Om författaren. Författaren och Timbro 2014 isbn:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om författaren. Författaren och Timbro 2014 isbn: 978-91-87709-43-2 www.timbro.se info@timbro.se"

Transkript

1

2 Om författaren Jacob Lundberg är doktorand i nationalekonomi med inriktning offentlig ekonomi vid Uppsala universitet. Han har en kandidatexamen från Oxford och en masterexamen från Cambridge. Författaren och Timbro 2014 isbn:

3 Innehåll Inledning 4 Nationalförmögenhet i förhållande till nationalinkomst 5 Kapitalinkomstandel 10 Förmögenhetsojämlikhet 12 Inkomstojämlikhet 14 Kapitalskatter 15 Slutsatser 16 Referenser 18

4 Inledning Thomas Pikettys Capital in the twenty-first century har fått stor uppmärksamhet sedan den släpptes på engelska tidigare i vår (den franska upplagan utkom under 2013 och en svensk översättning kommer under 2015). Boken bygger på de senaste årens forskning om ojämlikhet i olika länder där Piketty varit en av de ledande forskarna. Den största delen av boken ägnas åt att beskriva utvecklingen i de rika länderna av några centrala variabler: inkomstojämlikhet, förmögenhetsojämlikhet, kapital stock uttryckt som år av nationalinkomst, kapitalinkomster som andel av alla inkomster och arvsflöden. Som de flesta kommentatorer har noterat är denna datainsamling värdefull och imponerande. Pikettys sammanställning av data verkar överlag ärligt och noggrant genomförd, med något undantag (se nedan), om man beaktar att det är svårt att få tag i historisk information. När Piketty ska beskriva mönster i statistiken visar sig resonemanget bitvis vara tunt, och hans argumentation för högre skatter på både kapital och höga arbetsinkomster är inte särskilt övertygande. Denna rapport beskriver Pikettys statistik och viktigaste poänger för några ekonomiska storheter, och pekar på några svagheter. Att ha läst boken är inte nödvändigt för att förstå rapporten. 4

5 Nationalförmögenhet i förhållande till nationalinkomst Först några begrepp: Nationalförmögenheten är värdet på alla tillgångar som ett lands invånare äger, exempelvis aktier och fastigheter. Kapitalstocken är värdet på allt kapital inom landet, oavsett om ägaren bor inom landet eller utomlands. Nationalförmögenheten och kapitalstocken är oftast ungefär lika stora och i denna rapport används båda begreppen, även om Pikettys data behandlar nationalförmögenheten. Nationalförmögenheten kan redovisas till bokfört värde eller marknadsvärde. Det bokförda värdet är vad tillgången kostade att anskaffa medan marknadsvärdet reflekteras i exempelvis aktiepriser. Det bokförda värdet kan ses som ett mått på volymen av kapital medan marknadsvärdet även tar hänsyn till marknadspriser. Piketty föredrar att redovisa marknadsvärden. På lång sikt vore det orimligt om marknadsvärdet avvek för mycket från det bokförda värdet. Nationalprodukten är värdet på allt som produceras inom ett land under ett år. Nationalinkomsten är summan av landets invånares inkomster. Dessa storheter kan vara brutto eller netto beroende på om kapitalförslitning (värdeminskning på kapitalstocken på grund av sli tage) dras av eller inte. Pikettys föredragna mått är nettonationalinkomsten, där kapitalförslitning har subtraherats. En central variabel är förhållandet mellan kapitalstocken och nationalinkomsten, här kallat kapitalkvoten. Om kapitalstocken är miljarder kronor och nationalinkomsten är miljarder kronor är kapitalkvoten därmed 3 (eller 300 procent). Nationens förmögenhet motsvarar alltså tre års inkomster. Ett av bokens viktigaste budskap framgår av figur 1: förhållandet mellan kapitalstocken och nationalinkomsten har följt ett U-format mönster över tid. Under 1800-talet var förmögenheterna stora. Sedan sjönk kapitalkvoten under 1900-talets första turbulenta halva på grund av förstörelse, inflation och politiska åtgärder framför allt i Europa. Enligt Piketty är kapital kvotens ökning under efterkrigstiden en återhämtning efter dessa händelser och en återgång till ett normalläge med stora förmögenheter capital is back. Han menar att det är en oroande utveckling och att den kommer fortsätta under 2000-talet. Detta argument har brister på flera sätt. Piketty förklarar exempelvis inte varför en stigande kapitalstock skulle kunna vara något negativt. En naturlig inställning borde vara att större rikedomar är något positivt. Om vi kommer att lämna efter oss allt större förmögenheter till kommande generationer är det intressant ny information, inte minst i ljuset av diskussionen om intergenerationell rättvisa som uppstått i kölvattnet av klimatdebatten. Det verkar även rimligt att en stor kapitalstock är bra för den politiska stabiliteten. Om det finns mycket kapital är det många som har 5

