Uppfoljningsundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppfoljningsundersökning"

Transkript

1 S D A Utredningsbyrån BÖNDERNA MPJ DALEN Kibaha Farmers Training Centre Tanzanias Kustregion URåsultatvärdering 7 HUVUDUNDEESÖKNNG Basundersökning Uppfoljningsundersökning DJUPUNDEESÖKNNG Denna evalueringsredogörelse utgör ett kort sammandrag av en licavhandling som lades fram vid Stockholms Universitet Kulturgeografieka nstitutionen*höstterminen 973 Kibaha Farmers Trainin Centre* m act Stod Coast Region Tanzania an interdisciplinary rural development study based on socio economic data from farmers in the Mpiji River Valley Coast Region Tanzania dealing with develop ment mechanisms using the beeore and aeter interview method as an experimental evaluation instrument partly within the problem area of social cost beneeit analysis of grass root inputs (PhLic thesis Uniyersity o Stockholm 973En8iShPp xx + 335Appendioes app48) av fillic Anita Francke * KFTC Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala ger i höst ut en för kortad version av avhandlingen på engelska i nstitutets serie Research reports ica 5)

2 FÖEQKD 8 8 Systematisk reeultatvärdering var på många sätt nytt någonting och oprövat 965 når arbetet på denna avhandling började Ambitioner och begrepp;och system och har metoder prövate och utvecklats Över åren har denna avtvingat studie den tanzaniska kustregionen vetenskapligt lagda be fakta som sällan eller aldrig infunnit sig fri villigt Denna sammanfattning vänder sig därför kanske mer till dem com funderar över hur man bär såg åt att för på vetenskaplig baa försöka få fram faktaunderlag och belägg ör att förändringar verkligen har inträffat än till dem som är ute efter en beskrivning av böndernas situation mer allmänt Beskrivningen av metoder och problem understryker vältaligt de svårigheter man möter varhelst man försöker mäta effekter av utbildning liksom de speciella komplikationer som tillkommer i ulandsmiljö Sammaneattningen är gjord av studiéns författare Anita Francke SDA har gjort titel och förord samt redigerat Sammandraget på Sid 4 5 och står ör alla eventuella missförstånd eller eaktigheter

3 S D A Utredningsbyrån 5 nnbhållseönmecknng 52< BTT SAMMANDRAG AV UNDBRSÖKNNGSARBETET 4 Bakgrund till och syftetmed KFTcundersökningen 7 Ö MétodikFrågerormulär 7 Sample 7 Y Resultat av Basundersökningen V Tiden ännu inte mogen fbr sooioekonomisk evaluering Uppåggning avruppföjningsundersökningen lllV V Djupundersbkningen och Kibesastudien V Analysinstrument och resultat vid bearbetningen av data från Huvudundersökningen l: Kurseffekter Buvudundereökningen 6 V 2 Kurseffekter Huvud respektive Djupundersökningen 9 V 3 Klassifioeringsanalye av materialet V: 4 Social costbenefit analys 24 :X Förslag på fortsatt bearbetning av innevarande data samt fortsatt dataineamling 27 Jj Konklusion 2 3 llustrationer Bilaga i #7 i

4 Ett D Å sammapdrag av undersökningsarbetet 4 Det Nordiska Tanganyika Projektet kom till 962 genom ett avtal mellan DanmarkFinlandNorgesverige och Tanzania Projektet skulle bestå av en lantbruks skoln ett halsocenter och ett läroverk och placeras Kuntregionen några mil in i landet 964 var tant bruksskolun byggd och kursverksamheten skulle dras igång För all kunna lägga upp kurserna efter ett stort men ospecificerat utbildningsbehov behövdes information om kustbefolkningens Jordbruksmetoder och levnadsvillkor Statistiken över landsbygdens problem var vid denna tidpunkt mycket otillfreds stäande varför det beslöts att en kartläggande undersökning av de socio ekonomiska förhållandena i det aktuella området skulle utföras Undersökningen skulle ske i en av de många floddalar som skär igenom Kustregionen med datainsamling via intervjumetoden (med hjälp av tanzaniska studenter) Området var tämligen orört och en folkräkning i dalen fick till att börja med organiseras med hjälp av lokala ledare Ett strikt stiekprovsurval kunde sedan så småningom byggas upp bestående av 7 inter vjuobjekthushåll av de totalt 6 som fanns i dnlens 3 byar (3 invånare) Därefter vidtog några månaders fältarbete Det gällde bl a att hitta eller kunna ta sig fram till de 7 hushållen takt med att problem och komplikationer av skilda slag löstes uppstod oupphörligt nya Med hjälp av dalens ledare av olika slag nåddes till slut samtliga inter vjuobjekt via protesterande Landrovers och ändlöst mascherande i gassande sol längs fotstigar som för lorade sig i stökig undervegetation och sumpiga flod bäddar Fältetappen var därmed avslutad Rapporten 965 från denna basundersökning ger en bild av en ytterst fattig och illiterat befolkning som via svedjebruk och nacka drev ett torftigt jordbruk på självhushållningsbasis Man odlade huvudsakligen gängse stapelgrödor med betoning på cassava samt potentiella avsalugrödor trots att kommunikationerna försvårade kontakt med omvärlden inklusive marknader och samhällsapparat i övrigt Man led brist på vatten för olika ändamål och de spartanska hyddorna innehöll mycket få och illa åtgångna ägodelar Vid planeringen av kursverksamheten vid Lantbruksskolan i Kibaha togs dessa fakta i beaktande De gav samtidigt uppslag till andra kategorier av data som nu insågs vara väsentliga i samband med planerandet och uppläggningen av utbild ningsarbetet $ S $ Tre är senare gjorde Jag en uppföljnings undersökning i dalen för att registrera eventuella förändringar hos intervjuobjekten orsakade antingen av tidsfaktorn eller kursverksamhetsfaktorn Fråge formuläret Justerades för att fylla nya kunskapsbehov hos personalen på Lantbruksskolan samt anpassades

5 SDA 5 såväl till förändringar i kursplanerna sedan 965 som till generellt förändrade socio ekonomiska förhållanden i samhället i stort De intervjuobjekt com gått på kurs me lan användes som Expert mentgrupp och de övriga som Kontrollgrupp 965 ritades i varje frågeformulär en karta som beskrev vägen till intervjuobjektets hus och en serie fotografier av varje hus togs Dessa två materialsamringar var till stor hjälp när det gällde att hitta fram till intervjuobjekten igen tre år senare 67 av de ursprungliga 7 intervjuobjekten fanns kvar i dalen 968 Av dessa hade endast 7 (drygt ) varit kursdeltagare i Lantbruksskolan På grund av experimentgruppens litenhet kunde inte några signifikanta slutsatser dragas vad gäller eventuella skillnader inom respektive mellan de två grupperna För att mera i detalj kunna registrera eventuella kurseffekter gjordes även en djudundersöknin i en by där det fanns 7 kursdeltagare och dessa Jämfördes med en grupp grannar samt en från båda dessa kategorier helt isolerad grupp Detta tillät även en analys av det totala dala materialet från 968 där Jag kunde jämföra Huvudundersökningens 6 andra intervjuobjekt med dess 7 kuredeltagare (KURS) plus Djupundersökningens 7kursdetagare Jag gjorde även en klassificerin sanal g på 968 materialet för att ytterligare belysa de socioekonomiska egenskaperna hos befolkningen i dalen med koncentration på kurs och moderniseringsvariab ler ndivider som var lika varandra med avseende på de variabler som ingick sorterades in i totalt grupper varvid 68 hamnade i en och samma grupp De variabler som väl starkast relaterade till varandra togs fram för att en överblick skulle erhållas över sådana egenskapskombinationer samt eventuella olikheter i svaren från manliga respektive kvinnliga intervjuobjektfrån denna analys erhölls en bild av en relativt homogen befolkning De mätbara effekterna från kurserna vid Kibaha lantbruks skola visade sig dock vara mycket små De olika analysmetoder som prövades gav således inte många eignifikanta utslag i samband med mätandet av förändringar orsakade av kurs respektive tidsfaktorn De har dock gett en överblick över befolkningen i Mpijidalen samt ett gediget underlag för fortsatt planering av kursutbudet vid Kibaha lantbruksskola Att dessa olika analysinstrument nu testats kommer att underlätta databearbetningen vid kommande uppföljningar med större lättare jämförbara urvals grop pc

6 Ö { JJ # c TANZANA Coast Regions Bagamoyo Mzizima Kisarawe Districts no Mnumbuo [ l RVER VALLEY L * K l Chunbu V J KBAHA Farmers Training Centre research area Mumå MAN $g3vex Baseline study 965 N ;7b6 HADTDEH Follow up 968 vonaojé F $ K ;P f så o us Cl *5 { A G A M O Y Experimental sample FTC course Partioipants l un f NU n l KV 4 * 4 Control eample Other Farmers l FJ ( U Z * A R A M *x * l inevuwa N in X u DEPTH SUKVE ] [ X J YU};* 2 Ön Kumbg 3 Ö [ Kibesa viag é [ itu D ( li hur J li K D Bunju village Other FTC course Participants FarmereNeigh ors other Farmers X X l BAHA Farmers Training Centre (ETC) l : ScéLe 5 }{doogc A mans H v ni l 4 l {{Ö+lfås * lm N tu MHeSS FU Miles Han f R T* & <;;a Tim EN Bi KBOH * 99Åz EJ XNöäf DAR X X Ubungo N Vinvurlc Es n XX [ [ M NN * ;r lan år? C SAL A * n De r} x D X é ) mac X X * r * V: # 94 WTHCT O ; X m r 4 Nrii A {ali ) * Bonn; N ix l} {} 5 li n r ix rf & n PUGU F R nu HB UUMD;J X li B ( G YPHÅ 5 UN) ; X é : ) x X & oen rucu*no l : X ARA l } F:3 *öx4 {ANN ; [ N? 5 XQQQ}Q* KAilniuNlbuG M N K n K Mi * X in P mm hu Hän a: } F : 7 Kuhn EU [ KOLA x &Bmnxf { X F R mann $ KX T [ A na 3 X * BAND *Eä 7* )*mxx* 4 Ned 3 *o l F VKNDQ r ni l En KÅmb } vuundu? 7 x 2 <nr NN Hb ix} Fungom { l l Vöburl Lil Ö { } { } ä{ V K U uk K BAK X } l ie 9 XX ( [ K S E UX < x K x ca # [) *2 : Mwäqf lä H Ö YQ *3 é $ MKUANGA se * Än x J Q #{ é å T 2 åh än off} ä ;E BWW ;ååb * l JJ [ * * A 3 öö$aw; äé c :; Egéå: EaL3 J 3} gb AA; name 53 äyf{eirolv(;()ö7 { 9lj {;é Z ; i <:é3* i*ét HMZl r 3 d Q al D På se 4ÖX x $ N # X N ) E * 8 N

7 7 S D A Utredningsbyrån BAKGRUND TLL OCH SYFTET MED KFTCUNDERSÖKNNGEN 962 slöt Tanzania och de nordiska länderna ett avtal om att bygga upp ett utbildningscentrum i Tanzanias Kustregion Projektet skulle bestå av en Lantbruksskola och ett Hälsocenter br Kustregionen och ett nternatläroverk med elever från hela landet Centret förlades till Kibaha i Kisarawe distriktet ca fyramil väster omhuvudstaden Dar es Salaam vid ndiska Oceanen 964 var Lantbruksskolan färdigbyggd och kursverksamheten fbr jordbrukarna i Kustregionen kunde sätta igång Majoriteten av befolkningen var illiterat och jorden odlas på självhuehållningsgrund med hjälp av svedje bruk och nacka De viktigaste avsaugrödorna i Kustregionen är cashewnötter kokosnötter bomull sisal Andra viktiga Erödor är cassava majs rishirs sesam sorghum baljfruk ter sötpotatis bananer mango pawpaw citrus samband med planerandet och uppbyggandet av Kursverksamheten vid Lantbruksskolan i Kibaha kände man ett behov av att veta mera om kursbeeolkningens levnadsvillkor jordbruksmetoder och utbildningsbehov Det fanns emellertid mycket litet syste matiserad information att tillgå och man beslöt sig därför för att utföra en socio ekonomisk undersökning för att få mera informationom förhållandena på landsbygden METDDKFBÅGEFDEMULÄR SAMPLE Man skulle använda sig av intervjumetoden och ett frågeformulär utarbetades som täckte: jordbruksmetoder marknadsföring inkomst nutrition hälsa hygien utbildning migration ägodelar etc Det utarbetades i samräd med inom dessa ämnesområden berörda lokala instanser Det fick delvis en experimentell karaktär med övervägande öppna svar då det inte fanns särskilt mycket statistik och övrig information att tillgå på det här området Formuläret ica 2 variabler) översattes till swahili och tillbaka till engelska ör att undvika feltolkningar Det testades sedan i några byar nära Kibaha Under fätarbetot hade jag hjälp av tanzanianska studenter som gjorde själva intervjuerna Kustregionen genomskärs av ett stort antal floder Som undersökningsområde bestämde man sig för Mpiji River Valley en av de fbr regionen typiska loddalarna Floden som mest är en uttorkad lodfåra är mil lång och går genom Kisarawe Mzizima och Bagamoyodistrikten i nordostlig riktning öster om Kibaha området (se Map No 2 sid 2) Återstod att räkna befolkningen i floddalen för att utarbeta ett sample Eörd introduktionsbrev från Dar es Salaam uppsökte jag de tre distriktsmyndigheterna och bad dem att med hjälp av lokala ledare av olika slag räkna alla byar i det egna distriktet inom mile på varje sida om Mpiji floden samt anteckna namnen på alla personer som förestod ett jordbruk (head of household) i varje by De jordbruk som låg innanför 2 x

8 O V RESULTAT mile gränsen skulle inkluderas även om bostaden låg utanför gränsen Men exkluderas om situationen var den omvända Jag går här inte närmare in på den relativa förvirring som utbröt i floddalen i och med folkräkningen Man blandade in byar i varandra slog ihop dem räknade över varandras distriktsgränser gärna med var sitt namnförsag på en och samma by och olika uppfattning om antalet invånare Man lamhade ute halva byar listade bara förnamn tog bara med jord bruk som odlade cashew nuts o s v Det tog minst fyra måna der innan listorna kunde godtas efter diverse omräkningar Även så fick jag korrigera dem alltefter fältarbetets lopp Jag satte upp alla namn per by i alfabetisk ordning och med namn nr 2 den första byn ( den nordligaste) som första namn tog jag beträffande Bagamoyodistriktet ut vart :e i löpande ordning över bygränserna Listorna var emellertid fortfarande inte korrekta utan fick korrigeras per by Mzizima och Kisarawe distrikten började jag därför med namn nr 2 varje by och tog sedan ut vart tionde Totala antalet jordbrukare i dalens 3 byar var 6 (heads of house hol ;e 3ooo invånare) På grund av den ändrade uttagningsmetoden efter första dist riktet bestod samplet av 7 invervjuobjekt > av moder populationen AV BASUNDERSÖKNNGEN 965 Jag tar här bara helt kort upp några resultat från basunder sökningen för att ånyo belysa dem i Avsnitt V i samband med jämförelsen mellan Bas och Uppföljningsundersökningarna Materialet i dess helhet ingår i den rapport jag skrev efter Basundersökningen Rural life in Mpiji River Valley Coast Region Tanzania A bench mark survey conducted during FebruaryApril 965 The Nordic Tanganyika Project at Kihabn June 965 Materialet presenterades i rekvenstabeller med svaren upp delade per distrikt Befolkningen representerade olika stammar De flesta var itterata och 87 hade inte haft någon form av utbildning Många var födda i dalen respektive hade bott därulänge oph de flesta förklarade att de skulle stanna i dalen hela livet Genomsnittsåldern var ca 45 år De flesta var muhammedanar Av de 6 intervjuobjekt Bom var gifta hade 9 st mer än en hustru Nästan samtliga hade en inkomst (året innan) i inter vallet 4 shs Husen eller hyddorna var i stor utsträcke ning utan fönster dörrlås och staket och mycket sparsamt in ledda inga cementgolv och mycket få hushållsredskap ägode lar o s v Så gott som samtliga använder sig av tre stenar utomhus vid matlagning Över hälften hade ingen latringrop Mer än 75 hade tre shambas (jordbruk med ett eller flera fält; ett åkerfält) på i genomsnitt fyra acres ( acre 82 tunnland) Mycket få hade några djur vilket ev berodde på tsetseelugorna Gödsel konstgödsel och konstbevattning före kom inte 87 föredrog jordbruk framför ett avlönat arbete men bara 6 intervjuobjekt ville att deras söner skulle bli jordbrukare Beträffande döttrarna borde de antingen gifta sig eller bli sjuksköterskor På frågan om någon familjemed lem kunde tänkas deltaga i någon kurs om sådan fanns till gänglig svarade 3 Ja Och 63 Nej

9 ÖÖ F * 2 Å * { ö & Ö VU Å ; ö U El f}{ D { : ; ; * M F {TNG FN} 3 ) Å fr 3; [ Q}n{*} ;Ä7; ] < [JUN: Ö f NS i tu Fg*F + & 6 >4 :TX $ q USS; ; V} >EJ ål 4 ; {;{ } { { 3? {$* > x H * 4 2 <* :N UP ; * j :;[ * * N : N; ;Eå* i {SV N > * Å äv é 5 4{ ib * 3 J { H} hi } c r ÅÖ ; 7;: : yé { (P* * # : Ö *}XYZ { 3 Fåä JA DJ Q }{ }9: J {? X [ ä * : KE? ix Öé}i}Ö L 4 4 Ö 2 s éi { Ph X&{ J 3 XU ;j(f R) ;a h njéår EL < Fl { ny )r V ] * :l [ N E K ; lu l:l l} u Å; > är L * [ r är Ö * 5 & ra) la { ; & [ uuw x U l ]{ # dx U Å U q : [ K)H : { wlä D å 2 L3 vx 3 > : { F U ri T * ] > } ( }:;} wi l J ggf 5 3*: Å i é C JÖg } ; 5 * öj{lågp *u { > * åféa F ) 5 mir 2 Et} ;2 öl wv<4 HR [7: *Ö; > 5 ri); * * *7* } 5 > J } *;BZ}*Ö*;${ a $5 >< 7 7 r x j 5X : f {j U{( ] ] ; r: F E l vi O lu 3 < < < M GZ< Z < 3 l2 9 O < *5 N N < en Hl 9 > nå []]] 7{éf Gå Fi E {} J {JE [ K; s; > 2 3 * Å t }? X ö ;ä; rf éi Öl :;l Ö FU; ärt 7? ; ] :L hp Wr; 3 H *6 Ö} 3 F g * * } {Å 5 T $ Åt L * 3 gs { H s Öf K ; * : {få 23*}; ;å;3?j *Ä { ; F > ; * 7 Q 4 9 *J ; { ; Er J K Sig ;: : [ i ål Ö}é}};:;:}Ö;{{{ Z si } J ip ; Uti { :< L J ii?? N } <$ ;; * 3 H i K LU [ LÄN yu a $ ; ; UU L Ö EJO l [ é:uö l K iq J;* J [:r ndkv * J 7? * Mf H p LA : Å Ge Q 4) [ xx e Z 2) nu * * lp TF * + L Ke} Un [ {N : L { 3 KL [ $ > UU} Sl iq {{ # { + * H *3 :é ;*rå * { ån [ y 2 r H [ i 3 än K j J Hc 3 N Å ; { & s il * i;;} n l [ : [ SE?} ; :} Eéj5 äiii; Ö *Y# ) { xx : q X L : X 9 E ;w *WäT é [ [[ Ni JU Å [ * (4X? { { f X Q J?? J X ; R { Ok L *5} *5 x Å Q x : r QA [ : * XX * x ; ] éu}j Hl x }} * ni * K : NO 3 X L j 4 Q äé x ; Å** 6 * Q ;ä} N X [ i [ > * Ku X L Ö < : Ä l U ] :; ;ä J > A 7 lu ä 3 4? ; vi * HÄN }i >} ; 2 * rå }< 5 < N N l vi 3 [ Ä 5 Vw J : 5 : L [ ( må FJ l l 4 [ Pé { ) L } f { Q} (3 Ll ib [ 7 < > JH 7 O O > 2 < 3 sc i 8 5 å Ä EJ 5 ; FK Löéné} Sé { * >r* i? ål; ] 7 D; C{[ SJ V l U 9 }{ A é { : U 5: : fe 3 :éé : TPL :p Lååv;åäå ;; éé< ia * [ * > : öö*}ö{ { ; {U é}hi {ö? å i **é : > jp }Ö s [ 3 * n { U [ 3 : ö Ö st ég ; Ö l2 5O 9 O < 3 D Zill ll E Å { [ x K 7 4 il * * 5 X K; 7 {L} [ f t] ; [ : ] [ ;;äåié Ål ; SÅ än 3 4*? #3 { Q éä 4 gb Ni Hr Jd * x * $ H * * al F 3 : J Ås 8* all * 5 * + * {}:; >* Kg {hr * : } Eég : : Ö 5 *} > $ or ni L ( 3 äḏx 4** U G O 3 5 > < O Z53 E : E rs 5 2 & 8 3 åeo

10 V Genom den om än grova översikt som basundersökningen gav fick Kibahapersonalen bättre inblicki de ytterst marginella livsvillkor som rådde i dessa självhushåll Man saknade även vatten transportmöjligheter och kommunikationer De lokala ledarna nåddes av en viss information utifrån men personer som bodde en bit ifrån vägen fick inte någon större tillgång till nyheter etc Sedan man nu fått en viss inblick i hur befolkningen i dalen hade det i olika avseenden kom man på även andra kategorier av data som vore väsentliga i samband med planerandet och uppläggningen av utbildningsverksamheten vid Lantbruksskolan Ett av syftena med en datainsamling av detta slag är just att ge en uppfattning om vilken övrig information som vore väsentlig Man kom även på att Basundersökningen borde upprepas vid ett senare tillfälle för att man skulle kunna läsa av ev effekter av verksamheten och på så sätt få hjälp med den fortsatta planeringen TDEN ÄNNU NTE MOGEN FÖR SCEKONOMSK EVALUERNG Jag föreslog i min Basrapport den nordiska styrelsen att man skulle bygga in ett evalueringsmaskineri i Kibaha och dess olika institutioner sedan man nu lagt grunden med en Bas undersökning Man skulle därvid kunna mäta de socio ekonomiska effekterna av verksamheten i Kibaha Jag föreslog dels att man borde göra en del kompletterande undersökningar som Basundersökningen givit uppslag till Dessa kunde t ex utföras i Kibahas mindre upptagningsområde (ett område runt Kibaha med mils radie) Dels ställde jag förslag på hur man kunde systematisera och komplettera de data som automatiskt kommer in till Kibaha via elever vuxenstuderande patienter o s v Sedan gjorde jag ett förslag på hur den mera systematiska undersökningsverksamheten kunde följas upp några år senare efter den nu avslutade Basetappen samband med att Basundersökningen (Experimentundersökningen) borde upprepas efter några år borde man utföra en Kontroll undersökning så nära Basundersökningen i tiden som möjligt i ett område utanför Kibahas upptagningsområde dm man efter några år gjorde om Bas och Kontrollundersökningarna skulle man då kunna se om Kibaha verksamheten fick Experimentgruppen att skilja sig från Kontrollgruppen inom t ex jordbruks och hälsoområdena På så vis skulle man kunna mäta ev socio ekonomiska effekter från utvecklingsarbetet i Kibaha Man skulle därmed även få ytterligare fakta och information som hjälp i planerandet och uppläggningen av det fortsatta ut vecklingsarbetet Att följa upp Basundersökningen skulle inte kräva några större arrangemang eller investeringar Den nytta man skulle få av fortsatt undersökningsverksamhet skulle mer än väl kompensera för kostnaderna Man skulle därmed göra en pionjärinsats och på den tiden talade man ännu inte om inbyggd evaluering i sådana här sammanhang Tiden var emeller tid ännu inte mogen för detta sätt att se på undersöknings verksamhet som en naturlig komponent i utvecklingsarbetet 5 ni

11 Norden beslöt sig visserligen för att ta fram en Kontroll undersökning i samband med Mpiji undersökningen Man valde en floddal (Mbezi River) sydost om Mpiji River Undersökningen utfördes sedan jag lämnat Tanzania 965 av en marknadsundersökningsfirma i Öst Afrika till en kostnad av 2 b När rapporten frekvenstabeller från Kontrollundersökningen nådde mig misstänkte jag emellertid att den inte utförts på vetenskaplig basis Där fanns t ex ingen information om vilka byar som undersökts antal invånare per by hur samplet var uppbyggt och hur man skulle kunna identifiera inter vjuöbjekten (2 st) vi& en uppföjning Endast en liten del av det frågeformuär som använts var identiskt med Mpijiformuläret Jag kontrollerade och det visade sig att Kontrollundersökningen utförts helt utan kontroll från Kibaha Den enda slutsats man kunde dra var att denna undersökning inte var till större nytta än om såväl fält arbetet som frekvenstabellerna plockats ihop i firmans luftkonditionerade kontor i Nairobi samband med uppläggningen av den fortsatta undersöknings verksamheten framkom även att man inte hade byggt upp Basundersökningsområdet till att bli det Experimentområde som skulle behövts ör att undersökningsverksamheten skulle bli ett så effektivt evalueringsinstrument som möj ligt Man hade méd andra ord inte speciellt sett till att det kom in kursdeltagare till Lantbruksskolan från Mpiji dalen för att på så vis få fram ett logiskt evaluerings komplement till det isolerade Kontrollområdet Varför man förspillde 2 på Kontrollområdet respektive inte gjorde Basområdet till Experimentområde berodde på flera faktorerkibaha projektet byggdes upp i början av samnordisk s k biståndsverksamhet De nordiska länderna hade ingen större erfarenhet av u landsproblematik vare sig var fsr sig eller allra minst i form av en gemensam satsning där alla skulle arbetalära upp sig tillsammans och inlär ningsprocessen var milt sagtuproblematisk och rörig och det var svårt att överhuvudtaget få saker och ting att fungera Sedan förstod man sig trots allt ännu inte helt och fullt på evalueringsbegreppet och vad en evalueringsapparat kräver Så småningom blev begreppet evaluering mera känt men huvudsakligen i det avseendet att olust och rädsla då tistötte hos den s k givar sidan inför vad som betraktades som en utvärderingbetygssättning av dess insatser Man förstod ännu inte att det inte gick ut på att mäta hur bra respektive dålig givaren var Att säga att socio ekonomisk evaluering innebar en hjälp inför adekvatast möjliga planering av verksamheten dels genom information från basstudier och dels genom att man fick en möjlighet att kontinuerligt läsa av resultaten av verksamheten var att tala grekiska Basundersökningen betalades av de nordiska biståndsorganen Uppföjningen finan sierades vad gäller fältarbetet via stipendier från Nordiska Afrikainstitutet Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi samt Ograduerade forskares fond Databearbetningen betalades genom ett stipendium från Stockholms uni versitet Givar sidan drog sig undan med förklaringen det kunde bli deprimerande för oss Mera förklarlistvar att u land p g a personalbrist betraktade evaluering som en lyx

12 2 Under årens lopp har man dock gjort en del socio ekonomiska undersökningar i liten skala vid Hälsocentret i Kibaha samt några ad hoc dito av informell karaktär vid Lantbruks skolan men man har inte satt verksamheten i system V U?PLÄGGNNG AV UPPFÖLJNNGSUNDEHSÖKNNGEN 968 Vid planering 967 av det fortsatta undersökningsarbetet var jag seende bristerna i Kibahas evalueringsapparat först inställd på att göra en intensivstudie på ett par av Mpiji samplets 3 byar Huvudundersökningen kunde bara ta fram en relativt översiktlig bild av samtliga byar i flod dalen Jag ville nu koncentrera datainsamlandet på ett par byar och därvid gå ned i detalj på variabler typ avkast ning och inkomst per acre o s v en full ekonomisk katt läggning relaterad till sociala faktorer etc (se Avsnitt X med beskrivning av ytterligare data som borde samlas in) Denna intensiv studie skulle ugöra en ny Basundersökning och följas upp längre fram med syfte att i första hand mäta kurs och tidseffekter Jag antog att Mpiji samplet från 965 förmodligen inte skulle innehålla särskilt många kursdeltagare år 968 Registreringen av eleverna vid Lant bruksskolan angav inte huruvida det kommit några kursdelta gate från undersökningsemrådets byar Uppgifterna om var eleverna hörde hemma var överhuvudtaget mycket grovt angivna Emellertid ansåg de på platsen berörda instanserna att jag inför fortsatt undersökningsverksamhet inte borde släppa det med så stor möda strikt uppbyggda Mpiji samplet i och för att etablera ett nytt intensiv bas sample som visser ligen skulle följas upp längre fram men där tidsfaktorn mm skulle göra en evaluerande uppföjning alltför oviss stället borde jag utnyttja mitt sample och läsa av hela dalbeeolkningen igen Dels kunde det hända att en hel del av intervjuobjekten varit på kurs dels kunde man följa ev förändringar över tiden dels vore det överhuvudtaget värde fullt att få in mera socio ekonomisk information om befolkningen på landsbygden Frågeformuläret skulle vid en uppföjning inom Huvudundersökningens ram i så fall givetvis byggas ut i linje med ändringar i kursutbudet vid Lantbruks skolan samt anpassas till socio ekonomiska förändringar som ägt rum i Tanzania sedan 965 och man ansåg att de två datainsamlingarna tillsammans 965 respektive 968 skul e ge värdefulla inblickar trots en viss ofrånkomig översiktlighet Tanzania började nu rikta in allt flera resurser på utveckling av landsbygden och man var i starkt behov av underbyggd socio ekonomisk statistik Skulle kurs effekten inte slå igenom i någon större usträck ning kunde man se till att kurs samplet utökades inför en framtida uppföjning nr 2 Även utan större kurseffekter skulle nu planerade uppföjning dock utgöra en värdefull etapp som ett steg i en evalueringsstudie genom att regist lera de socio ekonomiska förhållandena i dalen tre år efter Baskartläggningen Sätter landets centralt planerade ut vecklingsansträngningar igång någon utveckling över en tre årsperiod som något så när motsvarar investeringarna? Eller måste man tänka om ändra metodik?

13 process 3 b nför den helt eniga uppmaningen från avnämarsidan att fort sätta arbeta med hela dalbefolkningen lämnade jag min önskan attxmera i detalj få studera ett par bysamhällen och följde upp hela Basundersökningen igen via samma sample som 965 avsaknad av Kontrollgrupp använde jag de intervjuobjekt i dalen som inte gått på jordbrukskurs i Kibaha mellan som Kontroll samt intervjuobjektkursdeltagare som Experimentgrupp 67 intervjuobjekt fanns kvar i dalen 968 (7 intervjuobjekt 965) och av dessa hade 7 intervjuobjekt gått på kurs i mellantiden (drygt ) 965 ritades i varje frågeformuär en karta som beskrev vägen till intevjuobjektets hus Jag tog även en serie foto grafier av varje hus Dessa två material var till stor hjälp när det gällde att hitta fram till intervjuobjekten igen tre år senare 2 variabler från Basformuläret ingick även i Uppeöjnings formuläret Därav var 35 st direkta kursvariabler där man tar reda på om kursdeltagarna använt sig av den utbild ning de fick i Kibaha Några exempel på sådana variabler är: Hur många acres har Ni; vilka hushåsgrödor; vilka avsaluödor om växelbruk varför b ter Ni rödor vad har Ni för sla s höns hur förvarar Ni dem nå ot hönshus vilka Ordbruksredskaö har Ni har Ni någonsin använt åödsel öå Era fält om a vilka sorter kan man å sukdomar av vat ten om a vilka slaå kokar Ni Ert dricksvatten var för varar Ni driéksvattnétöär behållaren övertäckt var för varas maten är kärlen övertäckta hur förvarar Ni säden har Ni någon latringrop; något system för vattenavpp Förutom direkta kursvariabler utgjordes en stor del av frågeformuläret av indirekta kursvariabler En del andra variabler som inte gett så mycket 965 utgick och i stället tillkom nya (ca ) som bl a anpassades till förändringar i läroplanerna vid Lantbruksskolan mellan Beeore and after formulär måste konstrueras på så sätt att man vid varje ny uppföljning*tar ut variabler som inte visade sig vara relevanta respektive blir irrelevanta i och medutvecklingens fortskridande faktorer man vill mäta t ex förändras av en eller annan anledning Samtidigt som formuläret reduceras tillkommer emellertid nya variabler som knyter an till i det här fallet förändringar i kursut budet Eftersom de förhållanden som man vill mäta är re laterade till den socio ekonomiska omgivningen i stort i det berörda samhället äger samma reducering respektive för nyelse rum även beträffande den variabel kategorin Via denna får man ett om än gradvis krympande antal va riabler vars värden kontinuerligt kan avläsas fr o m Bastidpunkten Parallellt bildas vid varje uppföljning en ytter ligare Bas genom de nya variabler som tillkommer och som i sin tur över tiden bildar ett evalueringsinstrument Lantbruksskolan tar 64 kursdeltagare åt gången Den mest före kommande kursen pågår en vecka och det kostar Sh om dagen Kursen är specialiserad eller allmän Specialkurser

14 4 V täcker t ex speciella sädesslag ring djurskötsel Jord och vattenkonserve marknadsföring täcker etc ovanstående Allmänna samt grönsaker kurser ning och höns kor frukt insektsbekänp skogsvård kurser tar jordbruksredskap man även etc upp Vid hälsovård alla nutrition och hygien mm Resultaten från korstabuleringen upp i Avsnitt av V materialet tas DJUPUNDERSÖKNNGEN OCH KBESASTUDEN 968 Under intervjuarbetets gång i samband med Uppföjningsundersökningen märkte man så småningom på svaren att kurseaktorn inte skulle komma fram i nämnvärd utsträckning Samma sak gällde beträffande ev signifikanta skillnader p g a tids raktorn ( ) ett försök att dock få en så kursens möjligheter full bild som att möjligt av ring åstadkomma av någon som helst förändgöra den en traditionella jordbrukstekniken Djupundersökning beslöt jag att av med ett ekonomiska rågeformulär skäl i liten skala som var så kursanknutet som möjligt För ändamålet tog jag förs t ut den by i f oddalen son hade flest kursdeltagare och dessa en grupp fick i bilda en grupp samma by Därtill som (diffusion bodde grannar med o innovations) kursdeltagarna och sedan en isolerad by grupp i en som inte haft annan deltagare kontakt med eller kursen genom vare sig grannskapseffekten som Bunju i Mzizima distriktet var den by kursdeltagare som i hela innehöll dalen (7 st) flest jordbruk Sex av dem utanför hade 2 x sina mile gränsen Den sjunde Huvudundersökningens ingick 6 heads bland o intervjuobjekt household men (För inte som var och en 3 byar frågade jag av Huvudundersökningens andra under Uppföljningens om det gång i byledare respektive och by bland fanns någon de jordbrukare kursdeltagare som ingick (6 sr) i undersökningsområdet men inte hörde Det intervjuöbjekten framkom då att (67 förutom sc) objektkursdeltagare Huvudundersökningens 7 intervju fanns det bland bara en de 6 kursdeltagare nämligen en av till ingick de i kursdeltagare i Bunju som Djupundersökningen) 7 personer som var grannar till kursdeltagarna i Bunju bildade nästa grupp Kibesa village i Mzizima distriktet bortom är en alla vägar isolerad by Där långt fanns of totalt 2 jordbrukare household) varav ingen (head kursdeltagare Dessa 2 bildade den tredje gruppen och lagt Djupundersökningen således 26 intervjuobjekt innehöll samman

15 5 Förutom stark koncentration på kursvariabler ingick även variabler kring Ujamaa*systemet Arushadeklarationen födesekontro m f i frågeeormuläret Beträffande kursvariabler tog jag upp bl a centrala kursområden samt frågade intervjuobjekten var man fått idén att tillämpa en sådan moderniserad teknik dm det förelåg någotnågra kursområden som de 7 kursdeltagarna i Bunju ib 7 KURS) inte tillämpade frågade jag vad orsaken var seende att kursen i Kibaha rått dem att ägna sig åt området na i fråga Ö B 7 KURS tillämpade flest av de teknikerna medan de 7 grannarna i Bunju hade något högrévärdenän Kibesa gruppen utom vad gäller att Förvara säden torrt vilket alla 26 intervjuobjekt gjorde Beträffande huruvida man Planterar nya träd och Kokar dricksvattnet svarade samtliga 2g Nej Här följer en B 7 KURS uppställning över de 8 kursqmråden man ägnade sig åt och i hur stor utsträckning man fått idén från Kibaha kursen (förmodligen från KFTC bl a): Ja Vidtar åtgärder för att skydda jorden 3 5 Använder insektsmedel V gödse 3 3 Utökat markarealen 6 4 Förvarar säden på torrt ställe 7 Planterar med rätta avstånd 6 6 Tar medicin regelbundet för att förhindra malaria Äter protein och titaminrik föda dagligen 7 6 Råd från KFTC På frågan varför B 7 KURS inte tillämpade vissa av de centrala teknikerna trots KFTcutbildningen lämnades oftast följande svars kombination som huvudskäl: Kibaha innebär teorii de använde ingen nacka där; ör att använda deras metoder behöver man pengar bl a för att anställa folk; metoderna kräver energi intensivt arbete och de rätta verktygen När jag frågade om man hellre ville å å lantbrukskurs i Viba a än att e iordbrukskonsult kom till deras e et iord bruk röredr6gskulle föredra son att gå på kur : av B 7 KURS 3 av de 7 grannarna i Bunju och 4 av de 2 Kibesa Skälen till detta var för det mesta: Därför att jag kan se hur de gör saker och ting och studera färdiga modeller och jag kan lära mig genom att själv ta del i arbetet det är inte bara rådgivning korta samtal och blott och bart ord De flesta skälen mot en kurs löd: Därför att kursen inte ägg; iom på samma ställe som där man skall tillämpa vad man lärt sig Jag villuha praktisk träning på mitt eget jordbruk där mina specifika problem kan diskuteras Andra mot kurs svar: Grödorna kommer att förstöras på grund av bristande tillsyn under kursperio den: har inga barn tillsammans med vilka jag kan lämna min hustru under kursen; kursen kommer att förhindra kontakt med familjen Ujamaa vijijini innebär att man uppmuntrar befolkningen att flytta samman i kollek riva byar där man arbetar gemensamt med ett stort jordbruk varvid bl a fördelarna med stordrift kan utnyttjas Samtidigt har var och en ett eget mindre jordbruk Via self help skall man tillsammans bygga skolor vägar brunnar dispensärer o s v Gehom att befolkningen på landsbygden på så sätt koncentreras mera blir det lättare att nå fram med olika slag av samhällsservice inklusive utbildning Byarna skall ut vecklas till Elerändamåls kperativ SOm är den Slutliga samarbetseormen ör Ujamaabyarna

16 Beträffande diffusion ofginnovatigns och huruvida B 7 KURS fungerat som innovations agentersvarade några grannar Ja och samtliga i Kibesa Nej Samtliga B 7 KURS svarade att de hade fungerat som agenter och att en del personer följt deras råd Skälen till varför man inte följt raden löd huvudsakligen: De är motvilliga redskap och utrust ning kräver tid energi envishet och pengar Andra skäl till varför råden ej följts: Möjligheterna till snara vinster betraktas som små; de är likgiltiga Ts V V: samband med databearbetningen av Huvudundersökningen beslöt jag att lägga ihop Djupundersökningens 7 kurs deltagare med Huvudundersbkningens 7 varvid man fick ett datamaterial för 968 som innehöll 4 kursdeltagare och 6 andra intervjuobjekt Med denna förbättrade fördelning gjorde jag en jämförelse mellan de 4 och de 6 med spe ciellt avseende på kursvariabler Resultaten tas upp i Avsnitt V Kibesa studien Då det endast fanns 2 jordbrukare i Kibesa försökte jag göra markanvändningskartor för samtliga hushåll såväl som en karta över hela byn (se Map No 5 sid ) i ett försök att kartäggaiåtminstöné någon by litet utförligare än vad som är möjligt i samband med Huvudundersökningen Detta material tillsammans med ett utdrag ur de besvarade fråge formulären från Djupundersökningen för var och en av de 2 intervjuobjekten i Kibesa finns i avhandlingens Appen dix No a som ger en viss uppfattning om hur invå narna i en sådan här avskuren by lever och arbetar deras aspirationer o s v Fokuseringen på Kibesa hur än ofull ständig gjordes för att ge en uppfattning om hur det skulle vara att arbeta med en intensiv studie av ett par byar som jag i ett stadium varit inställd på att göra ANALYSNSTEUMENT och RESULTAT VD BEARBETNNGEN Av DATA FRÅN HUVUD UNDEESÖKNNGEN Kurseffekter Huvudundersöknin en Första steget var att jämföra värdena för de 7 blivande kursdeltagarna (7 BL KURS) mellan och förde 6 andra intervjuobjektén mellan och därefter mellan de 7 kursdeltagarna (7 KURS) och de 6 andra intervjuobjekte 968 (Jag hade först kontrollerat att 7 BL KURS inte skilde sig från de bo andra intervjuobjekten med avseende på en del bakgrundsvariabler) Huvudfrågan gällde om täl jaren skulle bli större än nämnaren i följande ekvation: 6 ETZ ETt KTZ KT eller Experimentgruppen Experimentgruppen vid tidpunkt 2 (968) gbé vid tidpunkt (965) dividerat med mer än Kontrollgruppen minus Kontrollgruppen vid tidpunkt 2 (968) vid tidpunkt (965)

17 li K B E S A V L L A G E] } Mzizima District eohee KBAHA Ä mile Bi 4 EDUCATON BOn 2 honda of houaehold Vaterhole7 ) 6 Harried CETRE 65 ri 6 53 inhabitants t> ) Ham im g) nu ei ) path ei 7 5 ;) 8 9) d 2 Yu R 4 l;) 4 ltd 4 Saidi Hintan a V Ya{a{ E >) Hansa S 5 yard X di R Xx : H e) Read lrite lintnnec P *) 6 ai 6 9) x N X Yes x g) Yes W bi Harried Sonat lintln;l * EN kl 7 xx V A Hintan;a [ li) 5 ) 4 ai 65 N Ov E ) 4 9) Ye; {? ;) Hm in A bi larried hi Y6 ci 3 L? n 4 ci 5 kl 6 ) x 8 6 <) ) 5 r) a N mile pmm B g) Ye VALLEY N :) 6 E X x : Y [ K lblela Said hchlan Boila of the x X x x X Silnn Av? g PmmenpiJi Hi 25 Ål 35 Y) mc 4 > ) Hot ica E bi larricd g) Yes 2 3 foot of friable ) 6 ri 3 s ) 2 ; c) kl 4 redbrocn sandy clay bi larried hi You }XXX [ lfoune ) 2 U e Read l 2 over a oolpact lottled ei Rand kl 6 f) 3 vrite n 7 Ö light grey ledin clay Ö ;;Ö;ÖéF:? g) You kl 4 Hi 4 ; {? J Kipondo ;) sa ri } *{ 2 5 :) nu HkubuKo rue kl 3 * Li 6 ci ) 4 AN * * bi larried d ) path? ) KEY{) 3 mile { N iii 3 ai Age 4 hi larital status ci r of children di r of othern in houlehold ei Education f) Aereage g) Chicken house hi Latrine kl Anount food cropd ol Anount cash crops 73 ) tore than A c:a 5 mile rough track 3 b Divorced 2 nere Waterhole in the resteast direction ci 4 6 Yes connects Kibeaa vith the <) kl 5 ei man Annie ) 5 L Heareet shop at mile DaressalaamBaganoyo ville Fi Ki ruxm 6 é une tornen road at & point c:a 24 nilen from Dar { { {} { {{ { {{}} + Ö # ÄN P A l D E F R S ic ; {{:} }} X N X å mil )oc Ea v råb 4ne so L$ anavering lil or A [ HPJ RVER

18 TEN Vad man skulle se efter var således huruvida skillnaderna Experimentgruppens svar mellan 965 och 968 (tidsfaktorn plus kursfaktorn) var större än skillnaderna i Kontroll gruppens svar mellan 965 och 968 (tidsfaktorn endast) dm t ex skillnaderna i Experimentgruppens svar mellan 965 och 968 var signifikant avvikande från Kontrollgruppens svar skulle man med tillräckligt hög grad av sannolikhet kunna utesluta slumpen som orsak till den större skillnaden hos Experimentgruppen och kunna ange kursfaktorn som orsak Man förutsätter här en ceteris paribus situation: de bå da grupperna har förutom med avseende på Kibaha kursen nåttg av samma mängd utvecklingsansträngningar i samband med insatser från nationell regional distrikts divi sions och bynivå alfabetisering extension tjänstemän (rådgivning inom jordbruk hälsovård community development o s vi kooperationens utbildningsutbud radioprogram: vuxenutbildning mm mobilavuxenutbildningsenheter etc En testning av 6+7 materialet för att få fram even tuella signifikanta skillnader inom respektive mallar inom dc två grupperna gav dock mycket litet resultat Beträffande värdena hos den fåtaliga 7 gruppen är detta helt naturligt seende de stora skillnader mellan de två tidpunkterna som skulle krävts ör att det skulle bli något utslag Genom att Experimentgruppen är så liten kan man inte dra några kategoriska slutsatser vad gäller förändringar inom Experimentgruppen och inte heller av en jämförelse mellan 7 KURS och de 6 andra intervjuobjekt Man får nöja sig med att en del förändringar inom Experimentgruppen som inte kommer fram lika tydligt i Kontrollgruppen skulle kunna bero på kursfaktorn Vad gäller Förändrin ar jordbrukets storlek hoe grupperna ökade siffrorna för båda 968 hade? KURS genomsnittligt större areal än de 6 motsats till förhållandena 965 Beträffande nkomstförändrin hade 3 av de 7 KURS högre inkomst 968 jämfört med 3 av de bo 7gruppen hade vid båda tidpunkterna högre inkomst än de 6 Både grupperna såväl Sparar som Lånar mera pengar vid Tidpunkt 2 nkomst index: ndex 4 4 Shs BL KURS KURS Djupundersökningens 7 KURS 86

19 id Jag beslöt mig fbi att se efter i vilken utsträckning de 6 andra intervjuobjekten och 7 KURS skilde sig samband med tillämpningen av modern teknik och Varifrån man fått idén att tillämpa dylik Exempel på modern teknik kursvariabler) som man kan få information om på olika sätt: att man skall använda gödse blanda upp lokala höns med andra ta medicin regelbundetmot malaria använda myggnät koka dricksvatten äta rätt sammansatt föda täcka över dricksvatten och matvaror dm man tillämpar dessa tekniker gör man det enbart p g a tradition eller kommer man kontakt även med moderna in formationskällor? Jag delade upp objekten i moderniseringsklasser: antingen fick man information enbart via tradition eller grannar eller också tar man in råd via en kombination av tradition och någon eller några av följande källor: hälsovården Kibaha skolbarn jordbrukskonsulter lokala politiska ledare etc Det visade sig då att 57 av 7 KURS hämtade sin information från andra håll än enbart tradition medan siffran för de 6 andra var 23 V:2 Kurseffekter Huvud res ektive Dj; undersöknin en För att å mera jämförbara grupper i samband med mätning av ev kurseffekt slog jag ihop Djupundersökningens 7 kurs deltagare 7 D KURS med Huvudundersökningens 7 och fick då 4 KURS respektive 6 andra intervjuobjekt När jag jämförde de två 7grupperna med avseende på socio ekono Djupundersökningens mlska bakgrundsvariabler visade sig 7 KURS (7 D KURS) vara något äldre genomsnitt 5 respektive 43 år och ha högre inkomst samt lägre utbildning Högre inkomster hos 7 D KURS slog inte nödvändigtvis igenom överallt där en positiv korrelation vore trolig samband med varabels Ägodelar har 4 KURS lägre värden vid mer än 3 av de 3 svarsalternativen trots 7 D KURS och inkomsteaktorn Dock slår inkomstfaktorn generellt igenom 6 av 7 D KURS hamnade utanför Grupp in 5) i klassieiceringsanalysen (se nedan) av*6 + 4 grupperna in 74) medan 6 KURS från Huvudundersökningen tillhörde Grupp Kursvariablerna hade utökats i samband med uppföljningsfor muläret och genom att de ingick även i Djupundersökningens formuär kunde de användas för den testning som gjordes på materialet ör att se efter om det förelåg några signifikanta skillnader mellan de två grupperna Här följer några exempel på sådana variabler: dm har hönslokala och eller andra om andrafrån vem eller var fick Ni den idén; vilka metoder är riktiga för att få bra skördar: åtgärder för att skydda jorden insekte besprutning rätta avstånd vid planterandetanvänder Ni

20 några av dessa metoder om jafrån vem eller var fick Ni det rådet; vad har Ni för årliga utgifterhur mycket går åt till vad; om använder myggnätfrån vem eller var fick Ni rådet; äter Ni några av dessa protein och vitaminrika födoämnen dagligen: pawpaw bönor spenat mjölk om ja från vem eller var fick Ni rådet; hur många fler barn skulle Ni vilja ha; hur mycket vatten använder Ni i hus hållet dagligen; hur djup är latringropen; använder Ni den alltid samband med kursvariablen: man bör inte ha bara Lokala höns utan även ta in kraftigare exemplar utifrån hade 5 av 4 KURS lokala + andra jämfört med ingen av de 6 35 av 4 KURS Använder gödse jämfört med 3 av de 6 Kursen ineormerar om att man bör Äta protein och vitamin rik mat: pawpaw bönor vild spenat mjölk (EAT ) Man bbr inte äta kolhydrater: socker fett majsmjö cassava (EAT ) Ett indexvärde för vart och ett av näringskategorierna utarbetades per intervjuobjekt Varje matsort in 8) gav en poäng om den ingick i dagliga födan ndex värdena går således från 4 Som synes i Diagram No 4sid Zlföreigger härvid klara skillnader mellan 4 KURS och de 6 andra ndervärdena för de två näringskategorierna är: ndex Eat fd ndex Eat V:} 4 KURS 86 6 andra 88 O93 23 Det framgår här att det föreligger ett starkt positivt samband mellan KURS och Eat respektive negativt samband mellan KURS och Eat medan förhållandet beträffande de 6 andra intervjuobjekten är det motsatta Dock kom inte heller via denna analys särskilt många eller stora signifikanta skillnader fram mellan kursgruppen respektive de 6 andra Klassificerin sanal s av materialet ] 68 S För att ur en annan infasvinke belysa Mpiji befolk ningens egenskaper gjorde jag en klassieiceringsanalys via ett program som utarbetats vid Utredningsinstitutet vid Statistiska Centrabyrån i Stockholm Programmet producerar en klusteranalys genom att sortera in indivi der som liknar varandra med avseende på de variabler som ingår i klustergrupper Det objekt som har flest grannar i sitt kloster är s k Typobjekt kapitel V i avhandling finns en utförlig beskrivning av programmet Förutom att denna klassificering av intervjuobjbktgn producerade kluster av individer som liknar varandra ledde den även till en överblick över mellan vilka variab ler de starkaste sambanden fanns Man fick fram kombinationer av de socio ekonomiska egenskaper hos befolk ningen som var starkast relaterade till varandra

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 307 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 05-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 245 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 42-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 244 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 244 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 52-2014 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 219 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 27-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - En kartläggning av kostigarna i organisationen görs med metoden ACAS Adaptive Competence Assessment Survey Kostigarna = de informella vägarna för kompetensöverföring

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga urvalsmetoder

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga urvalsmetoder Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga smetoder Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2015-11-11 Några övriga smetoder OSU-UÅ (med eller utan stratifiering) förutsätter

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

DAGLIGA VINSTER - POSTKOD, 500 kronor vanns av följande postkoder:

DAGLIGA VINSTER - POSTKOD, 500 kronor vanns av följande postkoder: Dragningsresultat den 14 mars Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i månadens utlottning av vinsterna i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar

Läs mer

Vandringsmannen G =144. d d l l l. l l. k t. ks ks k k t. ks ks ks. s k s ks k. k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k. ks k. ks k s k s ks k.

Vandringsmannen G =144. d d l l l. l l. k t. ks ks k k t. ks ks ks. s k s ks k. k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k. ks k. ks k s k s ks k. Vadrigsmae Kar-Guar Svess ch Caria Svess a Sa - a g r ha v ga d d G =144 d d D ff mp s s mf s s s s mp mp f a d D/C# Hm Hm/A d s - e fram sm s m g - a g g - er f rr. s s s s s s Cpyrigh Έ 1981 by Kar-Guar

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 8 december 2010 SÖKANDE 1. AA 2. BB 3. CC 4. DD 5. EE 6. FF 7. GG 8. HH 9. II 10. JJ 11. KK 12. LL 13. MM 14. NN 15. OO 16. PP 17. QQ 18. RR 19. SS

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902 Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902 Rapport framtagen för: Oatly AB Beställare: Oatly AB med ombud Öresund Advokat AB Genomförande: Juni 2015 Undersökningsledare: Richard Hansson

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 37-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen

Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen Social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion 112 20.10.2015 Upphandling av terapitjänster som beviljas som medicinsk rehabilitering genom servicesedelmodellen 191/00.01.02/2012 Soh 112 Social- och hälsovårdsnämnden

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum 2009-06-05 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik 1, Undersökningsmetodik 7.5 hp Antal uppgifter: 6 Krav för G: 12 Lärare:

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1

Statistik för Brandingenjörer. Laboration 1 LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Statistik för Brandingenjörer Laboration 1 Beskrivande statistik VT 2012 2 En marknadsundersökning Bakgrund Uppgiften kommer att omfatta en del av en marknadsundersökning

Läs mer

Beskrivande statistik

Beskrivande statistik Beskrivande statistik Tabellen ovan visar antalet allvarliga olyckor på en vägsträcka under 15 år. år Antal olyckor 1995 36 1996 20 1997 18 1998 26 1999 30 2000 20 2001 30 2002 27 2003 19 2004 24 2005

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

RFSU AB. Nordisk undersökning om sexleksaker. Mars 2008

RFSU AB. Nordisk undersökning om sexleksaker. Mars 2008 RFSU AB Nordisk undersökning om sexleksaker Mars 2008 Kort presentation - Zapera Zapera grundades år 2000 som det första nordiska undersökningsföretaget med fokus på att utveckla och använda effektiva

Läs mer

BALLERINA. Prima. look

BALLERINA. Prima. look b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr.

Fröding, Gustaf. Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding. Stockholm : B. Alm (distr. Fröding, Gustaf Morgondröm : Gustaf Frödings kärleksdikt : fullständig : beslagtagen och frikänd / Gustaf Fröding Stockholm : B. Alm (distr.) 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 11 december, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: )

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 11 december, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: ) GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Lördag den 11 december, 2010 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031 786 1696, mobil: 076 71 345

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Idrottsprofilerad utbildning i spåren av en avreglerad skola

Idrottsprofilerad utbildning i spåren av en avreglerad skola GOTHENBURG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 355 Idrottsprofilerad utbildning i spåren av en avreglerad skola Magnus Ferry GOTHENBURG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 355 Idrottsprofilerad utbildning i

Läs mer

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6.

Om ni inte har någon kursuppdelning på skolan går du direkt till fråga 6. ENGELSKA NU92: ÅK 9 Elevenkät 1 och 2 Databas en29e1.sav Här är några frågor som rör undervisningen i engelska och vad du kan i engelska. Svara genom att skriva X i den ( ) som passar bäst. 1.När började

Läs mer

A1 Smartboard, 32 Salsansvar:HANDEL

A1 Smartboard, 32 Salsansvar:HANDEL A1 Smartboard, 32 Salsansvar:HANDEL (90) Skrivande HP EKA2 RA Ledarskap och o EK13A1 SV Matematik 3b EKA1 WE Moderna språk 3 LP (80) Moderna språk 4 13 NM 10.05 (80) SA13B1 FM 9.50 (80) Svenska 2 EK13A2

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011 GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt Jansson (076 7134527) Tentamen omfattar totalt

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa. O Y F IS K A R S A B Verksamhetsberättelse för 1969, bolagets 86 verksamhetsär. E x t e m f ö r s ä l j n i n g o c h e x p o r t ( 1 0 0 0 m

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Bygg nadsa rbeta re ns. årsinkomst. De summariska uppgifterna om byggnadsarbetarnas

Bygg nadsa rbeta re ns. årsinkomst. De summariska uppgifterna om byggnadsarbetarnas Branko Salaj Bygg nadsa rbeta re ns årsinkomst Byggnadsarbetarens årsförtjänst l?tår i nära samband med hans timförtjänst. De variationer i årsarbetstiden som kan uppvisas av egentliga byggnadsarbetare

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Döda bergen Lärarmaterial

Döda bergen Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani

Läs mer

IPAQ - en rörelse i tiden

IPAQ - en rörelse i tiden IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers Föreläsning 10, del 1: och outliers Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 19 september 2014-1 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: - 2 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: Kursen är för

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Gör en egen webbplats

Gör en egen webbplats I det här avsnittet får du lära dig att bygga en egen minsida lägga till text och bilder skapa en egen design lägga till en bakgrund på webbplatsen I nästa nummer får du hjälp att bygga en större webbplats

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Youths World. jeunesse. Resultat fördelat på land La. du monde. Sverige Sweden Suède. TNS-Opinion

Youths World. jeunesse. Resultat fördelat på land La. du monde. Sverige Sweden Suède. TNS-Opinion Sverige Sweden Suède World Världens unga Resultat fördelat This is the Swedish version of the results of the World Youth Survey, Our French and English publications are available at. La Sverige Sweden

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda Barn Guds td Nattvardsmässa för barnkör dskantkör och nstrument Församlngsagenda Barn Guds td Nattvardsmässa för barn Text: Eyvnd Skee Sv. text: Chrstna Lövestam Musk: Johan Varen Ugland 1. Processon med

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^.

^^^r.t..igg.^^.-.^ ^L^L..^..-VFl^^ ^ ^ ^.^T^^il^.^.^^.^. AETIF^OL.^ET SVLN.^A EULLA^El^F^tl^EN, G^TF.BOItG. l.^tknlhåliare for knllager. ^ ^ ^. ^. PTT.. r.t..igg..-. LL....-VFl.Til... AETIFOL.ET SVLN.A EULLAElFtlEN, GTF.BOItG. l.tknlhåliare for knllager. (tppliun.rc: l... l.jclbnn.).. Patent i Sverige från den 28 novenlber 1912. Föreliggande uppfinning

Läs mer

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen:

Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen: Instrumenteringsförslag vid uppförande av musikalen Legenden Följande instrument förekommer i originaluppsättningen av musikalen: Övriga klaviaturer (orgel, synth/stråkpads) Slagverk (congas, bongos, shakers,

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna: Officiellt meddelande om tillämpningen av IP Translator v1.2, 20 februari 2014 1 Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer