap). Mellan åren 2000 och 2014 har det bedrivits ett systematiskt arbete med förlorade fiskeredskap i Sverige, med fokus på vattnen kring den skånska kusten. Under tiden har antalet engagerade länder vuxit långsamt; Polen (2011), Litauen (2012) och Tyskland (2013).. Projektperiod: 1 mars mars 2019 Budget: 3,5 miljoner euro 3

4 Nanoteknikföretag lägger i nästa växel I april i år flyttade nanoteknikföretaget Prebona in på Marint centrum. Företaget utvecklar och marknadsför ytbeläggningar som möjliggör miljövänliga metoder för att förbättra hållbarheten och öka de smutsavvisande eller antimikrobiella egenskaperna i olika material. Den patenterade tekniken kan styra ett materials egenskaper på nära atomär nivå, genom att fästa enstaka atomer av ett verksamt ämne på nanopartiklar av kiseldioxid för att uppnå önskad funktion. Tekniken är mycket reurssnål och har ett mycket brett tillämpningsområde, idag tillämpas den inom affärsområdena Nanocoatings, Agriculture och Nanomedicine. Nyligen genomförde bolaget en nyemission för att finansiera fortsatt affärs- och produktutveckling. Intresset för emissionen om 7 MSEK var stort och emissionen blev kraftigt övertecknad, till ca 51 MSEK. - Jag är fantastiskt glad över det stora intresse som visats i samband med emissionen, säger Orvar Otterstedt, VD. Genom det kapital som tillförs kan vi nu öka våra aktiviteter mot marknaden, med målsättningen att säkerställa tillväxt och kassaflöde. VD Orvar Otterstedt, foto: Prebona Flera förändringar är på gång inom Prebona. Vid årsskiftet flyttar företaget till större lokaler på Marint centrum, när de tar över Kustbevakningens tidigare kontor. Genom de större lokalerna kan företaget fortsätta expansionen av verksamheten. Sparbanken Syd stöttar Simrishamnsfisket Sparbanken Syds Stiftelse för tillväxt har tilldelat Marint centrum kr för arbetet med att utveckla fisket i Simrishamn under Foto: Vesa Tschernij - Projektet kommer att fokusera på tre områden, berättar Vesa Tschernij, fiskeexpert på Marint centrum. För det första handlar det om att öka efterfrågan efter färsk, lokalt landad fisk. Ökad kunskap hos konsumenten om kvalitet och miljövänligare fiske kommer att gynna alla aktörer: kunder, lokala förädlare, restauranger, yrkesfiskarna och i förlängningen hela lokalsamhället. Nästa område inom projektet handlar om att vidareutveckla konceptet Hemmahamnen, där färsk fisk har sålts direkt från båt vid kajen i Simrishamn sedan Kajförsäljningen är ett unikt verktyg som skapar relationer mellan konsumenter och yrkesfiskare, ökar kunskapen hos konsumenten om livsmedelskvalitet och miljö och bidrar till en levande hamn. Hemmahamnen ska utvecklas vidare, samtidigt handlar det om att etablera nya kanaler för småskalig försäljning direkt till kund under resten av året. Slutligen kommer vi att arbeta med produkt- och varumärkesutveckling för färsk, lokalt landad fisk, avslutar Vesa Tschernij. Projektets övergripande mål är att: Foto: Sparbanken Syd 4 Styra utvecklingen mot en allt starkare och mångsidigare marknad med ett högre värde på närproducerad fisk. Bidra till ett miljömässigt långsiktigt hållbart fiske som värderar fisket som ekosystemtjänst och minskar fiskets klimatpåverkan. Bidra till att fiskesektorn i Simrishamn genererar så stora samhällsvärden som möjligt. Stärka hamnens funktion som mötes- och handelsplats och generator för närings-livsutveckling och sysselsättning.

5 - Det är oerhört glädjande att Sparbanken Syds stiftelse inser och delar vår bild av fiskets betydelse för vår region, säger Madeleine Lundin, utvecklingsansvarig på Marint centrum. En balanserad fiskeflotta med dagliga landningar skapar största möjliga samhällsnytta med en lång rad positiva lokalekonomiska effekter i kustsamhället. Projektet är en av flera planerade insatser inom ramarna för att genomföra kommunens nyligen antagna fiskepolicy. Projektet löper från 1 december 2015 till 31 december Goda råd är guld värda Som vi berättade i förra nyhetsbrevet har Marint centrum hunnit fylla fem år. Med koppling till den utvärdering vi då ville göra av verksamheten och planerna för den fortsatta utvecklingen, tillsattes tidigare i år en s.k. Advisory Board. Gruppen fungerar som ett rådgivande organ i syfte att möta verksamhetens behov av strategisk rådgivning, sakkunskap och förankring i ett externt perspektiv. Fokus för arbetet är på Marint centrum, men kopplingen till hela Simrishamns utveckling och attraktivitet är självklar. Foto: Tina Schedvin Advisory Board kan betraktas som en idéstyrelse, som utvecklar och bollar nya idéer samt ger råd kring strategi och vägval. En viktig funktion är också konkret hjälp att driva frågor gentemot olika aktörer, såsom universitet, myndigheter och stiftelser. Under hösten har gruppen arbetat särskilt med strategiska målsättningar för Marint centrum på medellång sikt samt för ett utökat samarbete mellan Lunds universitet och Marint centrum. Mer information kommer att presenteras under våren. I gruppen ingår: BG Svensson, Lunds universitet Innovation System AB Hans Henecke, Maziére Development AB Karen Lagercrantz, Kommunförbundet Skåne Maria Hansson, Lunds universitet Oddvar Fiskesjö, Region Skåne Per-Uno Alm, Sparbanken Syd Yngve Svensson, Alnarp Cleanwater Technology AB Diana Olsson, kommundirektör Simrishamns kommun (adjungerad) Marint mikroskräp i Skåne Under hösten har det genomförts provtagningar av marint mikroskräp på 16 platser längs Skånes kuster, vid orterna Bromölla, Simrishamn, Ystad, Trelleborg, Vellinge, Malmö, Lomma, Landskrona och Helsingborg. Mikroskopiskt skräp definieras ofta som <5 mm och kan bestå av partiklar som har bildats vid nedbrytning av stort skräp eller vid slitage av ytor såsom vägar, bildäck, konstgräsplaner och båtbottenskrov som är målade med bottenfärg. Andra typer av mikroskräp är förbränningspartiklar och fibrer som kommer från exempelvis tampar, fiskeredskap, kläder och textilier. Skräp kan också vara mikroskopiskt i sin ursprungliga form, som exempelvis plastråvara i form av pellets eller som slipmedel i kosmetika. Foto: IVL 5

6 Provtagningsstation Simrishamn. Röd cirkel markerar provtagning med Ruttnerhämtare och 10 μm filter och gul linje anger mantarålning med 300 μm filter. Foto: IVL Höstens skräpprovtagning i Skåne gjordes med två olika metoder: Mantatrål och 300 μm (mikrometer) filter samt Ruttnerhämtare och 10 μm filter. För den större skräpfraktionen, >300 μm, var koncentrationerna generellt högre på stationerna i Öresund jämfört med stationerna på sydoch östkusten. Malmö industrihamn hade överlägset högst koncentration av skräp. För fraktionen >10 μm sågs inga tydliga trender. Här fanns inget mönster som pekade på att stationerna som låg vid reningsverk eller hamnar som grupper hade högre koncentration av någon specifik skräpkategori, utan det varierade mellan stationerna. Förklaringar till de uppmätta koncentrationernas måste därför sökas lokalt för varje station. Utanför Simrishamn låg den totala mängden mikroskräp i nivå med övriga stationer på Skånes syd- och östkust. Med 300 μm filter var det icke syntetiska fibrer som förekom i högst koncentration. Med 10 μm filter uppvisades relativt låga koncentrationer av mikroskräp (<4st per liter), bortsett från potentiella förbränningspartiklar och röda partiklar. Koncentrationen av potentiella förbränningspartiklar den femte högsta av de 16 stationerna. Totalt sett så hamnade Simrishamn på en sjätte plats. Jonas Gustafsson, marinbiolog på Länsstyrelsen i Skåne, kommenterar studien: Fredrik Norén från IVL Svenska Miljöinstitutet vid prov tagningen i Simrishamn. Foto: Ann Marie Camper på Facebook! - Studien ger en första signal om bakgrundshalterna i Skånes kustvatten. Mätningarna har också varit viktiga för att lyfta diskussionen om mikroskräp både på myndigheter och hos allmänheten genom det mediala genomslag som mätningarna har fått. Nu bör myndigheter, organisationer och verksamheter diskutera resultaten, vad de betyder och vad som behöver följas upp. En rimlig nivå bör vara att börja titta på de lokaler och skräpkategorier som sticker ut negativt och avgöra hur allvarligt det kan vara, om fler mätningar behövs och/eller om åtgärder kan vara möjliga på sikt. Mätningarna och resultaten kan också inspirera till diskussioner om hur mikroskräp i framtiden kan ingå i miljöövervakning, i recipientkontroll samt i tillstånd för verksamheter där det kan vara relevant med ett gränsvärde för utsläpp av mikroskräp, avslutar Jonas Gustafsson. Studien är utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. För finansieringen stod Region Skånes miljövårdsfond, Länsstyrelsen och de deltagande kommunerna och organisationerna. Mer detaljerade resultat från studien kommer i slutrapporten, som kommer att finnas bland annat på Marint centrums hemsida. Är du intresserad av havs- och vattenmiljöfrågor eller nyfiken på vad som händer på Marint centrum? Gå gärna med i vår Facebookgrupp, du hittar den genom att söka på Marint centrum Simrishamn. Här uppdaterar vi stort som smått och bollar idéer och byter åsikter med varandra. Välkommen! 6 Havet är en tillgång en outtömlig källa till energi, näring och innovation om vi vårdar det på rätt sätt. Marint centrum skall vara den plats där entreprenörskap, forskning och omsorg om havsmiljön drivs och korsbefruktas för att främja Östersjöregionen. Marint centrum, Varvsgatan 4, Simrishamn ww.simrishamn.se/marint-centrum