Mötesanteckningar från NTM-utskottet den 16 mars 2016 kl

Transkript

1 Kommunledningskontoret Mötesanteckningar från NTM-utskottet den 16 mars 2016 kl Plats: Skånes byggnadsvårdscentrum, Gislöv Deltagare: Ledamöter: Birgitta Englander (S) Lisa Kvarnbäck (MP), ordförande Håkan Rosenkvist (M) Margarethe Kuhn Müntzing (FI) Tjänstemän: Sofie Bredahl, utvecklingschef Lars Persson, näringslivsutvecklare Jan-Erik Zandersson, informationsansvarig Värd: Fredrik Trane, Tranes (punkt 1) 1. Skånes byggnadsvårdscentrum (SBV) Fredrik Trane hälsade välkommen och berättade om sin och hustruns verksamhet och om gruppen företag som finns på SBV (en ekonomisk förening som driver SBV). SBV ska vara en rådgivare kring byggnadsvård och traditionella material. Fastigheten ägs av byalaget besökare i butiken till påsk. Kristi himmelfärdsdag och Österlen lyser försäljningstoppar tillsammans med påsken. Öppet året runt, sex dagar i veckan, M-F kl , L kl Försäljningen via webbshopen prioriterat och växer snabbast. Diskussion om marknadsföring och utvecklingen av den nya generationen österleningar (yngre, medvetna, friare arbetsformer, halvårsboende etc.). Potential för byggnadsvård/ekoboende-profil i vår kommun. På gång: professionella utbildningar om byggnadsvård. Lars Persson berättade om bakgrund och historik för SBV. Regionmuseet drev frågan, start för tio år sedan, förstudie finansierad av den s.k. Simrishamnsmiljonen finansiering även från EU, arbetsledare anställdes, lokalerna i Gislöv valdes, husen börjar renoveras. Ekonomiskt ansvar: Simrishamns kommun. Totalkostnad: 9 miljoner kronor (5 miljoner från EU). Oerhört omfattande administration.

2 Viktiga slutsatser: att erfarenheterna dokumenteras, prioriteringar i projektarbetet, hur projektorganisationen riggas. Ordförande påtalar vikten av att den kunskap som finns i SBV förvaltas och förs vidare, inte minst av/i kommunens nämnder/förvaltningar. Uppdrag till utvecklingschefen att kontrollera att natur- och kulturprogrammet, som sbn tar fram, innefattar byggnadsvård. 2. Föregående mötesanteckningar Inga synpunkter 3. Förenkla, helt enkelt Mitt inne i de fyra fördjupningarna (efter block 2). Fördjupning nr 1 är avverkad: Näringslivets kompetensförsörjning. Erfarenheten övergripande är: bättre samarbete inom kommunerna. 17 mars: Fördjupning 2: Dialog och offentlig upphandling. 21 mars: fördjupning 3: Effektiv förvaltning och service i myndighetsutövning. Sammanfattning av fördjupning 3 för presidierna sker den 15 april kl. 9 10, stora salen, Rådhuset 6 april: fördjupning 4: Smartare kommunikation med näringsliv och omvärld. Förslag till handlingsplan presenteras den 12 maj nb. att det är just ett förslag, öppet för diskussion.nästa möte där nästa möte där de förtroendevalda ska delta är den är den 12 maj, övriga för utvalda tjänstemän. Fortsättning med arbetet sker sedan under hösten, inkl. arbete med näringslivshandlingsplan. 4. Remissvar fiskestrategi Bakgrund Sista augusti 2015 antog fullmäktige i Simrishamns kommun en fiskepolicy. Syftet med detta styrdokument är att visa omvärlden kommunens intresse vad gäller utveckling inom fiskerinäringen och att initiera praktiska åtgärder inom kommunen för att bevara och förstärka ett ekologiskt hållbart och ekonomiskt livskraftigt lokalt fiske. För att uppnå detta mål krävs åtgärder både på det lokala och nationella planet. På det lokala planet kan kommunen arbeta tillsammans med andra näringssektorer (besöksnäring, fiskhandel och -förädling) för att utveckla och förstärka en inhemsk efterfrågan på färsk, lokalt fångad fisk. När det gäller tillgång till fiskemöjligheterna i framtiden, är det däremot nationella myndigheter, främst Havs- och Vattenmyndigheten, som har den yttersta förvaltningsmakten att avgöra resursutnyttjandet. Möjligheterna för Simrishamns kommun att arbeta med sin fiskepolicy avgörs därmed helt och hållet av myndigheterna på nationell nivå.

3 I sitt remissvar söker Simrishamns kommuns stöd från centrala myndigheter för sin fiskepolicy. Innehållet och inriktningen på remissvaret I sitt remissvar pekar Simrishamn kommun på tre viktiga grundförutsättningar för en lyckad implementering av den lokala fiskepolicyn: 1. Kommuner måste få en mer central och mer aktiv roll i utformandet av det svenska yrkesfiskets framtidsförutsättningar. Det är kommuner som skapar fysiska förutsättningar för ett modernt, hållbart och livskraftigt yrkesfiske genom att satsa på hamnar och annan infrastruktur. En fortsatt investeringsvilja, både i den privata sektorn och hos kommunen, kräver garantier för fortsatt tillgång till fiskekvoter för lokala fiskare. Kommunen tackar i sitt remissvar för Jordbruksverkets inbjudan till fortsatt delaktighet i vidareutvecklat av den nationella yrkesfiskestrategin. 2. En fortsatt tillgång till fiskekvoter kräver ett resursfördelningssystem som bygger på gemensamt utformade och beslutade kriterier. När den första versionen av yrkesfiskestrategin presenterades i höstas, saknade den helt detta viktiga element. Trots att Jordbruksverket i inledningen av förslaget till strategi tydligt framförde att denna kommer att vara vägledande för svenska myndigheter, tog verket ingen ställning till frågan vilka fiskeföretag som prioriteras i fördelningen av fiskemöjligheter. Det var Simrishamns kommun som föreslog ett strategiskt resursfördelningsmål som tydligt visar för fiskeföretagen vilka typer av verksamheter prioriteras i resursfördelningen. Jordbruksverket skrev om visionen och lade till ett särskilt strategiskt mål som finns med i strategins remissversion. HaV har tydligt motarbetat inkluderandet av detta mål. En lång rad länsstyrelser, länsrådet samt bl.a. Naturskyddsföreningen har stöttat Simrishamns kommun. Tack vare Simrishamns aktiva roll i frågan har tre andra ostkustkommuner (Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg) skärpt sin ton vad gäller arbetet att bevara och utveckla det lokala fisket. Dessa tre ostkustkommuner har också lämnat yttrande om Jordbruksverkets yrkesfiskestrategi. 3. Kommunen ställer sig inte bakom fiskestrategin i det fall den inte bygger på de strategiska kriterierna som t ex. framhålls av EU:s Gemensamma fiskeripolitik, FN:s milleniemål osv., dvs. att fisket måste vara ekologiskt, ekonomiskt och socioekonomiskt hållbart. Kommunen anser att yrkesfisket måste bli mer samhällsnyttigt i framtiden. 4. Simrishamns kommun vidhåller behovet av en yrkesfiskestrategi med ett mer regionaliserat angreppssätt. Kommunen konstaterar att såväl utmaningar som möjligheter inom olika svenska havsområden är väldigt olika. De stora ekologiska utmaningarna (övergödning, växande gråsälpopulation osv.) som är kännetecknande och Östersjön existerar knappt i Västerhavet. En mer regionaliserad fiskeripolitik och -förvaltning skulle bidra till en spetsigare handlingsplan samt kraftigare, bättre riktade och anpassade åtgärder. Simrishamns kommun är kritisk till en allt för generell fiskestrategi som saknar möjligheter till mer regionalt anpassade strategiska styrmedel.

4 Remissvaret är bilagt. 5. Ökad samverkan inom fiskefrågor mellan ostkustkommuner Den 15 april arrangerar Simrishamns kommun den första östersjöfiskeripolitiska samrådet för ostkustkommuner i vår region (Hanöbukten, södra Östersjön). Kommunerna representeras av högsta politiska ledningen och berörda tjänstemän. En inbjudan har även skickats till regionens tre lokala yrkesfiskeföreningar (Simrishamn, Nogersund och Ronneby/Karlskrona). Syftet med mötet är att diskutera samverkan mellan kommuner samt mellan kommuner och det lokala fisket. Erfarenheterna från Jordbruksverkets strategiarbete tyder på en ovilja hos nationella myndigheter att lyssna på kommuner när det gäller förvaltning av det framtida yrkesfisket. Enda sättet att vinna större gehör hos de centrala myndigheterna är en ökad samverkan mellan kommuner, framför allt på det lokalpolitiska planet. Simrishamns kommun kommer att presentera Östersjöfiske 2020 som en av de potentiella samarbetsplattformar där ostkustkommuner kan samverka såväl politiskt som praktiskt, t.ex. genom att diskutera åtgärder (förändrade upphandlingsregler m.m.) som bidrar till ökad efterfrågan på lokalt fångad fisk. 6. Möte med camping- och restaurang-/caféägare 14 mars hölls två möten med camping- resp. restaurang-/caféägare (8 resp. 25 deltagare från näringen). Deltog gjorde kommunen, Sörf, den gemensamma alkoholenheten, polisen. Frågor om förenkla helt enkelt, tillstånd, polisens närvaro m.m. togs upp. Synpunkt från alkoholhandläggarna: socialnämnden tar beslut alkoholtillstånd en gång i månaden. Är för sällan i alkoholenhetens ögon. Företagen tyckte mötena var bra initiativ (första gången vi höll den här sortens möten i vår kommun). Presentation av funktionen som visar öppettiderna på restauranger och kaféer i hela området för Ystad & Österlen, både på visitystadosterlen.se och simrishamn.se/turism (först i Sverige med den här funktionen). 7. Information från utvecklingsenheten - Nästa frukostmöte för företagare: Tisdag den 19/4 kl Information om frukostmötets tema, plats och program kommer på simrishamn.se. Frukostmötet arrangeras i samarbete med Företagarna Albo-Österlen. - Ungdomar i Simrishamns kommun födda 1999 eller 2000 kan till sommaren få möjlighet till en ferieungdomsplats som Sommarlovsentreprenör. Under tre sommarveckor finns det en unik möjlighet att med professionell handledning utveckla en egen affärsidé eller prova på att starta och utveckla ett litet företag. Man kan göra det själv eller tillsammans med en kompis. Satsningen Sommarlovsentreprenör genomförs för två grupper: 27/6 22/7 eller 11/7 5/8.

5 - Företagsamma Simrishamn: Organisationen Svenskt näringslivs årliga rapport om företagsamheten i Skåne har nyligen presenterats. Rapporten bygger på statistik från UC AB. Man mäter antalet personer som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag inte antalet företag per kommun. Simrishamn ligger på tredje plats bland Skånes 33 kommuner med en andel på 19,5 % av befolkningen som driver företag. Endast Båstad och Vellinge har en högre andel företagare. För kvinnor är det 13 %, vilket ger en delad andraplats tillsammans med Vellinge. För unga företagare (16 34 år) ligger Simrishamn på en delad femte plats. Nyföretagandet ligger på fjärde plats, även här med en hög andel kvinnor och unga. Under förra året blev 177 personer i Simrishamns kommun nya företagare. Rapporten bifogas. 8. Nästa möte 13 april kl på Marint centrum. 6. Mötet avslutas Ordföranden tackade deltagarna och förklarade utskottsmötet avslutat. Mötet avslutades med en rundtur på SBV. Jan-Erik Zandersson, sekreterare Bilagor: Remissvar yrkesfiskestrategi Fastighetsägarna: Roligaste kommunen Svenskt näringsliv: Företagsamheten i Skåne