Inledning. Förväntade effekter på hälsobokslutet. Syfte. Hälsoberättelse

Transkript

1 Hälsobokslut (13) Inledning Hälsobokslutet ger oss en övergripande bild av hälsoläget och ökad förståelse vad vi tillsammans med arbetstagarna kan göra för att förbättra förutsättningarna och villkoren att klara de arbetsuppgifter som ska utföras. Vi kartlägger, analyserar, åtgärdar och följer upp hälsoläget. Detta ska således inte betraktas som en avslutande redovisning då det skulle vara ett alltför passivt instrument för förändring. Förväntade effekter på hälsobokslutet Vi förväntar oss att hälsobokslutet innebär att: Kunskapen om aktuella hälsoläget och arbetsmiljön ökar Medvetenhet för dessa områden ökar Aktivare arbete med hälso- och arbetsmiljöfrågor innehållande nyanserade diskussioner och analyser. Syfte Hälsobokslutet ska vara ett underlag för verksamhetsstyrning inom hälsoutveckling. På respektive arbetsplats anger hälsoplanerna inriktning och målsättning för att bli en attraktiv arbetsplats med möjlighet för den enskilde att ta vara på sin hälsa. Arbetet med Hälsoplaner är en metod för organisationen att förverkliga delar av den målsättning som finns i hälsobokslutet. Hälsoberättelse HälsoBrasan HälsoBrasan består i huvudsak av följande delar: Hälsobokslut, innehållande redovisning av målsättning, riktlinjer och planerade gemensamma aktiviteter. Respektive enhet tar gemensamt fram en hälsoplan innehållande målsättning, riktlinjer och aktiviteter för att kunna vara en attraktiv arbetsplats. Fortsatt fokus på individen med aktiviteter som främjar hälsan, förebygger ohälsa, ett väl utvecklat tillvägagångssätt då någon medarbetare blir sjukskriven. Utöver detta kommer lilla och stora rehabgruppen utvecklas ytterligare. Det vill säga delar som sedan tidigare ingått i HälsoGnistan. Att få ett bestående värde genom kontinuitet och ett långsiktigt förhållningssätt.

2 Hälsobokslut (13) Frisk Risk Sjuk HälsoBrasan innebär en praktisk tillämpning av intentionerna med FAS 05 Målsättningen med HälsoBrasan (pågår t.o.m. 2010) är att: Friskgruppens population ska öka med 10 % (57,3 % av populationen från start) 80 % ska Uppleva sin Hälsa som bra eller mycket bra Hur har det gått? Det har utarbetats 68 st hälsoplaner innehållande målsättning, riktlinjer och aktiviteter för att kunna vara en attraktiv arbetsplats. 67 % av arbetsgrupperna har valt att fokusera på identifierade riskfaktorer, 28 % har valt att prioritera friskfaktorer för att aktivt förbättra/ bevara detta (3st hälsoplaner är inte slutförda). Hälsoplanerna har bl.a. resulterat i följande aktiviteter: - Sömnskola, dialogseminarium, hur- verktyg, uppmärksammade hot och vålds situationer bl.a. i reception, tekniska förvaltning och LSS, stress hantering, datakunskap, ökad kunskap och bättre användande av hjälpmedel och skyddsutrustning. - Gemensamma sociala aktiviteter vanligtvis på fritiden så som guidade turer, resor och trivsel. - Fysiska gemensamma aktiviteter t.ex. stavgång, yoga, gummibandsträning och tjejmilen har 492 st. hälsoprofilbedömning 1, 2 eller 3 utförts. 77 medarbetare som varit sjukskrivna mer än 60 dagar exkl. sjukersättning (jan 2007 var det 81 personer) Sjukfrånvaron ligger idag på 6,26 % (jmf 6,95 % 2007) Förutsättningarna för en fungerande rehabprocess har förändrats under 2008 vilket bl.a. innebär att ett rehabärende inte ska överstiga 6 mån. Med tanke på detta har kommunen utvecklat sina rutiner ytterligare för tidig rehabilitering. Stora Rehabgruppen träffas var tredje månad. Detta har resulterat i att förståelsen för varje aktörs roll i rehab processen har fördjupats. Kommunen ha även kontinuerliga träffar med Lilla Rehabgruppen. Delprojekt Hälsoplan Organisation Grupp Individ HälsoGnistan Utmaningen ligger i att skapa en arbetsplats där människor kan bli det bästa de kan bli.

3 Hälsobokslut (13) Syfte Att tillsammans identifiera hälsa, hur det är när det är som bäst? Att alla tar sitt ansvar för att nå dit. Ökad medvetenhet om det egna ansvaret. Att ta sats i nuläget, att sträva framåt och få det friska att växa. Medarbetarutveckling med hälsa som redskap. Att den enskildes kunskap och medvetenhet sätter spår i organisationen. Tillvägagångssätt Arbetet inleds med ett seminarium (2 timmar) för alla anställda, i de fall det inte är möjligt för verksamheten kommer två seminarier erbjudas. Hälsoutvecklare hjälper arbetsledaren och medarbetarna att ta fram en lokal hälsoplan. Innehållande en strategi med konkreta genomförbara aktiviteter såsom rådgivning och utbildning, tidsramar samt målsättningar för hälsoplanen. Hälsoplanen och dess uppföljningar är motorn i det långsiktiga förändringsarbetet. Hälsoplanerna följs upp efter 3, 6, 12 och 18 månader företrädesvis vid en förlängd arbetsplatsträff. Arbetsledaren har en nyckelroll i detta arbete, framförallt är arbetsledarens förhållningssätt och engagemang till dessa frågor av stor betydelse för hur respektive arbetsplats kommer att lyckas. Hälsoutvecklaren är ett stöd till arbetsledaren och har en coachande roll i framtagande av Hälsoplanen. Hälsoutvecklaren är också behjälplig vid tolkningen av nuläges/behovsanalysen. Medarbetarna har en så viktig funktion att det är omöjligt att utföra arbetet utan deras deltagande och engagemang. Detta ställer naturligtvis krav på att varje medarbetare tar ansvar för sin och medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Genom inspiration, kompetensutveckling, delaktighet och förtroende kommer medarbetarna få en ökad möjlighet att påverka, utveckla och genomföra detta hälsoarbete på ett medvetet sätt. Delprojekt Hälsoprofilsbedömning I HälsoBrasan får alla medarbetare i Mariestads Kommun möjlighet att medverka. Syftet har varit att inspirera och motivera de anställda i Mariestads kommun till att förbättra hälsovanor och hälsoupplevelser. Enkel Hälsokontroll (för nyanställda) Blodvärde Blodsocker Blodtryck Individuell Hälsoprofilsbedömning Hälsoprofilsbedömning, HPB är en tvärvetenskaplig och under 30 år mycket omfattande praktiskt utprovad metod under Hälsoområdet för:

4 Hälsobokslut (13) individuell livsstilsförändring via medvetandegörande kommunikation sammanställning och identifiering av behov och åtgärder uppföljning och utvärdering av friskvårdsinsatsernas effekter Sammanställning och databearbetning samt återrapportering till Arbetsledare och Ledningsgrupp Antalet anställda som har deltagit i de hälsopromotiva aktiviteterna: Enkel Hälsokontroll Hälsoprofilsbedömning 1881 st st. (1603 personer har deltagit vid mer än ett tillfälle). Delprojekt rehabilitering Rehabprocessen Mariestads kommun har fortsatt med att arbeta med den rehabprocess som utarbetades under Den är en väl fungerande process som ger snabb och effektiv resultat. Rehabcoach Uppdraget är att vara pådrivande i rehab processen. Genom att få en god relation till både interna som externa aktörer, och att alla som medverkar i processen har samma information, kommer man oftast fram till ett lyckat resultat för både arbetstagare och arbetsgivare. Lilla och Stora rehabgruppen Den stora och lilla rehabgruppen har syftet varit att aktörerna inom en rehab process lätt kan föra en allmän diskussion om hur formerna för rehabilitering kan se ut och utbyta tankar runt detta. Nyckeltal Mariestads kommun väljer att fokusera på nyckeltal som i första hand har ett främjande perspektiv på organisation, grupp och individ, inklusive lagstadgade krav i Hälsobokslutet. Målsättningen är att nyckeltalen ska vara begripliga, relevanta, tillförlitliga och jämförbara mellan de olika Hälsoboksluten.

5 Hälsobokslut (13) 1. Andelen anställda fördelade i Riskgrupp (A och B) och Friskgrupp (C-D). HPB 1 i jämförelse med HPB 2 I hälsoprofil 1 ser vi att 44.7 % av de anställda befinner sig i Friskgrupperna C eller D, dessa medarbetare har bra eller mycket bra livsstil och hälsodata. Vid Hälsoprofil 2 är det 54.9 % av de anställda som befinner sig i Friskgrupp C eller D. En förbättring med 10,2 % medarbetare. Vid HälsoGnistans avslut befann sig 57,3 % av populationen i friskgruppen C eller D. Förändringarna och orsaker till indelning Friskgrupp och Riskgrupp redovisas i nedanstående diagram Diagram: Hälsovanor, Hälsoupplevelser och Hälsodata HPB 1 i jämförelse med HPB 2

6 Av de enskilda faktorerna har andelen (från start ): Motionsvanorna har ökat med 5 % Förbättrade kostvanor ökat med 13 % Upplevda symptom minskat med 6 % Anställda med gott konditionsvärde har ökat med 5 % Den upplevda Hälsan har ökat med 8 % Hälsobokslut (13)

7 Hälsobokslut (13) 2. Upplevd hälsa 3. Upplevd stress på arbete, fritid

8 4. Syreupptagnings förmåga och testvärde Hälsobokslut (13)

9 Hälsobokslut (13) Kondition är ett mått på kroppens fysiska prestationsförmåga som grundläggs av fysisk kapacitet. Fysisk aktivitet och därmed god kondition är den viktigaste friskfaktorn, på individ nivå. Syreupptagningsförmåga och testvärde är ett mått på kroppens fysiska kapacitet. Bortfallet 31 % (500 st.) beror till stor del på användandet av betablockerande medicin vilket omöjliggjorde beräkningen av maximal syreupptagningsförmåga och testvärde. Som framgår av diagrammen över beräknad maximal syreupptagningsförmåga och testvärde har det skett positiva förbättringar, trots det så ligger 17 % (192 st) av dem som genomfört cykeltestet på en syreupptagningsförmåga som är mycket låg eller låg. 5. Sjukfrånvarotiden i timmar av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Sammanlagd ord arbetstid ,26 % 2 Summa långtidsfrånvaro Total sjukfrånvaro ,83% 3 Summa sjukfrånvaro kvinnor Sammanlagd ord arbetstid kvinnor ,93 % 4 Summa sjukfrånvaro män Sammanlagd ord arbetstid män ,13 % 5 Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre Sammanlagd ord arbetstid 29 år eller yngre ,49 % 6 Summa sjukfrånvarotid år eller yngre Sammanlagd ord arbetstid år eller yngre ,14 % 7 Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre Sammanlagd ord arbetstid 50 år eller äldre ,98 % 5. Långtidsfriska, under 2008 är det 1065 personer som inte har någon frånvaro alls, 1288 st har varit sjukskrivna 16 tim eller mindre under aktuell period (av 2653 st). 6. Personalomsättningen: ca 130 anställda har slutat sin anställning under Av dessa har ca 110 personer ersatts och utöver detta har det skett en ökning med ca 150 personer i samband med bildandet av MTG Teknisk förvaltning. Totalt har kommunens anställda ökat med netto 130 personer. Förändringarna motsvarar en personalomsättning på ca 6 %. Analys och reflektion av nyckeltal Andelen anställda fördelade i Riskgrupp (A och B) och Friskgrupp (C och D). Indelning av de anställda i Riskgrupp och Friskgrupp utgör en nulägesanalys för hur stort behovet av livsstilsförändring är. I nuläget är det 880 anställda som befinner sig i Friskgrupp och 723 i Riskgrupp. Det är värdefullt med en förflyttning från Riskgrupp till Friskgrupp med tanke på att

10 Hälsobokslut (13) man kan använda den förbättrade hälsostatusen i arbetet till att orka mer, vilket medför en högre produktivitet och bättre kvalitet i arbetet. Att befinna sig i Friskgrupp medför en bättre upplevd hälsa samt att man i det längre perspektivet ökar förutsättningarna för Frisknärvaro på arbetet % av de anställda befinner sig i Friskgrupp C eller D. Vid HälsoGnistans start var det 44.7 % och vid HälsoGnistans avslut 57,3 %. I andra kommuner befinner sig 49,5 % av personalen i friskgrupp enligt Kinnekullehälsans senaste statistik. Vi kan bland annat konstatera att: 52,4 % av alla kvinnor 52,6 % av alla män 52 % av dem som arbetar inom LSS 54,2 % av dem som arbetar inom administration som kommunledningskontor, bibliotek och bygg och miljö 59,4 % av dem som arbetar inom BUN.befinner sig i friskgrupp C eller D. Tack vare Hälsoplanerna så kan vi konstatera att fler personer gjort Hälsoprofilsbedömningar, det är glädjande att fler personer väljer att aktivt delta i projektet. I denna population finns en överrepresentation av personer som befinner sig i riskgrupp A. Vi vet också att det tar tid och kräver stor kraftansträngning för att göra bestående förbättringar. Detta kan vara av så stor betydelse att det kan påverka HälsoBrasans övergripande målsättning.

11 Hälsobokslut (13) Upplevd hälsa Idag upplever 72.7 % av de anställda sin hälsa som mycket bra eller bra. Den upplevda hälsan är summan av livsstilen: hälsovanor, hälsoupplevelser och mätbara värden. Detta är bakgrundsfaktorer för om man upplever att den finns balans mellan krav och resurser. Den upplevda hälsan är en indikator på en framtida objektiv hälsa eller ohälsa. I studien 1913 års män visade det sig att just den upplevda hälsan var den av de enskilda faktorerna som hade störst betydelse för att förutsäga dödligheten 30 år framåt. Av de som upplever sin hälsa som bra eller mycket bra upplever 7 % ofta eller mycket ofta stress i den totala livssituationen (att jämföra med 26 % av de som inte upplever att de har en bra hälsa). 17 % upplever att arbetet ofta eller mycket ofta är stressigt (att jämföra med 35 % av de som inte upplever att de har en bra hälsa). Upplevd stress på arbete, fritid Av de anställda i Mariestads kommun uppger 11,4 % att de ofta eller mycket ofta känner sig stressade i livssituationen, 21,2 % ofta eller mycket ofta upplever stress på arbetet. Det är värt at

12 Hälsobokslut (13) notera att andelen anställda som upplever stress har minskat kraftigt. Denna nivå är likvärdig med andra kommuner enligt Kinnekullehälsans senaste statistik. Av som ofta eller mycket ofta upplever stress på arbete eller fritid har 61 % belastande symptom (jmf 23 % bland övriga), 67 % goda motionsvanor (jmf 78 % bland övriga) Syreupptagnings förmåga och testvärde. Testvärde är ett effekt värde av syreupptagningsförmåga och kroppsvikt. För att upprätthålla en god hälsa och klara av ett arbete såväl som en aktiv fritid bör testvärdet vara minst 35 ml/kg*min. Av de som genomfört konditionstestet nådde 77,2 % upp till denna nivå, vilket är en kraftig förbättring. Inom t.ex. äldre omsorgen är motsvarande siffra 70,4 % och 75,9 % hos dem som har 30 år kvar i arbetslivet. Genom Hälsoprofilsbedömningar kan vi också se att: - Överrepresentation av rökare bl.a. inom äldreomsorgen 19 %, tekniska 26 % (jmf med 14,7% för hela kommunen) - Inom BUN överrepresentation av goda kostvanor 74 % (jmf 66 % för hela kommunen) och goda motionsvanor 79,6 % (jmf med 78,9 %) - LSS överrepresentation av upplevd ohälsa 40,2 % (jmf med 35,4 % för hela kommunen) bland annat på grund värk i rygg nacke, tobak samt kostvanor. - Kvinnor över 45 år är underrepresenterade beträffande goda kostvanor 45 % (jmf 59.2 % för kommunen som helhet), normalt blodtryck 69 % (jmf 76 % jmf med kommunen som helhet), fri från värk 65 % (jmf 89.6% för hela kommunen). - Erfarenheter utifrån gjorda HälsoPlaner - Arbetsgrupper som väljer att fokusera på friskfaktorer i HälsoPlanerna upplever ofta ett gott ledarskap, meningsfulla arbetsuppgifter, god hälsa, tydlig kommunikation och ser lösningar inom arbetslaget. - Det har funnits ett värde av att göra HälsoPlanerna med så små arbetsgrupper som möjligt för att få delaktighet och påverkans möjlighet. Detta har inneburit att vi redan nu gjort 68 HälsoPlaner detta kan jmf med att vi från början planerat att göra ca 70 hälsoplaner i hela projektet. Vi bedömer att det återstår ca 40 HälsoPlaner. - Det har varit en utmaning för arbetsgruppen att fokusera på hälsa och inte uppdraget/arbetsuppgifterna p.g.a. ovana att lyfta områden som medarbetarskap, kommunikation, ledarskap och tydlighet. - Det finns en osäkerhet om alla arbetsplatser kommer delta och göra en HälsoPlan. Samtidigt kan vi konstatera att allt fler arbetsplatser aktivt söker oss för att få påbörja sina HälsoPlaner. Långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar)

13 Hälsobokslut (13) Målsättningen är att även fortsättningsvis minska inflödet av långtidssjukskrivna under 2007 har det varit en fortsatt positiv utveckling. Hälsoarbete 2009 HälsoBrasan, se projektbeskrivning intranätet, går nu in på sitt tredje år. Hälsobokslutet kommer att vara styrande för verksamheten vid framtagning av hälsoplaner på respektive arbetsplats där inriktning och målsättningar ska finnas klart definierade. Arbetet med Hälsoplaner kommer sedan vara en metod för att öka organisationens/arbetsgruppens egen förmåga att förverkliga delar av den målsättning som finns i hälsobokslutet.