KonsumentMakt. Kampen om nätmusiken. Lobbying är gratis. Begravning och standard. Va? Skulle jag vara pirat?

Transkript

1 KonsumentMakt e n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r e t t m a r s Va? Skulle jag vara pirat? Kampen om nätmusiken sidan 4 Lobbying är gratis sidan 12 Begravning och standard sidan 8

2 innehåll ledare 3 Ledare Chipspåsar växer och ansvarskänslan minskar. 4 Digitala rättigheter Musikkonsumenter stäms och skräms för fildelning. 6 Råd & Rön Förhandlingar pågår 7 Bankavgift upprör Betala inte avgift för att använda dina egna pengar! 8 Begravning och standard Grav eller urna? Planera din begravning i förväg. 10 Notiser: Unga berättar på DVD Grönbok om hälsa Barnsäkra tändare Veckans Väckarklockor 12 Lobbying är gratis Så lyfts konsumentfrågorna inför valet. 14 Dagens rätt Hur ser våra luncher ut? Nu ska restaurangerna kartläggas. 15 Vem får årets blåslampa? Ta chansen och nominera din kandidat till årets konsumentpris. 16 Debatt Skämmer vi bort konsumenterna? Digitala pirater. sidan 4 Snart hos Sveriges Konsumentråd? sidan 6 Begravning och standarder. sidan 8 Unga berättar på DVD. sidan 10 Avgift på betalkort. sidan 7 Sveriges Konsumentråd är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumentråd består av 28 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumentråd? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft (tf) jan.bertoft@sverigeskonsumentrad.se Charlotte Hedin (delvis tjänstledigt) charlotte.hedin@sverigeskonsumentrad.se kansli Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumentrad.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig louise.ekstrom@sverigeskonsumentrad.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumentrad.se Jonas Adolfsson, juridisk handläggare jonas.adolfsson@sverigeskonsumentrad.se Medlemsorganisationer ABF Centerkvinnorna Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund KF Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsument Gruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box Stockholm telefon: fax: e-post: info@sverigeskonsumentrad.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Inger Persson Redaktion Louise Ekström Layout Mia Drakenberg typsnitt Frutiger och Minion papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB omslagsbild Stefan Bohlin Distribution Posten AB, B-post. u Storhetsvansinne Debatten om skräpmaten och fetmabomben har gett tydliga resultat. Fullkornspasta och andra hälsoalternativ breder ut sig, inget tillsatt socker har blivit en hederssak och reklamen verkar ha dämpats. Men på många andra håll står det stampar. Om det inte går bakåt. Storhetsvansinnet är ett exempel. Chipspåsarna växer och är nu uppe i som mest ett halvt kilo. Det är klart att det beror på att man vill sälja mer. Psykologin är enkel har man öppnat en stor förpackning tar den slut mycket fortare än om det gällt två mindre förpackningar. Eller ta bioläsken, som vi hade som Veckans väckarklocka för 0en tid sedan. Här är maxstorleken i menyn nu uppe i 1,3 liter, motsvarande 44 sockerbitar. Det finns gott om andra exempel påsar för lösgodis, kakor m m. Vad är allt detta om inte uppmuntran till att äta mer onyttigt? Var finns ansvarskänslan bland producenter och andra? Och ta butikernas ovilja att agera. Det som idag med ett töntigt namn kallas utrymmesmat placeras fortfarande på butikens mest strategiska ställen. Kedjorna har lovat bättring men inget händer. De skyller på att svinnet ökar om godiset flyttar, men det betraktar jag som ett rent svepskäl. Särskilt stora syndare är de nya lågpriskedjorna, där man måste ta sig förbi berg av läsk, snacks och sötsaker innan man når fram till den vanliga maten. Restaurangerna är en annan sektor där mörkret eller i alla fall dunklet härskar. Och där får man ju inte ens reda på vad som finns i maten som bärs in (något vi ska titta närmare på i projektet Lunchvalet ). Hamburgerkedjorna har tagit åt sig av kritiken. Men tittar man på skyltning och menytavlor så är det inget tvivel om vad man egentligen vill sälja Coca Cola. Juice och mjölk ingår inte i lockropen. Politikerna sitter också påfallande stilla i båten. För ett år sedan lanserade Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet 79 punkter för en bättre folkhälsa. Brett, långsiktigt och väl genomtänkt. Men det går tröööögt med genomförandet. Lokalpolitiker verkar tänka på annat än sitt ansvar. Hur kan det finnas en enda skola som fortfarande har en läskautomat innanför väggarna? Och hur är det med skollunchen? Här citerar jag ett mail vi fått: Den bästa reklamen som skräpmaten får är den skolmat som serveras i vissa skolor. Det är ju tillvänjningen till typ: pan-pizza, chicken-nuggets, fiskburgare, pannbiff med mera som sker i skolan. Vi får aldrig kåldolmar, rotmos och rimmat kött, ärtsoppa med mera. Barnen lär sig att tycka om skräpmat, och vi skolpersonal måste hålla god min." Tack för det mailet. Kloka ord. Sveriges Konsumentråd genomför nu ett stort projekt där vi mäter reklam till barn för onyttig mat. Resultaten kommer längre fram i vår. Från industri och handel har hörts mycket storslaget. Mycket har också hänt inte minst i själva produkterna. Vi själva som individer har det yttersta ansvaret för vad vi stoppar i oss, som föräldrar har vi ansvar för barnen. Men industri, handel och politiker har också ett tungt, tungt ansvar att inte stjälpa våra ambitioner, att motarbeta oss. Det handlar inte bara om att erbjuda ett hälsoalternativ utan att ta ett ansvar för allt man gör. Annars blir det bara halvmesyrer och spel för gallerierna. P.S. Det är en spännande tid vi lever i. Snart kommer (hoppas vi) den konsumentpolitiska propositionen. Dessutom förhandlar Sveriges Konsumentråd nu om att överta den klassiska tidningen Råd & Rön. Här i KonsumentMakt tar vi upp det på sidan 6. När detta skrivs är det inte klart, men går allt i lås blir det ett stort lyft för konsumentrörelsen och en möjlighet att utveckla tidningen så att den får mer bett. Vi får all anledning att återkomma till detta. n Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumentråd Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa.

3 digitala rättigheter Vem har rätten på Internet? Den 23 januari släppte det brittiska popbandet Arctic Monkeys sitt debutalbum Whatever People Say I Am, That s What I m Not. En vecka senare stod det klart att skivan var den snabbast säljande debuten någonsin i Storbritannien. Skivbutikspersonal jämför med Beatles- hysterin. Anledningen? Fildelning. Arctic Monkeys debuterade i höstas och är redan ett av Storbritanniens största band. De fyra killarna från Sheffield har på några månader fått en stor publik mycket tack vare spridningen på internet. Arctic Monkeys har gjort sin musik tillgänglig gratis över nätet. På så sätt har de byggt den bas av fans som gick man ur huse när deras skiva släpptes. Samtidigt hävdar de stora skivbolagen att fildelningen förstör deras industri. De kallar digitala musikkonsumenter för pirater och bankrånare, de försöker begränsa konsumenternas musikbruk med kopieringsskydd, och de musikkonsumenter som fildelar stäms eller skräms. Hur går det ihop? Vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm drivs ett forskningsprojekt om musikindustrins motsträviga förhållande till digital distribution. Håkan Selg och Lars-Erik Eriksson är seniorforskare i projektet Music Lessons och de ser inget tydligt samband mellan fildelning och vikande skivförsäljning. De menar att musikindustrins argument är osakliga. I den mån de över huvud taget hänvisar till några undersökningar så redovisar de bara den del av bilden som stödjer deras argument. De är också osakliga i det att de uttalar sig tvärsäkert om effekterna, säger Håkan Selg. Forskarna ser helt andra förklaringar till skivförsäljningens nedåtgående trend och de utesluter inte att den kunde ha varit ännu brantare utan fildelning. De förklaringarna gör dock inget intryck på Ludvig Werner, ordförande för den svenska delen av musikbranschens intresseorganisation IFPI. Den viktiga frågan är inte om fildelningen lett till att skivförsäljningen ökat eller minskat. Fildelning av upphovsrättsskyddat material är olagligt, säger han. Denna legalistiska syn på fildelning har präglat branschens agerande. Flera svenska fildelare har blivit stämda och dömda för brott mot upphovsrättslagen, och musikbranschens PR-kampanjer utmålar fildelningen som en farlig, kriminell verksamhet. de förbisprungna företagen skickar sina advokater på vad som med uppdaterade affärsmodeller borde ha varit deras kunder, skrev forskarna från Music Lessons i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 28 oktober Musikbranschens andra vapen i striden för de rättigheter de tar för givna, utöver advokaterna, är så kallad DRM-teknik. Det innebär att man begränsar dels möjligheten för konsumenter att kopiera musik från inköpta CD-skivor, dels hur man kan lyssna på musik som man lagligt laddat ner från nätet genom att exempelvis kräva att konsumenten har en viss musikspelare. Det är som om det skulle krävas att man hade en Sony-stereo för att man skulle kunna lyssna på skivor från Sony Music. Just Sony har också kritiserats för sina kopieringsskyddade CD-skivor som installerar program på hårddisken när man överför musiken till MP3-format. Efter massiva protester tvingades Sony att överge den formen av kopieringsskydd. Anledningen till det ansträngda läget mellan musikbolagen och deras kunder är att bolagen varit sena med digitala lösningar, så att illegal fildelning hunnit breda ut sig långt innan det dykt upp lagliga alternativ som möter konsumenternas behov. Det håller även Ludvig Werner med om. Men han ser ljust på framtiden: Vi såg en stor ökning av handeln med musik över Internet under Jag tror att det finns en enorm marknad där konsumenter är beredda att betala för digital musik. Håkan Selg och Lars-Erik Eriksson håller med. Men de poängterar att musikbranschen måste gå konsumenterna till mötes. Vi har stött på människor som tar ideologisk ställning mot skivbolagen för att bolagen själva drar nytta av den nya tekniken för att sänka produktions- och distributionskostnader men inte låter konsumenterna ta del av rationaliseringsvinsten. I stället använder de pengarna för att stärka sin marknadsföring av de artister som de tycker att vi ska köpa. Ideologiskt medvetna konsumenter undviker att stödja företag som motverkar dem, säger Håkan Selg. Många konsumenter hörde av sig till Sveriges Konsumentråd efter debattartikeln i Dagens Nyheter den 10 november Jan Lindgren i Enskede var en av dem. Han har beslutat sig för att inte stödja musikindustrin och bojkottar CD-skivor. Jag litar inte längre på dem, på grund av deras kopieringsskydd. Jag vill inte att de installerar program på min dator som jag inte har kontroll över. Jan Lindgren är orolig för att de ska kontrollera vad han gör på sin dator. Och jag vill inte tvingas att installera nya program eller mediespelare. Jag vill själv bestämma vad som ligger på min hårddisk och hur jag lyssnar på musik. Måste inte musikproducenterna få skydda sin upphovsrätt? Jag tycker inte att det ska gå ut över lagliga konsumenter. De borde snarare fundera över att deras metoder får folk att sluta köpa deras produkter. Hur kan musikbranschen skydda sina rättigheter utan att trampa på konsumenterna? Jag tror att de skjuter sig själva i foten när Antipiratbyrån beskriver lagliga konsumenter som bovar och banditer, och när sångaren i Hammerfall jämför piratkopiering med bankrån. Jag skulle vilja att de sålde vanliga MP3-filer över nätet. Jag skulle gärna betala för MP3-filer, även om de finns att kopiera gratis via olagliga kanaler. Det har jag redan gjort många gånger. n mer information: Om forskningsprojektet vid KTH. Konsumentorganisationen BEUC:s kampanjsajt om digitala rättigheter. Musikbranschens syn på fildelning och digitala rättigheter. Text:Sam Sundberg Seminarium 7 mars Vems rätt är viktigast på Internet? Har musik- och filmindustrin rätt att göra som de gör? Sveriges Konsumentrådet och Vi Konsumenter arrangerar ett seminarium i detta högaktuella ämne. Företrädare för Sveriges Konsumentråd, Ifpi, forskningsprojektet Musiclessons och politiska beslutsfattare kommer där att ge sin syn och diskutera frågan. Datum: 7 mars 2006 Tid: kl Lokal: ABF-huset på Sveavägen 41 i Stockholm, Hedén-salen, 4 tr (T-bana Rådmansgatan) Seminariet är öppet för alla. Ingen anmälan krävs. foto: stefan bohlin Digitala musiktermer: MP3 komprimerar musik för digital lagring. MP3-filer kan spelas upp av datorer eller MP3-spelare. DRM står för Digital Rights Management. Musikindustrin använder denna teknik för att skydda sin upphovsrätt men därigenom beskär de också konsumenternas möjlighet att fritt använda den musik de betalat för. IFPI står för International Federation of Phonogram and Videogram Producers och är en internationell intresseorganisation för musikproducenter. De här digitala rättigheterna kräver europeiska konsumenter genom organisationen BEUC: n Rätten till valfrihet, information och kulturell diversitet. n Rätten till teknikneutralitet. n Rätten att dra nytta av tekniska innovationer utan kränkande restriktioner. n Rätten till interoperabilitet mellan innehåll och teknik. n Rätten till integritetsskydd. n Rätten att inte kriminaliseras.

