Jonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten. Mikroskräp i Skånes kustvatten

Transkript

1 Jonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten Mikroskräp i Skånes kustvatten

2 Vad är mikroskräp? Antropogena (eller mänskligt bearbetade) partiklar mindre än 5mm enligt EU:s havsmiljödirektiv (MSFD). Många olika material och många olika källor Vanliga filterstorlekar: 10 μm, 20 μm & 300 μm

3 16 mätstationer

4 Trål ( Mantatrål ) * Skräp större än 300 μm * Representerar en större yta. Resultaten ändå känsliga för rådande förhållanden (vind, avrinning etc.) Vattenhämtare * Skräp större än 10 μm * Representerar en punkt. Stor känslighet för exakt placering och rådande förhållanden (vind, avrinning etc.)

5 Trålning (300 μm) + punktprov (10 μm)

6 Kategorier av mikroskräp > 300 μm Plastfiber Icke syntetiska fibrer Plastpartiklar > 10 μm Plastfiber Icke syntetiska fibrer Plastpartiklar Röda partiklar (Potentiella Båtbottenfärgspartiklar) Svarta partiklar (Potentiella förbränningspartiklar) Partiklar av okänt material

7 Plastfiber Utseende: Trådformiga Jämna/släta Relativt rigida Runda i genomskärning Möjliga källor: Textilier av syntetmaterial Fiskelina/fiskenät Rep och tampar Plastfiber från 300 μm-fraktion

8 Icke syntetiska fibrer Utseende: Trådformiga Mindre rigida Större tendens till flikighet och trasslighet Möjliga källor: Textilier av naturmaterial t.ex. bomull, ull eller lin. Rep av naturmaterial Icke syntetisk fiber från 300 μm-fraktion

9 Plastpartiklar Utseende: Ojämn klump, flaga eller rundad, d.v.s. ej trådformad Stor variation i form, färg och struktur. Möjliga källor: Slitage från större skräp. Slitage från plastpellets. Smink & hygienartiklar. Slitage från beläggning t.ex. relining, färg m.m. Blå plastpartikel, ca 30 μm lång

10 Röda Potentiella båtbottenfärgpartiklar Utseende: Mer eller mindre ojämn klump eller flaga (Den vanliga bilden av platt färgflaga gäller inte alltid på μm-nivå ) Möjliga källor: Båtbottenfärg (Utifrån: spektrometrisk analys + få andra tänkbara källor till röda partiklar ) Röd partikel från 10 μm-fraktion

11 Svarta Potentiella förbränningspartiklar Utseende: Klump eller flaga - Slät eller oregelbunden. Intensivt svart Ibland glansig Möjliga källor: Aska (icke fullständigt förbrända ämnen). Pyrolysbildade (upphettning utan syre) kolpartiklar. Mängder av olika bränslen och temperaturpåverkade material (däck?). Svart partikel från 10 μm-fraktion

12 Partiklar av okänt material Utseende: Färg, form, material eller struktur antas vara skapat eller påverkat av människan. Ej motsvarande andra skräpkategorier Möjliga källor:? Okänd partikel från 10 μm-fraktion

13 Jämförbar mätstudie: Bohuslän 2013 & 2014 Utmed hela Bohuskusten. Motsvarande metodik. Mätningar i december 2013 och i april Resultat Stark koppling mellan stadsmiljöer och höga halter av mikroskräp Kopplingar mellan nederbörd och förhöjda halter av mikroskräp. De vanligaste partiklarna var de svarta förbränningspartiklarna.

14 Skåne vs Bohuslän 300 μm Skåne (0,08-0,69/m 3 ), ungefär samma nivå som i Bohuslän 2014 (<2/m 3 ) men lite lägre än Bohuslän 2013 (<6/m 3 ). 10 μm Fibrer (plast + naturmaterial) Skåne (4,3/liter), ungefär samma nivå som i Bohuslän 2014 (5/l) men lägre än Bohuslän 2013 (11/l). 10 μm Röda partiklar (potentiella båtbottenfärgspartiklar) Skåne (82/liter), samma nivå som i Bohuslän 2013 (87/l) och Bohuslän 2014 (82/l). 10 μm Svarta partiklar (potentiella förbränningspartiklar) Skåne (1 638/l), högre nivå än i Bohuslän 2013 (1 042/l) och Bohuslän 2014 (1 050/l)

15 Internationellt perspektiv Trålning med 300 μm-såll är absolut vanligast internationellt. De vanliga halterna för 300 μm internationellt är inom ett intervall mellan 0,01 10 skräp / m 3. Skånes värden (300 μm) ligger mellan 0,08-0,69 / m 3 (med undantag för Malmö industrihamn 48,64 / m 3 ). Medelvärdet exkl. Malmö industrihamn: 0,26 / m 3 Medelvärde inkl. Malmö industrihamn: 3,38 / m 3 (Ej representativt) Skånes medel är alltså ungefär - 26 ggr över de lägre internationella noteringarna - 1/38 av de högre internationellt noteringarna. Antagligen (?) är Skånes värden varken bra eller dåliga sett ur ett internationellt perspektiv för skräp >300 μm i vattenmassan.

16 300 μm: Öresund klart högre snitt 10 μm: Mer blandat mellan stationerna

17 Värden som sticker ut 48,6/m 3 Malmö industrihamn - Extrema värden av de större fraktionerna (300 μm). Annat provtagningsdatum, andra vindförhållanden

18 Värden som sticker ut 741 / liter Ystad yttre Väldigt höga nivåer av potentiella båtbottenfärgpartiklar (röda). Lite svårförklarat Båttrafiken borde vara hög även i Öresund? Strömmar?

19 Värden som sticker ut 7914 / liter Malmö Segeåns mynning Höga nivåer av potentiella förbränningspartiklar (svarta). Varför mer här än i industrihamnen? Kimrök från Norcarb? Dagvatten från Sege å?

20 Källor till mikroplast i Sverige IVL har slutrapporterat sitt regeringsuppdrag om att kartlägga Källor till mikroplast i Sverige. 1. Väg-/däckslitage är största källan. 2. Konstgräsplaner är näst största källan. Övriga källor (fallande skala) 3. Slitage från båtskrov 4. Hantering av plastpellets 5. Slitage från byggnader täckfärg etc. 6. Slitage från flytbojar/bryggor 7. Hygien/sminkprodukter Kunde ej beräknas: Nedskräpning, deponier, lantbruksplast (ensilage m.m.), blästring, medicinsk plast

21 Konstgräs källa till mikroplast Sverige har 1191 registrerade fotbollsplaner med konstgräs. Planerna tillförs plast-/gummigranulat kontinuerligt för att kunna ge ett bra underlag att spela på. IVL beräknar att allt granulat som tillförs också försvinner från planen. Via regn, vind eller på kläder och skor annat material. Årlig granulatförlust från Sveriges planer är ton. Årlig granulatförlust per plan är drygt 3 ton. Årlig granulatförlust per m 2 är 0,38-0,63 kg.

22 Konstgräs källa till mikroplast

23 Skåne efter mätningarna Presentationer av resultat Mer diskussioner på kommuner, vattenråd/vattenvårdsförbund och länsstyrelsen. Mycket uppmärksamhet i media Ökad kunskap hos skåningarna. Segeåprojektet ska studera påverkan från konstgräs inom avrinningsområdet. Det finns redan planer på kompletterande mätningar i skånska sjöar. Har redan hörts nämnas från reningsverk att de räknar med krav på ökad partikelrening inom snar framtid. På Länsstyrelsen diskuteras - Finns tillräcklig kunskap om miljöpåverkan & reningsteknik för att ställa krav på ökad recipientkontroll & mikroskräpsrening? Om inte vad krävs för att vi ska kunna göra det?

24 Önskade kompletteringar Bekräfta data En mätning ger bara en grov indikation. Mätningar i utgående vatten från reningsverk. Mätningar i sediment och biota (t.ex. musslor, fiskmagar etc.) Mätningar i Skånes sjöar och vattendrag. Sprida information för att mätdata och kunskap om källor ska hitta in i planering, prövning, tillsyn, miljöövervakning och recipientkontroll.

25 Jonas Gustafsson Här kan du läsa mer om våra mätningar