SÅ KAN BRUKSORTERNA BLOMSTRA. sänkta. jobbpaket. arbetsgivar- för fler. avgifter. företag. förstärkt. investeraravdrag. lärlingsutbildning

Transkript

1 SÅ KAN BRUKSORTERNA BLOMSTRA jobbpaket för fler sänkta förstärkt investeraravdrag arbetsgivar- avgifter företag lärlingsutbildning

2 SÅ KAN BRUKSORTERNA BLOMSTRA PROBLEMBILD Trots en stark ekonomisk utveckling i Sverige finns en tudelning mellan städer med stark privat tjänstesektor och orter beroende av exportindustrier som drabbats av den globala krisen, så kallade bruksorter. Med en förstärkt ekonomisk politik med jobbfokus, nationellt och lokalt, skulle dessa orter få chansen att komma ikapp. RAPPORTEN För att belysa potentialen har WSP Analys fått i uppdrag att räkna på hur många jobb som skulle kunna skapas i Sveriges bruksorter. De ekonometriska beräkningarna visar att nya jobb (beroende på jämförelsegrunden) skulle kunna skapas i bruksorterna om deras näringsliv gavs möjlighet att uppnå sin fulla potential. Även med den snävaste jämförelsen finns potential på tusentals jobb i bruksorter, med skattade potentialer på hundratals nya jobb på orter som Bengtsfors (477 jobb), Degerfors (309) och Hultsfred (312 jobb). Analysen visar också att bruksorterna har haft en god produktivitetsutveckling och konkurrenskraft i sina industrier. Problemet är att när dessa industrier rationaliserat bort arbetskraft har inte nya företag trätt in i de gamlas ställe. CENTERPARTIETS REFORMAGENDA FÖR BRUKSORTERNA För att svara på bruksorternas problem föreslår Centerpartiet en reformagenda, med åtgärder med särskild betydelse för bruksorter. Den gamla socialdemokratiska politiken med höga skatter, bidrag och subventioner har inte vänt situationen i bruksorterna. Centerpartiet vill därför utveckla Alliansens arbetslinje till en jobbskaparlinje. Här lyfts förslag med särskild bäring på bruksorter: Sänkta arbetsgivaravgifter för små och nystartade företag Ta bort den andra sjuklöneveckan för de mindre företagen Regelförenkling och minskat uppgiftslämnande Snabbare tillståndsgivning för nyetablering och byggande Förstärkt lärlingsutbildning och yrkesintroduktionsavtal Reformerad Arbetsförmedling och jobbpeng Mer entreprenörskapsinriktning i skolan och UF-företagande Fler platser på yrkeshögskolan Investeraravdrag Sänkt skatt på personaloptioner och förbättrade kreditgarantier Slopad fastighetsskatt för tomma lokaler på landsbygden Sälj statliga bolag och investera i infrastruktur Sammantaget kan detta åtgärdspaket frigöra möjligheterna för att starta och utveckla nya företag och därmed skapa den potential på tiotusentals jobb i bruksorterna som studien belyser. 1

3 Bakgrund Sverige lyfts ofta fram som ett föregångsland som klarat finanskrisen bra. Tack vare stabila statsfinanser och reformer som jobbskatteavdrag, RUT-avdrag och sänkt restaurangmoms har sysselsättningen ökat med över personer sedan 2006 och bidragsberoendet minskat lika mycket, trots finanskris och eurokris. Men samtidigt motsvarar utanförskapet, mätt som beroendet av bidrag som huvudsaklig försörjning, fortfarande över personer 1, en alldeles för hög siffra. Den långa krisen har drabbat Sverige ojämnt. Jobben i privat tjänstesektor har fortsatt att skapas tack vare god inhemsk efterfrågan, vilket gjort att stora tjänsteorienterade städer klarat sig förhållandevis bra. Samtidigt har sysselsättningen i exportindustrin fallit när den internationella konjunkturen varit svag i över fem års tid 2. Exportindustrin har fortfarande inte återhämtat sig. Det har i synnerhet drabbat små orter beroende av en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare, det vi ofta kallar bruksorter. Dessa orter var sårbara redan tidigare, efter decennier av politik som inte fokuserat på skapandet av nya jobb i nya företag, utan ofta satt de större industriernas villkor framför de mindre och växande företagens. Som WSP:s analys visar har produktiviteten och tillväxten i företagen i bruksorterna varit god, de har klarat den internationella konkurrensen bra. Problemet är att i takt med den ökade produktiviteten har antalet arbetstillfällen minskat. För få nya företag har trätt in i de gamlas ställe för att ta vara på kompetensen hos dem som friställts i industrin och för att fånga upp nya generationer av arbetssökande. små och växande företag har stått för nästan 9 av 10 nya arbetstillfällen under krisåren nya jobb skulle kunna skapas i bruksorterna aspx 2 Se bland annat SCB Nationalräkenskaperna: Sysselsättningen i varuproduktion (industri) har minskat med 5,8% mellan 2008 och 2010, medan sysselsättningen i privat tjänstesektor har ökat med 2,1%. och SCB Företagsdatabasen: Antal anställda i varuproducerande företag har minskat med 11,5% mellan 2008 och Sysselsättningen inom företag inom andra branscher har ökat. 2

4 Sysselsättningsproblemen har orsakat både utflyttning, sociala problem och psykisk ohälsa. Flera studier pekar på sambandet mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa 3. Detta har i sin tur skapat en växande grogrund för missnöjespolitik och populism. Tillsammans utgör bruksorterna Sveriges outnyttjade potential. Varje kommun har såväl ett eget ansvar som den bästa kunskapen om vilka insatser som krävs för ett förbättrat näringslivsklimat, men behöver ges luft under vingarna. Om rikspolitiken kunde skapa möjligheter för dessa kommuner i deras strävan att förnya sitt näringsliv och bredda företagsbasen skulle många arbetstillfällen kunna skapas. WSP har i sin rapport Bruksorter med potential kartlagt hur stor potentialen är räknat i antalet jobb och tillväxt om bruksorterna ges förutsättningar att komma ikapp de kommuner som antingen breddat sig eller inte är beroende av ett fåtal industrier. Här beskrivs kort deras beräkningar, med alla de begränsningar en kvantitativ analys har. En lista illustrerar hur många jobb, med de mest försiktiga beräkningarna, respektive kommun har potential för. Framförallt beskrivs vår åtgärdslista för att rikspolitiken fullt ut ska understödja dessa kommuner när de försöker att bredda och stärka sitt näringsliv. 3 Se bland annat Arbetslöshet och psykisk ohälsa två kohortstudier, Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2011:17; Arbetslöshet och hälsa en kunskapsöversikt, Urban Janlert,

5 WSP:S ANALYS AV BRUKSORTERNAS JOBBPOTENTIAL De 50 bruksorter som ligger till grund för denna analys har identifierats utifrån följande faktorer: en stor andel av den sysselsatta dagbefolkningen är sysselsatt inom industrin de sysselsatta är koncentrerade till ett fåtal större arbetsgivare kommunens marknadspotential ska vara begränsad Som framgår av figuren nedan har de identifierade kommunerna en relativt god geografisk spridning med en viss koncentration till Bergslagen, östra Småland, norra Bohuslän/ Dalsland samt över Norrland. Analysen har utförts i flera steg. Först ställs frågan vilken tillväxtpotential bruksorterna har såsom bruksorter, därefter görs en bredare jämförelse mellan bruksorterna och de mest framgångsrika landsbygdskommunerna (kommuner med begränsad marknadstillgång). Därefter breddas definitionen av bruksorter till sådana som har något bättre tillgång till marknadspotential, och en jämförelse görs utifrån detta. Sist studeras särskilt fem kommuner som ofta anses vara typiska bruksorter (Landskrona, Olofström, Trollhättan, Uddevalla, och Åtvidaberg ), men som inte fångats upp av den inledande ekonometriska analysen eftersom de ligger för nära befolkningscentra. Analysen av bruksorternas potential har baserats på en ekonometrisk studie där den årliga tillväxten i kommunens lönesumma förklaras av ett antal strukturella/exogena faktorer: marknadspotential, utbildningsnivå, arbetskraftens ålderssammansättning, lönesummans tillväxt i riket samt förekomsten av funktionella samband över riksgräns. Skillnaden mellan den tillväxt som kan 4

6 förklaras av de exogena faktorerna och den faktiska utvecklingen blir ett mått på outnyttjad potential. För detaljer i beräkningarna se underlagsrapporten Bruksorter med potential 4. Sammantaget har de 31 bruksorterna som haft svagast utveckling en sammanlagd outnyttjad potential såsom bruksorter (alltså om de inte förändrar sin näringslivsstruktur) om 1,7 miljarder kronor i lönesumma (mätt i 2010 års termer) eller 6000 arbetstillfällen. 5 4 Bruksorter med potential, Englén Wigren,

7 I nästa steg jämförs kommunerna med utvecklingen i samtliga kommuner med begränsad marknadspotential, landsbygdskommuner, som ligger långt från största befolknings- och näringslivscentra. Om bruksorterna kunnat utnyttja sin potential i lika stor utsträckning som de framgångsrika landsbygdskommunerna hade vinsten i jobb varit avsevärt större. Lönesumman hade varit 7,4 miljarder kronor högre, motsvarande en jobbpotential på jobb. I nästa steg läggs kommuner till på listan av bruksorter som har lite bättre marknadstillgång, alltså inte ligger lika avsides, men i övrigt är lika beroende av en eller ett fåtal större industrier (här kommer till exempel Åtvidaberg och Olofström med). Då växer den förlorade potentialen jämfört med de mest framgångsrika kommunerna till 11,5 miljarder i lönesumma motsvarande cirka jobb. Sist men inte minst analyseras separat fem klassiska bruksorter som i de initiala beräkningarna inte definierats som bruksorter eftersom de geografiskt ligger relativt nära marknader (utöver nämnda Åtvidaberg och Olofström, dessutom Landskrona, Trollhättan och Uddevalla). Hade dessa fem kommuner levt upp till sin fulla potential hade den sammantagna lönesumman år 2010 varit cirka 3 miljarder högre, motsvarande cirka arbetstillfällen. Beroende på definition kan alltså arbetstillfällen skapas i bruksorterna om de får möjlighet att fullt ut utnyttja sin potential, varav även om de skulle förbli inom bruksortsparadigmet, det vill säga fortsatt beroende av enskilda industrier. Det avgörande blir då vilken politik som på bästa sätt frambringar denna potential och underlättar för jobb och företagande i hela landet. 6

8 centerpartiets reformer för fler företag i hela landet Sveriges jobbpolitik är halvfärdig. Under Alliansens tid vid makten har vi gjort mycket för att öka incitamenten för att arbeta, men det är lika viktigt att stimulera efterfrågan och underlätta för dem som skapar jobben, företagen. Nu måste vi fokusera på att underlätta entreprenörskap och företagande så att fler jobb skapas. Det behövs därför en ny nationell politik som stärker förutsättningarna för nya företag på bruksorterna. En reformagenda som sätter fokus på strukturreformer, på företagens kostnader för att anställa; att förbättra tillgången på kapital; att stärka kompetensförsörjningen och en utbyggd infrastruktur. vi måste fokusera på att underlätta entreprenörskap och företagande så att fler jobb skapas Centerpartiets nationella reformagenda stärker förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag i Sveriges bruksorter. Sänkta kostnader och mindre regelkrångel När nya, små och växande företag ska skapa sig en marknad på mindre orter, inte minst bruksorter, spelar kostnaderna för att anställa en avgörande roll på marginalen. Därför bör insatserna för att stärka efterfrågan på arbete inrikta sig på små och växande företag, som stått för nästan 9 av 10 nya arbetstillfällen under krisåren 5. Sänkta arbetsgivaravgifter för små och nystartade företag Eftersom sysselsättningseffekterna av sänkta arbetsgivaravgifter främst syns i ett ökat nyföretagande och utveckling av befintliga företag skulle detta få särskilt stort genomslag på bruksorter som domineras av en eller ett fåtal arbetsgivare 6. Små företag är särskilt känsliga i startskedet och när de ska nå en kritisk massa av anställda. Vi vill därför prioritera en sänkning av arbetsgivaravgifterna riktade till mindre företag och specifikt till mindre växande företag. Ta bort den andra sjuklöneveckan för de mindre företagen För mindre företag är sjuklöneansvaret med dess icke-kalkylerbara kostnader en hämsko vid nyanställning. Samtidigt har arbetsgivaren starka incitament att hålla nere sjukfrånvaron eftersom den slår direkt mot produktionen, vare sig det är varor eller tjänster. Framförallt för mindre företag i en expansionsfas skulle minskat sjuklöneansvar få stor betydelse för nyanställningen. Vi vill slopa sjuklöneveckan för företag med en lönesumma motsvarande 50 anställda. 7 5 Företagarna (2012) Småföretagen draglok i 20 år 6 Bennmarker, Mellander, Öckert (2008) Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen, IFAU Rapport 2008:16

9 Regelförenkling och minskat uppgiftslämnande Höga administrativa kostnader drabbar särskilt de små och växande företagen som ska fokusera på sina affärer, inte överbelastas med uppgiftsinlämning till myndigheter. En dörr in är en elektronisk tjänst med syfte att reducera den administrativa bördan för företagen och underlätta kontakten med myndigheterna. I stället för att behöva uppge information om företaget och dess verksamhet vid varje myndighetskontakt ska detta som regel bara behöva lämnas en gång och till ett ställe. Snabbare tillståndsgivning för nyetablering och byggande Många företag i bruksorter är tillverkande företag som kräver lokaler och stora ytor. Att bygga och bygga ut kan bli onödigt dyrt och krångligt när handläggningstider och miljöprövningar drar ut på tiden. Därför vill vi införa en tidsgaranti och en tydlig prioritering för kommuner och länsstyrelser som handlägger dessa prövningar och tillstånd. Snabbare väg till jobb och yrkeskunnande Alldeles för många ungdomar står idag utanför arbetsmarknaden, hårdast drabbade är unga med låg utbildning i bruksorter. I synnerhet på orter med fallande sysselsättning är det avgörande med sänkta trösklar och höjd kompetens. På mindre industridominerade orter, där många elever går ut skolan utan godkända betyg, behövs både förstärkt teoretisk och praktisk utbildning. Yrkeskunskap från skola och högskola ska kunna kombineras med möjligheten att lära på jobbet. Alla dessa vägar måste prövas och komplettera varandra. Förstärkt lärlingsutbildning Trots en hög arbetslöshet i bruksorterna har företagen svårt att hitta rätt kompetens. Norge och Tyskland har hanterat problematiken med kompetensförsörjning yrkeskunskap från skola och högskola ska kunna kombineras med möjligheten att lära på jobbet genom lärlingssystem. I Tyskland har lärlingsutbildningen haft stora effekter på ungdomars inträde på arbetsmarknaden och har hög status. I Sverige har vi sedan några år lärlingsutbildning i liten skala med svagt intresse både från presumtiva lärlingar och från företagen. En anledning till det låga intresset är att vi i Sverige talar om lärlingsutbildningen som en insats för elever som är skoltrötta eller lågpresterande. I Tyskland talar man inte om lärlingsutbildningen som en åtgärd för svaga grupper, därigenom lockas elever med olika förutsättningar och bakgrunder gemensamt till utbildningar där kvaliteten garanteras. Detta bidrar till att företagen är mer positivt inställda till att ta emot lärlingar. 8

10 För att skapa incitament för företagen att anställa lärlingar föreslår vi att den del av statsbidraget som kan fördelas till företagen fördubblas från dagens kronor till kronor per lärlingselev. För att förstärka ungdomars incitament att söka vill vi också se över möjligheten att lärlingarna får en ersättning från Arbetsförmedlingen som motsvarar dagens aktivitetsersättning. I nästa steg bör vi utreda möjligheterna att införa ett eftergymnasialt lärlingssystem likt den tyska modellen, där kopplingen till arbetsmarknaden blir tydligare. Ett led i detta är att lärlingarna anställs av företagen i anställningsformer reglerade i kollektivavtal. Företagen tar gemensamt med staten ansvar för lärlingssystemets finansiering, kvalitet, krav och gesällbrev och det finns en direkt koppling från framgångsrikt genomförd lärlingsutbildning till anställning. Yrkesintroduktionsavtal Generellt på arbetsmarknaden, och specifikt på bruksorterna, finns ett behov av att lära på jobbet, både för unga och andra som ännu inte trätt in på arbetsmarknaden. Lärlingssystemen ska ses som en vidareutveckling och ett komplement till regeringens genomförande av centerförslaget om yrkesintroduktionsavtal. Förslaget om yrkesintroduktionsanställningar är en av fack och arbetsgivare överenskommen anställningsform varvat med utbildning. Det innebär att staten genom sänkta arbetsgivaravgifter och handledarstöd möjliggör för företagen att ge en anställd under 26 år kompletterande utbildning. Tanken är att underlätta övergången från utbildning till anställning för unga människor. Idén är att personer som lär sig ett nytt yrke på arbetsplatsen inte kan gå in på ordinarie ingångslön under läroperioden utan det krävs en introduktionslön. Det ger också fler chanser till ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden. Yrkesintroduktionsavtalen bör i nästa steg breddas till fler grupper med behov till att lära ett nytt yrke på arbetsplatsen, som långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformerad Arbetsförmedling och jobbpeng Matchningen har försämrats i Sverige samtidigt som få småföretag har förtroende för Arbetsförmedlingen. Endast ett av sexton småföretag använder sig av Arbetsförmedlingen för att rekrytera. I synnerhet på bruksorter krävs lokal anpassning och nya initiativ från ideell och privat sektor för att ljuta nytt liv i arbetsförmedlingen, såsom också prövats på orter som Trollhättan och Södertälje. Vi vill reformera Arbetsförmedlingen, öppna upp för fler aktörer och införa en jobbpeng där den arbetssökande själv får möjlighet att välja arbetsförmedlare. Genom en konkurrensutsättning av dagens arbetsförmedling, likt skolpengen, skapas fler arbetsförmed- 9

11 lingar och därmed fler vägar till kontakt och jobb. En och samma arbetsförmedlare kan inte ha överblick över hela arbetsmarknaden och alla resurser kan inte finnas på alla förmedlingar. Med större valfrihet inom arbetsförmedling finns starkare drivkrafter för specialisering utifrån lokala och regionala förutsättningar, inte minst att nischa sig på olika branscher. Det kan få avgörande betydelse för bruksorternas förmåga till omställning och att ta till vara på kompetens som frigörs vid rationaliseringar i stora företag. Mer entreprenörskapsinriktning i skolan och UF-företagande Enskilda industriföretags dominans kan på vissa orter leda till att få unga tror att eget företagande är realistiskt eller ens möjligt. Därför vill vi, i synnerhet på små orter, stärka entreprenöriella förhållningssätt till kunskap och lärande under hela grundskoleutbildningen. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Vi vill exempelvis att möjligheten att driva UF-företag ska finnas för alla elever som vill då undersökningar visar att 24 % av dem som genomgått Ung Företagsamhets koncept UF-företagande senare i livet startat ett eget företag. 7 Fler platser på Yrkeshögskolan Även utbildningssystemets fokus på yrkeskunnande bör förstärkas genom Yrkeshögskolan, som ofta blir en resurs för det lokala näringslivet genom att uppmuntra till flexibilitet och skapa fokus på individens och företagens behov. Yrkeshögskolan har 24 % av dem som genomgått Ung Företagsamhets koncept UF-företagande senare i livet startat ett eget företag visat bra resultat, inte minst på mindre orter och bruksorter. I budgetpropositionen för 2013 anslås en tillfällig förstärkning på platser. Vi vill se ytterligare förstärkningar

12 Fler investeringar och bättre infrastruktur Det är inte alltid lätt att hitta kapital till investeringar på bruksorter, dominerade av ett större företag, med ägare ofta på distans. Därför är det viktigt att kunna mobilisera och uppmuntra den investeringsvilja som finns för nya företag, lokalt och nationellt. Kunskap och erfarenhet om framgångsrikt ägande och investeringar är i sig värdefullt för mindre orter. Kapital från personer på orten, med anknytning till orten, måste i högre utsträckning kunna investeras på orten. Det personliga, engagerade ägandet är en förutsättning för drivkraften att förändra, förbättra och att skapa värden som kan föras över till nästa generation. Investeraravdrag Centerpartiet har länge arbetat för att skattebefria privata investeringar för privatpersoner. I sommar hoppas regeringen få godkänt från EU för att genomföra investeraravdraget som ger upp till mindre skatt för den som investerar upp till 1,3 miljoner. Detta kan få betydelse för att mobilisera privat kapital med anknytning till bruksorter och för att på plats utveckla växande småföretag. Sänkt skatt på personaloptioner Fler som jobbar i företaget ska kunna omvandla sin arbetsinsats till kapital i företaget, genom reformering av skatt på personaloptioner. Det är viktigt att gynna och uppmuntra det aktiva, direkta, arbetande och personliga ägandet, som i det svenska skattesystemet länge missgynnats jämfört med passivt och institutionellt ägande. Genom att knyta medarbetare till företagets ägande möjliggörs också en breddning av entreprenörskapet och generationsskiften i företag underlättas. Personaloptioner är särskilt viktiga för snabbväxande företag, som stått för huvuddelen av sysselsättningsökningen under 2000-talet. Om fler snabbväxande företag kan utvecklas på mindre orter, bland annat som spinn-offs på kunskap i ortens större företag, ökar möjligheten att skapa nya jobb. Genom att ändra beskattningen för personaloptioner i innovativa kunskapsföretag skapas möjligheter att konkurrera om kompetensen och bolagen kan stanna i Sverige och inte tvingas flytta. Förbättrade kreditgarantier Möjligheterna till statliga kreditgarantier för byggande på gles- och landsbygd förbättrades 2012, men är fortfarande inte tillräckligt effektiva och det finns fortfarande betydande svårigheter för den som köper eller vill bygga hus på landsbygden. Förutsättningarna för gles- och landsbygdsboende måste förbättras, i synnerhet för unga människor och potentiella inflyttare från andra delar av landet eller från andra länder. För att bidra till detta bör dagens kreditgarantier effektiviseras så att de mer ändamålsenligt bidrar till utveckling på 11

13 landsbygden. Viktigt är att vi tittar på hur villkor och informationsspridning utformas så att ett förändrat och utökat system ska kunna få genomslag. Slopad fastighetsskatt för tomma lokaler på landsbygden Många fastigheter som tidigare har använts för kommersiellt eller industriellt syfte i Sveriges bruksorter står idag oanvända. I många fall står de i förfall. Det kan vara allt från den gamla matbutiken till det nedlagda bruket. Idag saknas tyvärr ofta, men inte alltid, en drivkraft för att nyttja dessa fastigheter. Vårt förslag är att de som rustar upp fastigheter som stått oanvända i mer än ett år får dra av upprustningskostnaden mot fastighetsskatten i upp till tio år (motsvarande avskrivningen på upprustningen). På så sätt skapas ett extra incitament för entreprenörer och företagare att rusta upp fastigheter som annars förfaller, i syfte att använda dessa i sitt företagande. I Kanada har ett liknande system använts, med kraftiga reduceringar av fastighetsskatten för oanvända kommersiella och industriella fastigheter. 8 I Sverige finns goda exempel på eldsjälar som tagit över oanvända lokaler och skapat nya företag med nya jobb som följd. 9 Genom ett system med skatterabatt på tomma industriella och kommersiella lokaler kan skattesystemet underlätta för människor och företag som vill nyttja befintliga, men idag inte fullt ut användbara, lokaler för näringsverksamhet. Sälj statliga bolag och investera i infrastruktur Många bruksorter behöver förstärkta kommunikationer till sina marknader. Samtidigt har de offentliga investeringarna minskat som andel av BNP under en lång tid, med ett trendbrott först under nuvarande regering. Mer kapital behöver mobiliseras för projekt med samhällsekonomisk nytta. Vi vill framöver prioritera förstärkta infrastrukturinvesteringar framför statligt ägande. Sedan tidigare har regeringen mandat från riksdagen att minska eller helt avyttra ägandet i Nordea Bank AB, SAS AB, Aktiebolaget Svensk Exportkredit och Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Bolagen som i dagsläget finns på försäljningslistan för den här mandatperioden har ett värde på omkring 100 miljarder. Andra företag som med fördel kan säljas till privata ägare är SBAB och TeliaSonera. Vi anser att Sverige bättre använder sina gemensamma resurser genom att bygga nya vägar, järnvägar och stärka bredbandsnätet på mindre orter än att flyga flygplan, sälja mobilabonnemang och låna ut pengar till bostäder

14 BRUKSORTENS FRAMTID SKAPAS NU Utgångsläget är gott. WSP:s rapport och andra studier visar med tydlighet att bilden av bruksorten och landsbygdens avfolkning och tillväxt inte är så mörk som tidningsrubriker ibland gör gällande. Potentialen är stor. Urbanisering har tilltagit i styrka. Men flyttströmmarna från land till stad har inte medfört att den ekonomiska utvecklingen på landsbygden avstannat. Mellan 2000 och 2010 växte sysselsättningen med tvåsiffriga tal på landsbygden trots att befolkningstillväxten var negativ. Även antalet arbetsställen växte under samma period. Därtill var tillväxten i befolkningen med högre utbildning högre i landsbygdskommuner än i stadskommuner. 10 Alla företag kan inte, och bör inte ligga i städer och tätort. Tvärtom har landsbygden en rad komparativa fördelar. Närheten till råvarorna, Alla företag kan inte, och bör inte, ligga i städer och tätort låga lokalhyror, starkt lokalt engagemang, ett lägre löneläge och lägre markpriser är bara några exempel. Även tjänstesektorn har stor potential. Landsbygdens roll i en kunskapsbaserad ekonomi handlar i stor utsträckning om att erbjuda en attraktiv produktionsmiljö för näringar som drar nytta av landsbygdens resurser och låga lokalkostnader. Många orter i Sverige kämpar hårt mot utflyttning och därmed minskade skatteintäkter. När företag lägger ner och människor flyttar minskar ofta skatteintäkterna vilket leder till en negativ spiral. Men det finns goda exempel på bruksorter som gått emot strömmen. Dessa ska vi lära av. Men den nationella politiken behöver hjälpa till för att ge alla Sveriges bruksorter skjuts framåt. Ge dem möjligheten att utnyttja sin fulla potential. Centerpartiet vill flytta mer makt närmare medborgarna, och stärka regioner och kommuner i Sverige. Därför är starkare regioner och kommuner, med ökat ansvar och befogenheter, grunden för en bra politik. Dessa beslutsnivåer är naturligtvis avgörande för att framgångsrikt vända utvecklingen. Men en mer jobbvänlig nationell politik är en god grund att stå på. Centerpartiets mål är inte att så många som möjligt ska bo på landsbygden, eller bo kvar i bruksorter. Vårt mål är att politiken ska vara så möjlighetsskapande att människor kan välja att flytta eller bo kvar, inte få sina livsmöjligheter begränsade genom att tvingas flytta från mindre orter på grund av skatter, regler och utformningen av statliga insatser. Endast en omläggning till en nationell jobbskaparpolitik, där företagande och entreprenörskap ges förutsättningar att skapa jobben, kan hjälpa bruksorterna Jordbruksverket, Arbete och liv på landsbygden Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin, Rapport 2012:19, Jordbruksverket, Företagandet på landsbygden - Stad eller land, gör det någon skillnad? Rapport 2009:2

15