4 ägarbyte Bankavgift En nystart! Fakta om Råd & Rön Råd & Rön är en konsumenttidning för allmänheten med inriktning på tester, praktiska köpråd och bakgrundsartiklar. Svarta listan är en regelbundet återkommande avdelning. Tidningen är helt fri från annonser. Prenumerationspriset är detta år 225 kronor för tio nummer. Få tidskrifter är så kända och respekterade i Sverige som Råd & Rön. Nu förhandlar Sveriges Konsumentråd att överta denna institution för svenska konsumenter. En historisk möjlighet och precis vad vi eftersträvat ända sedan starten i början av 90-talet, summerar Inger Persson, ordförande i Sveriges Konsumentråd. Sedan i höstas förs förhandlingar mellan Konsumentverket och Sveriges Konsumentråd om ett övertagande. Bakgrunden är bland annat verkets flytt till Karlstad. Vid denna tidnings pressläggning är det inte slutförhandlat. Men Inger Persson är optimistisk och tror att tidningen kan bli en nystart för hela konsumentrörelsen. Vi känner en medvind idag på flera fronter, bland annat genom större uppmärksamhet kring våra frågor, vår nya möjlighet att ta in individuella medlemmar och nu chansen att få överta Råd & Rön, säger hon. Det är viktigt för en stark och växande konsumentrörelse att ha en egen tidning. Råd & Rön är en bra tidning som kan bli ännu bättre. Förankringen hos frivilligorganisationerna gör att den kan bli både spetsigare och bredare i sin ämnesbevakning. Samtidigt är det viktigt att slå vakt om alla starka sidor hos tidningen, till exempel testerna. ALLTID PÅ KONSUMENTENS SIDA NR 8 SEPTEMBER 2005 ÅRGÅNG 48 PRIS 33: INGA SKÖTBORD SÄKRA Test av åtta modeller TELEFONFÖRSÄLJNING allt aggressivare LAGA MAT I MIKRON Test av sex ugnar Blöjor 10 modeller testade TEST: Skötbord 4 Blöjor 8 Mikrovågsugnar 28 Luft-luftvärmepumpar 36 I flera månader har förväntningarna varit stora. Dialoger och förhandlingar avlöser varandra. Sveriges Konsumentråd håller i dagsläget på att överta tidningen Råd & Rön. Ett ägarbyte som innebär en konsumentorganisation att räkna med kom det första numret av Råd & Rön, då ett fyrsidigt blad som gavs ut av dåvarande Konsumentinstitutet. När det lades ner 1973 tog Konsumentverket över. Därefter steg upplagan snabbt. Idag har upplagan sjunkit, men ligger på omkring prenumeranter, vilket fortfarande gör den till en av landets största prenumererade facktidningar. Antalet läsare av varje nummer uppskattas till drygt Råd & Rön har en egen webbplats med nyheter, tester och guider som har unika besökare varje månad. Lättare köra etanolbil Foto: Helena Bévengut-Lasson Carina Lundgren är chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen. Även om hon är beredd att pendla till Karlstad är hon positiv till att Råd & Rön får Sveriges Konsumentråd som ägare. Tidningen får en friare roll jämfört med att vara ägd av en statlig myndighet. Bland annat får vi möjlighet att driva kampanjer i viktiga frågor. Förhandlingarna om ett övertagande väntas vara klara under mars. Sveriges Konsumentråd har kallat till ordförandekonferens och extra årsmöte och har gjort ett antal utredningar för att klara ut förutsättningarna. Annonsfria konsumenttidningar av Råd & Röns typ finns i nästan alla europeiska länder, liksom i USA och Australien. Som regel utges de av landets ledande konsumentorganisation och har ofta höga upplagor jämfört med andra prenumererade tidskrifter i landet. Några exempel är Consumer Reports i USA, Which? I Storbritannien, Consumentenbond i Nederländerna, Test i Tyskland, Test Achats i Belgien, Altro Consumo i Italien och Tänk i Danmark. Inom Europa samarbetar tidningarna om gemensamma tester inom organisationen ICRT International Consumer Research & Testing. n Jan Bertoft, generalsekreterare K Veckans Väckarklockor 44 sockerbitar i bioläsk Läsk är en stark bidragande orsak till fetma. Svensken dricker nästan 100 liter sötade drycker per år. Ändå uppmanar SF sina biobesökare storkonsumtion av läsk på sina biografer. Storleken på läsken i de populära popcornmenyerna har ökat från 0,8 till 1,3 liter. En ökning från 26 till 44 sockerbitar. Skärpning SF! Tatueringar för barn? En nyhet inför julen är ett tatueringsset för barn. Med en batteridriven spraypenna får barnen 20 naturtrogna tatueringsschabloner och fem färger. Sveriges Konsumentråd tycker det är olämpligt att utsätta barnens hud för kemikalier som kan ge upphov till allergi och överkänslighet. Jod och flingsalt Jod behövs för att undvika sjukdomar i sköldkörteln, bland annat struma. I Sverige har man tillsatt jod i salt sedan 20-talet och WHO arbetar intensivt för att undvika jodbrist i världen. Livsmedelsindustrin och storhushåll använder inte alltid jodberikat salt vid tillagning av färdiglagad mat. Inte heller det populära flingsaltet innehåller jod. Sveriges Konsumentråd ser en fara i att det jodberikade saltet minskar. Begränsad nytta med varuförsäkringen Den extraförsäkring som butiken erbjuder när du köper ny TV, dator eller tvättmaskin har en begränsad nytta. Priset ligger mellan procent av varans pris. För konsumenten kan denna försäkring vara både onödig och dyr då hemförsäkring, konsumentköplag och garanti kan ge ett tillräckligt skydd. Försäljare ska inte spela på kundernas rädsla och övertala dem att teckna en extraförsäkring för säkerhets skull. Har du tips på Veckans Väckarklocka? Maila info@sverigeskonsumentrad.se eller ring Bankavgift upprör Vi använder betalkort alltmer. Vi konsumenter bidrar till att minska rånrisken för värdetransporter. Och till vinster för bankerna. Ändå tvingas vi betala avgifter Man ska inte betala för att använda sina egna pengar. Ifrågasätt avgiften! Ifrågasätt därför alltid när butiksägaren vill ta ut en avgift. Har de verkligen rätt att göra detta? Prova ett annat betalkort. Annars kan du använda din konsumentmakt och gå till en annan butik, uppmanar Jan Bertoft, generalsekretare. Sveriges Konsumentråd frågar sig om det är rätt att ta ut en avgift vid kortbetalning. Detta har väckt reaktioner både bland medlemmar, kunder och butiksägare. Samma dag som medier uppmärksammade avgiftskraven så stegade vissa personer in i butiker och krävde att få betala varor med mindre belopp utan avgift. Något som inte gillades av butiksägaren Det har ringt både arga butiksägare och privatpersoner som uppmuntrat oss att fortsätta ifrågasätta avgifter. En del medlemmar har framfört synpunkter på att öka tillgängligheten på kortterminalerna, säger Jan Bertoft. Banker uppmanar oss att använda kort för att minska risken för värdetransportrån. Dessutom har finansmarknadsministern Sven-Erik Österberg haft samtal med banker, handeln, myndigheter och intresseorganisationer i december om hur man kan öka kort- och minska kontanthanteringen. Man vill se ökad kortanvändning utan att det blir dyrare för hushållen. Vi kan redan nu se att fler använder kort i stället för kontanter. Mer än vartannat köp sker med kort, säger Thomas Eulau, ansvarig för betalområdet vid Svensk Handel. Och dessa siffror beräknas öka på sikt. Inom tio år kommer ser vi att betydligt fler att välja att betala med kort, kanske så många som 75 procent väljer att betala med kort. Inom vissa bran- foto: scanpix scher är siffran mycket hög redan idag. Detta är en lönsam affär för bankerna. Enligt beräkningar som Dagens Nyheter gjort tjänade bankerna uppskattningsvis 4,3 miljarder kronor i avgifter förra året från handeln. Till detta kommer konsumenternas årsavgifter. Jan Bertoft kommenterar: Att vältra över avgifterna för detta betalningssystem på kunderna är inte bara omoraliskt utan även ologiskt. Vi har ju redan betalat en årsavgift! Ska vi dessutom behöva betala för att använda kortet? Det pågår förhandlingar mellan Svensk Handel och bankerna och representanter från kortterminalerna om kortavgifterna och det förs även diskussioner med leverantörer av kortterminaler. Enligt Thomas Eulau vid Svensk Handel kommer tyder mycket på att avgifterna kommer att sänkas och det finns goda skäl till varför de sänks. Förhandlingarna har varit konstruktiva, inte minst under hela hösten. Så här i slutskedet av förhandlingarna är vi mycket hoppfulla över slutresultatet. n Text: Louise Ekström

5 Standard på begravning Fakta En begravning kostar vanligen till kronor. Då ingår kista, kistdekoration, nödvändiga transporter, annons, ceremoni och enklare förtäring. Tills döden skiljer oss åt Att planera sin egen begravning kan ta emot, men är viktigt att ta itu med. Om inte annat för att undvika konflikter och ovisshet hos anhöriga den dag du är borta. Kostnaden för begravningen står dödsboet för, saknas tillgångar där är kommunen skyldig att hjälpa till. foto: anna karin reimerson Charlotte Reimerson engagerar sig i många olika konsumentfrågor. Bland annat har hon skrivit en skrift om begravningar. Man bör i alla fall bestämma var man vill gravsättas och om man vill kremeras eller gravsättas i kista, säger konsumentupplysaren Charlotte Reimerson som engagerat sig i ämnet. Mitt i sorgearbetet, då man är som svagast, är det samtidigt mängder med saker man måste ta ställning till. Ville mamma verkligen kremeras? Eller föredrog hon jordbegravning? Och ska hon begravas i familjegraven eller här hemma hos oss i stan? När Margareta Sjögrens pappa Sixten, 91 år, gick bort i oktober förra året visste hon tursamt nog det mesta om hur han ville ha det. Elva år tidigare hade de besökt begravningsbyrån tillsammans. Det var när mamma dog, berättar hon. Eftersom pappa var med då och bestämde inför hennes begravning visste jag till stora delar nu hur han själv ville ha det. Det var skönt. Trots de förutsättningarna tillbringade Margareta Sjögren ändå en och en halv timme på begravningsbyrån. Det är så många andra val, säger hon. Så många pärmar att titta i, annonsen, musiken, blommorna. Men det bemötande jag fick var helt enormt, det var ingen stress och jäkt. Personen som hjälpte mig var som klippt och skuren för sitt jobb. Det var professionellt. En sak som hon funderat över för egen del är valet av kista. Hon tycker att många är på tok för avancerade, och väldigt dyra. Jag tänker främst på miljön, att använda kistor av exklusiva träslag känns så onödigt tycker jag. Mig får de gärna lägga i vilken kista som helst när det är dags. Det är just sådana önskemål som är viktiga att förmedla till sina anhöriga. I annat fall kan det bli uppslitande dispyter bland dem som är kvar. Charlotte Reimerson, som författat en skrift om begravningar för Svenska kyrkans församlingsförbund, känner till flera fall där släktingar och närstående bråkat i åratal om vad som ska ske med den som gått bort. Så länge anhöriga inte kan komma överens om kremering eller plats för gravsättningen blir det heller ingen gravsättning, det säger lagen, förklarar hon. Under tiden får mamma eller pappa ligga nedfryst vilket kan bli väldigt dyrt, något som få känner till. Hon poängterar därför vikten av att i förväg berätta om man vill bli kremerad eller jordbegravd i kista och var man vill gravsättas. Det gäller även att i förväg kolla upp om man är välkommen i familjegraven. Även om man inte bryr sig om resten ska man i alla fall bestämma just det, säger hon. En önskan som de anhöriga måste uppfylla. I sin skrift tar hon upp såväl rättigheter, skyldigheter och, framför allt, möjligheter vid begravningar. Det finns hur många möjligheter som helst och få måsten, säger hon. Man har till exempel rätt att vara med vid kremeringen, vilket blir allt vanligare. Man kan sköta mycket själv, skaffa eget bårtäcke, bära kistan, formulera annonsen och hjälpa till i kyrkan. Om man så önskar, behöver man inte ha någon ceremoni alls. Miljötänkandet vid begravningar har ökat, liksom efterfrågan på billiga och enkla kistor. Vissa tycker att det är märkligt att ha en jätteutsmyckad mahognykista, med tjusiga handtag, som ändå ska brännas strax efteråt, säger Charlotte Reimerson. En enkel kista med ett vackert bårtäcke är väl så vackert. Med miljön i fokus vill många också sprida askan i naturen eller i havet. Man kan förbereda även detta genom att kontakta Länsstyrelsen, i det län där spridningen ska ske, för att förvissa sig om möjligheterna. Man kan ta reda på om det är möjligt i dag, men det är först när personen är död som saken kan prövas, förklarar Charlotte Reimerson. De brukar vara tillmötesgående och hjälper till att hitta en annan plats om den man önskar inte är lämplig. Det är ovanligt att begravningsbyråer anmäls till Allmänna reklamationsnämnden eller till branschens egen reklamationsnämnd. De få fall som kommer in bild: Fonus rör oftast bouppteckningar som blivit dyrare än beräknat eller dragit ut på tiden. Men tveka inte att påpeka fel, inte ens under pågående ceremoni, säger Charlotte Reimerson. Kistor kan nämligen förväxlas, det vet alla i branschen. Följande hände i en Stockholmskyrka. En beställd vit kista visade sig vara brun. En av gästerna reagerade modigt och krävde stopp av ceremonin och kontroll av kistkortet, där det står namnet på personen i kistan och aktuell kyrka. Ingenting stämde. I en annan kyrka i Stockholm stod en vit kista som var beställd brun. De hade förväxlats av transportören. Den här gången blev det rätt till slut, säger Charlotte Reimerson. Charlotte Reimerson uppmanar också till extra uppmärksamhet på dödsannonser. Den senaste tiden har hon själv sett både felciterade dikter, felstavningar och olämpliga placeringar intill färgglada bostadsannonser. Det är oerhört nonchalant tycker jag, säger hon. En dödsannons är inte vilken annons som helst. De ska ha en anständig plats och en omsorgsfull korrekturläsning. I skriften Om begravning finns gott om övrig information och även ett formulär att fylla i om egna önskemål. Skriften finns inte till försäljning i bokhandeln, men finns hos den egna församlingen. n Text: Lotta Ringdahl Den som är missnöjd med begravningsbyråns tjänster kan vända sig till konsumentvägledaren i kommunen eller till Allmänna reklamationsnämnden. Sveriges begravningsbyråers förbund har även en egen reklamationsnämnd. Detta har alla rätt till via begravningsavgiften: n Gravplats n Gravsättning n Bisättningslokal för förvaring och visning n Transport av kista från bisättningslokal till begravning, krematorium och begravningsplats n Kremering n Lokal för ceremoni utan religiösa symboler n Skötsel av kyrkogårdens/ begravningsplatsens allmänna ytor Detta bekostas av dödsboet: n Kista och svepning n Kistdekoration n Annonsering n Transport av kista från hem/sjukhus till bisättningslokalen n Begravningsceremoni (gudstjänsten ingår dock via kyrkoavgiften för dem som är medlemmar i Svenska kyrkan) n Urna n Minnesstund n Gravsten n Gravskötsel Källor: Svenska kyrkans Församlingsförbund och SBF, Sveriges begravningsbyråers Förbund Nu finns en ny europeisk standard för begravningstjänster. För svensk del blir det inga större förändringar, här regleras det mesta redan i lag. Efter drygt tre års idogt arbete och många sammankomster har de europeiska representanterna slutligen kommit överens. Den nya standarden talar bland annat om vilka kvalifikationer och utbildning personal på begravningsbyråer ska ha samt vilka tjänster som ingår. Det ska till exempel klart och tydligt framgå för konsumenten vad det kostar och vilka alternativ det finns. I standarden framgår också att personalen ska uppträda etiskt och respektfullt. Syftet med standarden är att garantera en hög kvalitet på begravningstjänster med respekt för den döde och de anhöriga. Len Blomgren från SPF är en av två konsumentrepresentanter som deltagit i arbetet. Han tror dock inte att standarden kommer att ha någon större betydelse för svensk del. Nej, i Sverige sköts det här redan på ett fint sätt, dessutom har vi och övriga Norden det mesta reglerat i lag, säger han. Men jag tycker ändå att det har varit oerhört värdefullt att vi har varit med. Danmark och Sverige var de enda länderna som hade konsumentrepresentanter. Vi fick igenom en hel del, bland annat när det kom kostnader på tal. Men han är övertygad om att standarden kommer att nyttjas även i Sverige. Om inte annat är den viktig som en tankeställare, säger Len Blomgren. Standarden, Funural Services, EN 15017:2005, finns till försäljning på SIS förlag.

6 notiser foto: Lotta Wallén Unga berättar på DVD Ungdomars berättelser och filmer har samlats i ett utbildningsmaterial. Projektet har samarbetat med skolor, arrangerat festivaler, workshops och aktiviteter för att samla in tankar om att vara ung konsument. Det som är unikt med vårt pedagogiska material är att det tar sin utgångspunkt i ungdomars egna berättelser och erfarenheter, säger Lisa Ericson, projektledare för jag:konsument. Ämnena är smart konsumtion, reklam och jämställdhet, miljö och etik. Materialet kan beställas gratis av lärare och pedagoger i Stockholms stad av Konsumentförvaltningen i Stockholms stad. n DMaffia i fiskdisken Kalla Fakta från TV4 avslöjar att ryska fis- ë ketrålare fiskar betydligt över sina torskfiskekvoter. Varje år tas cirka 100 miljoner kilo torsk upp utöver de lagliga kvoterna. Denna illegala torsk är värd många miljarder när den hamnar i affärernas frysdiskar. Kvoterna har Norge och Ryssland kommit fram till i ett avtal. Upp till ton fisk kastas direkt överbord, enligt beräkningar som norska havsforskningsinstitutet gjort. Fiskmängden minskar. Ryssarna anklagar norrmännen. Fiskeminister Ann-Christin Nykvist har nu beslutat om åtgärder för att ta upp frågan internationellt för att komma åt denna brottslighet. n Ingen avgift! Sveriges Konsumentråd har tidigare uppmärksammat de internet-avgifter man får vid köp av biobiljetter. Man ska inte behöva betala för att minska SF:s biljetthantering. Nu har företaget tagit bort dessa avgifter. n Boendet är vanligast De klagomålen som var mest vanliga hos de H kommunala konsumentrådgivarna under förra året var: 1. boendefrågor och hantverkstjänster 2. bilköp och reparationer 3. telefoni- och bredband 4. hemelektronik 5. hem- och hushållsprodukter 6. fritid och resor 7. kläder och skor 8. försäkringar 9. vård och hälsa 10. bank och finans Källa: Konsumentverket BEUC och hälsomärkning Det finns 20-tal olika märkningar för hälsosam mat inom EU. Det är trafikljus, gröna punkter, nyckelhål och mycket annat. För att minska förvirringen och göra det enklare för konsumenterna att välja hälsosamt tar den europeiska konsumentorganisationen BEUC nu initiativ för att få fram en EU-gemensam märkning. Det startar med en diskussionsgrupp med representanter från konsumenter, industri, handel och myndigheter. Gruppen träffas först gången 7 mars och ska vara klara med ett förslag sex månader senare. n Plus och minus i kredit Sveriges Konsumentråd har svarat på Ändrat förslag till nytt konsumentkreditdirektiv. Den ska säkerställa att konsumenterna får tillräcklig förhandsinformation, samt införandet av en obligatorisk ångerrätt på fjorton dagar som tillskrivs konsumenten. Tyvärr har det gjorts avgränsningar av direktivets tillämpningsområde; krediter med ett värde som överstiger euro täcks överhuvudtaget inte, och dessutom lämnas endast ett mycket smalt utrymme för reglering av nya kreditinstrument. n Någon fyller snart 5 år Barnfamiljer får ett ballongvykort med en födelsedagspresent av Hemglass. Det är adresserat till föräldrarna där de hälsas välkommen till Hemglassbilen. Presenten består av en rittavla, glass och massa tips för ett lyckat barnkalas. Sveriges Konsumentråd anser att Hemglass reklam egentligen riktar sig till barnen och utöver ett tryck på föräldrarna. Och att det är obehagligt att det finns en omedveten registrering av barns födelsedagar hos företagen. Första årsmötet Den 25 mars är det första ordinarie årsmötet för Vi Konsumenter medlemsföreningen för de individuella medlemmarna. Mötet hålls på Norra Latin i Stockholm och pågår klockan Förutom val, verksamhetsberättelse och annan formalia kommer det också att ges information om aktuella konsumentfrågor. n : Kunnig konsument via nätet När är jag bunden av ett avtal? Vilka regler gäller för reklamen? Dessa och många andra frågor om konsumenträtt besvaras på den nya webbplatsen Dolceta, som Sveriges Konsumentråd varit med om att ta fram. Dolceta är ett europeiskt projekt som ska ge konsumenterna en chans att bli mer kunniga och medvetna. Idag finns det två kurspaket på nätet ett om konsumenträtt och ett om finansiella tjänster (under utarbetande). Adressen är Klicka på Sverige och sedan på Konsumenträtt. Texterna kan användas som uppslagsbok eller som kurs. Dolceta kan användas både av enskilda och organisationer som ett fritt och flexibelt kursmaterial. Inom ABF planeras ett försök med en studiecirkel under våren. Barnsäkra tändare! Varje år orsakar osäkra tändare 20 bränder med dödlig utgång inom EU. Flera studier visar att barn under fem år som leker med tändare orsakar cirka bränder. Antalet bränder minskas och barns liv skonas om tändare var försedda med en säkerhetsspärr. Trots detta motsätter sig flertalet EU:s medlemsländer ett krav på barnsäkra tändare. Det är helt absurt, säger Jens Henriksson, internationell sekreterare. Sveriges Konsumentråd kräver att svenska handlare föregår med gott exempel och endast säljer barnsäkra tändare. n fick hjälp av konsumentvägledare under förra året. Grönbok om hälsa Europeiska Kommissionens Grönbok är framtagen för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar. Den fokuserar särskilt på barns och ungdomars hälsa. Den har tagit hänsyn till betydelsen av missledande reklam och marknadsföring samt de dåliga kostvanorna hos konsumenter. Detta är ett stort initiativ, men får inte resultera i bara fina ord. Vi ser fram emot konkreta förslag som kan omsättas i praktiken för att minska ohälsan och den ökande fetman i Europa, säger Jan Bertoft, generalsekretare. K REA tar paus Sedan 1999 har REA-redaktionen testat och kritiskt granskat produkter och tjänster. Helt orädda ställer de företagsledare och makthavare mot väggen. På ett nyskapande och underhållande sätt inspirerar de yngre tittare att använda sin konsumentmakt. Nu tar programmet paus ett år för att hitta nya sätt att skildra ungdomars konsumentvärld. Vem tar över REAs funktion att uppmana yngre konsumenter att vara kritiska och inte rädda att hävda sin konsumenträtt? Veckans Väckarklockor Spelprogram lurar TV-tittare Reklamfinansierade TV-kanaler lockar och lurar tittare att ringa in och tävla i olika ordlekar. Orden är oftast så löjligt lätta för att få så många som möjligt att ringa in och delta i tävlingen. Vad som inte tydligt nog framkommer när du ringer är att det kostar 9.90 kronor varje gång du ringer till telefonsvararen och att du måste vara 18 år för att delta. Fel ta ut avgift i butik Banker uppmanar konsumenter att använda kort. Ändå tvingas man ibland att betala en extra avgift vid mindre inköp. Det går stick i stäv mot branschens uppmaning och kan ibland vara ett avtalsbrott. Sveriges Konsumentråd anser att man inte ska behöva betala för att använda sina egna pengar och uppmanar kunder att ifrågasätta avgiften, både i butik och på restaurang. reklam om prinsessor Bli en glittrande prinsessa för bara 29 kronor. Genom att bli medlem i Disney Princess fantastiska sagovärld får dottern varje månad ett prinsesspaket med böcker, kritor och smycken. Reklamen är adresserad till föräldrarna, men utformningen gör att den vänder sig direkt till barnet och att den dessutom bidrar till att i tidig ålder förstärka könsrollerna i samhället

7 Va le t o 6? Politiker mot väggen Sveriges Konsumentråd kommer att ställa politiker mot väggen vad gäller konsumentfrågorna. Nedanstående frågor skickas till alla partier, både på riksnivå och kommunal nivå. Påverka gratis och demokratiskt Det är lättare än någonsin att påverka. Det är valår. Regerings centern info@centerpartiet.se feministiskt initiativ info@feministisktinitiativ.se folkpartiet info@liberal.se kristdemokraterna info@kristdemokraterna.se miljöpartiet info@mp.se moderaterna info@moderat.se socialdemokraterna info@sap.se vänsterpartiet vansterpartiet@riksdagen.se Foto: centern, erik bratthall feministiskt initiativ folkpartiet, susanna asklöf kristdemokraterna miljöpartiet, pekka koskenvoima moderaterna socialdemokraterna vänsterpartiet 12 makten består av flera partier. Politiker söker hjärtefrågor. Folkvalda är tillgängliga. Visst låter det enkelt, men ändå känns det så svårt. Och hur kan man lyfta konsumentfrågorna inför valet? tog kontakt med Patrik Westander. Han är VD på en PR-byrå och arbetar professionellt med politisk påverkan, eller lobbying som det också heter. Det är inte svårt att påverka, betonar han. Alla e-postadresser och telefonnummer till riksdagsledamöterna finns på riksdagens hemsida. Det är bara att kontakta dem och föra fram sin åsikt. Det är inte bara en rättighet, utan borde ses som en demokratisk skyldighet att göra mer än att rösta en gång vart fjärde år. Ordet demokrati återkommer ofta i samtalet. Patrik Westander ser lobbying som ett sätt att främja demokratin. Men tyvärr har inte alla samma möjligheter. Visst är det ett demokratiskt problem att man med pengar kan köpa politiskt inflytande. De som har råd att hålla sig med stora informationsavdelningar eller anlita PR-byråer har enklare att bilda opinion och påverka den politiska makten. Men problemet är inte att de resursstarka lobbar, menar Patrik Westander, utan alla de som inte försöker påverka de politiska besluten. KonsumentMakt Väldigt få personer har lyft luren och ringt en riksdagsledamot eller en journalist, poängterar han. Många fler kan påverka! Och det är inte svårt. Goda argument och ett stort engagemang räcker långt För Westander Publicitet & Påverkan står lobbying och politisk påverkan för 25 procent av verksamheten. Den andra delen är medierelationer. Men hur drar man en skarp gräns mellan dessa områden om uppdraget är opinionsbildning? Det är syftet med uppdraget som avgör. Politisk påverkan sker inte bäst i smyg, utan i samspel med opinionsbildning. För många politiker speglar tidningar, tv och radio verkligheten och det som inte finns i medierna blir inte prioriterat. Men ska medier få ha en sådan på verkan på politiken? Det finns problem både med att enstaka journalister kan få stor makt över opinionsbildningen och att de politiska beslutsprocesserna kan förytligas för att bli medialt anpassade. Men medierna fyller ju också demokratiska funktioner. De granskar makten och ger röst åt alla de som inte kan PR-knepen. Tack vare den svenska öppenheten och tillgängligheten finns det alla förutsättningar att ha många som påverkar. Men innan du tar kontakt bör du ha gått grundligt igenom vad du vill uppnå. Börja med att samla fakta kring sakfrågan. Skriv en kort rapport som lyfter fram alla argument som talar för ditt förslag. Därefter bör du kartlägga vilka politiker och tjänstemän som är ansvariga för din fråga i respektive parti, departement, utskott eller kommun. Hur har de ställt sig i frågan? Sedan är det dags att tänka igenom hur du ska agera Att sätta upp långsiktiga mål och konkreta delmål gör det lättare att nå resultat. Det blir även tydligare när man lyckas och är framgångsrik: Glöm inte att vara tydlig med vem du är och vilka du representerar i kontakter med politiska beslutsfattare! Om inte avsändaren och syftet framgår tydligt kan det upplevas som oseriöst, eller som att du smusslar och går någon annans intressen. har en förmåga att bli undangömda i politiken. Den stora utmaningen blir att synliggöra dem i valet. Vilka råd och tips kan du ge till oss organisationer? Ni har alla chanser att lyckas! Ni har inte ett kommersiellt intresse, driver frågor som berör alla och Konsumentrådet är ju exempelvis den självklara experten. Däremot måste ni tänka på att vara konkreta. Vilka är de viktigaste konkreta Konsumentfrågor sakfrågorna? Vilka politiska beslut vill ni se att politikerna fattar? Tyvärr är det konsumentpolitikens ständiga dilemma att det lätt blir för generellt. ett stort ämnesområde där de breda konsumentfrågorna ingår. Detta är bra utgångsläge, säger Patrik Westander. Det är svårt för en politiker att vara expert på många områden. De är däremot engagerade och på jakt efter de viktigaste sakfrågorna. Om ni serverar dem genomtänkta och angelägna konkreta beslutsförslag med underbyggda argument så är de bara tacksamma! Patrik Westander fortsätter att leverera goda råd: Hitta era kärnfrågor, förtydliga dem och erbjud dessa tillsammans med en lösning. Politiker vill inte bara höra om problemen, utan de vill ha hjälp att se vilka politiska beslut som behöver fattas. Ni behöver inte drämma näven i bordet och göra uppvaktningarna obehagliga för beslutsfattarna. Visa dem i stället hur just er fråga kan hjälpa dem att uppfylla sina vallöften. Då når ni framgång och skapar samtidigt vänner istället för fiender. n Politiker täcker Text: Louise Ekström Westanders PR-handbok kan beställas gratis på e-postadressen pr-handboken@westander.se eller laddas ner från Frågor på riksnivå: n Hur tänker ert parti tillvarata konsumenternas intressen? n I en kommande regering i vilket departement och hos vilken minister hör konsumentfrågorna hemma? n Hur tänker ni tillse att invand- rade svenskar får full tillgång till information och kunskap i konsumentfrågor? n Vad har ert parti för syn på hur marknadsföring riktad till barn ska utformas och vilka regler som ska gälla? n Vad tänker ert parti göra för att konsumtionen ska bli mer hälsosam, ekologiskt hållbar och etiskt försvarbar. n Hur ska ert parti se till att kon- sumenterna får tillgång till säkra, billiga, pålitliga, miljöriktiga och kvalitativt goda allmänna kommunikationer (tåg, buss, flyg etc). n Hur vill ert parti säkerställa att det blir en fungerande konkurrens och ett fullgott konsumentskydd på hela tjänstemarknaden? n Vilken syn har ert parti på ökad konsumentundervisning i grundoch gymnasieskolan? Frågor i kommunalvalet: n Hur ska ert parti säkerställa att alla kommuninvånare får tillgång till prisvärd, hälsosam, miljöanpassad och etiskt producerad mat. n Hur kommer konsumentvägled- ningen i er kommun att utformas om ert parti får inflytande efter valet? 13

8 lunchvalet Äter du medvetet på lunchen? lina tiger Härnström, Reumatikerförbundet: Man får väldigt lite information som lunchgäst. I Stockholm har de blivit bättre på att både servera hälsosam mat och att informera om näringsinnehållet. Men oftast måste jag be personalen byta ut vissa delar för att få en väl sammansatt måltid. Katarina Ahlqvist, Konsumentföreningen väst: Larmrapporter haglar över oss. Jag är tacksam över att få arbeta med konsumentfrågor. Med dessa kunskaper som utgångspunkt och ett lustfyllt förhållande till att äta gott, så försöker jag kombinera mina veckans val i lunchrestaurangerna. Elisabeth Rooth Eriksson, Hushållnings Sällskapens förbund: Det är hopplöst att få information från personalen kring ursprung och näringsinnehåll. Även de restauranger som serverar näringsrik bra borde lyfta fram sig själva bättre. Christine blomgren, Sveriges Konsumentråd: Det är svårt att få tillräckligt med information på lunchrestauranger. Jag måste ofta fråga och inte alltid vet de svaret... Dagens rätt kan lätt bli fel Kan man äta nyttigt på lunchen? Får man tillräckligt med information? Och hur är det med etiken och miljön? Vi matas med information om hur viktigt det är med att äta lagad mat, till lunch och middag. Men hur ser våra luncher ut? Hur är våra möjligheter att göra medvetna val vid lunchtid i våra butiker och på restauranger? Under våren kommer *Matvalet att kartlägga hur lunchgäster uppfattar situationen i lunchrestauranger. Tidigare har arbetsgruppen arbetat undersökt hur kunder uppfattar det att handla i butiker. Nu är det dags för lunchen. Det gäller att skapa bättre förutsättningar för konsumenter att kunna välja mat på restauranger och i matsalar, säger Jan Bertoft, generalsekretare vid Sveriges Konsumentråd. Lunchvalet är en fortsättning på det arbete som Matvalet arbetar med. Men vi kommer inte att släppa ögonen på handeln och butikerna, poängterar Jan Bertoft. Vi planerar att följa upp en del av de förslag som kommit fram under vårt seminarium. Även denna gång är tanken med projektet är att se hur information och märkning ser ut inom hälsa, ursprung, miljö och etik. Undersökningen genomförs under våren. n Syftet med *Matvalet: n göra det enklare för konsumenterna att kunna välja mat enligt sina värderingar n följa och påverka livsmedelsmarknadens utveckling mot transparens och mångfald n synliggöra och ta aktiv del av rådande debatt ur ett konsumentperspektiv n arbeta för en hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Text: Louise Ekström *Matvalet är ett samarbete mellan Sveriges Konsumentråd, Svenska Naturskyddsföreningen, Centrum för Folkhälsa vid Stockholms läns landsting och Svenskt Sigill. foto: inge johansen/scanpix illustration: jan olsson Vem får årets blåslampa? Nu är det dags att nominera. Vem vill du ska få Sveriges Konsumentråds utmärkelse? Vi vill gärna ha dina förslag på kandidater och en motivering till varför han eller hon förtjänar priset. Förra året vann föreningen och märkningssystemet KRAV. Motiveringen var att KRAV gör det lättare för konsumenter att välja och ta ställning. De har fått fart på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle och har agerat som en nödvändig blåslampa. Priset delas ut till en person, organisation eller ett företag som på ett utmärkt och nyskapande sätt slagit vakt om konsumenternas intressen. Tidigare vinnare har varit Marit Paulsen för hennes insatser att påverka EU-parlamentets beslut i en mer konsumentvänlig riktning. Även Hushållningssällskapens matkonsulter har fått pris för sitt långsiktiga utbildningarbete, speciellt projektet Matstart, där småbarnsföräldrar lärde sig att laga egen barnmat. Konsumentpriset består av en blåslampa för att symbolisera att pristagaren är en aktör som sätter fart på, ställer krav på och ökar kraften i konsumentarbetet. Dessutom får pristagaren kronor. n Prioriterade frågor Konsumentfrågorna är många och området är stort. Därför prioriterar Sveriges Konsumentråd under 2006 några områden som är extra viktiga. Förbättrad hälsa med särskild inriktning på övervikt samt sundare kostvanor för barn och äldre. Marknadsföring särskilt i etiska frågor som reklam till barn och olika former av dold reklam. Konsumentlagstiftning upprätthålla nivån och bredden på konsumentskyddet vid revisionen av EU:s gemensamma lagstiftning på området. Skicka in dina förslag på kandidater till: Sveriges Konsumentråd, Box 855, Stockholm eller e-posta till info@sverigeskonsumentrad.se Tjänster bred konsumentjänstlag och förbättrat konsumentskydd för allmännyttiga tjänster,finansiella tjänster, resor m m. Standardisering stärk konsumentinflytandet, särskilt i frågor som gäller tjänster, säkerhet och tillgänglighet för alla. Etiskt och socialt ansvar stärk företagens ansvar för arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, djuretik m m. Hållbar utveckling hur konsumenterna kan bidra till minskad miljöpåverkan, vilket bland annat inbegriper arbete med EU-regler om kemikalier. Kunskapsuppbyggnad utsatta konsumentgrupper, särskilt med avseende på språk och kulturell mångfald, under Mångkulturåret blåslampan 14 15

9 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm debatt U Dags att väcka konsumenten? Konsumenterna i dagens allt mer komplicerade samhälle har det inte lätt. Det enorma utbudet av produkter och tjänster lanseras med hjälp av sofistikerad reklam. Ofta riktas reklamen på ett listigt och medvetet sätt till specifika, utvalda grupper. Inte ens barnen lämnas utanför i denna ständiga strävan att tjäna pengar. Det vore väl ganska självklart att konsumenterna skulle försöka värja sig? Till exempel genom att skapa föreningar eller organisera sig till någon form av motoffensiv? Detta verkar inte ske i någon större omfattning. I västra delen av landet skapades dock i början av 90-talet Konsumentrådet i Väst med ett upptagningsområde på cirka personer. Verksamheten har inriktats på en mängd olika områden för att påverka till konsumenternas bästa. Allt från komplexa och höga biljettpriser på våra tåg eller långsam utbyggnad av vägnätet i västsverige till livsmedelsprisernas eventuella koppling till kvaliteten, GMO-begreppet eller vad KRAV egentligen innebär. I syfte att påverka och/eller utbilda konsumenterna har Konsumentrådet i Väst arrangerat en mängd olika föredrag i de mest skilda ämnen. Deltagande i mässor har skett regelbundet med samma syfte till konsumentens bästa. Att dessutom göra organisationen känd för ökad kontakt har varit en medveten strävan. Trots ganska välbesökta möten har det inte märkts någon ökad aktivitet från normalkonsumentens sida. Ingen hör egentligen av sig för att påpeka något som man borde reagera på! Innebär detta att vi kan driva vad som helst utan egentliga motreaktioner? Att fokusera på och ägna kraft åt rätta frågor i den mångfald av konsumentområden, som vi möter, är inte lätt. I ett försök att undvika toppstyrning bad vi för ett par år sedan om de olika folkrörelsernas syn på vad Konsumentrådet i Väst borde koncentrera sina begränsade resurser på. Trots upprepade påstötningar om svar på tre olika områden i prioriterad ordning, inkom endast ett enda svar från en av organisationerna. Man ville vi skulle koncentrera oss på en flyttning av transporterat gods från landsväg till tåg och sjöväg i vårt fall Trollhätte kanal och Vänern. I övrigt var det tyst. Kanske kan detta bero på att konsumenterna känner ganska stor trygghet trots allt? Vi har hittills i vårt välorganiserade land blivit invaggade i förvissningen om att någon annan tänker åt mig och tar hand om problemen. Jag tänker på Konsumentverket, Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Hälsoskyddsinstitutet, Smittskyddsinstitutet, SVA, SBL Listan på centrala statliga verk kan göras lång alla till konsumentens skydd och förebyggande av problem. Skulle det trots allt gå fel ja då vänder man sig till kommunens konsumentvägledare som finns i de allra flesta kommuner. I varje kommun finns dessutom en miljö-och hälsoskyddsnämnd för kontroll av livsmedel som saluförs till de aningslösa men väl omhuldade konsumenterna. Kanske omhuldas konsumenterna så mycket att de somnar in? Att de inte tar ansvar för sina egna val? Det är dags att vakna! Upptäck dina organisationer som verkar för dig. Herbert Lundström, ordförande, Konsumentrådet i Väst