Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

Transkript

1 Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne

2 Tar vi skräpet på allvar? 10 minuter 1 stort reningsverk Hur många skräppartiklar? Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne Utmaning: Hur många 1) mikroplastpartiklar (t.ex. PET, polyamid, polypropen) 2) Skräppartiklar av naturmaterial (t.ex. bomull, papper) kommer ut från ett stort svenskt reningsverk (ca tillkopplade personer) på 10 minuter? Gissa Skriv ner slå vad svar kommer i slutet

3 Tar vi skräpet på allvar? Tar samhället skräpet på allvar? Enkelt svar: Nej! Tar du och jag skräpet på allvar? Tänker på hur skräp kan motarbetas i ditt jobb? Undviker engångsprodukter? Konsumerar smart? Undviker onödiga förpackningar? Använder så länge det går? Lagar? Byter? Köper second hand? Dumpsterdivear? Plockar upp ett skräp om dagen? Sopminimerar? Sopsorterar? Sopinformerar? Sopkonfronterar? Sopdiskuterar? Sopanalyserar? Soppolitiserar? Sopar till någon som sopat ner? Renata Steve James Ferrari Spring, Leichter, Legorreta, Marine Marine Photobank Marine Photobank

4 För att ta skräpet på allvar Lära oss om mer om skräpet och hur det kan begränsas. Uppmärksamma & informera om orsaker och konsekvenser. Tänka skräpminimering i produktion, i stadsplanering, i vardagen, i konsumtion, i prövning och tillsyn etc. Skräpet måste bli mer politiskt! Från fimpen på gatan till förslag på EU-nivå

5 Tar vi skräpet på allvar?

6 Vad är mikroskräp? Antropogena partiklar mindre än 5mm enligt EU:s havsmiljödirektiv (MSFD). Olika material och ursprung, t.ex. plast, textilfibrer, sot och förbränningspartiklar, partiklar från vägslitage, pappersfibrer, färgflagor, partikelslitage från större skräp m.m.

7 Exempel partiklar Olika plastpartiklar (Reningsverk) Textilfiber (Smögen) Plastpartiklar (polypropen) Toalettpappersfiber (Referens + Reningsverk)

8 The MSFD specifies that trends in microparticles, especially microplastics, should be an indicator of marine debris to determine good environmental status. However, the sampling of microplastics is still in its infancy. Mikroskräp ett hot? EU ser mikroskräp som ett hot. Tas upp i MFSD - Deskriptor 10: Marine litter Troligt att mikroskräp följs upp inom EU förr eller senare. Krav på mätningar i utgående vatten? Krav på mätningar i sjöar, vattendrag och hav?

9 Varför är mikroskräpet farligt? Fakta: Små djur äter/tar upp mikropartiklar. Fakta: Partiklar i havet bär ofta på giftiga ämnen. Fakta: Partiklar hämmar ofta de organismer som tar upp dem. Fakta: Partiklar i vattnet kan bidra till att gifter snabbare kommer in i näringskedjan. Fakta: Många partiklar är långlivade/bryts knappt ner. Fakta: Det finns enorma mängder mikroskräp i havet. Troligt: Partiklar och gifterna de för med sig är extra stressfaktorer för redan stressade marina ekosystem. Troligt: Problemen kommer att finnas kvar under lång tid. Men tillförseln kan vi göra något åt!

10 Fakta: Små djur äter/tar upp mikropartiklar.

11 Fakta: Partiklar i havet bär ofta på giftiga ämnen

12 Fakta: Partiklar i havet bär ofta på giftiga ämnen.

13 Varför är mikroskräpet farligt? Miljögifter = 3 Mikroskräp = Miljögifter snabbare in i näringskedjan

14 Var kommer mikroskräpet ifrån? Metod: Pumpning av vatten genom två olika filter. Ger ett värde på antal partiklar per kubikmeter. Mikroskopering och kategorisering av skräpet görs för att identifiera mängd, material och ursprung. Resultat: Filter 300 μm: 0-10 partiklar per kubikmeter. Filter 10 μm: ca 30 partiklar per kubikmeter. Stark koppling mellan marint skräp och stadsmiljö (Göteborgsområdet hade högst halter av alla typer av partiklar). Av de större partiklarna var textilfibrer vanligast (en blandning av syntetiska / naturliga fibrer). Av de mindre partiklarna var förbränningspartiklar vanligast. Klart högre halter av partiklar efter nederbörd (dagvatteneffekt).

15 Hur många partiklar? Från ett stort ARV på 10 minuter

16 Partiklar från ett ARV på 10 min? Mikroplastpartiklar: Partiklar av naturliga material: Snitt baserat på: 1) IVL:s uppmätta utsläpp ) Henriksdal: pe, Ryaverket: pe (SMP 2013).

17 Vad kommer ut i Skånes vatten? Tid Mikroplastpartiklar Partiklar - Naturmaterial minut min timme dygn år Baserat på: 1) IVL:s uppmätta utsläpp 2014 / personekvivalent (pe) 2) Totalt antal pe för Skånes 39 största reningsverk = pe (SMP 2013)

18 Vad betyder det? Vad betyder det egentligen att det finns 30 mikroskräpspartiklar per kubikmeter havsvatten? Vad betyder det att det varje år släpps ut flera biljoner mikroskräppartiklar i Skånes vatten? Vilken påverkan har det på havsmiljön, på näringsväven och på oss själva på kort och på lång sikt?

19 Vi vet inte allt men Om vi vet att det är väldigt stora mängder som kommer ut i vattenmiljöerna Om vi vet att många av partiklarna kommer att finnas kvar i vattnet i årtionden, kanske århundraden Om studier visar att mikroorganismer och fiskar skadas av mikroskräp och adsorberade gifter Om vi vet att miljögifter, men i vissa fall även partiklar, transporteras uppåt i näringskedjan Måste vi veta alla exakta detaljer för att agera?

20 10 minuter 1 stort reningsverk skräppartiklar... Tack för uppmärksamheten! Har du frågor? Idéer? Förslag? Jonas Gustafsson, Länsstyrelsen Skåne jonas.m.gustafsson@lansstyrelsen.se