Om författaren. Författaren och Timbro 2014 isbn:
|
|
- Susanne Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Om författaren Jacob Lundberg är doktorand i nationalekonomi med inriktning offentlig ekonomi vid Uppsala universitet. Han har en kandidatexamen från Oxford och en masterexamen från Cambridge. Författaren och Timbro 2014 isbn: info@timbro.se
3 Innehåll Inledning 4 Nationalförmögenhet i förhållande till nationalinkomst 5 Kapitalinkomstandel 10 Förmögenhetsojämlikhet 12 Inkomstojämlikhet 14 Kapitalskatter 15 Slutsatser 16 Referenser 18
4 Inledning Thomas Pikettys Capital in the twenty-first century har fått stor uppmärksamhet sedan den släpptes på engelska tidigare i vår (den franska upplagan utkom under 2013 och en svensk översättning kommer under 2015). Boken bygger på de senaste årens forskning om ojämlikhet i olika länder där Piketty varit en av de ledande forskarna. Den största delen av boken ägnas åt att beskriva utvecklingen i de rika länderna av några centrala variabler: inkomstojämlikhet, förmögenhetsojämlikhet, kapital stock uttryckt som år av nationalinkomst, kapitalinkomster som andel av alla inkomster och arvsflöden. Som de flesta kommentatorer har noterat är denna datainsamling värdefull och imponerande. Pikettys sammanställning av data verkar överlag ärligt och noggrant genomförd, med något undantag (se nedan), om man beaktar att det är svårt att få tag i historisk information. När Piketty ska beskriva mönster i statistiken visar sig resonemanget bitvis vara tunt, och hans argumentation för högre skatter på både kapital och höga arbetsinkomster är inte särskilt övertygande. Denna rapport beskriver Pikettys statistik och viktigaste poänger för några ekonomiska storheter, och pekar på några svagheter. Att ha läst boken är inte nödvändigt för att förstå rapporten. 4
5 Nationalförmögenhet i förhållande till nationalinkomst Först några begrepp: Nationalförmögenheten är värdet på alla tillgångar som ett lands invånare äger, exempelvis aktier och fastigheter. Kapitalstocken är värdet på allt kapital inom landet, oavsett om ägaren bor inom landet eller utomlands. Nationalförmögenheten och kapitalstocken är oftast ungefär lika stora och i denna rapport används båda begreppen, även om Pikettys data behandlar nationalförmögenheten. Nationalförmögenheten kan redovisas till bokfört värde eller marknadsvärde. Det bokförda värdet är vad tillgången kostade att anskaffa medan marknadsvärdet reflekteras i exempelvis aktiepriser. Det bokförda värdet kan ses som ett mått på volymen av kapital medan marknadsvärdet även tar hänsyn till marknadspriser. Piketty föredrar att redovisa marknadsvärden. På lång sikt vore det orimligt om marknadsvärdet avvek för mycket från det bokförda värdet. Nationalprodukten är värdet på allt som produceras inom ett land under ett år. Nationalinkomsten är summan av landets invånares inkomster. Dessa storheter kan vara brutto eller netto beroende på om kapitalförslitning (värdeminskning på kapitalstocken på grund av sli tage) dras av eller inte. Pikettys föredragna mått är nettonationalinkomsten, där kapitalförslitning har subtraherats. En central variabel är förhållandet mellan kapitalstocken och nationalinkomsten, här kallat kapitalkvoten. Om kapitalstocken är miljarder kronor och nationalinkomsten är miljarder kronor är kapitalkvoten därmed 3 (eller 300 procent). Nationens förmögenhet motsvarar alltså tre års inkomster. Ett av bokens viktigaste budskap framgår av figur 1: förhållandet mellan kapitalstocken och nationalinkomsten har följt ett U-format mönster över tid. Under 1800-talet var förmögenheterna stora. Sedan sjönk kapitalkvoten under 1900-talets första turbulenta halva på grund av förstörelse, inflation och politiska åtgärder framför allt i Europa. Enligt Piketty är kapital kvotens ökning under efterkrigstiden en återhämtning efter dessa händelser och en återgång till ett normalläge med stora förmögenheter capital is back. Han menar att det är en oroande utveckling och att den kommer fortsätta under 2000-talet. Detta argument har brister på flera sätt. Piketty förklarar exempelvis inte varför en stigande kapitalstock skulle kunna vara något negativt. En naturlig inställning borde vara att större rikedomar är något positivt. Om vi kommer att lämna efter oss allt större förmögenheter till kommande generationer är det intressant ny information, inte minst i ljuset av diskussionen om intergenerationell rättvisa som uppstått i kölvattnet av klimatdebatten. Det verkar även rimligt att en stor kapitalstock är bra för den politiska stabiliteten. Om det finns mycket kapital är det många som har 5
6 anledning att vilja bevara det nuvarande politiska systemet och kapitalismen. En lärdom av 1900-talets första halva är att det är mycket farligt om det finns en grupp bittra människor som har blivit ruinerade av inflation eller andra stora händelser. Situationen under 2000-talet är den omvända. Tyvärr har Piketty inte sammanställt någon statistik över den svenska kapitalkvoten. Figur 3 visar en tidsserie som man kan räkna ut från SCB:s data. Här finns en fallande tendens, tvärtemot Pikettys tes. Diagrammet visar dock det bokförda värdet på kapitalstocken. Även Rognlie (2014) berör diskrepansen mellan marknadsvärde och bokfört värde på kapital. Enligt hans beräkningar har kapitalkvoten bara ökat svagt eller till och med minskat sedan 1970-talet, om man värderar kapitalstocken till bokfört värde. Den allra största delen av kapitalkvotens ökning i Capital skulle alltså bero på värdeökningar. Det skulle implicera att ökningen av kapitalkvoten troligtvis är av engångskaraktär, eftersom ökningen av tillgångspriser de senaste tre fyra decennierna sannolikt var en återgång till mer normala nivåer efter att de varit mycket låga under den första halvan av efterkrigstiden. 1 Piketty konstaterar att ungefär hälften av kapitalstocken utgörs av bostäder. Enligt Rognlies beräkningar står bostäderna för 80 procent av hela ökningen av kapitalkvoten. Man kan anta att bostadskapitalet styrs av en delvis egen dynamik. Det finns exempelvis mycket som tyder på att regleringar av byggandet har bidragit till de senaste decenniernas starka boprisuppgång (Jahnson & Lundberg 2013). Även detta reser fråge tecken kring Pikettys budskap om att capital is back. Enligt Piketty kan kapital-till-inkomst-förhållandet beskrivas av formeln d = s / g, där d är kapitalkvoten, s är nettosparandet (det tota la sparandet minus kapitalförslitning) som andel av nationalinkomsten och g är den ekonomiska tillväxten (Piketty 2014, sid 166). 2 Baserat på denna formel drar Piketty slutsatsen att kapitalkvoten i världen kommer fortsätta att öka under innevarande sekel. Under antagandena att nettosparandet kommer att vara 10 procent och tillväxten 1,2 procent på lång sikt, drar han slutsatsen att kapitalkvoten kan bli nästan 700 procent i världen år 2100, en ökning från dagens 450 procent. (Piketty 2014, sid 196) Båda dessa antaganden kan ifrågasättas. Det vanliga antagandet bland ekonomer är traditionellt att världens produktionsteknik förbättras med 2 procent per år, baserat på observationen att den tekniska 6 1 Enligt Pikettys beräkningar svarar värdeökningen dock bara för en fjärdedel till en tredjedel av ökningen av kapitalkvoten (Piketty 2014, sid 191). Skillnaden beror på tekniska antaganden om bland annat hur man behandlar forskning och utveckling. Pikettys siffra verkar alltså inte vara robust mot alternativa antaganden. 2 Om exempelvis s = 10 procent och g = 2 procent kommer kapitalkvoten på lång sikt att närma sig 500 procent. Detta beror på att endast om kapitalkvoten är 500 procent kommer kapitalstocken att växa lika snabbt som BNP, så att kapitalkvoten är konstant. (Kapitalstockens tillväxttakt är sparande / kapitalstock, det vill säga 10 procent av BNP / 500 procent av BNP = 2 procent samma som BNP-tillväxten.)