6 anledning att vilja bevara det nuvarande politiska systemet och kapitalismen. En lärdom av 1900-talets första halva är att det är mycket farligt om det finns en grupp bittra människor som har blivit ruinerade av inflation eller andra stora händelser. Situationen under 2000-talet är den omvända. Tyvärr har Piketty inte sammanställt någon statistik över den svenska kapitalkvoten. Figur 3 visar en tidsserie som man kan räkna ut från SCB:s data. Här finns en fallande tendens, tvärtemot Pikettys tes. Diagrammet visar dock det bokförda värdet på kapitalstocken. Även Rognlie (2014) berör diskrepansen mellan marknadsvärde och bokfört värde på kapital. Enligt hans beräkningar har kapitalkvoten bara ökat svagt eller till och med minskat sedan 1970-talet, om man värderar kapitalstocken till bokfört värde. Den allra största delen av kapitalkvotens ökning i Capital skulle alltså bero på värdeökningar. Det skulle implicera att ökningen av kapitalkvoten troligtvis är av engångskaraktär, eftersom ökningen av tillgångspriser de senaste tre fyra decennierna sannolikt var en återgång till mer normala nivåer efter att de varit mycket låga under den första halvan av efterkrigstiden. 1 Piketty konstaterar att ungefär hälften av kapitalstocken utgörs av bostäder. Enligt Rognlies beräkningar står bostäderna för 80 procent av hela ökningen av kapitalkvoten. Man kan anta att bostadskapitalet styrs av en delvis egen dynamik. Det finns exempelvis mycket som tyder på att regleringar av byggandet har bidragit till de senaste decenniernas starka boprisuppgång (Jahnson & Lundberg 2013). Även detta reser fråge tecken kring Pikettys budskap om att capital is back. Enligt Piketty kan kapital-till-inkomst-förhållandet beskrivas av formeln d = s / g, där d är kapitalkvoten, s är nettosparandet (det tota la sparandet minus kapitalförslitning) som andel av nationalinkomsten och g är den ekonomiska tillväxten (Piketty 2014, sid 166). 2 Baserat på denna formel drar Piketty slutsatsen att kapitalkvoten i världen kommer fortsätta att öka under innevarande sekel. Under antagandena att nettosparandet kommer att vara 10 procent och tillväxten 1,2 procent på lång sikt, drar han slutsatsen att kapitalkvoten kan bli nästan 700 procent i världen år 2100, en ökning från dagens 450 procent. (Piketty 2014, sid 196) Båda dessa antaganden kan ifrågasättas. Det vanliga antagandet bland ekonomer är traditionellt att världens produktionsteknik förbättras med 2 procent per år, baserat på observationen att den tekniska 6 1 Enligt Pikettys beräkningar svarar värdeökningen dock bara för en fjärdedel till en tredjedel av ökningen av kapitalkvoten (Piketty 2014, sid 191). Skillnaden beror på tekniska antaganden om bland annat hur man behandlar forskning och utveckling. Pikettys siffra verkar alltså inte vara robust mot alternativa antaganden. 2 Om exempelvis s = 10 procent och g = 2 procent kommer kapitalkvoten på lång sikt att närma sig 500 procent. Detta beror på att endast om kapitalkvoten är 500 procent kommer kapitalstocken att växa lika snabbt som BNP, så att kapitalkvoten är konstant. (Kapitalstockens tillväxttakt är sparande / kapitalstock, det vill säga 10 procent av BNP / 500 procent av BNP = 2 procent samma som BNP-tillväxten.)

7 ledaren USA:s BNP per capita-tillväxt har hållit sig kring den nivån de senaste hundra åren. Mot bakgrund av detta ter sig Pikettys tillväxtantaganden väl pessimistiska. Piketty verkar grunda sina antaganden på att USA:s tillväxt var 1,4 procent per år , en period som alltså slutar med finanskrisen och får anses vara exceptionell. Om man tittar på andra 20-årsperioder (figur 2) verkar 2 procent fortfarande vara en rimlig uppskattning av den långsiktiga tillväxtpotentialen. Lägger man dessutom till att det verkar osannolikt att upphinnarprocessen kommer att vara fullbordad vid slutet av detta århundrade, så att relativt fattiga länder kommer att växa fortare än USA, kan 2,5 procent eller mer vara en rimlig tillväxtprognos. Med 10 procents sparkvot implicerar detta en kapitalkvot på 400 procent i världen, alltså en minskning från dagens knappa 450 procent. 3 I Pikettys formel finns ett antagande om konstant sparkvot. Detta antagande är också tveksamt. Eftersom det är nettosparandet som är konstant innebär ett sådant antagande att bruttosparandet som andel av BNP skulle behöva öka i takt med att kapitalstocken (och därmed ersättningsbehovet) växer. (Vanligtvis antas att en viss procent av kapital stocken slits ut varje år och måste ersättas.) Detta samtidigt som avkastningen på kapital faller (ju mer kapital desto lägre avkastning). Krusell och Smith (2014) kritiserar också antagandet om konstant nettosparande för att vara orealistiskt. De konstaterar att en sådan ekonomi till slut skulle spara 100 procent av BNP om tillväxten föll mot noll. Det finns alltså ett flertal svaga punkter i Pikettys resonemang. Det är inte självklart att kapitalkvotens ökning är en del av en långsiktig process, och de antaganden som ligger bakom Pikettys prognoser är tveksamma. Det är dessutom oklart varför en stor kapitalstock kan vara negativt. Desto mer relevant i den politiska debatten torde kapitalinkomstandelen vara redan Marx fokuserade ju på denna centrala ekonomiska variabel. 3 s / g = 10 procent / 2,5 procent = 4 = 400 procent. 7

8 Figur 1. Kapitalstocken som procent av nationalinkomsten. Europa är ett snitt av Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Källa: Piketty 2014, sid 165. Figur 2. BNP per capita-tillväxt i USA, 20-årigt genomsnitt (slut av period). Källa: Maddison Project. 8

9 Figur 3. Kapitalstocken (bokfört värde) i förhållande till BNP i Sverige. Källa: SCB. Källa: SCB. 9

10 Kapitalinkomstandel En kort introduktion till begreppen: Nationalinkomsten tillfaller ägarna av de två produktionsfaktorerna, arbete och kapital. Arbetsinkomster är exempelvis löner, förmåner och bonusar. Kapitalinkomster är räntor, aktieutdelningar och hyror. Pikettys data över kapitalinkomsternas andel av de totala inkomsterna (kapitalinkomstandelen) illustreras i figur 4. Det finns en tendens till ökning över tid, även om det är svårt att se någon tydlig trend sedan 1990-talets slut. Kapitalinkomstandelen är dock fortfarande lägre än 1800-talets nivåer, åtminstone i Storbritannien och Frankrike. (Piketty 2014, sid 200) När det gäller kapitalinkomstandelen är frågan om kapitalförslitning extra viktig. Pikettys val att studera kapitalinkomster efter att kapitalförslitning dragits ifrån är det enda rimliga, eftersom man då mäter den verkliga avkastningen på kapital. Denna justering gjordes dock inte i SVT-dokumentären Lönesänkarna, som drev tesen att de svenska arbetarna konsekvent fått stå tillbaka sedan 1970-talet. De LO-anknutna ekonomerna Molinder och Pettersson (2013) konstaterar att man inte kan fastställa någon uppåtgående trend i den svenska kapitalandelen sedan 1980-talet om kapitalförslitning dras ifrån. Kapitalets andel ökade dock markant mellan 1970-talets krisår och 1980-talet. Detta får nog ses som en återgång till ett normalläge. En kapitalandel på under 5 procent, som var fallet 1978, är knappast långsiktigt hållbar. Hur kapitalinkomstandelen kommer att utvecklas i framtiden, givet att kapitalstocken blir större i förhållande till BNP, beror på vad som dominerar av en volymeffekt och en priseffekt. Volymeffekten består i att en större kapitalstock borde ge större kapitalinkomster. Samtidigt finns en priseffekt genom att avkastningen på kapital faller när det finns mer kapital. Om priseffekten dominerar kommer en större kapitalstock i förhållande till BNP göra att kapitalinkomsterna faller i förhållande till BNP. Piketty menar att volymeffekten dominerar på lång sikt, så att kapitalinkomstandelen kan förväntas stiga under 2000-talet. Detta är dock inte ett okontroversiellt antagande. Molinder och Pettersson finner exempelvis starkt stöd för hypotesen att priseffekten dominerar i både tidigare litteratur och svenska data. Rognlie (2014) menar också att det finns starkt stöd i forskningen för att priseffekten dominerar. 10

