Dnr: Detaljplan för del av VIST 10:2 m fl Gniaviksvägen Vist industriområde Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Transkript

1 Dnr: Detaljplan för del av VIST 10:2 m fl Gniaviksvägen Vist industriområde Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 november 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

2 ANTAGANDEHANDLING Dnr: Detaljplan för del av VIST 10:2 m fl Gniaviksvägen Vist industriområde Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enligt 5 kap 28 PBL PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: plankarta med bestämmelser, skala 1:2000 planbeskrivning genomförandebeskrivning PLANENS SYFTE Planen syftar till att ge plats för fler mindre industriföretag som ej är arealkrävande. PLANDATA Läge och areal Vist industriområde ligger ca 4 km norr om Ulricehamns centrum. Planområdet ligger med Ätran till öster och Industrivägen till väster. Norr om området finns kvarteret Svarvaren och söder om ligger kvarteret Borren. Planområdets areal är ca 6,5 ha. Markägoförhållanden Kvarteren Borren 1, 2, Hammaren 2, Hyveln 1, 2, 3, 4 och 5 är i privat ägo. Fastigheten Vist 10:2 ägs av kommunen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsliga planer Översiktsplanen för Ulricehamns kommun, Översiktsplan 2001, antogs av kommunfullmäktige den 21 februari I planen anges bland annat att en ny fördjupning ska tas fram över Ulricehamn. 2(6)

3 Vist industriområde ingår i kommundelsplanen för Ulricehamn Timmele, vilken antogs av kommunfullmäktige den 18 december Gällande detaljplaner För planområdet gäller detaljplaner antagna den 2 december 1998 samt den 25 juli Enligt gällande planer är marken främst avsedd för industriändamål. J= Industriåndamål Ep= Pumpstation Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Riksintressen Planområdet ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården, KP 49, Ätrans dalgång och naturvården, NP42, Ätradalen. Riksintresse från naturvårdssynpunkt. Ätran rinner huvudsakligen genom ett varierat jordbrukslandskap. Ätrans dalgång norr om Ulricehamn är unik genom sin mångfald av geomorfologiska former som på ett tydligt och obrutet sätt speglar isavsmältningens förlopp och landskapets utveckling. Området präglas helt av en mäktig dalfyllnad av finsediment (sand och mo) avsatta i en issjö. Ätran har i dalfyllnaden skurit ut en erosionsdal med meanderslingor och avsnörda korvsjöar. Riksintresse från kulturmiljövårdssynpunkt Ätradalen utgör länets fornlämningstätaste område. På platåer och höjdryggar utmed Ätran finns fornlämningar representerade från samtliga förhistoriska perioder i form av boplatser från stenåldern, gravar, fossil åkermark, runstenar etc. Kulturlandskapet består även av betade marker som på flera platser uppvisar lång brukarkontinuitet. Planområdet ligger utanför Ätrans meandrande lopp och berör delvis strandskyddsområdet. Den befintliga uppvuxna tallskogen, som planområdet består av, skall bibehållas inom det föreslagna området för Natur. Härigenom skapas en buffert mot det känsliga området närmast Ätran. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresseområdena för natur- och kulturmiljövård. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Planområdet består av relativt plan mark. Växtligheten består huvudsakligen av uppvuxen tallskog. Strandskydd Utmed Ätran är strandskyddsområdet 100 meter. Det berörs delvis i planområdet. Den del av planområdet som ligger inom strandskyddsområdet är utlagt som naturområde (allmän plats). 3(6)

4 Det är viktigt att inga hinder i form av staket eller dylikt tillkommer inom strandskyddat område. Bebyggelse Planförslaget redovisar en förlängning av Svarvaregatan och Gniaviksvägen samt en ny gata parallellt med Gniaviksvägen. I och med detta kan området ta emot fler mindre arealkrävande industrier. Gniaviksvägens förbindelse ut mot Industrivägen tas bort. Det innebär att marken som var avsatt för lokalgatan nu kan tillföras kv Hammaren eller kv Borren i samband med en fastighetsreglering. Ett nytt kvarter bildas öster ut mellan den nya gatan och naturmarken ned mot Ätran. Från landskapsbildssynpunkt är det viktigt att en vegetationsridå sparas åt öster mot Ätrans dalgång med dess meandrande flöde och dess korvsjöar. Tillgänglighet Verksamhetsområdet är relativt plant vilket ger förutsättningar för god tillgänglighet i den yttre miljön. Gator och trafik Planområdet trafikmatas via Industrivägen, Svarvaregatan och Gniaviksvägen. Gator och infarter till fastigheter bör vara öppna för god sikt och förses med ordentlig belysning för att begränsa brottslighet som exempelvis inbrottsstöld. Gång- och cykeltrafikanter Oskyddade trafikanter, fotgängare och cyklister kan ta sig till och från industriområdet via gång- och cykelvägen, den gamla banvallen, vilken löper parallellt med Industrivägen. Under 2007 kommer en gc-väg att byggas norr om kv Fräsen. Det innebär en ny förbindelse mellan banvallen och Industrivägen. Kollektivtrafik Ulricehamns Omnibus AB trafikerar industriområdet under vardagar med tre turer från Ulricehamn till Vist industriområde på förmiddagen och tre turer från Vist industriområde till Ulricehamn på eftermiddagen. Det finns ingen speciell busshållplats på industriområdet utan bussen stannar där folk vill gå på, eller av. På industriområdet kör bussen från Bjättlundavägen in på Industrivägen Svarvarevägen Gniaviksvägen Industrivägen, sen ut på Bjättlundavägen igen. Se illustrationskartan här bredvid. 4(6)

5 Bruksväg Fastighetsägare till Timmele 1:18 och 2:11 har rätt till utfart på naturmark för att kunna ta sig till och från sina fastigheter. Parkering Parkeringsbehovet tillgodoses inom kvartersmark. Geotekniska förhållanden Enligt en tidigare utförd översiktlig geotekniska undersökning (K-KONSULT ) består grunden av fast lagrad sand till stora djup. Den befintliga slänten ner mot Ätran är stabil och någon risk för skred föreligger inte. Byggbarheten är god. Industribyggnader i 1-2 plan kan grundläggas direkt i mark efter att humus borttagits. Särskild grundundersökning vid nybyggnad inom området skall utföras i anslutning till kommande bygglovprövning. Radon Jordlagren inom Ulricehamn klassas som normalriskområde där lokal högradonmark kan förekomma. Nya byggnader inom området bör utföras med en radonskyddande konstruktion. Teknisk försörjning Vatten- och spillvattenanslutningar liksom el och bredband erhålls genom anslutning till befintliga ledningssystem. Dagvatten föreslås infiltreras direkt på varje fastighet eller omhändertas via befintliga eller nya diken och dammar (utjämningsmagasin). Jordlagren består huvudsakligen av sand vilket innebär att infiltrationsmöjligheterna inom området är goda. Vid exploatering av området bör hårdgjorda ytor därför minimeras. Verksamhetsområdets uppvärmning får utredas för varje enskild nyetablering av företag. Anslutning till fjärrvärmeanläggningen som finns på industriområdet kan vara ett alternativ. Energibehovet skall minimeras och förnyelsebar energi och processvärme skall så långt möjligt utnyttjas. Elförbrukningen skall minimeras genom att effektiv utrustning installeras. Kompostering och källsortering av avfall skall ordnas för verksamheterna inom området. STÖRNINGAR Buller I och med nyetableringar kommer transporterna att öka något och det kommer att få viss betydelse för bullersituationen utanför och inne i lokalerna. Buller från fläktar och kompressorer får inte överstiga rekommenderade riktvärden. Industriverksamheten får heller inte vara störande för omgivningen. Gällande riktvärden för buller utomhus för industriverksamhet får ej överstiga ekvivalentnivå 60 dba dagtid, 55 dba kvällstid och maxnivå 50 dba nattetid. Närmaste bostäder finns på ett avstånd av drygt 600 m från planområdet. 5(6)

6 MILJÖKVALITETSNORMER I dagsläget finns miljökvalitetsnormer för en rad ämnen; kvävedioxid, svaveldioxid, bly, kolmonoxid, bensen, ozon samt partiklar. Ingen av dessa normer förväntas överskridas i Ulricehamn. De mätningar som är gjorda visar att kvävedioxid och bensen är de ämnen som vi har de högsta halterna av jämfört med normen. Vi följer upp detta med mätningar och beräkningar. Hur vi ligger till när det gäller små partiklar, PM 10, och ozon är i dag oklart varför mätningar och beräkningar kan komma att krävas. Skulle en miljökvalitetsnorm överskridas är man skyldig att upprätta en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemen. Ytterligare industrier inom detaljplanen påverkar inte dessa förhållanden nämnvärt. KONSEKVENSBESKRIVNING Gniaviksvägen tappar kontakt med Industrivägen vilket innebär att all angöring österut i etapp II sker via Svarvaregatan. Fler industrier kan etableras, vilket innebär ett något större trafikflöde, men detta medför troligtvis inte någon större förändring. I och med denna planändring får området en större möjlighet att ta emot nya industrietableringar av skilda dignitet. För att markägarna till fastigheterna Timmele 1:18 och 2:11 ska kunna tas sig till och från sina fastigheter får bruksväg utföras på naturmark. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Ann Stockzelius Planingenjör 6(6)

7

8 Detaljplan för del av Dnr VIST 10:2 m fl Gniaviksvägen Vist industriområde Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enligt 5 kap 28 PBL SÄRSKILT UTLÅTANDE Detaljplan för del av VIST 10:2 m fl Gniaviksvägen har varit föremål för samråd enligt 5 kap 28 PBL under tiden 15 sept 13 okt Handlingar och underrättelse har sänts till berörda sakägare, kommunala och statliga myndigheter och organ. Handlingarna har varit tillgängliga för påseende i stadshusets utställningshall, på Höjdgatan 3, samt på kommunens hemsida, under samrådstiden. Under samrådstiden har sju skrivelser inkommit till miljö- och samhällsbyggnadskontoret, samt att en markägare besökte kontoret och framförde sina synpunkter. De åtta yttrandena sammanfattas och kommenteras nedan. KOMMUNALA NÄMNDER, STYRELSER OCH BOLAG 1. Kommunstyrelsen Tillstyrker planförslaget. 2. Ulricehamns Energi AB U-område, av en bredd på 5 m, behöver tillskapas för underjordiska ledningar inom kvartersmark utmed Svarvaregatans förlängning österut i norra delen, liksom på ömse sidor utmed den nya lokalgatan öster om kv Hyveln, från norr till söder. I området mellan Industrivägen och Gniaviksvägen vilket idag är gatumark ska avtal upprättas gällande befintliga ledningar. I detta avtal regleras överbyggnadssträckans längd till 80 meter. Kommentar: I område runt kv Hyveln och utmed det nya kvarterets västra sida, där det är mark som ej får bebyggas, prickmark, läggs även in område för underjordiska ledningar, u-område. Genomförandebeskrivningen kompletteras med att avtal gällande befintliga ledningar ska upprättas. 1(3)

9 STATLIGA VERK OCH MYNDIGHETER 3. Länsstyrelsen Bedömer att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Planen är inte av sådan art att den kan komma att medföra betydande miljöpåverkan. Det är viktigt att inga hinder i form av staket eller dylikt tillkommer inom strandskyddat område. Kommentar: Beaktas. 4. Vägverket För att vägverket ska ha möjlighet att fullt ut ta ställning till planförslaget behöver kommunen beskriva möjligheterna till arbetspendling till området. Hur kan oskyddade trafikanter ta sig till området och hur är området försörjt med kollektivtrafik. Kommentar: Planhandlingarna kompletteras med information om kollektivtrafiken och hur oskyddade trafikanter tar sig till och från området. 5. Lantmäteriet Hyveln 5 som bildades saknas i uppräkningen av fastigheter inom området. Ulricehamns kommun har lagfart på fastigheten men den är såld till Jörgen Persson Skogsentreprenad AB. Det är lämpligt att man i planförslaget tar ställning till namn på det nya kvarteret. Hur är utfarten till Timmele 1:18 säkerställd? Befintliga ledningar, vilka finns i den del av Gniaviksvägen som övergår till kvartersmark ägs av Ulricehamns kommun och är fast egendom tillhörande Vist 10:2. Vid försäljning av marken följer de med och rätten att nyttja ledningarna regleras med servitutsavtal, men om Ulricehamns Energi AB ska fortsätta äga ledningarna krävs att ledningsrätt bildas. Fastighetsförteckningen innehåller ingen redovisning av rättigheter inom planområdet. Enl PBL 5 kap 19 ska fastighetsförteckningen förutom fastigheter redovisa innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt med vilket menas servitut och nyttjanderätter. Kommentar: Handlingarna och grundkartan kompletteras med det nya kvarteret Hyveln 5. I genomförandebeskrivningen under fastighetsrättsliga frågor ges förslag till ett nytt kvartersnamn. Texten Bruksväg för omgivande mark får utföras på naturmark finns med på plankartan. Planhandlingarna kompletteras med ett förtydligande. Under rubriken fastighetsrättsliga frågor i genomförandebeskrivningen införs texten rätten till ledningarna regleras med ledningsrätt alternativt servitut. 2(3)

10 6. Polismyndigheten Gator och infarter till fastigheter bör vara öppna för god sikt och förses med ordentlig belysning för att begränsa brottslighet som exempelvis inbrottsstöld. Kommentar: Beaktas. ÖVRIGA 7. Telia Sonera Inget att erinra. 8. Christer Thorné, ägare till fastighet Timmele 2:11 I samband med ett besök på miljö- och samhällsbyggnadskontoret framfördes åsikter om att planförslaget inte får försämra hans möjligheter att komma till och från sin fastighet och att det säkras i planen. Kommentar: Texten Bruksväg för omgivande mark får utföras på naturmark finns med på plankartan. Planhandlingarna kompletteras med ett förtydligande. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Ann Stockzelius Planingenjör 3(3)

11 Sid 1(2) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Dnr VIST 10:2 m fl Gniaviksvägen Vist industriområde Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enligt 5 kap 28 PBL GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen syftar till att belysa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska frågor och åtgärder som krävs för att detaljplanen skall kunna genomföras. Den har ingen rättsverkan. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd: sept 2006 Antagande: november 2006 Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år och gäller efter det att planens antagande vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Ulricehamns Energi AB är huvudman för det allmänna vatten- och avloppsnätet, fjärrvärme, el och bredband i anslutning till fastigheterna. Ulricehamns kommun är huvudman för gator och allmän platsmark inom planområdet och i anslutning till planområdet. Bolaget ovan svarar såsom entreprenör för drift och underhåll av gator och allmän plats. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastigheten Vist 10:2 ägs av kommunen. Kvarteren Borren 1, 2, Hammaren 2, Hyveln 1, 2, 3, 4 och 5 är i privat ägo. Lantmäteriförrättning i form av fastighetsreglering och avstyckningar kommer att göras i samband med försäljning av fastigheter.

12 Sid 2(2) Kvarteret Hammaren kan utvidgas åt söder och innefatta hela kvarteret Borren, eller tvärt om, i och med att del av Gniaviksvägen tas bort och ändras till kvartersmark. Det nybildade kvarteret öster om den nya lokalgatan kan förslagsvis få namnet kvarteret Sågen. Befintliga ledningar, liksom eventuella nytillkommande ledningar läggs inom mark som skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar (u-område). Rätten till ledningarna regleras med ledningsrätt alternativt servitut / avtal. EKONOMISKA FRÅGOR Utgifter för planens genomförande utgörs av kostnader för utbyggnad av nya gator och gång- och cykelväg. Dessa kostnader tas ut i samband med exploateringen av området. Kommunens kostnader för administration, kartframställning, upprättande av planförslag etc tas upp i form av planavgift. Denna avgift erläggs i samband med ansökan om bygglov. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Ann Stockzelius Planingenjör

13 Dnr LAGA KRAFT Detaljplan för del av VIST 10:2 m fl Gniaviksvägen, Vist industriområde, i Ulricehamn har antagits av Miljö- och byggnämnden Länsstyrelsen har den 10 januari 2007 beslutat, enl 12 kap 2,att inte pröva kommunens antagandebeslut gällande rubricerad detaljplan. Inga överklagande har inkommit till länsstyrelsens rättsenhet under besvärstiden. Rubricerad detaljplan har därmed vunnit laga kraft den 10 januari Ann Stockzelius Planingenjör