7 ledaren USA:s BNP per capita-tillväxt har hållit sig kring den nivån de senaste hundra åren. Mot bakgrund av detta ter sig Pikettys tillväxtantaganden väl pessimistiska. Piketty verkar grunda sina antaganden på att USA:s tillväxt var 1,4 procent per år , en period som alltså slutar med finanskrisen och får anses vara exceptionell. Om man tittar på andra 20-årsperioder (figur 2) verkar 2 procent fortfarande vara en rimlig uppskattning av den långsiktiga tillväxtpotentialen. Lägger man dessutom till att det verkar osannolikt att upphinnarprocessen kommer att vara fullbordad vid slutet av detta århundrade, så att relativt fattiga länder kommer att växa fortare än USA, kan 2,5 procent eller mer vara en rimlig tillväxtprognos. Med 10 procents sparkvot implicerar detta en kapitalkvot på 400 procent i världen, alltså en minskning från dagens knappa 450 procent. 3 I Pikettys formel finns ett antagande om konstant sparkvot. Detta antagande är också tveksamt. Eftersom det är nettosparandet som är konstant innebär ett sådant antagande att bruttosparandet som andel av BNP skulle behöva öka i takt med att kapitalstocken (och därmed ersättningsbehovet) växer. (Vanligtvis antas att en viss procent av kapital stocken slits ut varje år och måste ersättas.) Detta samtidigt som avkastningen på kapital faller (ju mer kapital desto lägre avkastning). Krusell och Smith (2014) kritiserar också antagandet om konstant nettosparande för att vara orealistiskt. De konstaterar att en sådan ekonomi till slut skulle spara 100 procent av BNP om tillväxten föll mot noll. Det finns alltså ett flertal svaga punkter i Pikettys resonemang. Det är inte självklart att kapitalkvotens ökning är en del av en långsiktig process, och de antaganden som ligger bakom Pikettys prognoser är tveksamma. Det är dessutom oklart varför en stor kapitalstock kan vara negativt. Desto mer relevant i den politiska debatten torde kapitalinkomstandelen vara redan Marx fokuserade ju på denna centrala ekonomiska variabel. 3 s / g = 10 procent / 2,5 procent = 4 = 400 procent. 7
8 Figur 1. Kapitalstocken som procent av nationalinkomsten. Europa är ett snitt av Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Källa: Piketty 2014, sid 165. Figur 2. BNP per capita-tillväxt i USA, 20-årigt genomsnitt (slut av period). Källa: Maddison Project. 8
9 Figur 3. Kapitalstocken (bokfört värde) i förhållande till BNP i Sverige. Källa: SCB. Källa: SCB. 9
10 Kapitalinkomstandel En kort introduktion till begreppen: Nationalinkomsten tillfaller ägarna av de två produktionsfaktorerna, arbete och kapital. Arbetsinkomster är exempelvis löner, förmåner och bonusar. Kapitalinkomster är räntor, aktieutdelningar och hyror. Pikettys data över kapitalinkomsternas andel av de totala inkomsterna (kapitalinkomstandelen) illustreras i figur 4. Det finns en tendens till ökning över tid, även om det är svårt att se någon tydlig trend sedan 1990-talets slut. Kapitalinkomstandelen är dock fortfarande lägre än 1800-talets nivåer, åtminstone i Storbritannien och Frankrike. (Piketty 2014, sid 200) När det gäller kapitalinkomstandelen är frågan om kapitalförslitning extra viktig. Pikettys val att studera kapitalinkomster efter att kapitalförslitning dragits ifrån är det enda rimliga, eftersom man då mäter den verkliga avkastningen på kapital. Denna justering gjordes dock inte i SVT-dokumentären Lönesänkarna, som drev tesen att de svenska arbetarna konsekvent fått stå tillbaka sedan 1970-talet. De LO-anknutna ekonomerna Molinder och Pettersson (2013) konstaterar att man inte kan fastställa någon uppåtgående trend i den svenska kapitalandelen sedan 1980-talet om kapitalförslitning dras ifrån. Kapitalets andel ökade dock markant mellan 1970-talets krisår och 1980-talet. Detta får nog ses som en återgång till ett normalläge. En kapitalandel på under 5 procent, som var fallet 1978, är knappast långsiktigt hållbar. Hur kapitalinkomstandelen kommer att utvecklas i framtiden, givet att kapitalstocken blir större i förhållande till BNP, beror på vad som dominerar av en volymeffekt och en priseffekt. Volymeffekten består i att en större kapitalstock borde ge större kapitalinkomster. Samtidigt finns en priseffekt genom att avkastningen på kapital faller när det finns mer kapital. Om priseffekten dominerar kommer en större kapitalstock i förhållande till BNP göra att kapitalinkomsterna faller i förhållande till BNP. Piketty menar att volymeffekten dominerar på lång sikt, så att kapitalinkomstandelen kan förväntas stiga under 2000-talet. Detta är dock inte ett okontroversiellt antagande. Molinder och Pettersson finner exempelvis starkt stöd för hypotesen att priseffekten dominerar i både tidigare litteratur och svenska data. Rognlie (2014) menar också att det finns starkt stöd i forskningen för att priseffekten dominerar. 10
11 Figur 4. Kapitalinkomsternas andel av nationalinkomsten. Europa är ett genomsnitt av Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien. Källa: tabell TS6.3 i onlineappendixet Källa: tabell TS6.3 i onlineappendixet 11
12 Förmögenhetsojämlikhet Ingen förnekar att förmögenheterna är ojämnt fördelade. Figur 5 illustre rar Pikettys historiska dataserier över förmögenhetsojämlikhet. Det finns en tydlig minskande trend fram till ungefär 1970, och där efter en svag tendens till ökade förmögenhetskoncentration. Det är denna statistik som är mest osäker och det är där Piketty fått mest kritik för sin databehandling. En journalist på Financial Times menar att med andra datakällor och vägningsmetoder försvinner den lilla tendensen till ökande förmögenhetsojämlikhet sedan 1970 i Europa. (Giles 2014, se även Waldenström 2014) En av bokens huvudpoänger är att förhållandet r > g avkastningen på kapital (räntan) är större än den ekonomiska tillväxten medför en automatisk tendens till förmögenhetskoncentration. Detta på grund av att den som äger kapital kan öka sin förmögenhet i takt med den allmänna inkomstutvecklingen och samtidigt konsumera en del av avkastningen. Ju större skillnaden r g är, desto mer koncentreras kapitalet. Som Piketty konstaterar är det inte konstigt att förhållandet r > g råder, eftersom ekonomin annars skulle lida av så kallad dynamisk ineffektivitet. I figur 6 illustreras räntan och den ekonomiska tillväxten i världen över tid. Räntan verkar ha en naturlig nivå kring 4 5 procent medan tillväxten varierar betydligt mer. Det som är slående med diagrammet är att skillnaden r g är lägst under den tidsperiod som börjar nu ( ) och näst lägst under den period som just avslutades ( ). Enligt Pikettys egna siffror borde alltså risken för förmögenhetskoncentration vara mindre än den någonsin varit eller kommer vara just nu. Först under andra halvan av detta sekel kommer skillnaden att börja öka igen på grund av att Piketty antar att tillväxten kommer att vara låg. Piketty räddar sin tes genom att anta kapitalförluster under 1900-talets första halva och vissa skattenivåer (Piketty 2014, sid 356). Då kan han visa ett diagram där tillväxten är högre än räntan (efter skatt) under 1900-talet men där detta förhållande blir omvänt under 2000-talet. Detta bygger dock helt på ett antagande om drastiskt fallande kapitalskatt under 2000-talet. 12
13 Figur 5. Den rikaste tiondelens andel av förmögenheten i USA och Europa (ett enkelt genomsnitt av Storbritannien, Frankrike och Sverige). Källa: Piketty 2014, sid 349. Källa: Piketty 2014, sid 349. Figur 6. Ränta (före skatt) och BNP-tillväxt i världen historiskt och enligt Pikettys prognos. Källa: Piketty 2014, sid
14 Inkomstojämlikhet Piketty ägnar stort utrymme åt ojämlikhet i inkomst. Enligt hans siffror fick den rikaste tiondelen procent av de totala inkomsterna i USA och Europa innan depressionen. Därefter minskade andelen till ungefär 30 procent i Europa och knappt 35 procent i USA på 1970-talet. Sedan dess har inkomstskillnaderna ökat. Den rikaste tiondelens inkomstandel är nu cirka 35 procent i Europa och över 45 procent i USA. (Piketty 2014, sid 324) Piketty menar att uppkomsten av the supermanager, företagsledare med mycket stora inkomster, är huvudförklaringen till de stigande inkomstskillnaderna i USA. Detta eftersom det är dessa som till största delen utgör den rikaste procenten, och den rikaste procentens inkomstökning förklarar en stor del av den rikaste tiondelens inkomstökning. Piketty hävdar vidare att politik på exempelvis skatteområdet är en viktig orsak till de allt större vd-lönerna. Detta resonemang är skakigt i flera led. Ökningen för den rikaste tiondelen förklaras inte helt av den rikaste hundradelens inkomstökningar (ungefär 70 procent förklaras av den rikaste procenten). De flesta i den rikaste procenten är dessutom inte företagsledare. Enligt Gilson (2011) är 31 procent chefer av olika slag (utom i finanssektorn) och 14 procent verkar inom finanssektorn (inklusive chefer). En majoritet av de rikaste faller alltså utanför dessa två kategorier och är i stället exempelvis läkare eller jurister. Kopplingen till Ronald Reagans sänkningar av toppmarginalskatterna är långt ifrån perfekt. Den största ökningen av den rikaste procentens andel ägde rum under Clintonåren på 1990-talet, då marginal skatterna hade höjts. Då verkar den konventionella förklaringen till den ökade ojämlikheten vara mer övertygande. Den konventionella förklaringen är att teknikutveckling och globalisering har gjort vissa individer mycket värdefulla eftersom de kan sälja sin talang till hela världen. Det är i USA som den nya ekonomin syns tydligast, så det kan tyckas vara naturligt att ojämlikheten har ökat mest där. Samtidigt som globaliseringen bidragit till högre ojämlikhet inom länder har ojämlikheten mellan länder minskat under de senaste decennierna, i takt med att länder som Indien och Kina inträtt i världsekonomin. Den totala ojämlikheten mellan världens invånare verkar därför ha minskat eller varit konstant sedan 1980-talet. (Milanovic 2010, Anand & Segal 2008) 14
15 Kapitalskatter Den del av Capital in the twenty-first century som har den skakigaste argumentationen, och som fått mest kritik, är den avslutande delen med policyrekommendationer. Piketty argumenterar framför allt för en allomfattande och förhållandevis hög skatt på kapital. Han menar att de senaste decenniernas rörelse mot lägre skatt på exempelvis bolag beror på en destruktiv skattekonkurrens mellan länder ett race to the bottom som inget land i slutändan tjänar på. Det ideala vore därför om världens länder kunde komma överens om en global kapitalskatt som kan bryta de krafter mot ökad förmögenhetskoncentration som Piketty menar sig ha identifierat. Piketty förenklar i denna del av resonemanget. Skattekonkurrens är knappast den enda orsaken till förändringarna av kapitalbeskattning de senaste decennierna. Under samma tid har de högsta marginalskatterna på arbete sänkts, trots att få nog är villiga att flytta för att undvika skatter på arbete. Det är svårt att undvika slutsatsen att de senaste decenniernas skattereformer har inspirerats av en större kunskap om skatternas snedvridande roll, hjälpt av nya insikter i den nationalekonomiska forskningen. Ett exempel är Chamley Judd-resultatet, som publicerades på 1980-talet och som säger att man inte bör ha någon kapitalbeskattning (inklusive bolagsbeskattning) alls. Ungefär så här kan man tänka om detta nollresultat: Sparande är ett sätt att skjuta upp sin konsumtion till framtiden. Räntan är därför relativpriset mellan konsumtion i dag och konsumtion i morgon. Staten bör inte snedvrida individens fördelning av konsumtion över tid genom att höja priset på konsumtion i morgon vilket är vad en kapitalskatt gör (se Lundberg 2012). Piketty kritiserar denna modell för att vara förenklad och har i en akademisk artikel presenterat argument för att man bör ha kapitalbeskattning (Piketty & Saez 2012). I boken ignorerar Piketty dock en viktig aspekt, nämligen att investeringar kan ha positiva spill-overeffekter på den ekonomiska tillväxten. Varför är vi så mycket rikare i dag än för hundra år sedan? Rimligtvis har företags investeringar bidragit till teknologiska framsteg som gynnat andra än företaget som gjorde investeringarna. Slutsatsen av detta är att kapital bör subventioneras skatten bör vara negativ. (Howitt & Aghion 1998) Lägger man ihop denna aspekt med Pikettys argument för en positiv kapitalskatt och samtidigt beaktar administrationskostnader, kan man mycket väl tänka sig att den socialt optimala kapitalskatten är noll. 15
16 Slutsatser 16 Thomas Pikettys forskning är en imponerande bedrift och Capital in the twenty-first century lyckas på ett intressant sätt tillgängliggöra denna forskning för en bredare allmänhet. Boken behandlar många olika ekonomiska ämnesområden kanske lite väl många. Den är också bitvis lite pratig. Den hade tjänat på att kortas ner till hälften. När Piketty ska förklara mönster i datamaterialet blir det ofta alltför förenklande. Han vill gärna se en U-formad utveckling över tid där tendenser till ökad koncentration kan skönjas sedan 1970-talet. Vad gäller inkomstojämlikhet är det oomtvistat att detta mönster gäller. För förmögenhetsojämlikhet är datakvalitén sämre och det är svårt att se en tydlig ökning. Här har Piketty också fått kritik för sin datahantering. Författaren menar att skillnaden mellan räntan och tillväxten (r g) är drivande för ökande förmögenhetskoncentration eftersom gamla pengar växer snabbare än ekonomin. Enligt Pikettys egen prognos är dock denna skillnad, och därmed drivkrafterna för förmögenhetskoncentration, lägre än under någon annan tidsperiod (så länge man inte gör godtyckliga antaganden om skatter). Marknadsvärdet på nationalförmögenheten har ökat i förhållande till nationalinkomsten sedan 1970-talet. Det är dock möjligt att det är en engångseffekt beroende på att tillgångspriserna återhämtat sig till normala nivåer. En stor del av ökningen drivs också av bostadsförmögenheten, som kanske har sin egen förklaring och är svår att passa in i Pikettys modell. Kapitalinkomsternas andel av nationalinkomsten har ökat i många länder de senaste decennierna. I Sverige finns dock ingen tydlig tendens till ökning sedan Palmes tid. Om Pikettys prognos om ökande kapitalkvot i framtiden håller kan effekten bli en minskande kapitalinkomstandel i nationalinkomsten, eftersom många studier indikerar att mer kapital sänker avkastningen på kapital så att kapitalinkomstandelen sjunker. I inledningen kritiserar Piketty nationalekonomer för deras barnsliga passion för matematik och för rent teoretiska och ofta högst ideologiska spekulationer. Piketty själv faller dock i denna fälla flera gånger. Mycket av hans resonemang grundar sig på enkla matematiska formler som bygger på en ingenjörsliknande syn på ekonomin, där människors val inte spelar någon roll. Av formlerna r > g och d = s / g får man lätt intrycket att kapital är något som ramlar ned från himlen och som sedan förökar sig och koncentrerar sig i närmast mekaniska processer. Så är det inte i verkligheten. Kapital finns för att människor väljer att spara av sin inkomst. Allt kapital kommer från början från någon som har arbetat ihop pengar och valt att spara dem. Piketty konstaterar själv att man kan tänka sig ekonomier där förmögenhet är mer jämnt fördelat än inkomst. (Piketty 2014, sid 242) Pikettys ingenjörsliknande inställning skiner igenom särskilt när
17 han argumenterar för en global kapitalskatt. Det finns ett grundläggande nationalekonomiskt teorem som säger att alla kapitalskatter (bolagsskatten och kapitalinkomstskatten i Sverige) bör vara noll. Piketty hänvisar till några argument för att kapitalskatten i stället bör vara positiv. Det finns dock tunga argument för en negativ kapitalskatt alltså en subvention. Det handlar framför allt om tillväxteffekter av investeringar som spiller över till hela ekonomin. Nettot av detta kan mycket väl vara noll kapitalskatt. Pikettys försök att koppla ökningen i inkomstojämlikhet till i första hand extremt välbetalda bolagsdirektörer är inte särskilt övertygande. Den konventionella förklaringarna globalisering och teknikutveckling verkar alltjämt stämma bäst med verkligheten. Argumenten för mycket höga marginalskatter på höga inkomster är därför också skakiga. Det är värt att notera att även om ojämlikheten inom länder har ökat under globaliseringseran har den globala ojämlikheten minskat eller åtminstone inte ökat. Capital in the twenty-first century tillför viktig information till samhällsdebatten. Att i breda drag känna till utvecklingen och fördelningen av grundläggande ekonomiska storheter som nationalförmögenheten och nationalinkomsten tillhör allmänbildningen. Pikettys matematiska analys av dessa förhållanden bör dock tas med en nypa salt, liksom hans politiska förslag. 17
18 Referenser Anand, Sudhir & Segal, Paul (2008), What do we know about global income inequality? Journal of Economic Literature, 46 (1). Giles, Chris (2014), Data problems with Capital in the 21st Century, blogginlägg på Money Supply 23 maj < Gilson, Dave (2011), Charts : who are the 1 percent? Inlägg på Mother Jones blogg Political Mojo 10 oktober, < Howitt, Peter & Aghion, Philippe (1998), Capital accumulation and innovation as complementary factors in long-run growth, Journal of Economic Growth, 3 (2). Jahnson, Daniel & Lundberg, Jacob (2013), Fördelningseffekter av utbudsrestriktioner på bostadsmarknaden. Rapport från Reforminsitutet, tillgänglig: < fordelningseffekter-utbudsrestriktioner-kopia.pdf>. Krusell, Per & Smith, Tony (2014), Is Piketty s second law of capitalism fundamental? Tillgänglig: < Lundberg, Jacob (2012), Ett frihetligt skattesystem. Rapport från Moderata Ungdomsförbundet, tillgänglig: < Maddison Project (2013), Maddison Project Database. Tillgänglig: < Milanovic, Branko (2010), Global inequality recalculated and updated: the effect of new PPP estimates on global inequality and 2005 estimates, Journal of Economic Inequality 10 (1). Molinder, Jakob & Pettersson, Ola (2013), Arbetskostnadsandelens utveckling i Sverige, Ekonomisk debatt, 41 (7), < Piketty, Thomas (2014), Capital in the twenty-first century, övers. Arthur Goldhammer. London: Harvard University Press. Piketty, Thomas & Saez, Emmanuel (2012), A theory of optimal capital taxation. NBER Working Paper , tillgänglig: < Rognlie, Matthew (2014), A note on Piketty and diminishing returns to capital. Tillgänglig: < Waldenström, Daniel (2014), Om Pikettys dataserier och kritiken från Financial Times. Inlägg på bloggen Ekonomistas 26 maj, < om-pikettys-dataserier-och-kritiken-fran-financial-times/>. Alla elektroniska källor var tillgängliga den 23 juni
Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/
Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014 Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital
Läs merDaniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson
Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform
Läs merlång sikt viktiga frågor, svåra svar
nr 5 2014 årgång 42 Inkomsternas och förmögenheternas fördelning på lång sikt viktiga frågor, svåra svar I en väldigt rolig och träffsäker artikel i Washington Post i slutet av april 2014 konstaterades
Läs merTHOMAS Pikettys bok Capital in
Augusti 2014 SNS ANALYS nr 20 Pikettys kritik av kapitalismen THOMAS Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century har fått ett enormt genomslag i debatten. Pikettys huvudtes är att det i kapitalistiska
Läs mer1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)
1 Tillväxt 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) Antag att vi för enkelhets skull att arbetsutbudet är helt oelastiskt så hushållens nyttofunktion är E t P Ts=0 s u (c t+s ) där T kan vara oändligt. Vi
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs mer1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008
n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.
Läs merPortföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie
Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet
Läs merEffekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer
Läs mer3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s
Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.
Läs merDen felande länken Del I
1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP
Läs mer3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall
nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)
Läs mer), beskrivs där med följande funktionsform,
BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merI grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.
1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSvag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
Läs merSCB:s statistik om inkomstskillnader
PM Till: Bettina Kashefi Från: Jonas Frycklund Tid: 2018-02-12 Ärende: SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s senaste inkomststatistik slogs upp i media med rubriker
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merDen ekonomiska utvecklingen på kort och lång sikt
Den ekonomiska utvecklingen på kort och lång sikt John Hassler Print Next 2018 The Winery Världskonjunkturen BNP-tillväxten förhållandevis stark i världen som helhet. Knappt 4% i år, förra året och nästa.
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merTentamen i Nationalekonomi
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merFöretagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före
Läs merKrisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merINTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi
INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merSverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Läs merSveriges ekonomi inte tillräckligt bra
2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats
Läs merVarför går det bra för Sverige?
Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,
Läs merModeller för tillväxt
Modeller för tillväxt John Hassler 17 o 24 November 2008 John Hassler () Modeller för tillväxt 07/11 1 / 14 Vad är tillväxt? Ihållande ökningstrend i BNP. Inte variationer på höga frekvenser (säsong eller
Läs merFull fart på den svenska hotellmarknaden
Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00
Läs merBostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merAvgifterna på fondmarknaden 2017
Avgifterna på fondmarknaden Innehåll 2 sid 3 sid 4 sid 5 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 12 sid 14 sid 16 Trender Sammanfattning Om rapporten Svenskarnas sparande i fonder Antalet fonder Utvecklingen av
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merTCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!
TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merFokus på Sveriges ekonomi
Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merRekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016
Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merTentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.
Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merJOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten
JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar
Läs merBRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING
BRIEFING PAPER #17 april 218 Avskaffa barnbidraget Isak Kupersmidt SAMMANFATTNING Den 1 mars 218 höjde regeringen barnbidraget och studiehjälpen med syftet att stärka barnfamiljernas ekonomi. Den här rapporten
Läs merBilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser
Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 TIDSSERIEDIAGRAM OCH UTJÄMNING 1. En omdebatterad utveckling under 90-talet gäller den snabba ökningen i VDlöner. Tabellen nedan visar genomsnittlig kompensation för direktörer
Läs merDet cirkulära flödet
Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.
Läs merNominell vs real vinst - effekten av inflation -
1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att
Läs merAktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är
Läs merSkillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning
Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merPengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå
Läs merOptimismen fortsatt god men krymper
Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merSlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar
Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN
Läs merSamhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
Läs merBehövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster
Läs merLönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006
Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs mer6 Mars 2019 Privatekonomi. Sparbarometer kvartal
6 Mars 2019 Privatekonomi Sparbarometer kvartal 4 2018 Sammanfattning Skakiga börser bröt hushållens rekordtrend Hushållens tillgångar minskade med 543 miljarder kronor till 19 628 miljarder kronor Aktietillgångarna
Läs merCapital in the Twenty-First Century, en redogörelse
Capital in the Twenty-First Century, en redogörelse Om författarna Karl Harmenberg doktorerar i nationalekonomi vid Stockholm universitet och Gustaf Lundgren doktorerar i nationalekonomi vid Handelshögskolan
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
Läs merResurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merVarför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark
Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,
Läs merInlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015
Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i
Läs merAnalytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist
Concentric Rekommendation: Behåll Riktkurs DCF: 115 Den goda vinsttillväxten - Bolaget har sedan sin notering genererat en god vinsttillväxt trots en mer eller mindre oförändrad omsättning. Detta tyder
Läs merAffären Gårdsten en uppdatering
Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.
Läs merUtbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet. SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg
Utbytesmigration: Är det en lösning på att befolkningen minskar och åldras? FN:s befolkningsenhet SAMMANFATTNING Översättning av Thomaz Wiberg FN:s befolkningsenhet övervakar fertilitet, dödlighet och
Läs merAndra kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot Sparbarometer
2004-08-25 Sparbarometer Andra kvartalet 2004 Sparbarometern visar hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande fördelats mellan olika sparformer. Den ger dock ingen
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merAffären Gårdsten en uppdatering
Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.
Läs merFlyget och miljön
Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni
Läs merHar du råd att bo kvar?
www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.
Läs mer4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
Läs merKommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07
Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs mer