Bakgrundsanalys till utbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrundsanalys till utbildningen"

Transkript

1 Bakgrundsanalys till utbildningen Arbetsmarknadens behov av en friskvårdskonsult Vi kan av vår marknadsundersökning från 2010 ( anställda i 40 organisationer, myndigheter och företag) dra följande slutsatser: 94 % genomför olika former av hälsofrämjande insatser I stort sett alla vill arbeta för att öka medarbetarnas hälsostatus (olika livsstilsförändringar) för att på detta sätt bidra till ökad produktivitet 97 % prioriterar arbete med arbetsmiljö- och friskvårdspolicy 78 % anställer inte utan anlitar externa konsulter/företag för hälsoinsatser Vår tolkning är att undersökningen är representativ för arbetslivet i hela landet. Vår analys av vilka friskvårdskompetenser som efterfrågas i morgondagens arbetsliv är följande - man ska: kunna verka som företagare (eftersom 80 % av hälsoinsatserna upphandlas) ha förtrogenhet med flera praktiska hälsoverktyg/-metoder på individ-, grupp- och organisationsnivå kunna genomföra olika former av hälsotestning och arbetsmiljöundersökningar ha goda kunskaper i främst presentationsteknik, marknadsföring, försäljning, organisationsformer, företags-/personal-/hälsoekonomi och arbetsmiljöarbete Som flerårig anordnare av KY-utbildningen Hälsovägledning stämmer det med den bild som successivt vuxit fram sedan 2005: Den som ska utbildas för att inrikta sig mot friskvårdstjänster i arbetslivet bör ha en mer marknadsanpassad kompetens än vad många tidigare friskvårdsutbildningar i landet kunnat erbjuda. Nationell efterfrågan av friskvårdsuppdrag Behoven av hälsoinsatser på nationell nivå är mycket stora. I den vuxna delen av befolkningen har: 13% tobaksmissbruk, varav7 % är dagligrökare. 5 % högriskkonsumtion av alkohol 60 % låg eller mycket låg konditionsnivå. 38 % övervikt eller fetma (enl. BMI) 15 % stor psykosocial ohälsa (allvarliga stressrelaterade symptom) (Källor: Folkhälsoinstitutet, FYSS, HPI Nordic m fl.) Personer som tillhör en eller flera av grupperna ovan har kraftigt ökad risk för insjuknande i ett 30-tal livsstilsrelaterade sjukdomar. (Källa: FYSS). En förenklad slutsats om folkhälsoläget är att stora grupper av befolkningen håller på att vila, äta, droga och/eller stressa ihjäl sig. Dessa s.k. riskgrupper belastar eller kommer på sikt att belasta sjukvården om inget händer. Sveriges landsting beräknar att vartannat besök på vårdcentralerna idag beror på livsstilsrelaterade åkommor, dvs. något som den enskilde själv kan påverka genom livsstilsförändring avseende: ökad fysisk aktivitet förändrade matvanor tobaksavvänjning stresshantering

2 I underlaget till Folkhälsoinstitutets rapport 2010 konstateras bl. a att sedan 2005 har: fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag och stillasittande fritid bland både kvinnor och män inte förbättrats. de socioekonomiska skillnaderna som är stora avseende hälsa inte förändrats tobaksbruket minskat något trenden i bruket av alkohol och droger inte kunnat uppskattas ingen förändring skett beträffande svenska folkets övervikt och fetma ingen mätbar förbättring av den psykosociala hälsan har skett, varken hos barn, ungdomar eller vuxna För att öka förutsättningarna enbart för fysisk aktivitet föreslår FHI bl.a. att initiera en landsomfattande insats för att öka aktiv transport till och från arbetet och att ge anställda möjlighet att träna på arbetstid för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. I FHI:s rapport 2010 föreslås bl. a följande: Med hälsofrämjande livsmiljöer menas de fysiska och psykosociala miljöer där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. Analysen av genomförda åtgärder (sedan 2005) visar att det finns behov av att stärka det hälsofrämjande inslaget i våra livsmiljöer. Därför föreslår vi bland annat följande åtgärd: att införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats i fler organisationer Arbetsgivarna kan bidra genom att skapa hälsofrämjande arbetsmiljöer för sina anställda. Forskning från flera vetenskapliga discipliner visar också att hälsofrämjande insatser kan förbättra både hälsan och effektiviteten i en organisation om åtgärderna är såväl individinriktade som organisatoriskt inriktade och om ledare och medarbetare är delaktiga (SOU 2009:47). Vår tolkning (utbildningsanordnarens) av det nationella hälsoläget är att det kommer att behövas många yrkes- arbetande på olika plan i olika verksamheter för att förbättra hälsan. Eftersom ohälsotalen kvarstår eller ökar sedan flera år, kommer behoven att vara stora under över- skådlig tid. Folkhälsoarbetet måste involvera alla nivåer i samhällets verksamheter för att kun- na förändra läget. I hälsodirektiven från FHI ser vi att arbetsmarknadens parter i framtiden ska involveras i det folkhälsopolitiska arbetet i högre utsträckning än tidigare. På arbetsmarknaden, där ca hälften av landets befolkning är verksam (4,6-4,9 miljoner människor), blir effekten av det nationella hälsoläget påtaglig. Ohälsan orsakar bl. a fler sjukdagar, onödigt produktivitetsbortfall men också personligt lidande för den enskilde som belastar såväl socialförsäkringssystemen som de enskilda företagens ekonomiska resultat. Aktörer som utvecklat olika former av mätverktyg för att inventera hälsoläget vid arbetsplatser och omsätta dessa i företagsekonomiska termer är bl. a HPI Nordic och hälsoekonom Stefan Lundström. De visar att nationell hälsostatistik korrelerar med hälsoläget i arbetslivet. Deras inventeringar vid 100-tals arbetsplatser indikerar att 60 % av den arbetande befolkningen befinner sig i riskgrupp avseende livsstilsfaktorer såsom: låg konditionsnivå, rökning, övervikt/fetma och bristande återhämtning.

3 De menar att en person i riskgrupp kostar arbetsgivarna minst kr/år i sjukskrivning och produktivitetsbortfall (=1-2 månadslöner inkl soc. avgifter). Att förflytta personer till friskgrupp utgör ett starkt hälsoekonomiskt incitament i syfte att förbättra produktionen. Stefan Lundström, Uppsala, hävdar att den hälsoekonomiska vinstpotentialen enbart för arbetsgivarna i landet är över 150 miljarder kronor, dvs. pengar som kunde användas till annat om de flesta var friskare. Den yrkesroll vi syftar till med utbildningsförslaget Friskvårdskonsult är att leverera en multikompetent entreprenör till arbetsmarknaden som kan inventera hälsoläget, rekommendera/genomföra hälsoinsatser och verka för att bygga in hälsa i organisationen utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Friskvårdskonsult påskyndar utvecklingen mot hälsosamma arbetsplatser och bidrar på så sätt till en förbättrad folkhälsa. Regional efterfrågan av hälsouppdrag Ohälsotal i Mellannorrland skiljer sig inte från det nationella perspektivet. Behovet av hälsofrämjande insatser är i här stort/mycket stort på flera av Folkhälsoinstitutets elva målområden. Landstinget, som mäter hälsovariabler i länet, konstaterar att några hälsoindikatorer i Västernorrlands län är sämre än för riksgenomsnittet, bl. a är utvecklingen av fetma är högre än riksgenomsnittet antal som har eller insjuknar i diabetes, typ 2, högre än riksgenomsnittet andelen som har högt blodtryck högre än riksgenomsnittet Dessa tre livsstilsrelaterade indikatorer har starkt korrelation till dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och stress. I Folkhälsopolicy på länsnivå uttrycker Landstinget i Y län att: man kan sprida kunskaper om hälsorisker och hälsosituationen i befolkningen och även med kunskaper om metoder för att förebygga ohälsa och sjukdom. Viktiga samarbetspartners är bland annat kommunerna, föreningslivet och företag. Skolan är en viktig arena för att stärka elevernas förmåga att göra hälsosamma val. Vi noterar att Landstinget säger sprida kunskaper i sin folkhälsopolicy. Kunskap är en viktig grund för att få flera att samverka kring en strategi och taktik för en förbättrad hälsa på regional nivå, men det behövs genomförare som konkret arbetar med hälsosamma livsstilsförändringar på individ- och gruppnivå. Previa företagshälsovård i regionen har under 2011 konstaterat att minst 50 % inte har acceptabel konditionsnivå i deras medlemsföretag i Mellannorrland. Erfarenheter från vår tidigare KY Hälsovägledning visar att hälsoläget hos anställda vid olika arbetsgivare i Mellannorrland är lika alarmerande som i riket som helhet. I de två sista utbildningsomgångarna av KY-utbildningen har studenterna fått lära sig att göra hälsorevision, vilket innebär: scanning och analys av de anställdas hälsa (nuläge) en kostnadskalkyl över vad olika åtgärdsprogram skulle kosta och vilka hälsoeffekter dessa förväntas ge en prognos för de hälsoekonomiska vinster företaget gör på 1-3 års sikt beroende på vilka åtgärder man vill genomföra

4 Våra f d KY-studenter, som haft hälsorevisionsutbildning med krav på genomförande av en sådan inom utbildningen, är de som examinerades hösten Resultatet av dessa visar bl. a att: 75 % av de anställda inom äldreomsorg och omsorg, mestadels lågutbildade kvinnor, befinner sig i riskgrupp (snitt av 8 hälsorevisioner) % av de anställda inom lägre tjänstemannasektor, män och kvinnor, befinner sig i riskgrupp (14 olika hälsorevisioner) Endast 15% av de företag som hälsoreviderats uppvisade en lägre andel personer i riskgrupp (avseende livsstilsfaktorer) än vad som framgår av riksgenomsnittet. Dessa företag har på olika sätt arbetat med strategiskt hälsoarbete och byggt in hälsa i organisationen. Vår bild från kontakter med 300 f d LIA-platser de senaste åren är att högst 15 % av företagen i regionen har utvecklat konceptet hälsofrämjande arbetsplats, där hälsoarbetet når alla på individ- och gruppnivån. En hälsofrämjande arbetsplats arbetar medvetet för att stärka och/eller behålla de anställdas hälsa och livsstil med flera olika metoder som byggts in i organisationen, t ex: regelbunden hälsotestning av medarbetare riktade erbjudanden till medarbetare i s k riskgrupp arbetsmiljöpolicy (SAM) som även omfattar friskvårdspolicy friskvårdsinspiration genom t ex periodvisa friskvårdsteman och friskvårdsinspiratörer vid avdelningarna har livsstilsfrågor i sina medarbetarsamtal regelbundna utvärderingar av det psykosociala arbetsklimatet välutvecklade hälsobokslut med exempel på statistik över personalens hälsoläge Vår erfarenhet av företag och organisationer i regionen är att de flesta har bristfälliga kunskaper om på vilka sätt medarbetarnas hälsotillstånd påverkar företagets resultat (hälsoekonomi). Alltför många upphandlar friskvårdsaktiviteter vid friskvårdsanläggningar som en minoritet av de anställda utnyttjar. En majoritet av företagen genomför ingen hälsotestning och kan då inte rikta erbjudanden till medarbetare i hälsofrämjande syfte. Alltför många företag famlar på friskvårdsområdet i stället för att göra som de föredömen vi omnämnt här ovan: de som bygger in hälsoverktyg i organisationen med syfte att säkra varje medarbetares hälsoutveckling. Vår beställda marknadsundersökning om hälsoinriktade insatser på arbetsplatsen besvarades av ansvariga för anställda och visar att de områden som man vill prioritera under den närmaste framtiden i hög eller mycket hög grad är: Arbetsmiljö 97 % Fysiska aktiviteter 90 % Flytta medarbetare från risk- till friskgrupp 84 % Stresshantering/återhämtning 78 % Hälsoinventeringar 77 % Kost/Viktreducering 74 % Friskvårdspolicy 68 % Tobaksavvänjning 65 %

5 Vår (utbildningsanordnarens) bedömning är att det på såväl nationell som regional nivå finns en stor efterfrågan på kompetenser som kan genomföra olika former av hälsouppdrag ute i arbetslivet. Efterfrågan kommer att stiga i takt med ökat fokus på hälsoekonomi. Underlag till bedömning av efterfrågan av friskvårdskonsulter Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning har vuxit fram utifrån följande utgångspunkter/slutsatser: 1. Nationell och regional folkhälsostatistik från 2010 ger en oroande bild av hälsoutvecklingen i landet. Arbetsplatsundersökningar visar att ohälsan i stor utsträckning påverkar företagens, kommunernas och organisationers produktion och ekonomiska resultat. Hälsan är intimt kopplad till effektivitet och lönsamhet. 2. Vår marknadsundersökning avseende friskvårdsinsatser i mellannorrländska kommuner, företag och myndigheter under hösten 2010 har utgjort ett viktigt underlag för att: definiera målgrupper/marknad för vår utbildningsinriktning. Dessa är: alla privata och offentliga verksamheter där någon form av friskvårdsarbete upphandlas, vilket enligt marknadsundersökningen är drygt 90 %. En annan marknad är de företag som redan verkar inom hälsobranschen anpassa utbildningsplanens innehåll utifrån marknadens behov förstå att entreprenörskap/företagande, hälsoekonomi och olika testverktyg bör ha stort utrymme i en ny utbildning till konsult inom hälsa och friskvård Vi vill skapa en student som redan från första utbildningsdagen får lära sig att tänka och verka som en entreprenör då det är ont om utannonserade hälsojobb - men det finns hur mycket hälsouppdrag som helst att erövra. 3. Våra erfarenheter som utbildningsanordnare för en tidigare KY-utbildning i friskvård och hälsa, har resulterat i att vi fått: stor erfarenhet om hur man erövrar uppdrag inom det aktuella området en bra lägesbild över hur friskvårdsinsatser bedrivs i olika företag och sektorer på arbetsmarknaden. Vi gjorde drygt 300 arbetsplatsbesök ett nätverk av kontakter med "hälsosamma arbetsplatser", enskilda och friskvårdsföretag som redan är verksamma i branschen. De har bidragit med värdefull kunskap till den nya utbildningens mål och innehåll. Faktorer som kan påverka efterfrågan Faktorer som ger stöd för en friskvårdskonsult: Statens Folkhälsoinstitut, som verkar på den politiska nivån, försöker involvera företag och organisationer att ta ett ökat ansvar i det framtida folkhälsoarbetet. Den stora upphandling av friskvårdstjänster som redan sker i arbetslivet Arbetslivets intresse av att förbättra lönsamhet kommer att påskynda utvecklingen mot hälsofrämjande arbetsplatser, salutogent ledarskap samt hälsoekonomiskt synsätt

6 För att kunna erövra uppdrag som Friskvårdskonsult krävs ett aktivt förhållningssätt. Därför är entreprenörskap en förutsättning. Den politiska ambitionen i samtliga partier på riksnivå är att flera bör stimuleras att satsa på företagande och entreprenörskap. Hälsoläget på nationell och regional nivå ger stöd för ökat arbete för en friskare arbetskraft (och befolkning) under lång tid framåt. Kombinationen av praktiska hälsoverktyg, entreprenörstänkandet samt kompetens att göra hälsoekonomiska revisioner kommer att göra den här yrkesrollen unik. Faktorer som kan inverka negativt för yrkesrollen: Konjunktursvängningar. I lågkonjunktur minskar näringslivets upphandling och nyanställning, vilket kan missgynna företag/företagare som lever på upphandling av hälsotjänster Efterfrågad utbildningsform och utbildningsnivå av arbetslivet Utbildningsform I företagens intresse ligger en verksamhet som är effektiv och lönsam. En utbildningsform som levererar en konsult, som genomför olika former av hälsoförbättringar utifrån ett lönsamhetsperspektiv, är attraktiv. Om utbildningen dessutom tillämpar en omfattande del av sina studier i arbetslivet stärks den blivande konsultens möjligheter till arbete och uppdrag. Det ger träning på försäljning/argumentation och början till kontaktnät med de som ansvarar för upphandling av friskvårdstjänster. Vår marknadsundersökning från 2010 visar att arbetslivet efterfrågar en organisationskonsult inom friskvård som kan genomföra det vi beskrivit på annan plats i ansökan. Ingen liknande utbildning finns i landet idag. Utbildningsnivå Vår analys av marknadsundersökningen säger att arbetslivet efterfrågar en multikompetent yrkesroll som kan inventera hälsoläget, rekommendera och genomföra hälsoinsatser samt verka för att bygga in hälsa i organisationen utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Friskvårdskonsultutbildningen förenar teoretiska kunskaper (folkhälsokunskap, hälsopromotion, hälsopsykologi, anatomi/ fysiologi, sjukdomslära, nutrition, träningslära, personal-/hälsoekonomi) med... praktiska kunskaper (praktiska hälsoverktyg, entreprenörskap, ledarskap och kommunikation, arbetsplatsförlagd praktik) En utbildning med en liknande kombination finns inte inom högskole- och universitetsutbildningar i region Södra och Mellersta Norrland, ej heller inom folkhögskolornas yrkesutbildningar i regionen. Yrkeshögskolan är den modell som kan genomföra denna "pilotutbildning". Våra tidigare erfarenheter av hälsopromotion i arbetslivet i tidigare utbildning och vår marknadsundersökning från 2010 visar främst att; Friskvårdskonsult måste utbilda en yrkesgrupp som är förberedda att verka som egna företagare/entreprenörer inom hälsofrämjande på arbetsmarknaden.

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014

Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014 Kungsvägen 21 856 40 Sundsvall 060-64 49 00 2014-08-25 Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014 Hur ser det ut? Vilka verktyg används? Vilka genomför arbetet? Vad behöver utvecklas i framtiden

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning i Sundsvall; 400 YH-poäng (2 år) Utbildningens övergripande mål Utbildningen syftar till att utveckla en konsult som

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se 1 EGEN BAKGRUND: BETEENDEVETENSKAP, FYSIOLOGI, MEDICIN VETENSKAP Omfattande praktisk erfarenhet av friskvård och hälsa sedan 1975, bl.a.

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansökningshandlingar Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansvarig utbildningsanordnare: Norrlidens Kunskapscentrum AB Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng

Läs mer

Kursplan för. Hälsoutvecklare. och. Cert. Personlig Tränare (PT) och massör

Kursplan för. Hälsoutvecklare. och. Cert. Personlig Tränare (PT) och massör Kursplan för Hälsoutvecklare och Bakgrund Ett av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för samhällsutveckling, vilket vi vet är starkt

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet

Våra utbildningar. Utbildningar över hela landet. Erfarna utbildare med praktisk erfarenhet Utbildning Kompetensutveckling är ett av våra viktigaste verktyg för att få den mänskliga faktorn att arbeta för oss. Previa erbjuder utbildningsinsatser som bidrar till att effektivisera er organisation,

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy 1 Hälso- och friskvårdspolicy 2007 2 Hälso- och friskvårdspolicy för Klippans kommun Hälsa en del av kompetensen Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Friskvårdspolicy för Laholms kommun

Friskvårdspolicy för Laholms kommun Friskvårdspolicy för Laholms kommun Fastställd av kommunstyrelsen: 2002-09-10 Reviderad: 2010-10-27 Friskvård är en del av helhetssynen på arbetsplatsen och hela dess arbetsmiljö. Positiva personalåtgärder

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Kursplan för. Hälsoutvecklare. och. Cert. Personlig Tränare (PT), inriktning atletisk utveckling och behandling

Kursplan för. Hälsoutvecklare. och. Cert. Personlig Tränare (PT), inriktning atletisk utveckling och behandling Kursplan för Hälsoutvecklare och, inriktning atletisk utveckling och behandling Bakgrund Ett av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet: Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Service Manager for future tourism

Service Manager for future tourism YH Malmö stad Service Manager for future tourism Yrkeshögskoleutbildning Näringslivet söker Vi utbildar Skåne och Sverige växer som besöksdestination vilket innebär en stark efterfrågan på projektledare

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 UTILDNINGSPLN SP-PROGRMMET, 80 POÄNG Spa-Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 11 maj 2004 1. LLMÄNT Spa-programmet vid Örebro

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta.

Liv&Lust Hälsoplan. Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. Liv&Lust Hälsoplan Liv&Lust Hälsoplan är ett strategiskt program som utvecklar hälsan i företaget. Och som samtidigt gör det roligare att arbeta. sidan ett j Liv&Lust Hälsoplan är ett alternativ till de

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Den ledande metoden för att motivera till en bättre livsstil.

Den ledande metoden för att motivera till en bättre livsstil. Den ledande metoden för att motivera till en bättre livsstil. Mer än 35 år av arbete för livsstilsförändringar... Sture Malmgren börjar genomföra submaxtest på cykel på SAAB AB i Linköping. Sture Malmgren

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren

Läs mer

Rökfri arbetsplats och arbetstid

Rökfri arbetsplats och arbetstid Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Mina barn - era ungar

Mina barn - era ungar Mina barn - era ungar Kan vi tillsammans förbättra hälsan hos ungdomarna i Uppsala län? En rapport från Liv och Hälsa Ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer