EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 11, Nummer 1 September 2009

Transkript

1 EMDR TIDNINGEN Föreningen EMDR Sverige Årgång 11, Nummer 1 September 2009 I detta nummer: 2) Ordföranden har ordet 2) Kommentarer till Socialstyrelsens riktlinjer 4) Sagor, föräldrar och EMDR 7) Liten rapport från stor konferens 9) Rapport från vårens studiedag 10) Protokoll från årsmöte april ) Intervju med Kerstin Bergh Johannesson 12) Certifierade EMDR-terapeuter 13) Kalendarium 14) Bildgalleri 15) Aktuella vetenskapliga artiklar 1

2 Ordföranden har ordet Kära EMDR-medlemmar! Så börjar det så smått bli höst igen och en ny säsong startar. Mycket arbete, nya tag, nya projekt, uppföljning av oavslutade projekt. Efter en, förhoppningsvis, härlig sommar kan det kännas ganska trivsamt. I min omgivning har det dock blivit ganska frekvent att folk går i pension. Jag måste medge att det känns litet konstigt varje gång. Arbetskamrater och kollegor som man arbetat med i många år, och som man betraktat som evigt unga, blir avtackade till höger och vänster. Och mitt intryck är att folk ser ganska nöjda ut. Man har gjort sitt, och golfbanan, sommarstugan, barnbarnen eller kanske pensionärsuniversitet hägrar. Och det är välförtjänt. Det finns dock en annan grupp, med pensionsåldern inne, som deklarerar mycket bestämt att det definitivt inte är dags för pension. Inte så sällan återfinns psykologer och psykoterapeuter inom denna grupp som fortsätter arbeta ytterligare något eller några år. Intresset för arbetet och tillfredsställelsen att arbeta med människor ger kanske en drivkraft att fortsätta. Det vore intressant att veta hur det är med EMDR-terapeuterna. Är EMDR särskilt vitaliserande i det avseendet? Själv känner jag det så, även om pensionsåldern ännu ligger en bra bit fram. Vitaliserande var det i alla händelser med studiedagen i april. Många var där och det kändes som en väldigt god stämning, trots litet kaos framför bristen på åhörarkopior och smörgåsar. Tack alla ni som hjälpte till att få det hela att flyta! Det nya protokollet för akut trauma med sin modell av Google-sökande som vi fick lära oss av Elan Shapiro och Brurit Laub från Israel var likaså en intressant utveckling. En översättning till svenska är på gång och som vi hoppas kunna sprida senare i höst. I början av juni gick den stora europeiska EMDR-konferensen av stapeln i Amsterdam. Nästan 1000 personer deltog, och vi kunde konstatera att EMDR-Europa börjar bli lika stort eller större än den amerikanska systerorganisationen. Det är varje gång lika imponerande att känna av detta stora internationella genomslag. Många intressanta seminarier av hög kvalitet presenterades, och på annat håll i tidningen kommer ett referat från några utvalda seminarier. Grundaren, Francine Shapiro, var särskilt inbjuden, och gav en uppskattad föreläsning. EMDR firar 20 år i år och har utvecklats från att ha startat med några få eldsjälar runt Francine - Roger Solomon, Andrew Leeds, Gerry Puck och andra - till denna världsomspännande organisation. Men jag tror få kan ana vilket enormt arbete, vilken energi och vilket engagemang som Francine har förmedlat och som skapat förutsättningar för detta. Nästa sommar planeras den första asiatiska EMDR-konferensen. Vill ni ha en anledning att åka till Bali i juli nästa sommar så anmäl er till denna! Men livet är trots allt inte bara EMDR. Själv tänker jag bara koppla av i helgen, i de hälsingska lingonmarkerna! /Kerstin Bergh Johannesson Kommentarer till Socialstyrelsens riktlinjer avseende behandling av depression och ångest Föreningen EMDR Sverige vill lämna följande kommentarer till utkastet till riktlinjer avseende behandling av akut stressyndrom och posttraumatiskt stressyndrom: International Society for Traumatic Stress studies gör regelbundet sammanställningar av evidensläget [1]. Det är viktigt att beakta att psykologiska behandlingsformer i form av traumafokuserad KBT och EMDR är de viktigaste och mest effektiva behandlingar. EMDR har varit kontroversiell men är det inte längre, 2

3 utan är en internationellt accepterad behandlings-metod för PTSD. Det är fortfarande inte allmänt accepterad att ögonrörelser har betydelse, men nyligen har svensk och australisk forskning visat att ögonrörelser under EMDR har tydliga fysiologiska effekter som är meningsfulla [2, 9], dessutom har alla studier av fysiologi vid EMDR hittills samstämmande visat dessa effekter, enligt en litteratursammanställning [3]. Under senaste åren har forskning om minnesfunktion och sackadiska ögonrörelser visat att minnessystem som till exempel episodminne (som ofta är störd vid PTSD) påverkas på ett gynnsamt sätt av ögonrörelser [4-8]. Således finns det i dag mycket som stödjer att ögonrörelser är meningsfulla även om det kan vara svårt att förstå vid första anblicken. EMDR och exponeringsbehandling är lika effektiva enligt metastudier, bland annat Cochrane och i ISTSS aktuella genomgång av effektiva behandlingsmetoder för PTSD. 1. Foa E, Keane TM, Friedman MJ & Cohen JA Effective Treatments for PTSD Practice Guidelines from the International Society fro Traumatic Stress Studies. Guilford,New York. 2. Elofsson, U.O., et al., Physiological correlates of eye movement desensitization and reprocessing. Journal of anxiety disorders, (4): p Söndergaard, E., Psychophysiological studies of EMDR. Journal of EMDR Practice and Research, (4): p Stickgold, R., EMDR: A putative neurobiological mechanism of action. Journal of Clinical Psychology, (1): p Parker, A. and N. Dagnall, Effects of bilateral eye movements on gist based false recognition in the DRM paradigm. Brain and cognition, (3): p Parker, A., S. Relph, and N. Dagnall, Effects of bilateral eye movements on the retrieval of item, associative, and contextual information. Neuropsychology, (1): p Parker, A., S. Buckley, and N. Dagnall, Reduced misinformation effects following saccadic bilateral eye movements. Brain and cognition, (1): p Christman, S.D., et al., Bilateral eye movements enhance the retrieval of episodic memories. Neuropsychology, (2): p Schubert, S & Lee, C. Oral presentation, 10 th European EMDR conference, Amsterdam EMDR Europas logo EMDR Europas logo börjar ni känna igen vid det här laget. Det är en logo som vi ska använda och medverka till att göra känd. Alla som är certifierade EMDR-terapeuter och certifierade EMDR-handledare har rätt att använda denna logo på visitkort, brevpapper eller andra dokument där ni vill göra er EMDR-status känd. Användandet av logon förutsätter att man är medlem i EMDR-föreningen. 3

4 Sagor, föräldrar och EMDR i behandling av barn med trauma Ur Lovett, J. (1999). Small wonders. Healing childhood trauma with EMDR. New York: Free Press. (s ) (översatt och bearbetat av James R. Samec) Första besöket - med föräldrarna utan barnet 1. Den traumatiska händelsen a. Be föräldrarna att berätta om barnets traumatiska erfarenhet i detalj. b. Be att få en beskrivning av aktuella traumatiska symtom. c. Fråga föräldrarna om vilka Negativa Kognitioner (NK) de tror att deras barn har. d. T kan göra hypoteser med föräldrarna om hur symtomen och NK hänger ihop. 2. Anamnes - som vanligt och med detaljerna kring medicinska interventioner. 3. Positiva kognitioner (PK) a. Fråga föräldrarna vilka PK de vill att barnet ska ha. b. Be föräldrarna att berätta om barnets styrkor och förmåga till fantasi, för att kunna återberätta om dem under nästa möte när barnet är med. 4. Undersök med föräldrarna om hur säkert och tryggt barnet är nu och hur barnet kan skydda sig själv. Undersök om barnet - utifrån barnets ålder - kan vara förvirrad om varför han eller hon blev skadad/drabbad. 5. Be föräldrarna att skriva en saga om barnets traumatiska händelse, på ett språk barnet kan förstå. Sagan ska skrivas i tredje person. Sagan ska ha en början, där barnet känner sig trygg, en mitt med den traumatiska händelsen i detalj och sluta med positiva kognitioner där alla är trygga. Om föräldrarna insisterar, räcker det med att de endast berättar sagan, men terapeuten måste i förväg kunna granska det som ska berättas. 6. Beskriv EMDR Andra besöket - med föräldrarna och barnet 1. Frågor till föräldrarna: a. Be föräldrarna att beskriva sitt barns styrkor och de kvalitéer de tycker är bäst hos barnet. b. Be föräldrarna att beskriva barnets förmåga till fantasi. c. Be föräldrarna att beskriva det som T redan vet om de utvecklingsutmaningar barnet klarade av väl, till exempel; att gå, prata, blev torr, sov hela natten osv. 2. Frågor till barnet: a. Fråga barnet vilken figur i sandlådan, eller be barnet att rita den figur, som kan göra barnets styrkor ännu starkare. b. Barnet kan välja att sitta för sig själv eller i föräldrarnas knä. c. Be barnet välja vilken Dual Uppmärksam Stimulering det vill ha, dvs. ögonrörelser eller annat alternativ. d. Hjälp barnet att hitta och/eller skapa en trygg plats/trygg person. e. Be barnet att tänka på en gång då barnet känt sig riktigt stark eller har lärt sig något nytt. Be föräldrarna om hjälp om barnet inte kan komma på någonting. Man kan även använda det som barnet klarade av som nämndes i 1 c, ovan. 3. Terapeuten läser själv igenom sagan föräldrarna har skrivit och bestämmer om det går att använda den eller om man behöver träffa föräldrarna för att vidare bearbeta sagan. Sagan kan avslöja andra olösta konflikter föräldrarna har som måste lösas innan man kan börja arbeta med barnet. Tredje besöket - med föräldrarna och barnet 1. Säg till barnet: a. Idag ska vi arbeta tillsammans för att göra Din styrka riktigt stark - så att Du kan känna Dig trygg när Du kommer ihåg vissa saker som Du har varit med om. b. Du kan välja var Du vill sitta och om Du vill ha Din favorit figur (en figur, djur eller objekt som barnet valde för att ge sig själv en känsla av styrka) eller något annat med Dig (Se ovan: Andra besöket - med föräldrarna och barnet, 2 a). c. Din mamma/pappa ska läsa en saga för Dig medan jag gör ögonrörelser och Din egen styrka kommer att hjälpa dig så att det läskiga minskar. Föräldrarna läser sagan och efter lagom antal ögonrörelser så gör T ett stopp, föräldrarna slutar läsa, T frågar barnet, Kan Du se elden?, Berätta för mig eller figuren när elden inte ser skrämmande ut längre, Kan Du känna lukten av rök?, Låt mig veta när det luktar bra?, Kan Du höra vilka ljud elden gör, Låt mig veta när det låtar bra, Kan Du känna värmen från elden?, Låt mig veta när det känns bra, Hur känner Du Dig nu?, Är det läskigt att titta?, Var känner Du det i Din kropp?, Låt mig veta när Du känner Dig lugn och trygg. Låt föräldern läsa endast så mycket 4

5 barnet kan tolerera under en session. Avsluta sessionen a. Be barnet att i fantasin/inne i sitt huvud lägga undan sagan till nästa besök. b. Be föräldrarna att observera barnet och till nästa gång ta med sig en lista av beteenden som barnet visat under den tid som gått som har med traumat att göra, för att eventuellt kunna arbeta med under nästa session. Fjärde besöket - med föräldrarna och barnet Berättelsen läses högt igen. Koncentrera på delarna som barnet fortfarande upplever är skrämmande. Inkludera PTSD symtom och beteenden i sagan. Till exempel: Du är rädd för ljudet från toaletten, Gjorde de stora brandbilsslangar samma ljud när de släckte elden?, Kan Du se slangarna inne i ditt huvud?, Kan Du höra ljudet av vattnet som sprutar för att släcka elden?, Härma ljudet [imitera det] och låt mig veta när det inte är läskigt längre, Installera den positiva kognition som föräldrarna föreslagit tidigare: Det är säkert för mig att spola toaletten. Kommande besök Träffa föräldrarna och barnet så många sessioner som behövs för att behandla alla komponenter av de traumatiska minnena. Eventuellt kan T be barnet att lyssna till sagan med ögonen stängda och be barnet att öppna dem om något läskigt visar sig. Använd ögonrörelser för att behandla det läskiga. Sista sessionen Läs sagan och fråga barnet vad barnet självt eller barnet i sagan lärt sig och vad barnet skulle berätta för ett annat barn som hade blivit utsatt för samma saker som barnet i sagan. Upprepa de positiva kognitionerna valda av föräldrarna medan ögonrörelser. Bekräfta barnets mod. Lathund för vårdgivare för att kunna skriva sagan (version 24 jun 09). För pojkar. Målet med att skriva sagan till Ditt/Ert barn är att hjälpa honom förstå vad som har hänt honom och att placera dessa händelser bakom sig (i dåtid). Sagans egenskaper: l. Språket ska vara enkelt och lätt att förstå. 2. Sagans längd ska vara som en godnattsaga. 3. Sagan ska handla om en "pojke" utan namn. 4. Sagan eller kapitlen, ska ha en början, en mitt och ett slut. Början ska innehålla något som kännetecknar Ditt/Ert barn och presenterar något positiv om honom som fångar hans intresse. T.ex. "En gång för länge sedan fanns det en pojke som levde med sin mor, far, sina syskon och sitt favorit husdjur. Han lärde sitt husdjur många tricks. Alla älskade honom och han älskade dem. Mitten ska inkludera händelser som ledde fram till den traumatiska händelsen, samt själva den traumatiska händelsen. Händelsen ska beskrivas kort, men i detalj med bilder, ljud, lukt, smak och känslor som barnet kunde ha upplevt. Om det var flera händelser, kan det vara bra att ha separata kapitel för varje. Benämn aktuella symtom som verkar relaterade till den traumatiska händelsen. Till exempel: "Efter det var han rädd för att sova för sig själv i sin egen säng på kvällen och han började få magont. Ibland vaknade han med mardrömmar." Slutet innehåller en upplösning av den traumatiska händelsen och inkluderar de positiva tankar Du/Ni vill att han ska ha om sig själv. Till exempel: "När det var över, kände sig pojken säker och trygg. Han tyckte om att leka med sina kamrater, sov i sin egen säng och hans kropp kändes bra. Han visste att han var modig, stark och älskad." Inkludera regler för säkerhet som kan hjälpa barnet att känna sig kompetent och starkt. Till exempel: "Pojken lärde sig att han kunde använde sin röst för att ropa på hjälp. Han kunde trösta sig när han tänkte på hur mycket X (och Y) älskar honom." Till föräldrarna Mellan sessionerna, var vänlig och notera vilka svårigheter som har försvunnit och vilka finns kvar. Om möjligt, observera det som orsakar beteenden/symtom som finns kvar. Man kan göra en dagbok av de beteenden barnet har som var kopplat till den traumatiska händelsen, så att det finns en dokumentation av det som behöver behandlas. Dagboken kan se ut så här: Dagens Situation Beteende Orsak datum 16/ I köket, när middagen görs Gråter, rädd för elden Fettet som bränns vid 5

6 Lathund för vårdgivare för att kunna skriva sagan (version 24 jun 09). För flickor. Målet med att skriva sagan till Ditt/Ert barn är att hjälpa henne förstå vad som har hänt henne och att placera dessa händelser bakom sig (i dåtid). Sagans egenskaper: l. Språket ska vara enkelt och lätt att förstå. 2. Sagans längd ska vara som en godnattsaga. 3. Sagan ska handla om en "flicka" utan namn. 4. Sagan eller kapitlen, ska ha en början, en mitt och ett slut. Början ska innehålla något som kännetecknar Ditt/Ert barn och presenterar något positiv om henne som fångar hennes intresse. T.ex. "En gång för länge sedan fanns det en flicka som levde med sin mor, far, sina syskon och sitt favorit husdjur. Hon lärde sitt husdjur många tricks. Alla älskade henne och hon älskade dem. Mitten ska inkludera händelser som ledde fram till den traumatiska händelsen, samt själva den traumatiska händelsen. Händelsen ska beskrivas kort, men i detalj med bilder, ljud, lukt, smak och känslor som barnet kunde ha upplevt. Om det var flera händelser, kan det vara bra att ha separata kapitel för varje. Benämn aktuella symtom som verkar relaterade till den traumatiska händelsen. Till exempel: "Efter det var hon rädd för att sova för sig själv i sin egen säng på kvällen och hon började få magont. Ibland vaknade hon med mardrömmar." Slutet innehåller en upplösning av den traumatiska händelsen och inkluderar de positiva tankar Du/Ni vill att hon ska ha om sig själv. Till exempel: "När det var över, kände sig flickan säker och trygg. Hon tyckte om att leka med sina kamrater, sov i sin egen säng och hennes kropp kändes bra. Hon visste att hon var modig, stark och älskad." Inkludera regler för säkerhet som kan hjälpa barnet att känna sig kompetent och starkt. Till exempel: "Flickan lärde sig att hon kunde använde sin röst för att ropa på hjälp. Hon kunde trösta sig själv när hon tänkte på hur mycket X (och Y) älskar honom." Till föräldrarna Mellan sessionerna, var vänlig och notera vilka svårigheter som har försvunnit och vilka finns kvar. Om möjligt, observera det som orsakar beteenden/symtom som finns kvar. Man kan göra en dagbok av de beteenden barnet har som var kopplat till den traumatiska händelsen, så att det finns en dokumentation av det som behöver behandlas. Dagboken kan se ut så här: Dagens Situation Beteende Orsak datum 16/ I köket, när middagen görs Gråter, rädd för elden Fettet som bränns vid Du som vill prenumerera på online edition of the Journal of EMDR Practice and Research Anmäl aktivt ditt intresse för detta på info@emdr.se Kostnad för medlem: 150 kronor som Du betalar in på EMDR-föreningens plusgiro Du som redan prenumerar på The Journal of EMDR Practice and Research Om du glömt ditt username and password. Gå till och skriv i dialogrutan in följande: Username: Skriv din e-postadress Password: Skriv forgot my password Ditt password kommer nu att skickas till din e-postadress. Gå tillbaka sedan till och använd din e-postadress som login och det password som du fått i mailet. Du kommer då att länkas till the online edition av The Journal of EMDR Practice and Research. Ytterligare frågor: info@emdr.se 6

7 Liten rapport från stor konferens EMDR-Europe höll i maj sin 10:e årliga konferens, den här gången i Amsterdam. Titeln på konferensen; From old channels to future templates var dubbeltydig och syftade förstås på konceptualiseringen av EMDR-behandling. Den anspelade också på Amsterdams charmiga system av kanaler och och talsbebebyggelse som håller på att integreras med väldigt moderna byggprojekt. I år är det också 20 år sedan den första forskningsstudien om EMDR (då EMD) publicerades i the Journal of Traumatic Stress. Som vanligt i sådana här sammanhang var utbudet av intressanta och samtidigt pågående föreläsningar och workshops stort och det var inte lätt att välja det man helst ville gå på. Jag kommer här bara att ta upp en liten del av några föreläsningar jag lyssnade på. Francine Shapiro själv hedrade konferensen med sin närvaro och höll ett huvudanförande om EMDR:s historiska utveckling och situationen idag. Hon berättade att över personer över hela världen nu är tränade i EMDR och att det förutom de större sammanslutningarna EMDRIA och EMDR- Europe pågår planering för ett EMDR-Asia. Shapiro gick igenom en stor mängd forskning och kliniska observationer från flera olika områden och visade hur EMDR under dessa 20 år har utvecklats från en enkel desensibiliseringsteknik för traumabehandling till att vara på väg att bli en särskild psykoterapiinriktning grundad på teorin om adaptiv informationsbearbetning. Hon tog upp hur man utifrån AIP (adaptive information processing) ser på depression, ångeststörningar och dissociativa störningar och hon redovisade forskningsläget för EMDR vid bl a somatoforma störningar, kronisk smärta, behandling av sexualbrottsförövare, somatiska sjukdomar, anknytningsarbete, personlighetsstörningar, beroendeproblematik och akut trauma. Shapiro menade att EMDR felaktigt ses som endast tillämplig för PTSD och kanske de andra ångeststörningarna. Vidare att EMDR felaktigt betraktas som en exponeringsteknik, trots att stora skillnader har påvisats i flera studier (t ex Lee & Drummond, 2008 och Rogers & Silver 2002). EMDR:s grundare jämförde EMDR med de två huvudinriktningarna inom psykoterapi, KBT och psykodynamisk psykoterapi med avseende på vad man betraktar som orsaken till patologi, och hur behandlingen går till. (Inom EMDR betraktas ju grunden för patologi som obearbetade /unprocessed/ fysiologiskt lagrade minnen, och behandlingen utgörs av att man får tillgång till och bearbetar minnen, triggers och framtidsmodeller.) På forskningsområdet återstår dock mycket att göra. Det finns tolv huvudområden för psykoterapi där, enligt Shapiro, psykodynamisk psykoterapi är vetenskapligt accepterad för nio och KBT för 10 av dessa områden. Bristen på oberoende, metodologiskt välgjorda studier medför dock att EMDR än så länge bara betraktas som vetenskapligt accepterad för PTSD. Det krävs minst tre sådana studier som visar på en behandlings effektivitet för att den ska bli vetenskapligt erkänd inom ett visst tillämpningsområde. En psykoterapiform accepteras som ett huvudutbildningsområde när dess effekt är fastslagen i omkring 50 % av de huvudsakliga tillämpningsområdena. Shapiro framhöll vikten av fortsatt forskning och efterlyste bland annat studier avseende testning av hypoteser om AIP, fler fallstudier och fler randomiserade kontrollerade studier med olika populationer för att kunna etablera EMDR som en självständig psykoterapiform. En annan föredragshållare var Joany Spierings, som syntes och hördes i många gestalter under konferensen, där hon bl a uppträdde som Amsterdams ängel i ett av de mer underhållande inslagen. Hon är psykolog och psykoterapeut från Nederländerna, där hon arbetar med svårt traumatiserade klienter, och hon har utvecklat stabiliseringstekniker och anpassningar av EMDR för dessa klienter. Hon arbetar också som utbildare av handledare och EMDR-utbildare. Spierings är vidare en av grundarna av EMDR-Europe och hon är vice ordförande i HAP-Europe. Spierings höll en mycket engagerande workshop om EMDR och kombinerade tekniker för komplicerat sorgearbete. Hon diskuterade kännetecken och underliggande dynamik för 6 olika former av komplicerad sorg, i kontrast till den okomplicerade självläkande sorgeprocessen. Dessa former var: förnekad sorg, uppskjuten sorg, kronisk, förvanskad, traumatisk och somatisk sorg. För var och en av dessa former beskrev hon uppläggning av behandlingen samt specifika behandlingsstrategier och interventioner. Hon levandegjorde också dessa former av 7

8 komplicerad sorg i intressanta fallexempel. Hennes interventioner innefattade förstås EMDR:s grundprotokoll och specifik resursutveckling och interweaves, men också hjälpsamma metaforer, ritualer, skrivuppgifter, gestalttekniker och den inre dialogen med den avlidne som EMDR-interventioner att kombineras med grundprotokollet. Viktiga teman i de olika behandlingsuppläggen är: arbete med rädslan att överväldigas av stark affekt, arbete med verklig och fantiserad skuld, arbete med sekundärvinst och att hjälpa klienten att utveckla en sund ny relation och kommunikation med den bortgångne. Spierings höll sin workshop i en anda av varm medkänsla och stor fantasifullhet som var mycket uppskattad hos den stora publiken, liksom hennes konkreta beskrivningar av vad man kan göra i mycket svåra fall. Slutligen tänkte jag nämna en föreläsning som handlade om behandling av kronisk smärta med EMDR. Den hölls av Carlijn de Roos och Sandra Veenstra. Carlijn är psykolog och psykoterapeut och arbetar förutom med patienter med kronisk smärta, också med traumatiserade barn, ungdomar och vuxna. Hon är också ordförande i den holländska EMDR-föreningen och har tillsammans med Sandra skrivit mycket om behandling av kronisk smärta. Sandra är också psykolog och psykoterapeut och har arbetat i många år inom den somatiska vården, där hon utvecklat neuropsykologisk kunskap om kronisk smärta och hjärnan. Hon har specialiserat sig på arbete med patienter med somatiska problem, särskilt kronisk smärta och kronisk trötthet. Sandra föreläser också på psykologutbildningen i Nederländerna och är KBT-handledare. Inledningsvis gjorde de en snabb genomgång av perifera och centrala nervsystemet och berättade om hur och var olika slags sensorisk information representeras i hjärnan, om hur uppmärksamheten påverkar smärtupplevelsen och vilka strukturer i hjärnan som förstärker respektive bromsar smärtupplevelser. De berättade om fantomsmärtor efter amputerade kroppsdelar. Kirurgen amputerar ju inte bort de delar av hjärnan som representerar den bortopererade kroppsdelen, och den delen av hjärnan som då inte längre får sensorisk information kan bli mer sensitiv och börja samarbeta med närliggande områden i hjärnan. Detta kallas för kortikal omorganisation. T ex ligger området som tar emot sensorisk information från händerna intill ansiktsområdet i cortex. Om en hand då amputeras kan det bli så att om man rör vid delar av ansiktet upplever patienten smärta i den bortopererade handen. Föreläsarna beskrev bl a en patient med fantomsmärtor i ett amputerat ben, som lärt sig att gå bra med protes. Den patienten blev av med sina fantomsmärtor vid EMDR-behandling, men blev också tvungen att börja lära sig gå på nytt efter behandlingen, då hjärnans information nu åter hade omorganiserats. De Roos och Veenstra beskrev indikationer och kontraindikationer för EMDR vid kronisk smärta. Till indikationer för EMDR hör: smärta som uppstått i samband med en traumatisk händelse, smärta som förvärras i samband med stress eller traumarelaterade triggers, samt när tecken finns på kortikal omorganisation (då CNS är inblandat). Komplicerande eller kontraindicerande faktorer är bl a medicinberoende, särskilt opiater eller benzodiazepiner, pågående rättsliga processer (med möjlig sekundärvinst) och smärta med en klar kroppslig orsak, som t ex inflammation (vid reumatoid artrit t ex). Enligt föreläsarna kan dock EMDR många gånger även vid sådana tillstånd åtminstone lindra smärtan om sjukdomen/smärtan associeras med traumatiska minnen eller medför ångest. Artikelförfattaren Bodil Söderström (till höger) med Anna Gerge och Ulla-Britt Bodlund Målbilder (targets) för bearbetningen kan vara traumarelaterade, smärtrelaterade, och även den aktuella smärtan kan utgöra en målbild; patienten får då först beskriva olika aspekter av smärtan och försöka ge en bild via olika sinnesmodaliteter av den. Föreläsarna har utvecklat ett eget smärtprotokoll som de gick igenom, liksom eget informationsmaterial till klienterna om EMDR vid behandling av kronisk smärta. De Roos och Veenstra åskådliggjorde sin framställning med bl a videofilmade EMDRbehandlingar av patienter med olika former av 8

9 kronisk smärta. Effekterna av EMDRbehandling vid kroniska smärttillstånd är, enligt föreläsarna, en ökning av adekvata copingstrategier, minskning av smärtans intensitet samt ökad förmåga till avslappning. Sammanfattningsvis var detta en intressant föreläsning om ett möjligt framtida stort tillämpningsområde för EMDR. Från Amsterdam och datorn i Nyköping /Bodil Söderström Rapport från vårens studiedag med årsmöte En solig fredag i slutet av april anordnade Föreningen EMDR-Sverige en spännande studiedag i anslutning till sitt årsmöte. Ett hundratal EMDR-psykoterapeuter hade infunnit sig för att lyssna på Elan Shapiro och Brurit Laub, psykologer från Israel, och för att delta i årsmötesförhandlingarna. Föreläsarna har stor erfarenhet av arbete med akut traumatiserade personer som drabbats av krigen i norra Israel. Brurit Laub och Elan Shapiro De har tidigare bland annat föreläst vid EMDR Europa-konferenser. Elan Shapiro och Brurit Laub har utvecklat ett eget protokoll för tidig intervention vid akuta trauman, The Recent-Traumatic Episode Protocol R-TEP. Det är en integrativ EMDRmetod, som innefattar och utvidgar redan existerande EMDR-protokoll och som tillför flera metoder för kontroll och säkerhet. De grundande och stabiliserande metoder som ingår i R-TEP var lätta att lära sig och ta till sig och kan också användas i andra terapeutiska sammanhang där stabilisering behövs. Det var Elan Shapiro in action enkla, praktiska och användbara stabiliseringsmetoder för att hjälpa klienten att bland annat styra sin uppmärksamhet i önskvärd riktning och att aktivera parasympatiska respektive minska aktiveringen av sympatiska nervsystemet. Materialet i presentationen skulle säkert ha räckt till två dagars workshop. Föreläsningsdelen innehöll mycket fakta och teoretiska modeller och en hel del nya begrepp. Detta gjorde att de teoretiska delarna och strukturen i protokollet kunde vara svåra att direkt överblicka och tillägna sig. Om man inte hade förhandskunskap om R-TEP kanske den komprimerade informationen för fler än undertecknad ledde till en stilla önskan om snabbare AIP (Adaptive Information Processing) i de egna neuronala nätverken Dock lättades presentationen upp och åskådliggjordes på ett föredömligt vis genom flera intressanta videofilmer med autentiska R- TEP-behandlingar, genom demonstration på en deltagare och genom att deltagarna själva fick prova att använda protokollet. Säkert väcktes hos många lust och motivation att på egen hand fördjupa sig och fortsätta att smälta informationen. Som helhet blev dagen både intressant och givande. Årsmötesförhandlingar genomfördes med Anna Gerge som ordförande, och pauserna för fika, frukt och lunch inbjöd till trevligt umgänge, erfarenhetsutbyte och fortsatta professionella diskussioner. Vid tangentbordet /Bodil Söderström 9

10 Föreningen EMDR Sverige Protokoll från årsmöte 24 april Årsmötet öppnades av föreningens ordförande, Kerstin Bergh Johannesson. 2. Till mötesordförande valdes Anna Gerge. 3. Till mötessekreterare valdes Ingela Fredin. 4. Dagordningen godkändes, efter justering och tillägg. 5. Till justeringspersoner tillika rösträknare valdes Marianne Engstrand och Carin Britz. 6. Årsmötet konstaterade att kallelse skett enligt stadgarna. 7. Beslutades låta närvarolistan utgöra röstlängd. 8. Styrelsens verksamhetsberättelse godkändes. 9. Revisorernas berättelse godkändes. 10. Resultat - och balansräkningen godkändes. 11. Frågan om disposition av överskottet 2008 togs upp. Beslutades att balansera överskottet i ny resultaträkning. 12. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet. 13. Val av ordförande. Till ordförande för kommande verksamhetsår valdes Kerstin Bergh Johannesson (omval 1 år). 14. Till styrelseledamöter valdes Gunvor Ingemansson (omval 1 år), Charlotta Lindahl (omval 1 år), Lennart Alm (omval 2 år), Ingela Fredin (omval 2 år), Raili Hultstrand (omval 2 år), Ulf Hansson (omval 2 år) och Bodil Söderström (nyval 2 år). Niko Laine adjungeras till styrelsen under året som extra styrelsemedlem. 15. Val av revisorer. Till revisorer valdes Susanne Pousette (omval 1 år) och Carin Britz (omval 1 år). Margareta Friberg (omval 1 år) och Kjerstin Lindén (omval 1 år) valdes till revisorssuppleanter. 16. Val av valberedning. Till sammankallande väljs Krister Fredin (omval 1 år), övriga ledamöter Hans Peter Sondergaard (omval 1 år) och Anne Stensberger (omval 2 år). 17. Beslut från förra året var att medlemsavgiften skulle vara 400 kr/år och att styrelsen skulle ha en extra ordinarie styrelsemedlem. Under detta påföljande årsmöte beslutar vi att detta skall gälla fortsättningsvis. Vi konstaterar att vi måste arbeta vidare med frågan incoming president. Vi kan också konstatera att vi enl. diskussionen på förra årsmötet varit försiktiga med att be patienter ställa upp i media. 18. Planer för kommande år: Vi skall fortsätta verka för en bra service, och få ut information till medlemmarna. Fortbildningskurser i EMDR planeras. Vi kommer att göra en förbättring av hemsidan. 19. Medlemsavgiften kommer att vara 400 kr fortsättningsvis. 20. Inga motioner har inkommit. 21. Övriga frågor Kerstin redovisar de nya tankarna kring certifiering, som grundar sig på att EMDR Sverige bör följa de kriterier som EMDR Europa har. För ett år sedan infördes striktare regler i EMDR Europa. Styrelsen föreslår att detta skall gälla även i Sverige för dem som söker certifiering efter 1 juni. En skillnad kommer att vara att minst 20 tim handledning krävs efter genomgången level 2, i grupp max 4 deltagare, för certifiering. Vi rekommenderar ändå att ta handledning mellan level 1 och 2. Diskussion kring Socialstyrelsens riktlinjer. Kerstin kommer att inkomma 10

11 med en skrivelse eftersom man inte har uppmärksammat att EMDR internationellt räknas som en evidensbaserad behandlingsmetod för trauma. Kerstin informerar om att en skrivelse även kommer att skickas från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri. Enskilda personer kan också inkomma med skrivelser. 22. Årsmötet avslutas av Anna Gerge. Vid protokollet Ingela Fredin Justeras Marianne Engstrand Carin Britz Här kommer en länk till 11:e EMDR European Conference 2010 in Hamburg Juni, 2010 in Hamburg Information och registrering ONLINE via Medlemsbladet har talat med Kerstin Bergh Johannesson Medlemsbladet: Hej, vad har du varit med om? KBJ: Jag har tillsammans med Reet Oras varit med om att vara facilitator och hjälpa till på en stor EMDR del 1 utbildning i Oslo i mars. Jag blev inbjuden av Björn Aasen för vi har länge pratat om att har ett kollegialt utbyte i Norden. Deltagarantalet i de norska utbildningarna har växt de senaste åren och det är brist på facilitators i Norge. M: Var det några fler nordiska facilitators med? KBJ: Ja Karsten Bjönhoelt från Danmark var också med, så vi var en riktigt skandinavisk grupp. M: Hur var det? KBJ: Det var morsomt och väldigt lätt, eftersom vi använder samma EMDR-språk och alla deltagare var duktiga och välutbildade. M: Var något annorlunda från dina utbildningar i Sverige? KBJ: I det stora hela kände jag igen mig, videobanden var på norska och mest annorlunda var att Björn gjorde live demonstrations. M: Vad lärde du dig? KBJ: Jag fick lite idéer hur jag kan utveckla kursen i Sverige. Jag kan göra kursen lite mer praktiskt orienterande och skära ner en del på teoridelen. Så hade vi en del givande diskussioner om hur man tolkar vissa fenomen i standardprotokollet. Björn hade också en intressant bild som han visade som handlade om hur vi reagerar på hot och hur detta kan kopplas till negativa tankar (den ser vi fram emot att få ta del av, Medlemsbladets kommentar) M: Är det något mer du vill berätta för oss? KBJ: Jag ville bara ge en ögonblicksbild från en av våra nordiska grannländer och berätta att det är viktigt att vi hjälps åt. Några av oss har ju också träffat Marianne Jacobsen, som hjälpt till på utbildningar i Sverige. I höst ska vi ha ett fortsatt utbyte, Björn kommer att delta på en del 2 utbildning i Sverige i höst, det blir kul. M: Tack. 11

12 Certifierade EMDR-terapeuter september 2009 Abrahamsson Bengt Gerge Anna Oras Reet Af Ekenstam Anita Granberg Margareta Persson Jarl Lill Ahmad Abdulbaghi Grind Sören Pirilä Jouni Akterin Charlotte Guldbrand Britt-Marie Pousette Susanne Alm Lennart Gustafsson Jan Påemius Birgitta Andersson Ann-Sofie Gustafsson Mona-Lis Riis Marie Andersson Mona Haga Gun Rincon Jorge Avaki Åsa Hammarlund C G Rommel Catharina Bergh Johannesson Kerstin Hansson Ulf Rudstam Gabriella Berglund Sten Hellstedt Doreen Råberg Carl-Johan Berglund Sussie Hildebrand Dolores Räihä Tommi Bergman Emma Hindersson Olle Samec James Beser Aniella Hultmann Ole Samuelsson Helena Bjälke Christer Jerrelid Inkeri Sandström Marianne Björn-Persson Maj-Britt Johansson Carina Schultz David Bodin Iris Jönsson Lena Stensberger Anne Bodlund Ulla-Britt Klauber Olga Thorné Elisabeth Botella Charlotte Labitzke Jutta Thulin Annika Britz Carin Lampinen Kjell Wermelin de Lange Ingrid Bylund Maria Lander Christina Westerling Astrid Carlsson Lena Levin Sven-Erik Wikström Anders Cifuentes Garcia Jeannette Lillieroth Christina Wächter Margareta Chu Monica Lindberg Bo Yderberg Nina Danielsson Karin Lindén Kjerstin Yllner Styrbjörn Delberg-Persson Gunny Lindqvist Mona Zaunders Margareta Djerf Sture Lindström Eva-Maria Ziemelis Kristaps Ekerstam Berit Lundbäck Eva Birgitta Öhlen Ericsson Anja Lundmark Marianne Österberg Christer Ericsson Leif Lydén Margareta Östlin Mia Eriksson Crister Macke-Alström Rosanne Eriksson-Block Eva Martinell-Vestin Anne Falkner Eva Mårtensson Mats Frantzich Åke Möller Söderberg Anne Fredin Ingela Nilsson Lennart Friberg Margareta Nilsson Marianne Frick Birgitta Noresjö Olaison Ann-Marie Gauffin Leif Nyman Sture Kommentar: Skicka mail till info@emdr.se om du vill kommentera listan Certifierings utskott För godkännande av certifiering och recertifiering av EMDR terapeuter. Hämta ansökningsblanketter på 12

13 Kalendarium HT 2009 EMDR-BEHANDLING AV BARN Kursnummer TID: Fredagen den 25 september kl PLATS: Kursen äger rum i centrala Göteborg. Plats meddelas senare. KOSTNAD: Kurskostnaden är kr + moms. Avgiften inkluderar kaffe och lunch. Sista anmälnings dag : 25 augusti. SYFTE: Deltagarna får lära sig att integrera EMDRtekniken i sitt terapiarbete med barn. Deltagarna får gå igenom de specifika förändringarna av EMDR-protokollet som behövs för olika åldersgrupper och hur ett eventuellt EMDR-arbete med ett barn förbereds. MÅLGRUPP: Leg.psykologer och leg.psykoterapeuter med erfarenhet av att arbeta med behandling av barn. Deltagarna ska ha gått grundkurs, del 1 om EMDR LÄRARE: Margareta Friberg, Leg. psykolog, Leg. psykoterapeut, EMDR consultant och EMDR Child Trainer, Göteborg. Mer om kursen och anmälan genom: IHPU s hemsida: GRUNDKURS, DEL 1 OM EMDR, HÖSTEN Kurs på grundnivå ( del 1) i tillämpning av EMDR-metodiken för PTSD. I Uppsala den oktober och den 4 december Mer om kursen och anmälan genom: IHPU s hemsida: GRUNDKURS, DEL 2 OM EMDR, HÖSTEN Andra delen av grundkurs (del 2) i tillämpning av EMDR-metodiken för PTSD (Post Traumatic Stress Disorder). I Uppsala den november Mer om kursen och anmälan genom: IHPU s hemsida: KONFERENSER OCH ANDRA SEMNIARIER Föreningen vill rekommendera: PSYKOTERAPIMÄSSAN, 6-8 maj City Conference Centre, Norra Latin, Stockholm The 11th Annual EMDR European Conference, June in Hamburg Utbildningar i Norge For informatjon kontakta: Psykolog Bjørn Aasen bjaasen@roros.net Mer information Internettadressen till EMDR Norge: 13

14 Ett litet bildgalleri Två ordförande, Kerstin Bergh Johannesson, EMDR Sverige och Udi Oren, EMDR Europa. Raili Hultstand, kassör, Ingela Fredin, sekreterare och Christer Fredin, valberedningens ordförande. Carin Britz och Lennart Alm i pausen i Amsterdam 14

15 Aktuella vetenskapliga artiklar Bergmann, U. (2008). The Neurobiology of EMDR: Exploring the Thalamus and Neural Integration. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Ginger, S. (2008). Enriching Gestalt therapy through EMDR. International Journal of Psychotherapy, 12(2), Högberg, G., & Hallström, T. (2008). Active multimodal psychotherapy in children and adolescents with suicidality: Description, evaluation and clinical profile. Clin Child Psychol Psychiatry, 13(3), Kapfhammer, H. P. (2008). [Therapeutic possibilities after traumatic experiences]. Psychiatr Danub, 20(4), Lee, C. (2008). More Than Imaginal Exposure. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Maxfield, L., Melnyk, W. T., & Hayman, C. A. G. (2008). A Working Memory Explanation for the Effects of Eye Movements in EMDR. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Mendes, D. D., Mello, M. F., Ventura, P., Passarela Cde, M., & Mari Jde, J. (2008). A systematic review on the effectiveness of cognitive behavioral therapy for posttraumatic stress disorder. Int J Psychiatry Med, 38(3), Propper, R. E., & Christman, S. D. (2008). Interhemispheric Interaction and Saccadic Horizontal Eye Movements. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Rodenburg R, Benjamin A, Meijer AM, Jongeneel R. (2009). Eye movement desensitization and reprocessing in an adolescent with epilepsy and mild intellectual disability. Epilepsy Behav Aug 5. [Epub ahead of print] Sack, M., Hofmann, A., Wizelman, L., & Lempa, W. (2008). Psychophysiological Changes During EMDR and Treatment Outcome. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Solomon, R. M., & Shapiro, F. (2008). EMDR and the Adaptive Information Processing Model: Potential Mechanisms of Change. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Söndergaard, H. P., & Elofsson, U. (2008). Psychophysiological Studies of EMDR. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Stickgold, R. (2008). Sleep-Dependent Memory Processing and EMDR Action. Journal of EMDR Practice and Research, 2(4), Otani T, Matsuo K, Kasai K, Kato T, Kato N. (2009). Hemodynamic responses of eye movement desensitization and reprocessing in posttraumatic stress disorder. Neurosci Res Aug 31 [Epub ahead of print] 15

16 Lennart Alm Ulf Hansson Kerstin Bergh Johannesson Charlotta Lindahl Ewa Johansson Redaktion: Lennart Alm, Ulf Hansson, Charlotta Lindahl, Ewa Johansson Ansvarig utgivare: Kerstin Bergh Johannesson 16