SÅ KAN BRUKSORTERNA BLOMSTRA. sänkta. jobbpaket. arbetsgivar- för fler. avgifter. företag. förstärkt. investeraravdrag. lärlingsutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÅ KAN BRUKSORTERNA BLOMSTRA. sänkta. jobbpaket. arbetsgivar- för fler. avgifter. företag. förstärkt. investeraravdrag. lärlingsutbildning"

Transkript

1 SÅ KAN BRUKSORTERNA BLOMSTRA jobbpaket för fler sänkta förstärkt investeraravdrag arbetsgivar- avgifter företag lärlingsutbildning

2 SÅ KAN BRUKSORTERNA BLOMSTRA PROBLEMBILD Trots en stark ekonomisk utveckling i Sverige finns en tudelning mellan städer med stark privat tjänstesektor och orter beroende av exportindustrier som drabbats av den globala krisen, så kallade bruksorter. Med en förstärkt ekonomisk politik med jobbfokus, nationellt och lokalt, skulle dessa orter få chansen att komma ikapp. RAPPORTEN För att belysa potentialen har WSP Analys fått i uppdrag att räkna på hur många jobb som skulle kunna skapas i Sveriges bruksorter. De ekonometriska beräkningarna visar att nya jobb (beroende på jämförelsegrunden) skulle kunna skapas i bruksorterna om deras näringsliv gavs möjlighet att uppnå sin fulla potential. Även med den snävaste jämförelsen finns potential på tusentals jobb i bruksorter, med skattade potentialer på hundratals nya jobb på orter som Bengtsfors (477 jobb), Degerfors (309) och Hultsfred (312 jobb). Analysen visar också att bruksorterna har haft en god produktivitetsutveckling och konkurrenskraft i sina industrier. Problemet är att när dessa industrier rationaliserat bort arbetskraft har inte nya företag trätt in i de gamlas ställe. CENTERPARTIETS REFORMAGENDA FÖR BRUKSORTERNA För att svara på bruksorternas problem föreslår Centerpartiet en reformagenda, med åtgärder med särskild betydelse för bruksorter. Den gamla socialdemokratiska politiken med höga skatter, bidrag och subventioner har inte vänt situationen i bruksorterna. Centerpartiet vill därför utveckla Alliansens arbetslinje till en jobbskaparlinje. Här lyfts förslag med särskild bäring på bruksorter: Sänkta arbetsgivaravgifter för små och nystartade företag Ta bort den andra sjuklöneveckan för de mindre företagen Regelförenkling och minskat uppgiftslämnande Snabbare tillståndsgivning för nyetablering och byggande Förstärkt lärlingsutbildning och yrkesintroduktionsavtal Reformerad Arbetsförmedling och jobbpeng Mer entreprenörskapsinriktning i skolan och UF-företagande Fler platser på yrkeshögskolan Investeraravdrag Sänkt skatt på personaloptioner och förbättrade kreditgarantier Slopad fastighetsskatt för tomma lokaler på landsbygden Sälj statliga bolag och investera i infrastruktur Sammantaget kan detta åtgärdspaket frigöra möjligheterna för att starta och utveckla nya företag och därmed skapa den potential på tiotusentals jobb i bruksorterna som studien belyser. 1

3 Bakgrund Sverige lyfts ofta fram som ett föregångsland som klarat finanskrisen bra. Tack vare stabila statsfinanser och reformer som jobbskatteavdrag, RUT-avdrag och sänkt restaurangmoms har sysselsättningen ökat med över personer sedan 2006 och bidragsberoendet minskat lika mycket, trots finanskris och eurokris. Men samtidigt motsvarar utanförskapet, mätt som beroendet av bidrag som huvudsaklig försörjning, fortfarande över personer 1, en alldeles för hög siffra. Den långa krisen har drabbat Sverige ojämnt. Jobben i privat tjänstesektor har fortsatt att skapas tack vare god inhemsk efterfrågan, vilket gjort att stora tjänsteorienterade städer klarat sig förhållandevis bra. Samtidigt har sysselsättningen i exportindustrin fallit när den internationella konjunkturen varit svag i över fem års tid 2. Exportindustrin har fortfarande inte återhämtat sig. Det har i synnerhet drabbat små orter beroende av en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare, det vi ofta kallar bruksorter. Dessa orter var sårbara redan tidigare, efter decennier av politik som inte fokuserat på skapandet av nya jobb i nya företag, utan ofta satt de större industriernas villkor framför de mindre och växande företagens. Som WSP:s analys visar har produktiviteten och tillväxten i företagen i bruksorterna varit god, de har klarat den internationella konkurrensen bra. Problemet är att i takt med den ökade produktiviteten har antalet arbetstillfällen minskat. För få nya företag har trätt in i de gamlas ställe för att ta vara på kompetensen hos dem som friställts i industrin och för att fånga upp nya generationer av arbetssökande. små och växande företag har stått för nästan 9 av 10 nya arbetstillfällen under krisåren nya jobb skulle kunna skapas i bruksorterna aspx 2 Se bland annat SCB Nationalräkenskaperna: Sysselsättningen i varuproduktion (industri) har minskat med 5,8% mellan 2008 och 2010, medan sysselsättningen i privat tjänstesektor har ökat med 2,1%. och SCB Företagsdatabasen: Antal anställda i varuproducerande företag har minskat med 11,5% mellan 2008 och Sysselsättningen inom företag inom andra branscher har ökat. 2

4 Sysselsättningsproblemen har orsakat både utflyttning, sociala problem och psykisk ohälsa. Flera studier pekar på sambandet mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa 3. Detta har i sin tur skapat en växande grogrund för missnöjespolitik och populism. Tillsammans utgör bruksorterna Sveriges outnyttjade potential. Varje kommun har såväl ett eget ansvar som den bästa kunskapen om vilka insatser som krävs för ett förbättrat näringslivsklimat, men behöver ges luft under vingarna. Om rikspolitiken kunde skapa möjligheter för dessa kommuner i deras strävan att förnya sitt näringsliv och bredda företagsbasen skulle många arbetstillfällen kunna skapas. WSP har i sin rapport Bruksorter med potential kartlagt hur stor potentialen är räknat i antalet jobb och tillväxt om bruksorterna ges förutsättningar att komma ikapp de kommuner som antingen breddat sig eller inte är beroende av ett fåtal industrier. Här beskrivs kort deras beräkningar, med alla de begränsningar en kvantitativ analys har. En lista illustrerar hur många jobb, med de mest försiktiga beräkningarna, respektive kommun har potential för. Framförallt beskrivs vår åtgärdslista för att rikspolitiken fullt ut ska understödja dessa kommuner när de försöker att bredda och stärka sitt näringsliv. 3 Se bland annat Arbetslöshet och psykisk ohälsa två kohortstudier, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2011:17; Arbetslöshet och hälsa en kunskapsöversikt, Urban Janlert,

5 WSP:S ANALYS AV BRUKSORTERNAS JOBBPOTENTIAL De 50 bruksorter som ligger till grund för denna analys har identifierats utifrån följande faktorer: en stor andel av den sysselsatta dagbefolkningen är sysselsatt inom industrin de sysselsatta är koncentrerade till ett fåtal större arbetsgivare kommunens marknadspotential ska vara begränsad Som framgår av figuren nedan har de identifierade kommunerna en relativt god geografisk spridning med en viss koncentration till Bergslagen, östra Småland, norra Bohuslän/ Dalsland samt över Norrland. Analysen har utförts i flera steg. Först ställs frågan vilken tillväxtpotential bruksorterna har såsom bruksorter, därefter görs en bredare jämförelse mellan bruksorterna och de mest framgångsrika landsbygdskommunerna (kommuner med begränsad marknadstillgång). Därefter breddas definitionen av bruksorter till sådana som har något bättre tillgång till marknadspotential, och en jämförelse görs utifrån detta. Sist studeras särskilt fem kommuner som ofta anses vara typiska bruksorter (Landskrona, Olofström, Trollhättan, Uddevalla, och Åtvidaberg ), men som inte fångats upp av den inledande ekonometriska analysen eftersom de ligger för nära befolkningscentra. Analysen av bruksorternas potential har baserats på en ekonometrisk studie där den årliga tillväxten i kommunens lönesumma förklaras av ett antal strukturella/exogena faktorer: marknadspotential, utbildningsnivå, arbetskraftens ålderssammansättning, lönesummans tillväxt i riket samt förekomsten av funktionella samband över riksgräns. Skillnaden mellan den tillväxt som kan 4