11 Figur 4. Kapitalinkomsternas andel av nationalinkomsten. Europa är ett genomsnitt av Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien. Källa: tabell TS6.3 i onlineappendixet Källa: tabell TS6.3 i onlineappendixet 11

12 Förmögenhetsojämlikhet Ingen förnekar att förmögenheterna är ojämnt fördelade. Figur 5 illustre rar Pikettys historiska dataserier över förmögenhetsojämlikhet. Det finns en tydlig minskande trend fram till ungefär 1970, och där efter en svag tendens till ökade förmögenhetskoncentration. Det är denna statistik som är mest osäker och det är där Piketty fått mest kritik för sin databehandling. En journalist på Financial Times menar att med andra datakällor och vägningsmetoder försvinner den lilla tendensen till ökande förmögenhetsojämlikhet sedan 1970 i Europa. (Giles 2014, se även Waldenström 2014) En av bokens huvudpoänger är att förhållandet r > g avkastningen på kapital (räntan) är större än den ekonomiska tillväxten medför en automatisk tendens till förmögenhetskoncentration. Detta på grund av att den som äger kapital kan öka sin förmögenhet i takt med den allmänna inkomstutvecklingen och samtidigt konsumera en del av avkastningen. Ju större skillnaden r g är, desto mer koncentreras kapitalet. Som Piketty konstaterar är det inte konstigt att förhållandet r > g råder, eftersom ekonomin annars skulle lida av så kallad dynamisk ineffektivitet. I figur 6 illustreras räntan och den ekonomiska tillväxten i världen över tid. Räntan verkar ha en naturlig nivå kring 4 5 procent medan tillväxten varierar betydligt mer. Det som är slående med diagrammet är att skillnaden r g är lägst under den tidsperiod som börjar nu ( ) och näst lägst under den period som just avslutades ( ). Enligt Pikettys egna siffror borde alltså risken för förmögenhetskoncentration vara mindre än den någonsin varit eller kommer vara just nu. Först under andra halvan av detta sekel kommer skillnaden att börja öka igen på grund av att Piketty antar att tillväxten kommer att vara låg. Piketty räddar sin tes genom att anta kapitalförluster under 1900-talets första halva och vissa skattenivåer (Piketty 2014, sid 356). Då kan han visa ett diagram där tillväxten är högre än räntan (efter skatt) under 1900-talet men där detta förhållande blir omvänt under 2000-talet. Detta bygger dock helt på ett antagande om drastiskt fallande kapitalskatt under 2000-talet. 12

13 Figur 5. Den rikaste tiondelens andel av förmögenheten i USA och Europa (ett enkelt genomsnitt av Storbritannien, Frankrike och Sverige). Källa: Piketty 2014, sid 349. Källa: Piketty 2014, sid 349. Figur 6. Ränta (före skatt) och BNP-tillväxt i världen historiskt och enligt Pikettys prognos. Källa: Piketty 2014, sid

14 Inkomstojämlikhet Piketty ägnar stort utrymme åt ojämlikhet i inkomst. Enligt hans siffror fick den rikaste tiondelen procent av de totala inkomsterna i USA och Europa innan depressionen. Därefter minskade andelen till ungefär 30 procent i Europa och knappt 35 procent i USA på 1970-talet. Sedan dess har inkomstskillnaderna ökat. Den rikaste tiondelens inkomstandel är nu cirka 35 procent i Europa och över 45 procent i USA. (Piketty 2014, sid 324) Piketty menar att uppkomsten av the supermanager, företagsledare med mycket stora inkomster, är huvudförklaringen till de stigande inkomstskillnaderna i USA. Detta eftersom det är dessa som till största delen utgör den rikaste procenten, och den rikaste procentens inkomstökning förklarar en stor del av den rikaste tiondelens inkomstökning. Piketty hävdar vidare att politik på exempelvis skatteområdet är en viktig orsak till de allt större vd-lönerna. Detta resonemang är skakigt i flera led. Ökningen för den rikaste tiondelen förklaras inte helt av den rikaste hundradelens inkomstökningar (ungefär 70 procent förklaras av den rikaste procenten). De flesta i den rikaste procenten är dessutom inte företagsledare. Enligt Gilson (2011) är 31 procent chefer av olika slag (utom i finanssektorn) och 14 procent verkar inom finanssektorn (inklusive chefer). En majoritet av de rikaste faller alltså utanför dessa två kategorier och är i stället exempelvis läkare eller jurister. Kopplingen till Ronald Reagans sänkningar av toppmarginalskatterna är långt ifrån perfekt. Den största ökningen av den rikaste procentens andel ägde rum under Clintonåren på 1990-talet, då marginal skatterna hade höjts. Då verkar den konventionella förklaringen till den ökade ojämlikheten vara mer övertygande. Den konventionella förklaringen är att teknikutveckling och globalisering har gjort vissa individer mycket värdefulla eftersom de kan sälja sin talang till hela världen. Det är i USA som den nya ekonomin syns tydligast, så det kan tyckas vara naturligt att ojämlikheten har ökat mest där. Samtidigt som globaliseringen bidragit till högre ojämlikhet inom länder har ojämlikheten mellan länder minskat under de senaste decennierna, i takt med att länder som Indien och Kina inträtt i världsekonomin. Den totala ojämlikheten mellan världens invånare verkar därför ha minskat eller varit konstant sedan 1980-talet. (Milanovic 2010, Anand & Segal 2008) 14

15 Kapitalskatter Den del av Capital in the twenty-first century som har den skakigaste argumentationen, och som fått mest kritik, är den avslutande delen med policyrekommendationer. Piketty argumenterar framför allt för en allomfattande och förhållandevis hög skatt på kapital. Han menar att de senaste decenniernas rörelse mot lägre skatt på exempelvis bolag beror på en destruktiv skattekonkurrens mellan länder ett race to the bottom som inget land i slutändan tjänar på. Det ideala vore därför om världens länder kunde komma överens om en global kapitalskatt som kan bryta de krafter mot ökad förmögenhetskoncentration som Piketty menar sig ha identifierat. Piketty förenklar i denna del av resonemanget. Skattekonkurrens är knappast den enda orsaken till förändringarna av kapitalbeskattning de senaste decennierna. Under samma tid har de högsta marginalskatterna på arbete sänkts, trots att få nog är villiga att flytta för att undvika skatter på arbete. Det är svårt att undvika slutsatsen att de senaste decenniernas skattereformer har inspirerats av en större kunskap om skatternas snedvridande roll, hjälpt av nya insikter i den nationalekonomiska forskningen. Ett exempel är Chamley Judd-resultatet, som publicerades på 1980-talet och som säger att man inte bör ha någon kapitalbeskattning (inklusive bolagsbeskattning) alls. Ungefär så här kan man tänka om detta nollresultat: Sparande är ett sätt att skjuta upp sin konsumtion till framtiden. Räntan är därför relativpriset mellan konsumtion i dag och konsumtion i morgon. Staten bör inte snedvrida individens fördelning av konsumtion över tid genom att höja priset på konsumtion i morgon vilket är vad en kapitalskatt gör (se Lundberg 2012). Piketty kritiserar denna modell för att vara förenklad och har i en akademisk artikel presenterat argument för att man bör ha kapitalbeskattning (Piketty & Saez 2012). I boken ignorerar Piketty dock en viktig aspekt, nämligen att investeringar kan ha positiva spill-overeffekter på den ekonomiska tillväxten. Varför är vi så mycket rikare i dag än för hundra år sedan? Rimligtvis har företags investeringar bidragit till teknologiska framsteg som gynnat andra än företaget som gjorde investeringarna. Slutsatsen av detta är att kapital bör subventioneras skatten bör vara negativ. (Howitt & Aghion 1998) Lägger man ihop denna aspekt med Pikettys argument för en positiv kapitalskatt och samtidigt beaktar administrationskostnader, kan man mycket väl tänka sig att den socialt optimala kapitalskatten är noll. 15

16 Slutsatser 16 Thomas Pikettys forskning är en imponerande bedrift och Capital in the twenty-first century lyckas på ett intressant sätt tillgängliggöra denna forskning för en bredare allmänhet. Boken behandlar många olika ekonomiska ämnesområden kanske lite väl många. Den är också bitvis lite pratig. Den hade tjänat på att kortas ner till hälften. När Piketty ska förklara mönster i datamaterialet blir det ofta alltför förenklande. Han vill gärna se en U-formad utveckling över tid där tendenser till ökad koncentration kan skönjas sedan 1970-talet. Vad gäller inkomstojämlikhet är det oomtvistat att detta mönster gäller. För förmögenhetsojämlikhet är datakvalitén sämre och det är svårt att se en tydlig ökning. Här har Piketty också fått kritik för sin datahantering. Författaren menar att skillnaden mellan räntan och tillväxten (r g) är drivande för ökande förmögenhetskoncentration eftersom gamla pengar växer snabbare än ekonomin. Enligt Pikettys egen prognos är dock denna skillnad, och därmed drivkrafterna för förmögenhetskoncentration, lägre än under någon annan tidsperiod (så länge man inte gör godtyckliga antaganden om skatter). Marknadsvärdet på nationalförmögenheten har ökat i förhållande till nationalinkomsten sedan 1970-talet. Det är dock möjligt att det är en engångseffekt beroende på att tillgångspriserna återhämtat sig till normala nivåer. En stor del av ökningen drivs också av bostadsförmögenheten, som kanske har sin egen förklaring och är svår att passa in i Pikettys modell. Kapitalinkomsternas andel av nationalinkomsten har ökat i många länder de senaste decennierna. I Sverige finns dock ingen tydlig tendens till ökning sedan Palmes tid. Om Pikettys prognos om ökande kapitalkvot i framtiden håller kan effekten bli en minskande kapitalinkomstandel i nationalinkomsten, eftersom många studier indikerar att mer kapital sänker avkastningen på kapital så att kapitalinkomstandelen sjunker. I inledningen kritiserar Piketty nationalekonomer för deras barnsliga passion för matematik och för rent teoretiska och ofta högst ideologiska spekulationer. Piketty själv faller dock i denna fälla flera gånger. Mycket av hans resonemang grundar sig på enkla matematiska formler som bygger på en ingenjörsliknande syn på ekonomin, där människors val inte spelar någon roll. Av formlerna r > g och d = s / g får man lätt intrycket att kapital är något som ramlar ned från himlen och som sedan förökar sig och koncentrerar sig i närmast mekaniska processer. Så är det inte i verkligheten. Kapital finns för att människor väljer att spara av sin inkomst. Allt kapital kommer från början från någon som har arbetat ihop pengar och valt att spara dem. Piketty konstaterar själv att man kan tänka sig ekonomier där förmögenhet är mer jämnt fördelat än inkomst. (Piketty 2014, sid 242) Pikettys ingenjörsliknande inställning skiner igenom särskilt när

17 han argumenterar för en global kapitalskatt. Det finns ett grundläggande nationalekonomiskt teorem som säger att alla kapitalskatter (bolagsskatten och kapitalinkomstskatten i Sverige) bör vara noll. Piketty hänvisar till några argument för att kapitalskatten i stället bör vara positiv. Det finns dock tunga argument för en negativ kapitalskatt alltså en subvention. Det handlar framför allt om tillväxteffekter av investeringar som spiller över till hela ekonomin. Nettot av detta kan mycket väl vara noll kapitalskatt. Pikettys försök att koppla ökningen i inkomstojämlikhet till i första hand extremt välbetalda bolagsdirektörer är inte särskilt övertygande. Den konventionella förklaringarna globalisering och teknikutveckling verkar alltjämt stämma bäst med verkligheten. Argumenten för mycket höga marginalskatter på höga inkomster är därför också skakiga. Det är värt att notera att även om ojämlikheten inom länder har ökat under globaliseringseran har den globala ojämlikheten minskat eller åtminstone inte ökat. Capital in the twenty-first century tillför viktig information till samhällsdebatten. Att i breda drag känna till utvecklingen och fördelningen av grundläggande ekonomiska storheter som nationalförmögenheten och nationalinkomsten tillhör allmänbildningen. Pikettys matematiska analys av dessa förhållanden bör dock tas med en nypa salt, liksom hans politiska förslag. 17

18 Referenser Anand, Sudhir & Segal, Paul (2008), What do we know about global income inequality? Journal of Economic Literature, 46 (1). Giles, Chris (2014), Data problems with Capital in the 21st Century, blogginlägg på Money Supply 23 maj <http://blogs.ft.com/money-supply/2014/05/23/data-problemswith-capital-in-the-21st-century/>. Gilson, Dave (2011), Charts : who are the 1 percent? Inlägg på Mother Jones blogg Political Mojo 10 oktober, <http://www.motherjones.com/mojo/2011/10/one-percentincome-inequality-ows>. Howitt, Peter & Aghion, Philippe (1998), Capital accumulation and innovation as complementary factors in long-run growth, Journal of Economic Growth, 3 (2). Jahnson, Daniel & Lundberg, Jacob (2013), Fördelningseffekter av utbudsrestriktioner på bostadsmarknaden. Rapport från Reforminsitutet, tillgänglig: <http://www.reforminstitutet.se/wp/wp-content/uploads/2013/09/ fordelningseffekter-utbudsrestriktioner-kopia.pdf>. Krusell, Per & Smith, Tony (2014), Is Piketty s second law of capitalism fundamental? Tillgänglig: <http://aida.wss.yale.edu/smith/piketty1.pdf>. Lundberg, Jacob (2012), Ett frihetligt skattesystem. Rapport från Moderata Ungdomsförbundet, tillgänglig: <http://loveus.se/ettfrihetligtskattesystem.pdf>. Maddison Project (2013), Maddison Project Database. Tillgänglig: <http://www.ggdc.net/maddison/maddison-project/data/mpd_ xlsx>. Milanovic, Branko (2010), Global inequality recalculated and updated: the effect of new PPP estimates on global inequality and 2005 estimates, Journal of Economic Inequality 10 (1). Molinder, Jakob & Pettersson, Ola (2013), Arbetskostnadsandelens utveckling i Sverige, Ekonomisk debatt, 41 (7), <http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/neffiler/41-7-jmop.pdf>. Piketty, Thomas (2014), Capital in the twenty-first century, övers. Arthur Goldhammer. London: Harvard University Press. Piketty, Thomas & Saez, Emmanuel (2012), A theory of optimal capital taxation. NBER Working Paper , tillgänglig: <http://www.nber.org/papers/w17989>. Rognlie, Matthew (2014), A note on Piketty and diminishing returns to capital. Tillgänglig: <http://www.mit.edu/~mrognlie/piketty_diminishing_returns.pdf>. Waldenström, Daniel (2014), Om Pikettys dataserier och kritiken från Financial Times. Inlägg på bloggen Ekonomistas 26 maj, <http://ekonomistas.se/2014/05/26/ om-pikettys-dataserier-och-kritiken-fran-financial-times/>. Alla elektroniska källor var tillgängliga den 23 juni

THOMAS Pikettys bok Capital in

THOMAS Pikettys bok Capital in Augusti 2014 SNS ANALYS nr 20 Pikettys kritik av kapitalismen THOMAS Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century har fått ett enormt genomslag i debatten. Pikettys huvudtes är att det i kapitalistiska

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel Detta kapitel är en liten matematisk vägledning om att beräkna tillväxttakten i Excel. Här visas exempel på potenser och logaritmer och hur dessa funktioner beräknas

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

(när skrupelfria banker och finansiella institut dessutom uppmuntrade fattiga att låna pengar).

(när skrupelfria banker och finansiella institut dessutom uppmuntrade fattiga att låna pengar). Anteckningar och reflektioner om Piketty, Thomas Capital in the Twenty-First Century 2014 Veronica Stoehrel Professor i Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad Boken behandlar den ekonomisk-

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport Avgifterna på fondmarknaden En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjunde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Konjunkturläget juni 214 7 FÖRDJUPNING Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Diagram 16 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet respektive miljarder kronor 3 12 2 9 Den offentliga

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Lönsamheten hos företag i Sverige

Lönsamheten hos företag i Sverige Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet att ändra villkor till

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave

Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Aktiespararnas Aktieanalys i praktiken, analys av New Wave Analystidpunkt: november 2003 Anmärkning: Det här är ett exempel på hur du kan använda programmet Hitta kursvinnare för att analysera om en aktie

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer