EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 9, Nummer 1 Maj 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 9, Nummer 1 Maj 2007"

Transkript

1 EMDR TIDNINGEN Föreningen EMDR Sverige Årgång 9, Nummer 1 Maj 2007 Vårhälsning från ordförande Jag vill börja med att särskilt hälsa alla nya medlemmar välkomna till föreningen EMDR Sverige. Vi konstaterar med glädje att vi har ökat medlemsantalet även om vi inte har nått upp till den nivå som konstateras i Tyskland, Frankrike och Italien. För att en förening skall finnas behövs det medlemmar och medlemmar får föreningen om den kan erbjuda något intressant. Studiedagen i Stockholm i mars var mycket välbesökt med omkring 75 deltagare. Det var roligt att se så många både välbekanta och nya ansikten. Helga Mathess höll en uppskattad workshop om behandling av komplex traumatisering och tillämpningen av EMDR. Ett ämne som många av oss behöver återkomma till. Tyvärr går en dag alldeles för fort. På annat håll skriver HP Söndergaard om den senaste forskningen och de svenska studier som publicerats på senare tid. Vi gratulerar Göran Högberg och Marianne Sandström till dessa artiklar. I samband med årsmötet avtackades Kjerstin Linden som nu lämnar styrelsen efter att i flera år varit vår klippa när det gäller att hålla reda på medlemsregistret. Nu får vi klara oss utan henne. Vår förhoppning är att Kjerstin förstås fortsätter som en aktiv medlem förutom att hon ju också är EMDR-handledare. Till styrelsen vill vi nu säga välkommen till Ulf Hansson från Göteborg som fortsätter att representera väst- Sverige efter Kjerstin. Ulf Hansson Medlemsmatrikeln håller nu på att uppdateras av Raili och Lennart i Stockholm. I år tar vi nästa steg i att göra EMDR svenskare. Under våren var jag inbjuden att gå en såkallad Trainers' training nere i Tyskland, vilket innebär att jag blir godkänd som trainer av EMDR Institute. Från och med i höst kan vi därför ge grundkursen, level 1, på svenska. Francine Shapiros grundtanke har alltid varit att utbildningen skall ges på det egna språket och det känns mycket roligt att nu kunna säga att vi är framme där. Jag hoppas det ska innebära ytterligare en utveckling med en för Sverige anpassad hel grundutbildning. Samtidigt har det alltid varit spännande att lyssna på Roger Solomons undervisning. Han är en benådad föreläsare och terapeut. Roger kommer att komma tillbaka till Sverige, i första hand för del II, men förhoppningsvis också för speciella workshops. Kerstin Bergh Johannesson I detta nummer: 1. Vårhälsning från ordförande 3. Aktuell forskning som berör EMDR 4. Rapport från certifieringsgruppen 5. Certifierade EMDR-terapeuter maj Den första EMDR-utbildningen på svenska 6. Diskussionslista 6. Sammanfattning av två EMDR-studier 7. Externalisering med EMDR för behandling av svår enkopres. 11. Resursinstallation 12. Protokoll från årsmöte Apropå medlemsavgift Kalendarium Ansökningsblankett medlemskap

2 Lennart Alm Kerstin Bergh Johannesson Ewa Johansson Redaktion: Lennart Alm, Ewa Johansson Ansvarig utgivare: Kerstin Bergh Johannesson 2

3 Aktuell forskning som berör EMDR EMDR fortsätter att utvecklas och man blir hela tiden klokare, men förvirrad på en högra nivå. Som Gregory Bateson en gång sade, så är det bäste svaret det som ledar till fler frågor. Inom EMDR-området vill vi veta mer om för vem EMDR kan vara till hjälp, vilka personer som inte tål exponering direkt, vara sig det är EMDR eller beteendeterapi, om det finns någon skillnad mellan EMDR och exponering vad gäller verkningsmekanismer och om de olika behandlingar därför lämpar sig för olika patientgrupper, och mest av allt, hur kommer det sig att EMDR verkar, om det inte bara är en udda form av exponering, som företrädare för beteendeterapi såsom Edna Foa har hävdat. Nya forskningsresultat tillkommer hela tiden, och glädjande nog finns det även svenska forskningsresultat. Göran Högbergs noggranna studie av EMDR hos tunnelbaneförare efter traumatiska händelser på jobbet har redan omtalats i EMDR-tidningen. Nu har Marianne Sandströms pilotstudie publicerats i Midwifery jan Här följer man fyra patienter med traumatiska förlossningsupplevelser och ser kvarstående effekter hos 3/4 efter 1-3 år. Bessel van der Kolk har äntligen publicerat sin studie om EMDR jämfört med 8 veckors behandling med fluoxetin ( Prozac ), ett av de ursprungliga SSRI-preparat, och placebo. Studien har två viktiga fynd; nämligen att personer med trauma i vuxen ålder har en tydligt starkare effekt av EMDR: 75 % av patienter med PTSD som började i vuxen ålder blev besvärsfria vid uppföljning sex månader senare. Även 33.3 % av de som hade PTSD efter barndomstrauma var besvärsfria. Detta stämmer väl med Bradleys metastudie som jag tidigare har omtalat. De som fick tablettbehandling eller placebo hade inga behandlingsvinster i långa loppet. Denna studie har många starka sidor, som till exempel att utvärderingen av behandlingsresultaten gjordes blint av oberoende bedömare. Men jämförelsen mellan 8 veckors behandling med EMDR versus SSRI och placebo hör inte dit; det kanske hade varit bättre att jämföra med behandling med medicin eller placebo under hela uppföljningsperioden. Till exempel finns det djurstudier som visar att försöksdjur med PTSD-liknande sjukdomstillstånd vid långtidsbehandling med ett SSRI-preparat (sertralin) har högra hippocampusvolym som ju är nedsatt vid PTSD och troligtvis kan förklara sambandet mellan kognitiva problem och PTSD efter ett års behandling. Det är alltid lätt att vara efterklok, men man kan i alla fall inte hävda att studien inte är ekologiskt relevant; just ett recept på SSRI utan uppföljning är nog den vanligaste åtgärd i verklighetens psykiatri där många känner sig maktlösa i mötet med traumatiserade klienter. Studien visar med all önskvärt tydlighet att ett aktivt engagemang och traumafokus med etablerade behandlingsmetoder är till hjälp för många klienter. Ett argument som är intressant är att studiens metodik innebär att deltagarna - även de med medicin eller placebo har fått ta del av det som allmänt betraktas som aktivt, nämligen den exponeringsterapi som helt enkelt följer av de ständiga uppföljningsfrågor om traumat, symptom, och slutligen ett psykofysiologisk test av reaktioner under trauma script som gavs till alla deltagare för att säkerställa behandlingseffekten. I den ansedde tidsskriften British Journal of Psychiatry har Jonathan Bisson och medarbetare publicerat en översikt över tillgängliga studier av behandling av PTSD. Artikeln bygger på förarbeten till de behandlingsrekommendationer som National Institute for Clinical Excellence (NICE) publicerade nyligen. Återigen kan man konstatera att traumafokuserade KBTbehandlingar och EMDR vinner i jämförelse med stress management och psykodynamisk psykoterapi. Författarna är dock försiktiga och påpekar att resultaten till stor del beror på att undersökningar av de senare behandlingar som är tillräckligt metodologiskt bra för att inkluderas är få. Man kan här lägga till att de också är svårare och kostsammare att genomföra. Nyhetsvärdet här är att det är företrädare för exponering och KBT som ger med sig och erkänner att EMDR fungerar. Allt pekar på att en större ödmjukhet håller på att infinna sig inför värdet av olika metoder. Slutligen; mysteriet om ögonrörelser tjocknar! Jag har tidigare i EMDR-tidningen beskrivit en studie av Christman och medarbetare som visar att ögonrörelser omedelbart efter en minnesuppgift, jämfört med att titta på en fläck som byter färg i samma hastighet som jämförelse, har visat att felaktiga hågkomster av tematiska ord i ordserier minskar (nål, hö, etc. men inte höstack till exempel). Detta gör att en hel del argument för false memories om icke faller bort, så åtminstone kan ifrågasättas. Det är vedertaget i många konsensusdokument efter en mycket inflammerad debatt i USA - att minnesbilder 3

4 som kommer fram under psykoterapi a priori skall anses sakna bevisvärde i domstolsprocesser. Det kan ju vara rimligt med hänsyn till den ökade mottaglighet för suggestioner som är känd vid dissociativa störningar, dit PTSD ibland hör. Därför finns naturligtvis anledning att vara misstänksam mot terapeuter som a priori antar att personer med vissa symptom nödvändigtvis måste vara traumatiserade. Samtidigt är det numera accepterad att traumatiska minnesbilder skiljer sig avsevärt från normala. Men hur skall man förklara Christman och medarbetares fynd? Nu har en artikel publicerats där Parker och Dagnall från en oberoende forskargrupp i Manchester i England kommer fram till samma slutsats i en principiellt liknande design. De jämför ögonrörelser sida-till-sida med vertikala öronrörelser och att titta på en ljusfläck som blinkar ( fixed stare ). I och med denna publikation kan man inte längre hävda att ögonrörelser från sida till sida är en ovidkommande ingrediens i EMDR-protokollet men måste i stället fråga sig hur det kan komma sig att vissa minnessystem förefaller aktiveras av bilaterala ögonrörelser. Det blir alltså intressant att studera neurofysiologiska effekter av ögonrörelser och annan bilateral stimulering på hjärnans minnessystem, och detta borde snart vara inom räckhåll med moderna metoder för att studera aktivitet i hjärnan. Studien besvarar självklart inte frågan om dessa minnesmekanismer kan vara aktiva långt senare. Men det är ju vanligt under EMDR-behandling att personer kommer i håg detaljerade minnesbilder som gör att de växlar perspektiv samtidigt som de blir mindre störda av traumatiska minnen. Referenser Sandström M et al: A pilot study of eye movement desensitisation and reprocessingtreatment (EMDR) for posttraumatic stress after childbirth. Midwifery, Bessel A van der Kolk et al: A Randomized Clinical Trial of Eye Movement Desensitaization and Reprocessing (EMDR), Fluoxetine, and Pill Placebo in the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder: Treatment Effects and Longterm Maintenance. J Clin Psychiatry 68:1, Jonathan Bisson et al: Psychological Treatments for chronic post-traumatic stress disorder. Systematic review and metaanalysis. British Journal of Psychiatry (2007), 198, A. Parker, N. Dagnall: Effects of bilateral eye movements on gist based false recognition in the DRM paradigm. Brain and Cognition 62 (2007), H P Söndergaard MD PhD Swedish National Institute for Psychosocial Factors and Health Rapport från certifieringsgruppen Nya vackra certifieringsdiplom med EMDR- Europas logo kommer inom kort att skickas ut till alla certifierade terapeuter, handledare och facilitators. Varje intyg är numrerat. EMDR Europa kommer att upprätta ett centralt register över certifierade med dessa nummer som bas. Ytterligare fem kollegor har certifierats under våren. Arbetsgruppen har nu varit igång med certifiering sedan Totalt har vi 75 certifierade EMDR terapeuter. Vi vill uppmärksamma att certifieringen enligt regelverket (se hemsidan) skall förnyas vart femte år. Det innebär att de först certifierade behöver skicka in en förnyad ansökan under nästa år. För att kunna förnyas skall man kunna dokumentera att man följt med i kunskapsområdet, genom ex deltagande i workshops och/ eller studiedagar eller konferenser. Ta därför och kolla upp i era papper vilka aktiviteter ni haft under de gångna fem åren och börja samla ihop denna information i god tid. Vi återkommer med en förnyelseblankett via hemsidan. Kerstin Bergh Johannesson HAP EMDR:s Humanitarian Assistance program har fått ett eget kontonummer. Alla som känner sig på generöst humör kan donera pengar till HAP. HAP:s plusgiro är Susanne Pousette och Reet Oras i Uppsala är ansvariga för HAP och redovisar till EMDR-styrelsen. HAP:s medel är tänkta att stödja EMDR-utvecklingen i världen. 4

5 Certifierade EMDR-terapeuter maj 2007 Abrahamsson Bengt Ahmad Abdulbaghi Akterin Charlotte Alm Lennart Andersson Mona Bergh Johannesson Kerstin Beser Aniella Bjälke Christer Bodin Iris Britz Carin Bylund Maria Chu Monica Dellberg-Persson Gunny Djerf Sture Ekerstam Berit Ericsson Anja Ericsson Leif Falkner Eva Frantzich Åke Fredin Ingela Friberg Margareta Gerge Anna Grind Sören Hansson Ulf Hellstedt Doreen Hildebrand Dolores Hultmann Ole Hultstrand Raili Högberg Göran Ingemansson Gunvor Jerrelid Inkeri Johansson Carina Johansson Ingemar Jormfeldt Kersti Jönsson Lena Lallerstedt Christer Lampinen Kjell Lindström Gerd Levin Sven-Erik Lillieroth Christina Lindahl Charlotta Lindberg Bo Lindén Kjerstin Lindroth Gudrun Lindström Eva-Maria Lundbäck Eva Martinell-Vestin Anne Nilsson Lennart Nilsson Marianne Noresjö Olaison Ann-Marie Nyman Sture Ohlsson Signe Olingdahl Gerd Oras Reet Persson Jarl Lill Pousette Susanne Riis Marie Rincon Jorge Rommel Catharina Samec James Samuelsson Helena Schultz David Söndergaard Hans Peter Thulin Annika Wermelin de Lange Ingrid Westerling Astrid Wikström Anders Wretlind Ola Wächter Margareta Yderberg Nina Yllner Styrbjörn Zaunders Margareta Ziemelis Kristaps Kommentar: Skicka mail till om du vill kommentera listan. Många enskilda personer är inne på hemsidan och söker efter en EMDR-utbildad terapeut. Föreningen tar emot mail-förfrågningar varje vecka från patienter över hela Sverige, som önskar EMDRbehandling. Det är önskvärt att certifierade EMDR-utbildade terapeuter finns med i terapeutlistan på vår hemsida med en stor geografisk spridning över hela Sverige. Observera, att Du själv får kontakta Lennart Alm med information, om Du vill finnas med i terapeutregistret på vår hemsida! Krav: Certifiering och medlemskap i EMDR-föreningen. Skicka ett mail till: info@emdr.se 5

6 Den första EMDR-utbildningen på svenska Den första grundutbildningen i EMDR helt på svenska genomfördes oktober 2006 som internutbildning på S:t Lukas, i S:t Lukas Utbildningsinstituts regi. Utbildningen väckte stort intresse och blev snabbt fulltecknad, med många på kölista. 18 leg.psykoterapeuter på S:t Lukas fick möjligheten att lära sig grunderna i EMDR. Kursutvärderingarna visar att kursen var mycket uppskattad. Föreningens ordförande, Kerstin Bergh Johannesson, som nyligen blev certifierad som Europa trainer var huvudlärare. Anne Martinell-Vestin var facilitator. Kursen genomfördes i de trivsamma lokalerna på S:t Lukas i Göteborg. Raili Hultstrand Kursansvarig Diskussionlista Föreningen har skapat en svensk diskussionslista med adressen emdrsweden@get.online.se Som medlem i Föreningen kan du abonnera på diskussionslista. Listan syfte är: att vara ett forum för kontakt mellan medlemmar att diskutera EMDR relaterade ämnen. att förmedla information till medlemmar och mellan medlemmarna Listan är modererad av Lennart Alm från styrelsen. Maila info@emdr.se om du är intresserad att abonnera på denna diskussionslista. eller Du kan själv abonnera på listan genom att anmäla dig på följande sida: Raili Hultstrand Inbjudan att delta i EMDRföreningens arbete Vi vill gärna bygga ut redaktionen kring hemsidan och EMDR-tidningen. Anmäl ditt intresse till Lennart Alm på info@emdr.se Delat i ett kreativt arbete att utveckla informationen från och till medlemmarna. Arbetet sker via mail. Sammanfattningar av Göran Högbergs samt Marianne Sandströms EMDR-studier: Hogberg G, Pagani M, Sundin O, Soares J, Aberg-Wistedt A, Tarnell B, Hallstrom T. On treatment with eye movement desensitization and reprocessing of chronic post-traumatic stress disorder in public transportation workers--a randomized controlled trial. Nord J Psychiatry. 2007;61(1): Om behandling med EMDR av PTSD hos tunnelbanepersonal en randomiserad kontrollerad studie. Tidigare studier av PTSD har undersökt olika behandlingsformer och har för det mesta omfattat patienter som varit offer för sexuella övergrepp eller deltagit i strid. Denna studie hade till syfte att studera effekten på kort sikt av EMDR vid PTSD efter incidenter på arbetsplatsen. Anställda inom Stockholms Lokaltrafik som hade upplevd en personunder-tåg incident eller som blivit utsatta för våld ingick. Personer som var utsatta för trauma längre än tre månader och mindre än sex år tillbaka inkluderades i undersökningen. Tjugofyra personer som uppfyllde DSM-IV kriterier för PTSD fördelades slumpmässigt till antingen EMDR behandling (n=13) eller till väntelista (WL, n=11). 6

7 De undersöktes före behandling och kort tid efter att vänteliste- eller behandlingsperioden var avslutade. Den i förväg valde resultatvariabeln var att uppfylla fullständiga kriterier för PTSD. Övriga resultatvariabler var resultat av de olika psykometriska skalor. Tolv patienter påbörjade och genomförde fem EMDR-sessioner och 9 fullföljde väntelistan. Efter behandling uppfyllde åtta deltagare i EMDR-gruppen (67 %) och en av väntelistedeltagerna (9 %) inte längre kriterierna för en PTSD-diagnos (skillnad, P=0.02). Bland övriga resultat fanns det signifikanta skillnader efteråt mellan behandlingsgrupp och väntelista inom poäng på GAF (Global assessment of function) och Hamilton Depressionsskalan. Denna studie indikerar att EMDR har effekt på kort sikt hos SL-medarbetare som utsatts för incidenter på arbetsplatsen. Intensiv korttidsterapi av detta slag kan utvärderas ytterligare i störrre grupper av anställda med längre uppföljningstid. Sandstrom M, Wiberg B, Wikman M, Willman AK, Hogberg U. A pilot study of eye movement desensitisation and reprocessing treatment (EMDR) for post-traumatic stress after childbirth. Midwifery Jan 12 Syfte: Att undersöka möjligheten att tillämpa EMDR i behandlingen av kvinnor som har upplevd post-traumatisk stress efter förlossning. DESIGN: Pilotstudien hade en före- och efter design kombinerad med uppföljning 1 till 3 år efter EMDRbehandlingen. Kvantitativa data från självskattningsinstrument samlades in. Dessutom samlades kvalitativa data från intervjuer med deltagarna såväl som data från psykoterapeutens behandllingsanteckningar under sessionerna. Lokalisering: Norra Sverige. Deltagare: fyra kvinnor med PTSD efter förlossning (en var gravid och tre icke gravida). Resultat: Alla deltagare rapporterade minskad PTSD efter behandling. Efter 1-3 år kvarstod den gynnsamma effekten för tre av fyra kvinnor. Inträngande tankar och undvikande tycktes påverkas mest av behandlingen. Betydelse för klinisk verksamhet: EMDR förefaller vara ett användbart verktyg in behandlingen av icke gravida kvinnor som har traumatiserats svårt under förlossning; emellertid behövs ytterligare forskning. Externalisering med EMDR för behandlingen av svår enkopres och traumatiserade barn med aggressivt beteende av James R. Samec James R. Samec är leg. psykoterapeut, psykoterapihandledare och EMDR handledare. Han är privatpraktiserande i Stockholm och Norrtälje. Författaren tackar Göran Högberg för sina värdefulla synpunkter om denna artikel. Bakgrund Enligt min erfarenhet, är Michael Whites (1991) externaliserings metod för behandling av enkopres (se bilagan för en beskrivning) effektiv. Men med en mer komplicerad form av enkopres, t.ex. långvarig enkopres hos äldre barn, räcker externalisering inte alltid till. Genom att kombinera externalisering med Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR), kan svårigheterna bearbetas snabbt och effektivt med bestående resultat. Metoden förutsätter att barnet har undersökts av en läkare. Terapeuten bör vara uppmärksam på eventuella trauman eller andra stressfaktorer under anamnestagning. Metoden ger också bra resultat med traumatiserade barn med aggressivt beteende. Teori Whites (1991) metod är tillämpad på ett urval av familjer där föräldrarna upplevde svåra motgångar med att ta itu med problemet som verkade styra barnet. White anser att uppkomsten av enkopres i sådana fall och det sammanhang det ingår i bäst förklaras genom en andra ordningens cybernetik, en teori om cirkulär eller ömsesidig kausalitet. Praktiskt innebär det att terapeutens uppgift är att hjälpa familjen bryta den onda cirkeln av skuld och klander som ofta uppstår när man letar efter orsaken till problemet i linjär kausalitet. EMDR är en psykoterapeutisk inriktning med Adaptive Information Processing (Shapiro, 2001) som teoretiskt ramverk. Enligt teorin, aktiverar EMDR-proceduren hjärnans informationsbearbetningssystem och underlättar bearbetning och integration av störande minnen. Tinker och Wilson (1999) använder EMDR för att behandla enkopres, men externalisering ingår inte i deras behandling. Spindler-Ranta (1999) behandlar traumatiserade barn med EMDR tillsammans med en externaliserings 7

8 teknik och Lovett (2000) använder EMDR med externalisering för en mat fobi. Lovett hänvisar till Epston och White (1990). Externalisering med EMDR Om Whites metod inte ger resultat, det vill säga, efter det att man har gått igenom de steg han rekommenderar (se bilagan), brukar jag använda EMDR med externalisering på följande sätt: Steg 1: För att initiera en EMDR-bearbetning, behövs det en så kallad trygg plats för barnet som ska behandlas. Barnet kan beskriva en sådan plats eller rita den. Den trygga platsen ska vara etablerad med korta sekvenser (2-6) av bilateral stimulering enligt EMDR-protokollet innan terapeuten går till steg 2. Bilateral stimulering med fördel kan göras av vårdgivaren, speciellt den som har varit mest utsatt för barnets symtom, förutsett att terapeuten är säker på att vårdgivaren klarar av uppgiften. Eftersom EMDR-bearbetning av enkopres och även aggressivt beteende inte framkallar samma starka reaktioner som vid behandlingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSS) och ångest, kan de flesta vårdgivare klara av uppgiften. Bilateral stimulering ges genom att vårdgivaren knackar barnet på axlarna. Steg 2: På en sida av ett papper som viks i två halvor, får barnet rita eller måla figuren som orsakar att barnet bajsar på sig. Barnet kan göra det i rummet eller hemma. Terapeuten bör ha pennor, penslar, färg, papper i olika storlekar och rullpapper, saxar, och en plåtburk eller liten låda till hands. När figuren är klar (den kan vara liten, som en prick, eller väldigt stor), ber terapeuten barnet att berätta om figuren. Därefter får barnet till uppgift att på den andra halvan av pappret rita en bild av sig själv när det tänker på figuren. När barnet har ritat sig själv, noterar terapeuten tyst skillnaden i storleken mellan de två figurerna. Olika objekt kan också ritas i bilden, speciellt av äldre barn och traumatiserade barn. Terapeuten ska fråga om dessa objekt och betydelse av dem. Steg 3: Därefter följer terapeuten fas 4 (desensibilisering) i EMDR-protokollet (kursiv skrift indicerar begrepp som undersöks enligt protokollet) enligt följande: a. Med bilden av figuren och bilden av barnet bredvid som situation eller minne, undrar terapeuten vad som är det värsta med det. Barnets svar blir bilden, det vill säga, det som ska först fokuseras på för bearbetning. b. De negativa och positiva kognitionerna undersöks, t.ex. När Du tänker på figuren, vad är det Du säger till Dig själv? Om svaren är diffusa, kan terapeuten undra om barnets svar innebär att barnet är rädd, arg eller ledsen. När barnet har svarat på det, till exempel, att det är ledset, frågar terapeuten om det betyder att barnet är i fara eller hjälplöst två adekvata negativa kognitioner. c. Validity of Cognition scale (VOC) undersöks, samt känslor. d. Därefter undersöks skalan Subjective units of disturbance (SUD) och därefter kroppsupplevelser. Spindler-Ranta och Schwartz rekommenderar enligt Jordan (2003) att med barn från 3-9 år ska terapeuten fråga efter den negativa kognitionen, SUDS och kroppsupplevelser ej VOCS och känslor. Dessutom frågar terapeuten barnet vad barnet vill säga eller önskar att säga till figuren. Steg 4: Barnet får i uppgift att klippa ut den externaliserade figuren, medan bilden av barnet själv läggs åt sidan. En bred pensel och svart färg eller en svart vaxkrita läggs fram. Terapeuten förklarar att barnet ska rita från höger till vänster över figuren (om barnet väljer upp och ner eller i cirklar, går det dock bra) och upprepar högt den positiva kognitionen under tiden, medan föräldern knackar på barnets axlar medan barnet drar sin pensel eller krita över figuren tills det att figuren är hel täckt. Efter detta, säger terapeuten till barnet att ta ett djupt andetag och andas ut. Sedan får barnet i uppgift att klippa sönder figuren. Om det är en mycket stor figur kan terapeuten fråga om barnet vill ha hjälp från de vuxna. Pappersbitarna samlas ihop och läggs i burken och stängs. Hela proceduren (steg 2-4) upprepas flera gånger till dess att tiden är nästan slut. SUDS undersöks. En trygg plats övning med korta (2-6) sekvenser av bilateral stimulering görs av vårdgivarna enligt terapeutens ledning innan barnet lämnar rummet. Samma procedur (steg 2-4) upprepas vid varje besök därefter tills dess att en positiv 8

9 installation kan göras, en framtida målsituation bearbetas och arbetet kan avslutas. Metoden är mycket effektiv med barn med enkopres och även med traumatiserade barn med extremt aggressivt beteende. Att metoden kan vara så effektiv för båda grupper av barn innebär inte att orsaken till symtomen är detsamma, det vill säga, traumatisering. Snarare beror det på att i båda fallen leder symtomen till att vårdgivarna kan känna att de har tappat kontroll och är maktlösa. Diskussion I EMDR, ska terapeuten följa de associationer som kommer för patienten utan att avbryta. I modellen som beskrivs ovan följer barnet terapeutens instruktioner att rita samma figur om och om igen. Det verkar inte som om EMDR-protokollet följs. Det som barnet ritar laddas med barnets känslor och kroppsupplevelser och bearbetas med bilateral stimulering. Liksom med vanlig bearbetning, rapporterar barnet det som kommer för det båda efter bilateral stimuleringen och när barnet ritar nästa bild. Terapeuten avbryter inte barnets associationer eller bearbetning med att inleda en diskussion eller ge observationer. Den nya bilden blir fokus för nästa sekvens av bilateral stimulering. På så sätt följer terapeuten barnet och EMDRprotokollet. Om man följer EMDR-protokollet, ska man fokusera på bilden (d.v.s. det värsta i en situation eller minne), den negativa kognitionen, känsla och kroppsupplevelser, istället för att ha barnet att fokusera på bilden och upprepa den positiva kognitionen. Protokollet följs i modellen som presenteras här, men fokus på själva bearbetningen förflyttas till den första delen av den positiva installationen i fas 5 där man tar up hela händelsen och den positiva kognitionen och gör bilateral stimulering. Händelsen är inte bilden, men för barnet, som konfronteras med en representation av den hotande figuren, är den händelsen. Varför ska vårdgivarna gör bilateral stimulering? Barnets symtom gör att familjesystemet har blivit rubbat. Vårdgivarna känner sig diskvalificerade i sin roll. Genom att ger vårdgivarna uppgiften att genomföra bilateral stimulering, ökas anknytningen mellan vårdgivarna och barnet. Dessutom, skulle den snabba effekten av EMDR kombinerad med externalisering kunna göra att vårdgivarna känner sig ännu mer diskvalificerade. Genom att de själva är delaktiga i processen, får de känna ökad kompetens och kontroll och därmed blir förstärkta i sin roll som vårdgivare. Sammanfattning En kombination av externalisering och EMDR ger positiva och bestående resultat i familjer där vårdgivarna har upplevt svåra motgångar i att handskas med barnets enkopres och även med aggressivt beteende. Referenser Epston, D. & White, M. (1990). Narrative means to therapeutic ends. New York: Norton. Jordan, M.G. (2003). Notes from Slaying the monster relieving trauma in 3-9 year olds by Sharon Schwartz and Diane Spindler Ranta at the EMDR-International Conference, Ej publicerat manus. Lovett, J. (2000). Small wonders. Heal childhood trauma with EMDR. New York: Free Press. Shapiro, F. (2001). Eye movement desensitization and reprocessing. Basic principles, protocols, and procedure. New York: Guilford Press. Spindler-Ranta, D. (1999). Slaying the monsters. The EMDRIA Newsletter, 4 (4), Tinker, R. & Wilson, S.A. (1999). Through the eyes of a child. EMDR with children. New York: Norton. White, M.(1991). Nya vägar inom den systemiska terapin. Stockholm: Mareld. James R Samec 9

10 Bilaga Michael Whites (1991) externaliseringsmetod för behandlingen av enkopres för barn i familjer där föräldrar upplever stark stress på grund av barnets symtom Familjens kamp mot symtomen Terapeuten introducerar hypotesen att alla i familjen är drabbade av problemet. Familjens lösningsförsök undersöks och terapeuten undrar hur de har kunnat klara av situationen under de rådande omständigheterna. Att hjälpa barnet gå i kamp mot symtomen Terapeuten ska gå samman med barnet om hur förtryckt barnet är av sina symtom för att hjälpa barnet att sätta sig upp sig mot sina symtom. Dels undersöker terapeuten hur besvärligt symtomen är för barnet och vad barnet känner för dem. Dels kan terapeuten gestalta en figur som är lömsk och oberäknelig, en figur som inte är barnet själv utan en externalisering en separat enhet utanför personen. White (1991) kallar figuren för Smygbajsaren. Därefter undersöker terapeuten hur mycket figuren bestämmer över barnet med frågor som Vem är chefen Du eller figuren? Ar det Du eller figuren som bestämmer över Dig? Hur ofta får Du bestämma och hur ofta får figuren bestämma? Därefter försöker terapeuten att sätta barnet i ett dilemma med följande frågor: Vem borde vara chef? Hur mycket ska chefen bestämma? Barnets vilja att vara av med sina symtom måste undersökas. Följande frågor kan användas: Vill Du slåss mot figuren och bestämma över den, eller är det bättre at Du ger upp och låter den bestämma över Dig och Dina föräldrar? Vill Du vinna över figuren eller får figuren vinna över Dig? White (1991) skriver: Genom att på ett levande och humoristiskt sätt få barnet att intressera sig för detta dilemma, så ställer terapeuten barnet inför ansvaret att välja. (s. 211) Innan barnet väljer att gå i kamp mot figuren, varnar terapeuten barnet på hur svårt kampen kan bli för att i kampen kan figuren vinna ibland. Det krävs mycket mod och uthållighet. Resursförstärkning När barnet har valt att kämpa mot figuren, undrar terapeuten hur mycket stryka barnet kan mobilisera. Terapeuten ber barnet att berätta om något stort det har lyckats med på sistone, något som krävt mod och uthållighet. På så sätt kommer barnet i kontakt med sina resurser. Andra resurser behövs i kampen. Terapeuten frågar barnet vem det vill ha som medhjälpare mot den lömska figuren som kan dyka upp var och när som helst. Barnet väljer oftast föräldrarna. Om barnet väljer en annan, undersöker terapeuten hur den personen kan hjälpa barnet. När föräldrarna har valts, frågar terapeuten dem om de vill vara med om att störta figuren. Extra hjälp i form av fantasifigurer som barnet har kan undersökas. Toaletten Därefter undersöker terapeuten hur toaletten barnet använder ser ut och om det är något som skulle kunna underlätta det hela för barnet, t.ex. en pall vid toalettstolen eller utsmyckning av toaletten med bilder av fantasifigurer som ger barnet stryka. Enligt White, ska den förälder som känner sig mest utsatt av svårigheten få uppgiften att genomföra dessa ändringar. Tarmreflexen Enligt White, ska den förälder som har varit minst utsatt av svårigheten få uppgiften att ta barnet till toaletten 20 minuter efter det att den har ätit (speciellt frukost). Beroende på barnets ålder, ska barnet sitta där från 30 sekunder till 5 minuter, men perioden ska inte vara en pina för barnet. När barnet lyckas ska föräldrarna reagera med att säga, Du vinner, Du försvarar Dig mot figuren eller Du blir chef över figuren. Om barnet inte lyckas, kan föräldrarna undra om barnet skulle ha nytta av starkare eller fler resursfigurer. Tävling mot figuren Terapeuten förklarar att det är viktigt med en karta över huset och tomten för att klara av nödsituationer. Föräldrarna och barnet får i 10

11 uppgift att rita den kartan. Helst ska den vara skalenligt som möjligt. Därefter ska de lokalisera fem ställen där figuren bruka slå till. De snabbaste vägarna från dessa ställen till toaletten undersöks och möjlighet till att röja hinder diskuteras. Därefter får den förälder som känner sig minst utsatt av svårigheten uppgiften att ta hand om löpträning och tidtagning. Föräldern tar tid på barnet från var och en av de fem platser där figuren slår till. Alla tider protokollförs och ska skickas till terapeuten en gång i veckan. White uppmuntrar även telefonkontakt med föräldrarna och ber barnet att ringa efter den första eller andra segern mot figuren. Den andra föräldern, om den vill, kan ta foton av barnet när det springer till toaletten och de sätts i ett album för att de sedan kan visa upp till terapeuten om familjen vill. Terapeuten gör två övningar på kontoret som förberedelse till den löpträning och tidtagning som ska ske hemma. Olyckor Om en olycka händer, ska barnet öva att springa till toaletten från platsen olyckan skedde och även från de andra platserna där figuren slår till för att hjälpa barnet öva upp sina färdigheter och för att visa figuren att barnet inte har gett upp. Föräldrarna och terapeuten kan förklara för barnet att det verkar som om figuren är desperat för att inte bli besegrad och gör allt den kan för att undvika det. Vad figuren inte vet är att de större hinder figuren sätter upp desto större blir barnets seger. Segerlista Terapeuten uppmuntrar föräldrarna och barnet till en spaning efter hur man bäst kan besegra figuren genom att be dem skriva en lista över barnets och figurens segrar. Listan används av terapeuten för att undersöka med barnet vad det är barnet gör när det segrar över figuren. Resursinstallation (Absorption/Wedging technique) Helga Mathess Identifiera en stressande livssituation, och ta reda på SUD. SUD: 2. Viken positiv förmåga, resurs eller styrka kan hjälpa dig att bättre hantera denna stressande situation? (Sök efter tre specifika förmågor såsom: styrka, inre frid, förmåga att sätta gränser, förmåga att få kontakt med någon.) (OBS! olika typer av Action systems ) Fokus: A. B. C. 3. Vilken förmåga skulle du vilja börja med? (Börja med det fokus som klienten själv väljer eller det som har den starkaste affektiva komponenten) 4. Kan du minnas någon situation eller tillfälle i ditt liv under de senaste två åren, eller tidigare, då du har erfarit denna förmåga, resurs eller styrka? (Be klienten beskriva en tydlig situation som han/hon minns bra och där han/hon har känt åtminstone något av en positiv affektiv reaktion) 5. Vilken bild representerar bäst denna situation? (Bilden som starkast tar fram affekten) 6. Var kan du känna det i kroppen? (Håll utkik efter ett kroppsligt tillstånd state - relaterat till upplevelsen och som klienten lokaliserar i sin kropp). Om man får en bild och ett kroppsligt tillstånd av förmågan, fortsätt till 7! 7. Ta nu fram bilden, upplev känslan i kroppen, kan du få fram den? Om ja följ mina fingrar. (eller annan bilateral stimulering). 8. Gör en omgång av 7 12 långsamma ögonrörelser. 9. Hur är det nu? (Fråga speciellt efter förändringar i kroppsligt tillstånd.) 10. Så länge som upplevelsen stärks så fortsätter man med ytterligare en omgång 7 12 ögonrörelser. Om en affektbrygga till negativt material uppstår, gå till en annan situation med samma förmåga (eller ändra till annan förmåga enligt ovan). 11

12 Be klienten om ett nyckelord som representerar förmågan. 11. Installera samtliga tre förmågor med ögonrörelser (börja om med nr 3 nr 9) 12 När förmågan är fullt utvecklad: Skapa kontakt med dessa förmågor (nämn samtliga tre), har du kontakt? Om ja: Ta en ny titt på den stressande situationen som du berättade om. Hur störande känns den för dig just nu på en skala från 0 10? Ny SUD: Normat minskar SUDen. Man kan fortsätta med fler resurser om klienten behöver flera. Om nödvändigt: Gör en grundprotokoll på den stressande situationen. Svensk översättning KBJ 2007 Helga Mathess Föreningen EMDR Sverige Protokoll från årsmöte 23 mars Årsmötet öppnades av föreningens ordförande, Kerstin Bergh Johannesson. 2. Till mötesordförande valdes Monica Chu. 3. Till mötessekreterare valdes Ingela Fredin. 4. Till justeringspersoner tillika rösträknare valdes Florrie Widén och Kjerstin Lindén. 5. Dagordningen godkändes, efter justering och tillägg. 6. Beslutades låta närvarolistan utgöra röstlängd. 7. Årsmötet konstaterade att kallelse skett enligt stadgarna. 8. Styrelsens verksamhetsberättelse godkändes. 9. Revisorernas berättelse godkändes. 10. Resultat-och balansräkningen godkändes. 11. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet. 12. Frågan om disposition av överskottet 2006 togs upp. Beslutades att balansera överskottet i ny räkning. 13. Val av ordförande. Till ordförande för kommande verksamhetsår valdes Kerstin Bergh Johannesson (omval 1 år). Kerstin annonserar att hon avgår som ordförande efter perioden. 14. Till styrelseledamöter valdes Hans Peter Sondergaard (omval 1 år), Gunvor Ingemansson (omval 1 år), Lennart Alm (omval 2 år), Ingela Fredin (omval 2 år), Raili Hultstrand (omval 2 år) och Ulf Hansson (nyval 2 år). Kjerstin Lindén avgår. 15. Val av revisorer. Till revisorer valdes Susanne Pousette och Charlotta Lindahl. Margareta Friberg och Kjerstin Lindén valdes till revisorsuppleanter. 16. Val av valberedning. I valberedningen kvarstår Anne Martinell Vestin (1 år) som sammankallande, Margareta Friberg (1 år) och Ingrid Göransson (1 år). Carin Britz avgår. 17. Inkomna motioner. Inga. 18. Årsavgiften. Beslut: Vi behåller medlemsavgiften på 400 kr /år. 19. Övriga frågor. - Ordförandeposten. Kerstin Bergh Johannesson har varit ordförande sedan föreningen startade 1998, och hon önskar nu att styrelsen utser en incoming president och att hon kan stå kvar under ett år som past president. 12

13 - Medial uppmärksamhet. Diskussion om hur representanter för föreningen skall möta frågor från massmedia, utifrån förfrågningar som styrelsen fått om någon patient som kan berätta om EMDR. Diskussionen utmynnar i en rekommendation om stor försiktighet och att vi skall satsa på mer seriösa sätt att sprida kunskap på. - HAP. Information från Reet Oras om HAP:s framväxt i USA och att det går långsamt i Europa och Sverige. HAP är en undergrupp (frivilligorganisation) till EMDR. De som ingår i HAP:s styrelse är Reet Oras, Susanne Pousette kassör, Margareta Friberg, Marianne Sandström och Kjerstin Lindén. HAP öppnar ett eget bankkonto och har översatt en del skrifter. Köparen av skriften donerar en summa. En fråga till årsmötet är vad vi i Sverige vill ha denna organisation till? En del aktiviteter där HAP har varit med är en 3-årig traumautbildning i Tyskland och Indonesien samt EMDR-kurser i level 1 och level 2 i Estland med stöd av IHPU. Baltikum är adopterat av HAP i Sverige och en fascilitator har utbildats. Reet meddelar att det finns behov av mer utbildning och att Litauen väntar. Eftersom Sverige är ett litet land, behövs också mer Skandinaviskt samarbete bland barnföreträdarna. Reet önskar att någon kunde ta över och driva dessa frågor. De som vill sälja böcker kan anmäla sitt intresse till Susanne. Beslut: Lennart ser till att information om HAP kommer ut på hemsidan och att intresserade kan ta kontakt med de personer som står där. 17. Avtackning av Kjerstin Lindén som avgår som styrelsemedlem. Tack Kjerstin för ditt engagemang! 18. Monica Chu avslutar årsmötet. Vid protokollet Ingela Fredin Justeras Florrie Widén Kommunikation Justeras Kjerstin Lindèn Du når EMDR-styrelsen direkt via info@emdr.se eller via styrelsemedlemmarnas egna mailadresser som du kan hitta på Apropå medlemsavgift; att behålla certifiering som EMDR terapeut och att kunna stå på föreningens terapeutlista. Du som ännu inte har betalat 2006 års medlemsavgift 400 kronor på plusgiro gör det! Om Du är certifierad EMDR-terapeut, så är medlemsavgiften en förutsättning för att vara certifierad av föreningen och ha möjlighet att finnas med i vårt terapeutregister på hemsidan. Kom ihåg att identifiera Dig med namn, inte bara firmanamn. Varje år kommer några inbetalningar, som inte går att spåra. Vi har i styrelsen nu tagit beslut om, att dessa inbetalningar kommer att vidarebefordras till HAP, Humanitarian Assistance Program, som är en organisation, som stödjer EMDR-utbildning i katastrofdrabbade områden. Raili Hultstrand Kassör/Styrelsen Lennart Alm Infoansvarig Frågor: info@emdr.se 13

14 Kalendarium 2007 Pågående 2007 EMDR handledareutbildning 25 maj 2007 EMDR Mellankurs efter grundkurs 1 Lärare: Kerstin Bergh Johannesson Leg.psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare och EMDR trainer Anmälan till alla grundkurser: IHPU Psykologiutbildarna AB. Anmälan till kurserna: tfn: , kontaktperson Berit Emilsson. E- post: ihpu@ihpu.se: IHPU s hemsida: september + 9 november 2007 EMDR Grundkurs del 1 Lärare: Kerstin Bergh Johannesson Leg.psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare och EMDR trainer Anmälan till alla grundkurser: IHPU Psykologiutbildarna AB. Anmälan till kurserna: tfn: , kontaktperson Berit Emilsson. E- post: ihpu@ihpu.se IHPU s hemsida: oktober 2007 EMDR Grundkurs del 2 Lärare: Roger Solomon, Ph D Kerstin Bergh Johannesson Anmälan till alla grundkurser: IHPU Psykologiutbildarna AB. Anmälan till kurserna: tfn: , kontaktperson Berit Emilsson. E- post: ihpu@ihpu.se IHPU s hemsida: 9 november 2007 EMDR Mellankurs efter grundkurs 1 Lärare: Kerstin Bergh Johannesson Leg.psykolog, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare och EMDR trainer Kommande konferenser Anmälan till alla grundkurser: IHPU Psykologiutbildarna AB. Anmälan till kurserna: tfn: , kontaktperson Berit Emilsson. E-post: ihpu@ihpu.se IHPU s hemsida: juni 2007 Traumakonferensen 10 ECOTS, the 10 European Conference on Traumatic Stress Truth and Trust After... June 6-9, 2007, Opatija, Kroatien...The 10 ECOTS is organized by the European Society. fortraumatic Stress Studies Anmälan och program: juni 2007 The 8th Annual EMDR European Conference "Brain, Heart, Body in Psychotherapy" The 8th annual conference will take place at Paris, Friday 15 of June till Sunday, 17 of June. On Tuesday and Friday there will be pre-conference workshops. French, English, Italian and maybe German translation will be provided. More information will be available at september 2007 Kris- och traumacentrums Jubileumskonferens i City Conference Center, Stockholm. Talare är (bland andra): Kjerstin Almqvist, Bessel van der Kolk, Etzel Cardeña, Ellert Nijenhuis. Program och anmälan finns på Kris- och traumacentrums hemsida 14

15 17-18 september 2007 Trauma, Neuroscience, Attachment and the Body: Implications for Clinical Practice with Pat Ogden and Ruth Lanius in Finland I would like to invite Swedish trauma workers to participate our seminar in September 17th and 18th this year. I have attached the program of the training of Pat Ogden and Ruth Lanius. The training will be held in the center of Helsinki (the details are in our website: We will try to start the training late enough so that Swedish colleques who want to arrive by boat will be in time. I hope you could give this information to your network in Sweden. Anne Suokas-Cunliffe Traumaterapiakeskus Töölönkatu 15 E Helsinki tel anne.suokas@traumaterapiakeskus.com Den nya handledargruppen på kurs med Helga Mathess och Kerstin Bergh Johannesson Uppsala våren

16 16

17 17

18 18

19 19

20 Se logon i färg på 20

EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 10, Nummer 1 Juni 2008

EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 10, Nummer 1 Juni 2008 EMDR TIDNINGEN Föreningen EMDR Sverige Årgång 10, Nummer 1 Juni 2008 Nyheter! Notis Ur Jubileumsboken "50 +" av Svenska föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, Svenska Läkaresällskapets sektion för

Läs mer

EMDR TIDNINGEN. Årgång 8, Nummer 1 Juni 2006

EMDR TIDNINGEN. Årgång 8, Nummer 1 Juni 2006 EMDR TIDNINGEN Årgång 8, Nummer 1 Juni 2006 EMDR på svenska Det har länge funnits en efterfrågan på kurser och material på svenska i EMDR. Vi tog ett litet steg framåt under denna vår. I mars hade vi för

Läs mer

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum EMDR och flyktingar Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum Vad är trauma? Säkerhet nu - asylsökande Traumabearbetning vs Stabilisering

Läs mer

Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1

Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1 Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1 Ett nyligen inträffat trauma kan behandlas med ett

Läs mer

Ewa Wiker tackade för förtroendet att få leda årsmötet.

Ewa Wiker tackade för förtroendet att få leda årsmötet. 1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Göran Strömbäck hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av röstlängden Närvarande medlemmar har prickats av på röstlängden,

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?

Läs mer

EMDR-behandling. Barns och ungdomars upplevelser en kvalitetssäkringsstudie. Ingela Fredin

EMDR-behandling. Barns och ungdomars upplevelser en kvalitetssäkringsstudie. Ingela Fredin EMDR-behandling Barns och ungdomars upplevelser en kvalitetssäkringsstudie Ingela Fredin Psykoterapeutprogrammet inriktning familj, 60 poäng Uppsats, 10 poäng Vt. 2005 Handledare: Reet Oras Umeå universitet

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

EMDR EUROPA CERTIFIERAD TERAPEUT

EMDR EUROPA CERTIFIERAD TERAPEUT EMDR EUROPA CERTIFIERAD TERAPEUT KOMPETENSBASERADE RIKTLINJER EMDR EUROPE PRACTICE SUB-COMMITTEE - JANUARY 2008 EMDR - HANDLEDARE REFERENS-RIKTLINJER OCH CHECKLISTA FÖR CERTIFIERING EMDR- HANDLEDARE KOMMENTARER

Läs mer

Dorothys dilemma När en patient inte har en trygg bas för behandling

Dorothys dilemma När en patient inte har en trygg bas för behandling Dorothys dilemma När en patient inte har en trygg bas för behandling Av James R. Samec James R. Samec, leg. psykoterapeut med privat verksamhet i Stockholm och Norrtälje. Han är också verksam vid barn-

Läs mer

Kursbeskrivning Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR terapi, del 1 och 2 samt EMDR för barn. 20 hp

Kursbeskrivning Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR terapi, del 1 och 2 samt EMDR för barn. 20 hp Kursbeskrivning Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR terapi, del 1 och 2 samt EMDR för barn. 20 hp Kursens syfte Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, är en av de terapimetoder

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Rasklubben för dansk/svensk gårdshund årsmötesprotokoll den 15 mars 2009 i Göteborgs Skyttegilles lokal i Göteborg

Rasklubben för dansk/svensk gårdshund årsmötesprotokoll den 15 mars 2009 i Göteborgs Skyttegilles lokal i Göteborg 1 Rasklubben för dansk/svensk gårdshund årsmötesprotokoll den 15 mars 2009 i Göteborgs Skyttegilles lokal i Göteborg 1 Årsmötets öppnande Ordförande Anders Sjöberg hälsade alla välkomna och förklarade

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS)

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 35:e ordinarie årsmötet Lördagen den 7 mars 2015 kl. 15.00 på Valla Folkhögskola, Linköping. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades av

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS)

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) 251659264 Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 34:e ordinarie årsmötet Lördagen den 8 mars 2014 kl. 15.00 på Scandic Täby. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades av föreningens

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA 2009-08-03 PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA 1 Årsmötets öppnande Ordförande Lars Billström hälsade medlemmarna välkomna och öppnade årsmötet. 2 Fastställande

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Protokoll fört vid Svenska Bassetklubbens Fullmäktige 6 april 2014 på Vätterleden

Protokoll fört vid Svenska Bassetklubbens Fullmäktige 6 april 2014 på Vätterleden Sida 1 av 5 Protokoll fört vid Svenska Bassetklubbens Fullmäktige 6 april 2014 på Vätterleden Årsmötets öppnande. Ingemar Olofsson hälsade alla välkomna och förklarade fullmäktige öppnat kl.10.00 1 Justering

Läs mer

SVENSKA RIESENSCHNAUZERKLUBBEN SBK:s rasklubb för Riesenschnauzer

SVENSKA RIESENSCHNAUZERKLUBBEN SBK:s rasklubb för Riesenschnauzer Protokoll fört vid Svenska Riesenschnauzerklubbens Årsmöte 2014-03-01 på Tånga Hed, Vårgårda Mötets öppnande Ordförande Alf Karlström hälsade alla välkomna till årsmötet. Efter ett kort anförande om klubbens

Läs mer

Ordförande Cecilia Neyman hälsade alla välkomna, tackade Kronobergarna för deras arbete med årsmöteshelgen och öppnade mötet.

Ordförande Cecilia Neyman hälsade alla välkomna, tackade Kronobergarna för deras arbete med årsmöteshelgen och öppnade mötet. Årsmöte med Svenska IFYE-klubben den 4 oktober 2015 Närvarande: Ett 35-tal medlemmar Plats: Everdal, Växjö 1 Årsmötets öppnande Ordförande Cecilia Neyman hälsade alla välkomna, tackade Kronobergarna för

Läs mer

1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Ingrid Tapper hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat.

1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Ingrid Tapper hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Ingrid Tapper hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av röstlängden Efter genomfört upprop fastställde årsmötet röstlängden

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att

Läs mer

EMDR-BLADET. Medlemstidning för EMDR-SVERIGE. Vinterbrev från vår ordförande. Februari 2002.

EMDR-BLADET. Medlemstidning för EMDR-SVERIGE. Vinterbrev från vår ordförande. Februari 2002. EMDR-BLADET Medlemstidning för EMDR-SVERIGE Årgång 4, Nummer 1 Februari 20021uni 2001 Vinterbrev från vår ordförande Februari 2002. God fortsättning på det nya året! Med nytt år kommer nya ambitioner och

Läs mer

ORDINARIE ÅRSMÖTE MED BRÄNNÖ VÄGFÖRENING 2015

ORDINARIE ÅRSMÖTE MED BRÄNNÖ VÄGFÖRENING 2015 BRÄNNÖ VÄGFÖRENING PROTOKOLL 430 85 Brännö 2015-03-14 Org.nr. 855100-0428 ORDINARIE ÅRSMÖTE MED BRÄNNÖ VÄGFÖRENING 2015 Tid: lördag den 14 mars 2014 kl. 12.00 Plats: Brännögården, Brännö Närvarande: 15

Läs mer

Datum: 2015-03-14 Tid: Klockan 14.30 Plats: Statshotellet, Mariestad

Datum: 2015-03-14 Tid: Klockan 14.30 Plats: Statshotellet, Mariestad Datum: 2015-03-14 Tid: Klockan 14.30 Plats: Statshotellet, Mariestad Närvarande: 45 st enligt närvarolista. Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av mötesordförande 4. Distriktsstyrelsens

Läs mer

PROTOKOLL PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE Sundsvalls Brukshundklubb

PROTOKOLL PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE Sundsvalls Brukshundklubb PROTOKOLL 1 (5) Mötesdatum: Tid: 2017-02-11 16.00 Plats: Sundsvalls Brukshundklubb PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE 1. Mötets öppnande Ordförande Lars Fahlberg hälsade alla närvarande varmt välkomna och förklarade

Läs mer

Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson

Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson Protokoll fört vid årsmöte den 30 maj 2015 Koloniföreningen Solhällan. Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson 1 Mötets öppnande Styrelsens ordförande

Läs mer

Årsstämma - Brf Bergakungen

Årsstämma - Brf Bergakungen HSB Brf Bergakungen Sida 1 (5) Årsstämma - Brf Bergakungen Datum 21 februari 2008 Klockan 19:00 Plats Föreningslokalen Becksjudarvägen 33-35 Dagordning Stämman öppnas 1. Stämman öppnas 2. Val av ordförande

Läs mer

ÅRSMÖTETS ÖPPNANDE Föreningens ordförande Eleonor Högström, Stockholm, hälsar alla deltagare välkomna och förklarar mötet öppnat.

ÅRSMÖTETS ÖPPNANDE Föreningens ordförande Eleonor Högström, Stockholm, hälsar alla deltagare välkomna och förklarar mötet öppnat. PROTOKOLL FÖRT VID PARKINSON STOCKHOLMS ORDINARIE ÅRSMÖTE 23 FEBRUARI 2015 Plats Östermalms föreningsråd, Fältöversten, Stockholm Tid kl.17.30 19.30 Bilagor: 1. Årsredovisning 2. Verksamhetsplan 3. Motion

Läs mer

Protokoll fo rt vid Svenska Riesenschnauzerklubbens Å rsmo te pa SKKs kansli, Spa nga

Protokoll fo rt vid Svenska Riesenschnauzerklubbens Å rsmo te pa SKKs kansli, Spa nga Protokoll fo rt vid Svenska Riesenschnauzerklubbens Å rsmo te 2015-03-01 pa SKKs kansli, Spa nga Mötets öppnande Brith Andersson välkomnade alla till SKKs lokaler och berättade lite om deras verksamhet

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Ingrid Lingmark hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat.

1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Ingrid Lingmark hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Ingrid Lingmark hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av röstlängden Efter genomfört upprop fastställde årsmötet röstlängden

Läs mer

HÖGANÄS BRUKSHUNDKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL

HÖGANÄS BRUKSHUNDKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 HÖGANÄS BRUKSHUNDKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2015-02-11 Närvarande: ca 25 personer 1 Mötets öppnande Höganäs Brukshundklubbs ordförande Christer Ekendahl hälsade alla välkomna och öppnade mötet. 2 Fastställande

Läs mer

EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 11, Nummer 1 September 2009

EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 11, Nummer 1 September 2009 EMDR TIDNINGEN Föreningen EMDR Sverige Årgång 11, Nummer 1 September 2009 I detta nummer: 2) Ordföranden har ordet 2) Kommentarer till Socialstyrelsens riktlinjer 4) Sagor, föräldrar och EMDR 7) Liten

Läs mer

Sekreterare: Annika Aalto. Ordförande: Ulf Almlöf. Justerare: Torsten Rundby

Sekreterare: Annika Aalto. Ordförande: Ulf Almlöf. Justerare: Torsten Rundby Mötesdatum 2014-03-27 Protokoll från årsmöte 2014 01-24 Tid 2014-03-27 kl 18.30-21.00 Plats: Restaurang Uncle Joe s, Visby Sekreterare: Annika Aalto Ordförande: Ulf Almlöf Justerare: Torsten Rundby 01

Läs mer

Protokoll Årsmöte 2013

Protokoll Årsmöte 2013 Protokoll Årsmöte 2013 www.sporren.info Datum: 2013-02-25 Plats: Stadshuset/Ryttmästaren Tid: 17.00-18.00 Närvarande: Helene Hopfgarten, Birgitta Lilja, Catharina Hedlund-Östman, Tordleif Hansson, Monica

Läs mer

EMDR psykoterapi vid posttraumatiska

EMDR psykoterapi vid posttraumatiska EMDR psykoterapi vid posttraumatiska stressyndrom hos unga Alerts bedömning Publicerad 01-04-17 Version 1 Metod och målgrupp: EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) är en ny psykoterapeutisk

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr:

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 251659264 33:e ordinarie årsmötet Lördagen den 9 mars 2013 kl. 15.00 på Scandic Mölndal. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades av föreningens

Läs mer

Årsmötesprotokoll för Rasklubben för Dansk/Svensk Gårdshund. Söndagen den 11 mars 2012 kl Göteborgs Skyttegilles lokal, Västra Frölunda

Årsmötesprotokoll för Rasklubben för Dansk/Svensk Gårdshund. Söndagen den 11 mars 2012 kl Göteborgs Skyttegilles lokal, Västra Frölunda Årsmötesprotokoll för Rasklubben för Dansk/Svensk Gårdshund Söndagen den 11 mars 2012 kl. 12.00 Göteborgs Skyttegilles lokal, Västra Frölunda 1 Årsmötets öppnande. Ordföranden Susanne Fagrell inledde mötet

Läs mer

Protokoll fört vid Årsmöte med Lidköpings Brukshundklubb

Protokoll fört vid Årsmöte med Lidköpings Brukshundklubb Protokoll fört vid Årsmöte med Lidköpings Brukshundklubb Datum: 2016-02-25, kl 19:00 i klubbstugan Närvarande: 41 st enligt närvarolista DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängden 3.

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS)

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 36:e ordinarie årsmötet Lördagen den 12 mars 2016 kl. 16.00 på Hotell Höga Kusten i Kramfors kommun. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades

Läs mer

Ordföranden Ulla Magnusson hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. Till mötesordförande valdes Eric Magnusson och till sekreterare Margareta

Ordföranden Ulla Magnusson hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. Till mötesordförande valdes Eric Magnusson och till sekreterare Margareta Årsmöte 2014 Protokoll från årsmöte med Tyresö hembygdsförening torsdagen den 20 februari 2014 i Uddby gårdskafé. Närvarande: 51 medlemmar. 1. Mötet öppnas Ordföranden Ulla Magnusson hälsade välkommen

Läs mer

Protokoll fört vid SVK Södras Årsmöte 15 mars 2017 kl 19.00

Protokoll fört vid SVK Södras Årsmöte 15 mars 2017 kl 19.00 Protokoll fört vid SVK Södras Årsmöte 15 mars 2017 kl 19.00 på Gästgivaregården i Hurva. 1 Mötet öppnas. SVK Södras ordförande Cicci Landén öppnar mötet. 2 Justering av röstlängden. Förslag att röstlängden

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Protokoll från årsmöte på Åkersberga bibliotek den 13 mars 2018

Protokoll från årsmöte på Åkersberga bibliotek den 13 mars 2018 Protokoll från årsmöte på Åkersberga bibliotek den 13 mars 2018 1 Fråga om stämman blivit behörigen utlyst Mötet konstaterade att årsmötet utlysts i behörig ordning. 2 Val av ordförande vid stämman Maria

Läs mer

Ordförande öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

Ordförande öppnade mötet och hälsade alla välkomna. 1 Protokoll fört vid årsmöte med PRO Kungshamn Datum 2015-03-17 Tid 15.30 Plats Närvarande Folkets Hus, Kungshamn 125 st. medlemmar Dagens värdpar Margareta och Sven Aronsson Nya medlemmar 1 Mötets öppnande

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

ORDINARIE ÅRSMÖTE MED BRÄNNÖ VÄGFÖRENING 2016

ORDINARIE ÅRSMÖTE MED BRÄNNÖ VÄGFÖRENING 2016 BRÄNNÖ VÄGFÖRENING PROTOKOLL 430 85 Brännö 2016-03-12 Org.nr. 855100-0428 ORDINARIE ÅRSMÖTE MED BRÄNNÖ VÄGFÖRENING 2016 Tid: lördag den 12 mars 2016 kl. 12.00 Plats: Brännö kyrka, Brännö Närvarande: 21

Läs mer

Protokoll Kungsbacka Trädgårdsvänners Årsmöte 3 mars 2019, Elof Lindälvs gymnasium kl 13.30

Protokoll Kungsbacka Trädgårdsvänners Årsmöte 3 mars 2019, Elof Lindälvs gymnasium kl 13.30 Protokoll Kungsbacka Trädgårdsvänners Årsmöte 3 mars 2019, Elof Lindälvs gymnasium kl 13.30 1. Mötets öppnande Lena Togander, föreningens ordförande, hälsade alla välkomna och förklarade därefter årsmötet

Läs mer

STADGAR FÖR SVENSK FÖRENING FÖR BETEENDEVETENSKAP INOM SMÄRTA

STADGAR FÖR SVENSK FÖRENING FÖR BETEENDEVETENSKAP INOM SMÄRTA STADGAR FÖR SVENSK FÖRENING FÖR BETEENDEVETENSKAP INOM SMÄRTA Reviderade vid årsmöte 2016-04-21. Ersätter tidigare stadgar från 2008-05-29 och 1996-04-04. 1 SVENSK FÖRENING FÖR BETEENDEVETENSKAP INOM SMÄRTA

Läs mer

Protokoll från Västkustens Isjaktsällskaps, VIS, årsmöte 2003

Protokoll från Västkustens Isjaktsällskaps, VIS, årsmöte 2003 1(5) Västkustens Isjaktssällskap - VIS Protokoll från ordinarie årsmöte 20/11 2003 Plats: Johan Gregerssons kontor i Johanneberg Närvarande: 12 st. medlemmar 1 Fastställande av röstlängd för mötet. Enligt

Läs mer

Protokoll för årsmöte 2012

Protokoll för årsmöte 2012 1 Protokoll för årsmöte 2012 Tid och plats: kl. 19:00-20:50 den 22mars 2012 i Brunns skola, Ingarö Närvarande: Representanter för 41 fastigheter varav en fullmakt 1. Mötets öppnande Lillian Lagerström

Läs mer

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte Söndagen den 8 februari 2015 Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad Närvarande: 60 medlemmar 1 Mötets öppnande och fastställande av dagordningen 2 Godkännande av

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

Protokoll för Svenska Staffordshire Bullterrierklubbens årsmöte Scandic Elmia Jönköping

Protokoll för Svenska Staffordshire Bullterrierklubbens årsmöte Scandic Elmia Jönköping Protokoll för Svenska Staffordshire Bullterrierklubbens årsmöte Scandic Elmia Jönköping 2018-02-11 1. Mötet öppnas: Ordförande Johan Norgren hälsar medlemmarna välkomna och förklarar årsmötet öppnat. Därefter

Läs mer

Protokoll fört vid SLK Södra distriktets årsmöte 23 mars Plats: Svedala brukshundklubb

Protokoll fört vid SLK Södra distriktets årsmöte 23 mars Plats: Svedala brukshundklubb Svenska Lapphundsklubben Södra distriktet Protokoll fört vid SLK Södra distriktets årsmöte 23 mars 2014. Plats: Svedala brukshundklubb 14 1. Mötets öppnande. Distriktets ordförande Marianne Stenström hälsade

Läs mer

Västra Regionen av Koloniträdgårdsförbundet

Västra Regionen av Koloniträdgårdsförbundet Västra Regionen av Koloniträdgårdsförbundet www.koloni-vastreg.se Till Västra Regionens medlemsföreningar, regionstyrelsen, revisorerna och valberedning samt styrelsen för värdföreningen Eklundshovs Koloniträdgårdsförening

Läs mer

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs]

2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs] Stadgar för föreningen [namnet på er förening] Antagna på årsmötet [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Namn på förening Föreningens namn är [namnet på er förening] KOMMENTAR: Namnet är till för att bekräfta för andra parter

Läs mer

PROTOKOLL. Protokoll nr: Datum: Sammanträdeslag: Sidor: Paragraf: 5-01 200-04-07 ÅRSTÄMMA 1 (6) 1-22

PROTOKOLL. Protokoll nr: Datum: Sammanträdeslag: Sidor: Paragraf: 5-01 200-04-07 ÅRSTÄMMA 1 (6) 1-22 VÄSTRA GÖTALANDS DÖVAS LÄNSFÖRBUND PROTOKOLL Protokoll nr: Datum: Sammanträdeslag: Sidor: Paragraf: 5-01 200-04-07 ÅRSTÄMMA 1 (6) 1-22 Sign: Plats: Kommunfullmäktiges sal, Stadshus i Skövde Närvarande:

Läs mer

SPF Trångsundsveteranerna

SPF Trångsundsveteranerna Årsmötesprotokoll fört vid SPF Trångsundsveteranernas årsmöte den 18 februari 2014 kl 12.00 i Mariakyrkans församlingssal, Skogås Centrum. Närvarande medlemmar: 54 1. Årsmötets öppnande Föreningens ordförande

Läs mer

EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 9, Nummer 2 November 2007. Ordföranden har ordet

EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige Årgång 9, Nummer 2 November 2007. Ordföranden har ordet EMDR TIDNINGEN Föreningen EMDR Sverige Årgång 9, Nummer 2 November 2007 Ordföranden har ordet Ett talesätt som jag minns från tyskaundervisningen under mina skolår var ungefär följande: Jemand der eine

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte med Villaägarna på Gotland. Sekreterare: Ulf Jönsson. Ordförande: Ulf Almlöf

Protokoll fört vid årsmöte med Villaägarna på Gotland. Sekreterare: Ulf Jönsson. Ordförande: Ulf Almlöf Protokoll fört vid årsmöte med Villaägarna på Gotland Tid 2015-04-16 kl 18.30 21.00 1-24 Plats: Restaurang Visborg, Visby Sekreterare: Ulf Jönsson Ordförande: Ulf Almlöf Justerare: Ebbe Sundberg 1 Mötets

Läs mer

Anders Björnsson väljs som ordförande för årsmötet. Christer Flodin väljs som sekreterare för årsmötet.

Anders Björnsson väljs som ordförande för årsmötet. Christer Flodin väljs som sekreterare för årsmötet. Protokoll fört vid årsmöte i Svenska Humanistiska Förbundet Lördagen den 5 mars 2011 kl. 11.00 12.50 Riddarsalen, Riddarhuset, Stockholm Närvarande: se bilaga Ordföranden Anders Björnsson öppnar årsmötesförhandlingarna

Läs mer

PROTOKOLL årsstämma 30 mars 2014

PROTOKOLL årsstämma 30 mars 2014 PROTOKOLL årsstämma 30 mars 2014 Närvarande Se röstlängd. 1. Årsstämman öppnas Ordförande Jan Olov Westerberg förklarade stämman öppnad och gick igenom vissa praktiska frågor. 2. Val av ordförande för

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012

Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012 Protokoll - Sydskanes Emse årsmöte 2012 Protokoll fört vid årsmöte för Sydskanes Emse på Ring Knutstorp den 27 oktober 2012. Ordföranden Thomas Christiansson hälsar samtliga mötesdeltagare välkomna till

Läs mer

Klubbnr: 1297 Årsmöte Plats: Idalagård Datum: Tid: 19.00

Klubbnr: 1297 Årsmöte Plats: Idalagård Datum: Tid: 19.00 1. Mötets öppnande. Lokalklubbsordförande Kerstin Ekholm hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. Kerstin Ekholm redogjorde för nuläget gällande ny plan och stuga. Bygglov är klart,

Läs mer

Protokoll fört vid PRO:s årsmöte

Protokoll fört vid PRO:s årsmöte Protokoll fört vid PRO:s årsmöte 2015-02-25 Ca 130 närvarande i Folkets Hus i Nynäshamn 1. Parentation, och Årsmötets öppnande Ordförande Whille Karlsson började med att tända ett ljus för minnesstund

Läs mer

ÅRSMÖTE DALARÖ KULTUR och FÖRENINGSCENTRUM

ÅRSMÖTE DALARÖ KULTUR och FÖRENINGSCENTRUM 1 ÅRSMÖTE DALARÖ KULTUR och FÖRENINGSCENTRUM Protokoll fört vid årsmöte på Tullhuset - 2014 04 08 1 Öppnande Mötet öppnas av ordförande Richard Nordgård som hälsar all välkomna.. 2 Fastställande av dagordning

Läs mer

nummer 1»2013«årgång 34

nummer 1»2013«årgång 34 nummer 1»2013«årgång 34 =====================Ledare======================== God fortsättning på det nya året! Jag hoppas att ni alla har haft en skön ledighet under helgerna som varit. Årets första ON

Läs mer

PROTOKOLL från ordinarie årsstämma

PROTOKOLL från ordinarie årsstämma PROTOKOLL från ordinarie årsstämma 2014-02- 25 1. Stämmans öppnande. Byalagets ordförande, Kenth Nilsson, hälsade deltagarna välkomna och förklarade stämman öppnad. 2. Fastställande av röstlängd Närvarande

Läs mer

Protokoll Svenska Jämthundklubbens klubbmöte. Hotell Scandic Östersund City 2011-02-05

Protokoll Svenska Jämthundklubbens klubbmöte. Hotell Scandic Östersund City 2011-02-05 Protokoll Svenska Jämthundklubbens klubbmöte. Hotell Scandic Östersund City 2011-02-05 1. Justering av röstlängden. Mötet beslutar att justering skall ske vid behov. 2. Val av ordförande för mötet. Som

Läs mer

Protokoll fört vid Svenska Wachtelhundklubbens ordinarie Fullmäktigemöte 2015-05-16, Öster Malma, Nyköping.

Protokoll fört vid Svenska Wachtelhundklubbens ordinarie Fullmäktigemöte 2015-05-16, Öster Malma, Nyköping. Protokoll 2015-05-16 1-27 Sidan 1 av 6 Protokoll fört vid Svenska Wachtelhundklubbens ordinarie Fullmäktigemöte 2015-05-16, Öster Malma, Nyköping. 1 Fullmäktigemötets öppnande Klubbens ordförande, Roger

Läs mer

SPF Seniorerna Vikbolandet

SPF Seniorerna Vikbolandet SPF Seniorerna Vikbolandet Protokoll fört vid årsmötesförhandlingar den 21 februari 2018 kl. 14.00 i Östra Husby bygdegård Ordföranden Lars Andersson hälsade de drygt 130 närvarande medlemmarna välkomna

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

3. Upprop av mötesdeltagare och fastställande av röstlängd Röstlängd godkänns. (se bilaga)

3. Upprop av mötesdeltagare och fastställande av röstlängd Röstlängd godkänns. (se bilaga) Årsmöte 23/04/09 1. Mötets öppnande 2. Fråga om årsmötet blivit behörigt utlyst 3. Upprop av mötesdeltagare och fastställande av röstlängd 4. Fastställande av dagordning 5. Val av funktionärer för årsmötets

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Årsmötesprotokoll för Östgöta Distriktet Den 8 mars 2015 Valla Folkhögskola, Linköping

Årsmötesprotokoll för Östgöta Distriktet Den 8 mars 2015 Valla Folkhögskola, Linköping Årsmötesprotokoll för Östgöta Distriktet Den 8 mars 2015 Valla Folkhögskola, Linköping 1. Mötets öppnande. Ordförande Katinka Ryttse hälsade alla välkomna till Östgöta Distriktet Årsmöte och förklarade

Läs mer

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping Tortyrskada flykting i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping Presentation Roland Betnér, psykoterapeut vid FMC. Flyktingmedicinskt

Läs mer

PROTOKOLL GESSIE VILLASTADS SAMFALLIGHETS FORENING ÅRSSTÄMMA

PROTOKOLL GESSIE VILLASTADS SAMFALLIGHETS FORENING ÅRSSTÄMMA PROTOKOLL GESSIE VILLASTADS SAMFALLIGHETS FORENING ÅRSSTÄMMA ONSDAGEN DEN 25 APRIL 2012 Protokoll vid Gessie Villastads Samfällighetsförenings årsstämma Org nr 717905-4346 Plats: Samfällighetsförenings

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Eva Rud hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat.

1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Eva Rud hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Eva Rud hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av röstlängden Efter genomfört upprop fastställde årsmötet röstlängden

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID PARKINSON STOCKHOLMS ORDINARIE ÅRSMÖTE 19 februari 2014

PROTOKOLL FÖRT VID PARKINSON STOCKHOLMS ORDINARIE ÅRSMÖTE 19 februari 2014 PROTOKOLL FÖRT VID PARKINSON STOCKHOLMS ORDINARIE ÅRSMÖTE 19 februari 2014 Plats: Bygdegården, Anna Whitlock, Eriksbergsgatan 8B, Stockholm Tid: 17:30-19:00 1 ÅRSMÖTETS ÖPPNANDE Föreningens ordförande,

Läs mer

Mötets öppnande. Distriktets ordförande Peter Jakob hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat.

Mötets öppnande. Distriktets ordförande Peter Jakob hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. Mötets öppnande. Distriktets ordförande Peter Jakob hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Fastställande av röstlängd. Efter genomförd närvarokontroll fastställde årsmötet

Läs mer

BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013

BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013 BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013 Protokoll fört vid Bjäre Golfklubbs Årsmöte lördagen den 5 januari 2013 I Båstad Kommuns sessionssal Mötets öppnande Björn Johnsson inledde mötet med att hälsa alla

Läs mer

SPF seniorerna Toarp Dalsjöfors Protokoll från Årsmöte den 12 febr 2018 i Toarps församlingshem

SPF seniorerna Toarp Dalsjöfors Protokoll från Årsmöte den 12 febr 2018 i Toarps församlingshem SPF seniorerna Toarp Dalsjöfors Protokoll från Årsmöte den 12 febr 2018 i Toarps församlingshem Inledning Ordförande Lars Åhman hälsade medlemmarna välkomna till årsmötet. Drygt 100 personer. Parentation

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte i Vikens Kultur- och Byaförening Onsdagen den 5 mars 2014 på Vikens Hemgård

Protokoll fört vid årsmöte i Vikens Kultur- och Byaförening Onsdagen den 5 mars 2014 på Vikens Hemgård Protokoll fört vid årsmöte i Vikens Kultur- och Byaförening Onsdagen den 5 mars 2014 på Vikens Hemgård Kvällen inleddes med att Anders Rönndal från Öresundskraft och Ulf Liljefors från Höganäs Energi informerade

Läs mer

Protokoll fört vid Årsmöte SBK Skaraborgsdistriktet

Protokoll fört vid Årsmöte SBK Skaraborgsdistriktet Datum: 2016-03-12 Tid: Klockan 12:00 Plats: Björkhaga hotell Mullsjö Närvarande: 41 st enligt närvarolista. Dagordning 1. Mötets öppnande. 2. Fastställande av röstlängd. 3. Val av mötesordförande. 4. Distriktsstyrelsens

Läs mer