6 förklaras av de exogena faktorerna och den faktiska utvecklingen blir ett mått på outnyttjad potential. För detaljer i beräkningarna se underlagsrapporten Bruksorter med potential 4. Sammantaget har de 31 bruksorterna som haft svagast utveckling en sammanlagd outnyttjad potential såsom bruksorter (alltså om de inte förändrar sin näringslivsstruktur) om 1,7 miljarder kronor i lönesumma (mätt i 2010 års termer) eller 6000 arbetstillfällen. 5 4 Bruksorter med potential, Englén Wigren,

7 I nästa steg jämförs kommunerna med utvecklingen i samtliga kommuner med begränsad marknadspotential, landsbygdskommuner, som ligger långt från största befolknings- och näringslivscentra. Om bruksorterna kunnat utnyttja sin potential i lika stor utsträckning som de framgångsrika landsbygdskommunerna hade vinsten i jobb varit avsevärt större. Lönesumman hade varit 7,4 miljarder kronor högre, motsvarande en jobbpotential på jobb. I nästa steg läggs kommuner till på listan av bruksorter som har lite bättre marknadstillgång, alltså inte ligger lika avsides, men i övrigt är lika beroende av en eller ett fåtal större industrier (här kommer till exempel Åtvidaberg och Olofström med). Då växer den förlorade potentialen jämfört med de mest framgångsrika kommunerna till 11,5 miljarder i lönesumma motsvarande cirka jobb. Sist men inte minst analyseras separat fem klassiska bruksorter som i de initiala beräkningarna inte definierats som bruksorter eftersom de geografiskt ligger relativt nära marknader (utöver nämnda Åtvidaberg och Olofström, dessutom Landskrona, Trollhättan och Uddevalla). Hade dessa fem kommuner levt upp till sin fulla potential hade den sammantagna lönesumman år 2010 varit cirka 3 miljarder högre, motsvarande cirka arbetstillfällen. Beroende på definition kan alltså arbetstillfällen skapas i bruksorterna om de får möjlighet att fullt ut utnyttja sin potential, varav även om de skulle förbli inom bruksortsparadigmet, det vill säga fortsatt beroende av enskilda industrier. Det avgörande blir då vilken politik som på bästa sätt frambringar denna potential och underlättar för jobb och företagande i hela landet. 6

8 centerpartiets reformer för fler företag i hela landet Sveriges jobbpolitik är halvfärdig. Under Alliansens tid vid makten har vi gjort mycket för att öka incitamenten för att arbeta, men det är lika viktigt att stimulera efterfrågan och underlätta för dem som skapar jobben, företagen. Nu måste vi fokusera på att underlätta entreprenörskap och företagande så att fler jobb skapas. Det behövs därför en ny nationell politik som stärker förutsättningarna för nya företag på bruksorterna. En reformagenda som sätter fokus på strukturreformer, på företagens kostnader för att anställa; att förbättra tillgången på kapital; att stärka kompetensförsörjningen och en utbyggd infrastruktur. vi måste fokusera på att underlätta entreprenörskap och företagande så att fler jobb skapas Centerpartiets nationella reformagenda stärker förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag i Sveriges bruksorter. Sänkta kostnader och mindre regelkrångel När nya, små och växande företag ska skapa sig en marknad på mindre orter, inte minst bruksorter, spelar kostnaderna för att anställa en avgörande roll på marginalen. Därför bör insatserna för att stärka efterfrågan på arbete inrikta sig på små och växande företag, som stått för nästan 9 av 10 nya arbetstillfällen under krisåren 5. Sänkta arbetsgivaravgifter för små och nystartade företag Eftersom sysselsättningseffekterna av sänkta arbetsgivaravgifter främst syns i ett ökat nyföretagande och utveckling av befintliga företag skulle detta få särskilt stort genomslag på bruksorter som domineras av en eller ett fåtal arbetsgivare 6. Små företag är särskilt känsliga i startskedet och när de ska nå en kritisk massa av anställda. Vi vill därför prioritera en sänkning av arbetsgivaravgifterna riktade till mindre företag och specifikt till mindre växande företag. Ta bort den andra sjuklöneveckan för de mindre företagen För mindre företag är sjuklöneansvaret med dess icke-kalkylerbara kostnader en hämsko vid nyanställning. Samtidigt har arbetsgivaren starka incitament att hålla nere sjukfrånvaron eftersom den slår direkt mot produktionen, vare sig det är varor eller tjänster. Framförallt för mindre företag i en expansionsfas skulle minskat sjuklöneansvar få stor betydelse för nyanställningen. Vi vill slopa sjuklöneveckan för företag med en lönesumma motsvarande 50 anställda. 7 5 Företagarna (2012) Småföretagen draglok i 20 år 6 Bennmarker, Mellander, Öckert (2008) Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen, IFAU Rapport 2008:16

9 Regelförenkling och minskat uppgiftslämnande Höga administrativa kostnader drabbar särskilt de små och växande företagen som ska fokusera på sina affärer, inte överbelastas med uppgiftsinlämning till myndigheter. En dörr in är en elektronisk tjänst med syfte att reducera den administrativa bördan för företagen och underlätta kontakten med myndigheterna. I stället för att behöva uppge information om företaget och dess verksamhet vid varje myndighetskontakt ska detta som regel bara behöva lämnas en gång och till ett ställe. Snabbare tillståndsgivning för nyetablering och byggande Många företag i bruksorter är tillverkande företag som kräver lokaler och stora ytor. Att bygga och bygga ut kan bli onödigt dyrt och krångligt när handläggningstider och miljöprövningar drar ut på tiden. Därför vill vi införa en tidsgaranti och en tydlig prioritering för kommuner och länsstyrelser som handlägger dessa prövningar och tillstånd. Snabbare väg till jobb och yrkeskunnande Alldeles för många ungdomar står idag utanför arbetsmarknaden, hårdast drabbade är unga med låg utbildning i bruksorter. I synnerhet på orter med fallande sysselsättning är det avgörande med sänkta trösklar och höjd kompetens. På mindre industridominerade orter, där många elever går ut skolan utan godkända betyg, behövs både förstärkt teoretisk och praktisk utbildning. Yrkeskunskap från skola och högskola ska kunna kombineras med möjligheten att lära på jobbet. Alla dessa vägar måste prövas och komplettera varandra. Förstärkt lärlingsutbildning Trots en hög arbetslöshet i bruksorterna har företagen svårt att hitta rätt kompetens. Norge och Tyskland har hanterat problematiken med kompetensförsörjning yrkeskunskap från skola och högskola ska kunna kombineras med möjligheten att lära på jobbet genom lärlingssystem. I Tyskland har lärlingsutbildningen haft stora effekter på ungdomars inträde på arbetsmarknaden och har hög status. I Sverige har vi sedan några år lärlingsutbildning i liten skala med svagt intresse både från presumtiva lärlingar och från företagen. En anledning till det låga intresset är att vi i Sverige talar om lärlingsutbildningen som en insats för elever som är skoltrötta eller lågpresterande. I Tyskland talar man inte om lärlingsutbildningen som en åtgärd för svaga grupper, därigenom lockas elever med olika förutsättningar och bakgrunder gemensamt till utbildningar där kvaliteten garanteras. Detta bidrar till att företagen är mer positivt inställda till att ta emot lärlingar. 8

10 För att skapa incitament för företagen att anställa lärlingar föreslår vi att den del av statsbidraget som kan fördelas till företagen fördubblas från dagens kronor till kronor per lärlingselev. För att förstärka ungdomars incitament att söka vill vi också se över möjligheten att lärlingarna får en ersättning från Arbetsförmedlingen som motsvarar dagens aktivitetsersättning. I nästa steg bör vi utreda möjligheterna att införa ett eftergymnasialt lärlingssystem likt den tyska modellen, där kopplingen till arbetsmarknaden blir tydligare. Ett led i detta är att lärlingarna anställs av företagen i anställningsformer reglerade i kollektivavtal. Företagen tar gemensamt med staten ansvar för lärlingssystemets finansiering, kvalitet, krav och gesällbrev och det finns en direkt koppling från framgångsrikt genomförd lärlingsutbildning till anställning. Yrkesintroduktionsavtal Generellt på arbetsmarknaden, och specifikt på bruksorterna, finns ett behov av att lära på jobbet, både för unga och andra som ännu inte trätt in på arbetsmarknaden. Lärlingssystemen ska ses som en vidareutveckling och ett komplement till regeringens genomförande av centerförslaget om yrkesintroduktionsavtal. Förslaget om yrkesintroduktionsanställningar är en av fack och arbetsgivare överenskommen anställningsform varvat med utbildning. Det innebär att staten genom sänkta arbetsgivaravgifter och handledarstöd möjliggör för företagen att ge en anställd under 26 år kompletterande utbildning. Tanken är att underlätta övergången från utbildning till anställning för unga människor. Idén är att personer som lär sig ett nytt yrke på arbetsplatsen inte kan gå in på ordinarie ingångslön under läroperioden utan det krävs en introduktionslön. Det ger också fler chanser till ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsavtalen bör i nästa steg breddas till fler grupper med behov till att lära ett nytt yrke på arbetsplatsen, som långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformerad Arbetsförmedling och jobbpeng Matchningen har försämrats i Sverige samtidigt som få småföretag har förtroende för Arbetsförmedlingen. Endast ett av sexton småföretag använder sig av Arbetsförmedlingen för att rekrytera. I synnerhet på bruksorter krävs lokal anpassning och nya initiativ från ideell och privat sektor för att ljuta nytt liv i arbetsförmedlingen, såsom också prövats på orter som Trollhättan och Södertälje. Vi vill reformera Arbetsförmedlingen, öppna upp för fler aktörer och införa en jobbpeng där den arbetssökande själv får möjlighet att välja arbetsförmedlare. Genom en konkurrensutsättning av dagens arbetsförmedling, likt skolpengen, skapas fler arbetsförmed- 9

11 lingar och därmed fler vägar till kontakt och jobb. En och samma arbetsförmedlare kan inte ha överblick över hela arbetsmarknaden och alla resurser kan inte finnas på alla förmedlingar. Med större valfrihet inom arbetsförmedling finns starkare drivkrafter för specialisering utifrån lokala och regionala förutsättningar, inte minst att nischa sig på olika branscher. Det kan få avgörande betydelse för bruksorternas förmåga till omställning och att ta till vara på kompetens som frigörs vid rationaliseringar i stora företag. Mer entreprenörskapsinriktning i skolan och UF-företagande Enskilda industriföretags dominans kan på vissa orter leda till att få unga tror att eget företagande är realistiskt eller ens möjligt. Därför vill vi, i synnerhet på små orter, stärka entreprenöriella förhållningssätt till kunskap och lärande under hela grundskoleutbildningen. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Vi vill exempelvis att möjligheten att driva UF-företag ska finnas för alla elever som vill då undersökningar visar att 24 % av dem som genomgått Ung Företagsamhets koncept UF-företagande senare i livet startat ett eget företag. 7 Fler platser på Yrkeshögskolan Även utbildningssystemets fokus på yrkeskunnande bör förstärkas genom Yrkeshögskolan, som ofta blir en resurs för det lokala näringslivet genom att uppmuntra till flexibilitet och skapa fokus på individens och företagens behov. Yrkeshögskolan har 24 % av dem som genomgått Ung Företagsamhets koncept UF-företagande senare i livet startat ett eget företag visat bra resultat, inte minst på mindre orter och bruksorter. I budgetpropositionen för 2013 anslås en tillfällig förstärkning på platser. Vi vill se ytterligare förstärkningar

12 Fler investeringar och bättre infrastruktur Det är inte alltid lätt att hitta kapital till investeringar på bruksorter, dominerade av ett större företag, med ägare ofta på distans. Därför är det viktigt att kunna mobilisera och uppmuntra den investeringsvilja som finns för nya företag, lokalt och nationellt. Kunskap och erfarenhet om framgångsrikt ägande och investeringar är i sig värdefullt för mindre orter. Kapital från personer på orten, med anknytning till orten, måste i högre utsträckning kunna investeras på orten. Det personliga, engagerade ägandet är en förutsättning för drivkraften att förändra, förbättra och att skapa värden som kan föras över till nästa generation. Investeraravdrag Centerpartiet har länge arbetat för att skattebefria privata investeringar för privatpersoner. I sommar hoppas regeringen få godkänt från EU för att genomföra investeraravdraget som ger upp till mindre skatt för den som investerar upp till 1,3 miljoner. Detta kan få betydelse för att mobilisera privat kapital med anknytning till bruksorter och för att på plats utveckla växande småföretag. Sänkt skatt på personaloptioner Fler som jobbar i företaget ska kunna omvandla sin arbetsinsats till kapital i företaget, genom reformering av skatt på personaloptioner. Det är viktigt att gynna och uppmuntra det aktiva, direkta, arbetande och personliga ägandet, som i det svenska skattesystemet länge missgynnats jämfört med passivt och institutionellt ägande. Genom att knyta medarbetare till företagets ägande möjliggörs också en breddning av entreprenörskapet och generationsskiften i företag underlättas. Personaloptioner är särskilt viktiga för snabbväxande företag, som stått för huvuddelen av sysselsättningsökningen under 2000-talet. Om fler snabbväxande företag kan utvecklas på mindre orter, bland annat som spinn-offs på kunskap i ortens större företag, ökar möjligheten att skapa nya jobb. Genom att ändra beskattningen för personaloptioner i innovativa kunskapsföretag skapas möjligheter att konkurrera om kompetensen och bolagen kan stanna i Sverige och inte tvingas flytta. Förbättrade kreditgarantier Möjligheterna till statliga kreditgarantier för byggande på gles- och landsbygd förbättrades 2012, men är fortfarande inte tillräckligt effektiva och det finns fortfarande betydande svårigheter för den som köper eller vill bygga hus på landsbygden. Förutsättningarna för gles- och landsbygdsboende måste förbättras, i synnerhet för unga människor och potentiella inflyttare från andra delar av landet eller från andra länder. För att bidra till detta bör dagens kreditgarantier effektiviseras så att de mer ändamålsenligt bidrar till utveckling på 11

13 landsbygden. Viktigt är att vi tittar på hur villkor och informationsspridning utformas så att ett förändrat och utökat system ska kunna få genomslag. Slopad fastighetsskatt för tomma lokaler på landsbygden Många fastigheter som tidigare har använts för kommersiellt eller industriellt syfte i Sveriges bruksorter står idag oanvända. I många fall står de i förfall. Det kan vara allt från den gamla matbutiken till det nedlagda bruket. Idag saknas tyvärr ofta, men inte alltid, en drivkraft för att nyttja dessa fastigheter. Vårt förslag är att de som rustar upp fastigheter som stått oanvända i mer än ett år får dra av upprustningskostnaden mot fastighetsskatten i upp till tio år (motsvarande avskrivningen på upprustningen). På så sätt skapas ett extra incitament för entreprenörer och företagare att rusta upp fastigheter som annars förfaller, i syfte att använda dessa i sitt företagande. I Kanada har ett liknande system använts, med kraftiga reduceringar av fastighetsskatten för oanvända kommersiella och industriella fastigheter. 8 I Sverige finns goda exempel på eldsjälar som tagit över oanvända lokaler och skapat nya företag med nya jobb som följd. 9 Genom ett system med skatterabatt på tomma industriella och kommersiella lokaler kan skattesystemet underlätta för människor och företag som vill nyttja befintliga, men idag inte fullt ut användbara, lokaler för näringsverksamhet. Sälj statliga bolag och investera i infrastruktur Många bruksorter behöver förstärkta kommunikationer till sina marknader. Samtidigt har de offentliga investeringarna minskat som andel av BNP under en lång tid, med ett trendbrott först under nuvarande regering. Mer kapital behöver mobiliseras för projekt med samhällsekonomisk nytta. Vi vill framöver prioritera förstärkta infrastrukturinvesteringar framför statligt ägande. Sedan tidigare har regeringen mandat från riksdagen att minska eller helt avyttra ägandet i Nordea Bank AB, SAS AB, Aktiebolaget Svensk Exportkredit och Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Bolagen som i dagsläget finns på försäljningslistan för den här mandatperioden har ett värde på omkring 100 miljarder. Andra företag som med fördel kan säljas till privata ägare är SBAB och TeliaSonera. Vi anser att Sverige bättre använder sina gemensamma resurser genom att bygga nya vägar, järnvägar och stärka bredbandsnätet på mindre orter än att flyga flygplan, sälja mobilabonnemang och låna ut pengar till bostäder

14 BRUKSORTENS FRAMTID SKAPAS NU Utgångsläget är gott. WSP:s rapport och andra studier visar med tydlighet att bilden av bruksorten och landsbygdens avfolkning och tillväxt inte är så mörk som tidningsrubriker ibland gör gällande. Potentialen är stor. Urbanisering har tilltagit i styrka. Men flyttströmmarna från land till stad har inte medfört att den ekonomiska utvecklingen på landsbygden avstannat. Mellan 2000 och 2010 växte sysselsättningen med tvåsiffriga tal på landsbygden trots att befolkningstillväxten var negativ. Även antalet arbetsställen växte under samma period. Därtill var tillväxten i befolkningen med högre utbildning högre i landsbygdskommuner än i stadskommuner. 10 Alla företag kan inte, och bör inte ligga i städer och tätort. Tvärtom har landsbygden en rad komparativa fördelar. Närheten till råvarorna, Alla företag kan inte, och bör inte, ligga i städer och tätort låga lokalhyror, starkt lokalt engagemang, ett lägre löneläge och lägre markpriser är bara några exempel. Även tjänstesektorn har stor potential. Landsbygdens roll i en kunskapsbaserad ekonomi handlar i stor utsträckning om att erbjuda en attraktiv produktionsmiljö för näringar som drar nytta av landsbygdens resurser och låga lokalkostnader. Många orter i Sverige kämpar hårt mot utflyttning och därmed minskade skatteintäkter. När företag lägger ner och människor flyttar minskar ofta skatteintäkterna vilket leder till en negativ spiral. Men det finns goda exempel på bruksorter som gått emot strömmen. Dessa ska vi lära av. Men den nationella politiken behöver hjälpa till för att ge alla Sveriges bruksorter skjuts framåt. Ge dem möjligheten att utnyttja sin fulla potential. Centerpartiet vill flytta mer makt närmare medborgarna, och stärka regioner och kommuner i Sverige. Därför är starkare regioner och kommuner, med ökat ansvar och befogenheter, grunden för en bra politik. Dessa beslutsnivåer är naturligtvis avgörande för att framgångsrikt vända utvecklingen. Men en mer jobbvänlig nationell politik är en god grund att stå på. Centerpartiets mål är inte att så många som möjligt ska bo på landsbygden, eller bo kvar i bruksorter. Vårt mål är att politiken ska vara så möjlighetsskapande att människor kan välja att flytta eller bo kvar, inte få sina livsmöjligheter begränsade genom att tvingas flytta från mindre orter på grund av skatter, regler och utformningen av statliga insatser. Endast en omläggning till en nationell jobbskaparpolitik, där företagande och entreprenörskap ges förutsättningar att skapa jobben, kan hjälpa bruksorterna Jordbruksverket, Arbete och liv på landsbygden Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin, Rapport 2012:19, Jordbruksverket, Företagandet på landsbygden - Stad eller land, gör det någon skillnad? Rapport 2009:2

15

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben Det första jobbet Campingars betydelse för ungdomsjobben 1 Inledning Få saker är så viktiga i livet som det första jobbet. Det första jobbet ger viktiga erfarenheter och referenser när man sedan ska söka

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Finansiering av förslagen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas.

Finansiering av förslagen sker i huvudsak genom att flera typer av skatteplanering stoppas. Promemoria 2008-09-08 Bättre villkor för företagande och konkurrens För att möta Sveriges utmaningar kommer Alliansregeringen i samband med höstens budgetproposition att lägga fram nya förslag för att

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes med webbenkäter mellan den 12-17 augusti 2010 av Hero Kommunikation AB. Undersökningen gjordes

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden

Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2565 av Annie Lööf m.fl. (C) Öppna dörren till arbetsmarknaden Sammanfattning Idag har över 340 000 fler människor ett jobb att gå till än när alliansregeringen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

GASELLVALET 2013-09-24

GASELLVALET 2013-09-24 GASELLVALET 2013-09-24 Varför behöver Sverige fler Gaseller? Nu börjar årets Gasellsäsong där Dagens Industri sammanställer och delar ut priser till några av Sveriges snabbast växande företag. Sedan förra

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter

Läs mer

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi?

Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? Maj 2012 Lotta Olsson Lotta Finstorp Rapport: Jobben måste bli fler Hur gör vi? 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 JOBBEN MÅSTE BLI FLER HUR GÖR VI?... 5 HUR MÅR SVENSK ARBETSMARKNAD?...

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 FÄRDPLAN MED SIKTE PÅ 2018 Alliansen presenterar fyra olika budgetar i höst Vi genomför en gemensam alliansutvärdering Vi formar ett äntringskansli inför regeringsskifte

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Har vi råd med arbete?

Har vi råd med arbete? Har vi råd med arbete? 1. Kraftigt ökad efterfrågan av arbetskraft genom sänkta skatter och arbetsgivareavgifter 2. Kraftigt ökat utbud av arbetskraft genom anställningsstöd och nedskärningar i t.ex. A-kassa

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 Vägvalet: Fler eller färre jobb? En politik som sätter människan i centrum måste fokusera på jobben.

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Kronoberg Växjö 2011-11-17 Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg Socialdemokraterna i Kronoberg Liedbergsgatan 31 352 32 Växjö T: 0470-711 772 F: 0470-711 782 www.socialdemokraterna.se/kronoberg Ojämn arbetsmarknad

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté):

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Stora behov av kompetensutveckling och utbildning Behoven av kompetensutveckling och utbildning är stora och växande. För individen handlar det om

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Fler jobb färre i bidrag. Näringslivsutveckling i områden med hög arbetslöshet

Fler jobb färre i bidrag. Näringslivsutveckling i områden med hög arbetslöshet Fler jobb färre i bidrag Näringslivsutveckling i områden med hög arbetslöshet Uppdrag till (s)-arbetsgrupp Främja näringsliv, öka ekonomisk aktivitet och stärka sysselsättningen i områden med hög arbetslöshet.

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Global konkurrenskraft, välfärd och regional kraftsamling. Ett underlag till SKL och Indelningskommittén

Global konkurrenskraft, välfärd och regional kraftsamling. Ett underlag till SKL och Indelningskommittén Global konkurrenskraft, välfärd och regional kraftsamling Ett underlag till SKL och Indelningskommittén A. Samband näringsliv - välfärd Den goda cirkeln Globalisering och att klara den globala konkurrensen

Läs mer

Malmö 13/9 Ann Öberg, chefekonom

Malmö 13/9 Ann Öberg, chefekonom Malmö 13/9 Ann Öberg, chefekonom Vilka reformer behöver företagen? Vilka reformer kommer i regeringens budget? - 80% till hushållen, 10% till företagen Har Sverige behov av reformer? - Det ekonomiska läget,

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)

Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8) Stockholm 2016-06-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.sf@regeringskansliet.se s. registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande; Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Reformtrycket i Almedalen 2013

Reformtrycket i Almedalen 2013 Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Småföretagen bäst på integration

Småföretagen bäst på integration Småföretagen bäst på integration Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Att upprätthålla välfärden kräver invandring... 4 Potential att öka utlandsföddas sysselsättning... 5 Små

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Validering för kompetens?

Validering för kompetens? Validering för kompetens? 2016-11-25 Nils Karlson, vd, docent Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se Projektet Kompetens för tillväxt 2012-2017 http://ratio.se/projekt/kompetens-for-tillvaxt/

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer