Bakgrundsanalys till utbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrundsanalys till utbildningen"

Transkript

1 Bakgrundsanalys till utbildningen Arbetsmarknadens behov av en friskvårdskonsult Vi kan av vår marknadsundersökning från 2010 ( anställda i 40 organisationer, myndigheter och företag) dra följande slutsatser: 94 % genomför olika former av hälsofrämjande insatser I stort sett alla vill arbeta för att öka medarbetarnas hälsostatus (olika livsstilsförändringar) för att på detta sätt bidra till ökad produktivitet 97 % prioriterar arbete med arbetsmiljö- och friskvårdspolicy 78 % anställer inte utan anlitar externa konsulter/företag för hälsoinsatser Vår tolkning är att undersökningen är representativ för arbetslivet i hela landet. Vår analys av vilka friskvårdskompetenser som efterfrågas i morgondagens arbetsliv är följande - man ska: kunna verka som företagare (eftersom 80 % av hälsoinsatserna upphandlas) ha förtrogenhet med flera praktiska hälsoverktyg/-metoder på individ-, grupp- och organisationsnivå kunna genomföra olika former av hälsotestning och arbetsmiljöundersökningar ha goda kunskaper i främst presentationsteknik, marknadsföring, försäljning, organisationsformer, företags-/personal-/hälsoekonomi och arbetsmiljöarbete Som flerårig anordnare av KY-utbildningen Hälsovägledning stämmer det med den bild som successivt vuxit fram sedan 2005: Den som ska utbildas för att inrikta sig mot friskvårdstjänster i arbetslivet bör ha en mer marknadsanpassad kompetens än vad många tidigare friskvårdsutbildningar i landet kunnat erbjuda. Nationell efterfrågan av friskvårdsuppdrag Behoven av hälsoinsatser på nationell nivå är mycket stora. I den vuxna delen av befolkningen har: 13% tobaksmissbruk, varav7 % är dagligrökare. 5 % högriskkonsumtion av alkohol 60 % låg eller mycket låg konditionsnivå. 38 % övervikt eller fetma (enl. BMI) 15 % stor psykosocial ohälsa (allvarliga stressrelaterade symptom) (Källor: Folkhälsoinstitutet, FYSS, HPI Nordic m fl.) Personer som tillhör en eller flera av grupperna ovan har kraftigt ökad risk för insjuknande i ett 30-tal livsstilsrelaterade sjukdomar. (Källa: FYSS). En förenklad slutsats om folkhälsoläget är att stora grupper av befolkningen håller på att vila, äta, droga och/eller stressa ihjäl sig. Dessa s.k. riskgrupper belastar eller kommer på sikt att belasta sjukvården om inget händer. Sveriges landsting beräknar att vartannat besök på vårdcentralerna idag beror på livsstilsrelaterade åkommor, dvs. något som den enskilde själv kan påverka genom livsstilsförändring avseende: ökad fysisk aktivitet förändrade matvanor tobaksavvänjning stresshantering

2 I underlaget till Folkhälsoinstitutets rapport 2010 konstateras bl. a att sedan 2005 har: fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag och stillasittande fritid bland både kvinnor och män inte förbättrats. de socioekonomiska skillnaderna som är stora avseende hälsa inte förändrats tobaksbruket minskat något trenden i bruket av alkohol och droger inte kunnat uppskattas ingen förändring skett beträffande svenska folkets övervikt och fetma ingen mätbar förbättring av den psykosociala hälsan har skett, varken hos barn, ungdomar eller vuxna För att öka förutsättningarna enbart för fysisk aktivitet föreslår FHI bl.a. att initiera en landsomfattande insats för att öka aktiv transport till och från arbetet och att ge anställda möjlighet att träna på arbetstid för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. I FHI:s rapport 2010 föreslås bl. a följande: Med hälsofrämjande livsmiljöer menas de fysiska och psykosociala miljöer där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. Analysen av genomförda åtgärder (sedan 2005) visar att det finns behov av att stärka det hälsofrämjande inslaget i våra livsmiljöer. Därför föreslår vi bland annat följande åtgärd: att införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats i fler organisationer Arbetsgivarna kan bidra genom att skapa hälsofrämjande arbetsmiljöer för sina anställda. Forskning från flera vetenskapliga discipliner visar också att hälsofrämjande insatser kan förbättra både hälsan och effektiviteten i en organisation om åtgärderna är såväl individinriktade som organisatoriskt inriktade och om ledare och medarbetare är delaktiga (SOU 2009:47). Vår tolkning (utbildningsanordnarens) av det nationella hälsoläget är att det kommer att behövas många yrkes- arbetande på olika plan i olika verksamheter för att förbättra hälsan. Eftersom ohälsotalen kvarstår eller ökar sedan flera år, kommer behoven att vara stora under över- skådlig tid. Folkhälsoarbetet måste involvera alla nivåer i samhällets verksamheter för att kun- na förändra läget. I hälsodirektiven från FHI ser vi att arbetsmarknadens parter i framtiden ska involveras i det folkhälsopolitiska arbetet i högre utsträckning än tidigare. På arbetsmarknaden, där ca hälften av landets befolkning är verksam (4,6-4,9 miljoner människor), blir effekten av det nationella hälsoläget påtaglig. Ohälsan orsakar bl. a fler sjukdagar, onödigt produktivitetsbortfall men också personligt lidande för den enskilde som belastar såväl socialförsäkringssystemen som de enskilda företagens ekonomiska resultat. Aktörer som utvecklat olika former av mätverktyg för att inventera hälsoläget vid arbetsplatser och omsätta dessa i företagsekonomiska termer är bl. a HPI Nordic och hälsoekonom Stefan Lundström. De visar att nationell hälsostatistik korrelerar med hälsoläget i arbetslivet. Deras inventeringar vid 100-tals arbetsplatser indikerar att 60 % av den arbetande befolkningen befinner sig i riskgrupp avseende livsstilsfaktorer såsom: låg konditionsnivå, rökning, övervikt/fetma och bristande återhämtning.

3 De menar att en person i riskgrupp kostar arbetsgivarna minst kr/år i sjukskrivning och produktivitetsbortfall (=1-2 månadslöner inkl soc. avgifter). Att förflytta personer till friskgrupp utgör ett starkt hälsoekonomiskt incitament i syfte att förbättra produktionen. Stefan Lundström, Uppsala, hävdar att den hälsoekonomiska vinstpotentialen enbart för arbetsgivarna i landet är över 150 miljarder kronor, dvs. pengar som kunde användas till annat om de flesta var friskare. Den yrkesroll vi syftar till med utbildningsförslaget Friskvårdskonsult är att leverera en multikompetent entreprenör till arbetsmarknaden som kan inventera hälsoläget, rekommendera/genomföra hälsoinsatser och verka för att bygga in hälsa i organisationen utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Friskvårdskonsult påskyndar utvecklingen mot hälsosamma arbetsplatser och bidrar på så sätt till en förbättrad folkhälsa. Regional efterfrågan av hälsouppdrag Ohälsotal i Mellannorrland skiljer sig inte från det nationella perspektivet. Behovet av hälsofrämjande insatser är i här stort/mycket stort på flera av Folkhälsoinstitutets elva målområden. Landstinget, som mäter hälsovariabler i länet, konstaterar att några hälsoindikatorer i Västernorrlands län är sämre än för riksgenomsnittet, bl. a är utvecklingen av fetma är högre än riksgenomsnittet antal som har eller insjuknar i diabetes, typ 2, högre än riksgenomsnittet andelen som har högt blodtryck högre än riksgenomsnittet Dessa tre livsstilsrelaterade indikatorer har starkt korrelation till dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och stress. I Folkhälsopolicy på länsnivå uttrycker Landstinget i Y län att: man kan sprida kunskaper om hälsorisker och hälsosituationen i befolkningen och även med kunskaper om metoder för att förebygga ohälsa och sjukdom. Viktiga samarbetspartners är bland annat kommunerna, föreningslivet och företag. Skolan är en viktig arena för att stärka elevernas förmåga att göra hälsosamma val. Vi noterar att Landstinget säger sprida kunskaper i sin folkhälsopolicy. Kunskap är en viktig grund för att få flera att samverka kring en strategi och taktik för en förbättrad hälsa på regional nivå, men det behövs genomförare som konkret arbetar med hälsosamma livsstilsförändringar på individ- och gruppnivå. Previa företagshälsovård i regionen har under 2011 konstaterat att minst 50 % inte har acceptabel konditionsnivå i deras medlemsföretag i Mellannorrland. Erfarenheter från vår tidigare KY Hälsovägledning visar att hälsoläget hos anställda vid olika arbetsgivare i Mellannorrland är lika alarmerande som i riket som helhet. I de två sista utbildningsomgångarna av KY-utbildningen har studenterna fått lära sig att göra hälsorevision, vilket innebär: scanning och analys av de anställdas hälsa (nuläge) en kostnadskalkyl över vad olika åtgärdsprogram skulle kosta och vilka hälsoeffekter dessa förväntas ge en prognos för de hälsoekonomiska vinster företaget gör på 1-3 års sikt beroende på vilka åtgärder man vill genomföra

4 Våra f d KY-studenter, som haft hälsorevisionsutbildning med krav på genomförande av en sådan inom utbildningen, är de som examinerades hösten Resultatet av dessa visar bl. a att: 75 % av de anställda inom äldreomsorg och omsorg, mestadels lågutbildade kvinnor, befinner sig i riskgrupp (snitt av 8 hälsorevisioner) % av de anställda inom lägre tjänstemannasektor, män och kvinnor, befinner sig i riskgrupp (14 olika hälsorevisioner) Endast 15% av de företag som hälsoreviderats uppvisade en lägre andel personer i riskgrupp (avseende livsstilsfaktorer) än vad som framgår av riksgenomsnittet. Dessa företag har på olika sätt arbetat med strategiskt hälsoarbete och byggt in hälsa i organisationen. Vår bild från kontakter med 300 f d LIA-platser de senaste åren är att högst 15 % av företagen i regionen har utvecklat konceptet hälsofrämjande arbetsplats, där hälsoarbetet når alla på individ- och gruppnivån. En hälsofrämjande arbetsplats arbetar medvetet för att stärka och/eller behålla de anställdas hälsa och livsstil med flera olika metoder som byggts in i organisationen, t ex: regelbunden hälsotestning av medarbetare riktade erbjudanden till medarbetare i s k riskgrupp arbetsmiljöpolicy (SAM) som även omfattar friskvårdspolicy friskvårdsinspiration genom t ex periodvisa friskvårdsteman och friskvårdsinspiratörer vid avdelningarna har livsstilsfrågor i sina medarbetarsamtal regelbundna utvärderingar av det psykosociala arbetsklimatet välutvecklade hälsobokslut med exempel på statistik över personalens hälsoläge Vår erfarenhet av företag och organisationer i regionen är att de flesta har bristfälliga kunskaper om på vilka sätt medarbetarnas hälsotillstånd påverkar företagets resultat (hälsoekonomi). Alltför många upphandlar friskvårdsaktiviteter vid friskvårdsanläggningar som en minoritet av de anställda utnyttjar. En majoritet av företagen genomför ingen hälsotestning och kan då inte rikta erbjudanden till medarbetare i hälsofrämjande syfte. Alltför många företag famlar på friskvårdsområdet i stället för att göra som de föredömen vi omnämnt här ovan: de som bygger in hälsoverktyg i organisationen med syfte att säkra varje medarbetares hälsoutveckling. Vår beställda marknadsundersökning om hälsoinriktade insatser på arbetsplatsen besvarades av ansvariga för anställda och visar att de områden som man vill prioritera under den närmaste framtiden i hög eller mycket hög grad är: Arbetsmiljö 97 % Fysiska aktiviteter 90 % Flytta medarbetare från risk- till friskgrupp 84 % Stresshantering/återhämtning 78 % Hälsoinventeringar 77 % Kost/Viktreducering 74 % Friskvårdspolicy 68 % Tobaksavvänjning 65 %

5 Vår (utbildningsanordnarens) bedömning är att det på såväl nationell som regional nivå finns en stor efterfrågan på kompetenser som kan genomföra olika former av hälsouppdrag ute i arbetslivet. Efterfrågan kommer att stiga i takt med ökat fokus på hälsoekonomi. Underlag till bedömning av efterfrågan av friskvårdskonsulter Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning har vuxit fram utifrån följande utgångspunkter/slutsatser: 1. Nationell och regional folkhälsostatistik från 2010 ger en oroande bild av hälsoutvecklingen i landet. Arbetsplatsundersökningar visar att ohälsan i stor utsträckning påverkar företagens, kommunernas och organisationers produktion och ekonomiska resultat. Hälsan är intimt kopplad till effektivitet och lönsamhet. 2. Vår marknadsundersökning avseende friskvårdsinsatser i mellannorrländska kommuner, företag och myndigheter under hösten 2010 har utgjort ett viktigt underlag för att: definiera målgrupper/marknad för vår utbildningsinriktning. Dessa är: alla privata och offentliga verksamheter där någon form av friskvårdsarbete upphandlas, vilket enligt marknadsundersökningen är drygt 90 %. En annan marknad är de företag som redan verkar inom hälsobranschen anpassa utbildningsplanens innehåll utifrån marknadens behov förstå att entreprenörskap/företagande, hälsoekonomi och olika testverktyg bör ha stort utrymme i en ny utbildning till konsult inom hälsa och friskvård Vi vill skapa en student som redan från första utbildningsdagen får lära sig att tänka och verka som en entreprenör då det är ont om utannonserade hälsojobb - men det finns hur mycket hälsouppdrag som helst att erövra. 3. Våra erfarenheter som utbildningsanordnare för en tidigare KY-utbildning i friskvård och hälsa, har resulterat i att vi fått: stor erfarenhet om hur man erövrar uppdrag inom det aktuella området en bra lägesbild över hur friskvårdsinsatser bedrivs i olika företag och sektorer på arbetsmarknaden. Vi gjorde drygt 300 arbetsplatsbesök ett nätverk av kontakter med "hälsosamma arbetsplatser", enskilda och friskvårdsföretag som redan är verksamma i branschen. De har bidragit med värdefull kunskap till den nya utbildningens mål och innehåll. Faktorer som kan påverka efterfrågan Faktorer som ger stöd för en friskvårdskonsult: Statens Folkhälsoinstitut, som verkar på den politiska nivån, försöker involvera företag och organisationer att ta ett ökat ansvar i det framtida folkhälsoarbetet. Den stora upphandling av friskvårdstjänster som redan sker i arbetslivet Arbetslivets intresse av att förbättra lönsamhet kommer att påskynda utvecklingen mot hälsofrämjande arbetsplatser, salutogent ledarskap samt hälsoekonomiskt synsätt

6 För att kunna erövra uppdrag som Friskvårdskonsult krävs ett aktivt förhållningssätt. Därför är entreprenörskap en förutsättning. Den politiska ambitionen i samtliga partier på riksnivå är att flera bör stimuleras att satsa på företagande och entreprenörskap. Hälsoläget på nationell och regional nivå ger stöd för ökat arbete för en friskare arbetskraft (och befolkning) under lång tid framåt. Kombinationen av praktiska hälsoverktyg, entreprenörstänkandet samt kompetens att göra hälsoekonomiska revisioner kommer att göra den här yrkesrollen unik. Faktorer som kan inverka negativt för yrkesrollen: Konjunktursvängningar. I lågkonjunktur minskar näringslivets upphandling och nyanställning, vilket kan missgynna företag/företagare som lever på upphandling av hälsotjänster Efterfrågad utbildningsform och utbildningsnivå av arbetslivet Utbildningsform I företagens intresse ligger en verksamhet som är effektiv och lönsam. En utbildningsform som levererar en konsult, som genomför olika former av hälsoförbättringar utifrån ett lönsamhetsperspektiv, är attraktiv. Om utbildningen dessutom tillämpar en omfattande del av sina studier i arbetslivet stärks den blivande konsultens möjligheter till arbete och uppdrag. Det ger träning på försäljning/argumentation och början till kontaktnät med de som ansvarar för upphandling av friskvårdstjänster. Vår marknadsundersökning från 2010 visar att arbetslivet efterfrågar en organisationskonsult inom friskvård som kan genomföra det vi beskrivit på annan plats i ansökan. Ingen liknande utbildning finns i landet idag. Utbildningsnivå Vår analys av marknadsundersökningen säger att arbetslivet efterfrågar en multikompetent yrkesroll som kan inventera hälsoläget, rekommendera och genomföra hälsoinsatser samt verka för att bygga in hälsa i organisationen utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Friskvårdskonsultutbildningen förenar teoretiska kunskaper (folkhälsokunskap, hälsopromotion, hälsopsykologi, anatomi/ fysiologi, sjukdomslära, nutrition, träningslära, personal-/hälsoekonomi) med... praktiska kunskaper (praktiska hälsoverktyg, entreprenörskap, ledarskap och kommunikation, arbetsplatsförlagd praktik) En utbildning med en liknande kombination finns inte inom högskole- och universitetsutbildningar i region Södra och Mellersta Norrland, ej heller inom folkhögskolornas yrkesutbildningar i regionen. Yrkeshögskolan är den modell som kan genomföra denna "pilotutbildning". Våra tidigare erfarenheter av hälsopromotion i arbetslivet i tidigare utbildning och vår marknadsundersökning från 2010 visar främst att; Friskvårdskonsult måste utbilda en yrkesgrupp som är förberedda att verka som egna företagare/entreprenörer inom hälsofrämjande på arbetsmarknaden.

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014

Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014 Kungsvägen 21 856 40 Sundsvall 060-64 49 00 2014-08-25 Enkätundersökning om hälsopromotion i arbetslivet 2014 Hur ser det ut? Vilka verktyg används? Vilka genomför arbetet? Vad behöver utvecklas i framtiden

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hur viktigt är hälsa för ditt varumärke & dina medarbetare? Resultatet av en undersökning gjord av Wellnet AB November 2016

Hur viktigt är hälsa för ditt varumärke & dina medarbetare? Resultatet av en undersökning gjord av Wellnet AB November 2016 Hur viktigt är hälsa för ditt varumärke & dina medarbetare? Resultatet av en undersökning gjord av Wellnet AB November 2016 Övergripande frågeställning Hur ser chefer att hälso- och friskvårdsarbete påverkar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hälsoutvecklingsprojekt

Hälsoutvecklingsprojekt Hälsoutvecklingsprojekt Euro Accident Health & Care Insurance AB Euro Accident är ett försäkringsföretag med fokus på hälsa. Företagets affärsidé är att hjälpa företag, organisationer och individer att

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning i Sundsvall; 400 YH-poäng (2 år) Utbildningens övergripande mål Utbildningen syftar till att utveckla en konsult som

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Försäkring. Företagshälsa

Försäkring. Företagshälsa Namn Titel Datum Försäkring Sjukvård Företagshälsa Vi hjälper svenska företag att skapa positiva resultat i deras strategiska hälso- och arbetsmiljöarbete genom att erbjuda ett brett utbud av hälsotjänster

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Information till kontaktperson

Information till kontaktperson Uppdaterat: 2015-08-17 Information till kontaktperson Verksamhetsförlagd utbildning och praktisk tillämpning Institutionen för Hälsovetenskap Ansvarig: Hanna Forsberg Tel: 0920-49 30 60 E-post: hanna.forsberg@ltu.se

Läs mer

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se

Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se Gunnar Andersson Gunnar.andersson@hpinordic.se www.hpinordic.se 1 EGEN BAKGRUND: BETEENDEVETENSKAP, FYSIOLOGI, MEDICIN VETENSKAP Omfattande praktisk erfarenhet av friskvård och hälsa sedan 1975, bl.a.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

För ett kostnadseffektivt hälsoarbete

För ett kostnadseffektivt hälsoarbete För ett kostnadseffektivt hälsoarbete BAKGRUND Arbetsgivare vill bättre styra sin investering i hälsa efter behov på individ-, grupp- och organisationsnivå! HPI Hälsoscreening har utvecklats för att kostnadseffektivt

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård

Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats friskvård Bakgrund Landstingsstyrelsen har gett i uppdrag att en översyn av frågan om friskvård för Landstingets medarbetare genomförs.

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansökningshandlingar Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansvarig utbildningsanordnare: Norrlidens Kunskapscentrum AB Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse Hälsobokslut 2008 1(13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Motionssvar - Stöd befintlig personal

Motionssvar - Stöd befintlig personal MOTIONSSVAR SID 1(4) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande DATUM DIARIENR 2016-02-04 LS-LED15-0762-4 ÄRENDEGÅNG MÖTESDATUM Landstingsstyrelsen 2016-02-16 Motionssvar - Stöd befintlig personal

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy 1 Hälso- och friskvårdspolicy 2007 2 Hälso- och friskvårdspolicy för Klippans kommun Hälsa en del av kompetensen Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. Hälsoplan 2012-2014 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer