Examinationsdokument

Transkript

1 Umeå universitet Inst för informatik Examensarbete i informatik, vt 2011 Sid 1 (12) Examinationsdokument Detta dokument beskriver de fyra delexaminationerna som ska genomföras för att få minst betyget godkänd på kursmomentet Examensarbete i informatik, 15 hp: Examination 1: Ämnesförslag Examinationen består i att formulera sitt ämne för examensarbetet i ett skriftligt dokument. Examination 2: Examensarbete Examinationen består i att skriva ett examensarbete som utgör resultatet av de undersökningar och designarbeten som genomförs under kursen. Examination 3: Presentation och diskussion Examinationen består i att vid studentkonferensen dels presentera det egna examensarbetet, dels att vara diskutant till två examensarbeten. Examination 4: Publicering Examinationen består i att skicka det färdiga examensarbetet i pdf-format till kursansvarig, samt att publicera examensarbetet i databasen Diva. Till varje delexamination beskrivs i detta dokument dels vilka betygsgrader som tillämpas, dels vilka bedömningskriterier som tillämpas. Resultatet från de olika delexaminationerna vägs sedan samman till ett slutgiltigt betyg för hela kursmomentet. Betygsgrader för hela kursmomentet: Väl godkänd, godkänd och underkänd. Bedömningskriterier: För att erhålla betyget väl godkänd på hela kursmomentet ska delexamination 2 erhållit betyget väl godkänd och delexaminationerna 1, 3 och 4 erhållit betyget godkänd. För att erhålla betyget godkänd på hela kursmomentet ska delexaminationerna 1, 2, 3 och 4 erhållit betyget godkänd. 1

2 Examination 1 Ämnesförslag Denna examination syftar till att studenten ges möjlighet att visa i vilken grad det första förväntade studieresultatet har uppnåtts på ett tidigt stadium: Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: 1. identifiera och formulera frågeställningar inom informatikområdet. Utöver detta syftar examinationen till att tidigt skapa förutsättningar för att inleda examensarbetet vid kursmomentets start och till att skapa förutsättningar för adekvat tilldelning av handledarresurser. Ämnesförslaget redovisas skriftligt och lämnas till Per-Olof Ågrens postfack senast den 4/3. Därefter ger Per-Olof Ågren enskild återkoppling på varje ämnesförslag den 9-10/3 (se schema). Betygsgrader: Godkänd och underkänd. Bedömningskriterier: För ett godkänt ämnesförslag ska a) ämnesförslaget vara fullständigt enligt innehållsmallen nedan, b) de problem som formuleras rymmas inom informatikämnets kunskapsområde och c) examensarbetet bedömas kunna utföras inom kursmomentets tidsutrymme. Formaliakrav på ämnesförslaget Texten skall vara 1-3 sidor lång (exklusive försättsblad) och sidorna numreras. Försättsbladet skall innehålla uppgifter om rubrik för ämnesförslaget, kurs och moment samt namn på författare. Dokumentet skrivs i enlighet med den formatmall som ska användas för uppsatsen. Dokumentets struktur ska följa nedanstående innehållsmall: 1. En beskrivande rubrik på examensarbetet. 2. En bakgrundsbeskrivning som tydligt anger vilket område ni kommer att arbeta inom i examensarbetet. 3. Konkret(a) frågeformulering(ar) till det problem ni tänker behandla. 4. Syftet med att undersöka ert valda problem. 5. En kortfattad beskrivning av hur ni tänker arbeta med problemet. 2

3 Examination 2 Examensarbete Denna examination syftar till att studenten ges möjlighet att visa i vilken grad de fyra första förväntade studieresultaten har uppnåtts: Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: 2. identifiera och formulera frågeställningar inom informatikområdet, 3. självständigt planera en undersökning där ett vetenskapligt sätt att generera kunskap tillämpas, 4. genomföra en undersökning som resulterar i att kunskap genereras om den frågeställning som undersöks, 5. knyta frågeställning, analys och slutsatser till litteratur inom informatikområdet. Examensarbetet utgör en redovisning av en undersöknings- och/eller designprocess under överinseende och stöd av en särskilt utsedd handledare. Examensarbetet ska struktureras enligt den mall för publicering som återfinns på sidan nio i detta dokument. Examensarbetet presenteras skriftligt och lämnas in till studentexpeditionen den 27/5 kl Examensarbetet presenteras muntligt vid studentkonferensen som avslutar kursen den 1/6. Betygsgrader: Väl godkänd, godkänd och underkänd. Bedömningskriterier: Se sidan sex i detta dokument. 3

4 Examination 3 Presentation och diskussion Denna examination syftar till att studenten ges möjlighet att visa i vilken grad det fjärde förväntade studieresultatet har uppnåtts: Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: presentera och diskutera examensarbetet på ett tydligt sätt, samt sätta sig in i och diskutera andras arbete. Examinationen innebär att förbereda och genomföra en retoriskt rimlig presentation av examensarbetet inför publik. Diskussionen innebär att kunna besvara frågor kring sitt examensarbete på ett adekvat sätt. Diskussionen innebär även att vara diskutant vid två examensarbeten. Denna examination är enbart muntlig och sker under studentkonferensen den 1/6. Betygsgrader: Godkänd och underkänd. Bedömningskriterier: För godkänd presentation och diskussion ska a) författarna göra ett rimligt urval och presentera examensarbetet för en publik inom ämnet på ett tydligt sätt med adekvata hjälpmedel, b) författarna kunna besvara frågor från diskutanterna och övrig publik, c) varje student vara diskutant vid två presentationer av examensarbeten och aktivt ställa frågor, ge konstruktiv kritik och positiv återkoppling. 4

5 Examination 4 Publicering Denna examination syftar till att studenten ges möjlighet att visa i vilken grad det fjärde förväntade studieresultatet har uppnåtts: Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: presentera och diskutera examensarbetet på ett tydligt sätt, samt sätta sig in i och diskutera andras arbete. Examinationen innebär att med stöd från den bedömning studenten fått presentera en publicerbar uppsats. Denna examination är enbart skriftlig och ska utföras så snart som möjligt. Betygsgrader: Godkänd och underkänd. Bedömningskriterier: För godkänd publicering ska a) författarna ha korrekturläst uppsatsen, kontrollerat källor och källhänvisningar samt åtgärdat eventuella åtgärder före tryckning som beskrivs på bedömningsblanketten, b) författarna ha skickat den publicerbara uppsatsen i pdf-format till momentansvarig lärare, c) författarna publicera examensarbetet i UB:s databas Diva efter godkännande av momentansvarig lärare. 5

6 Underlag för bedömning av examensarbeten Detta dokument utgör ett underlag för bedömning av examensarbeten på kandidatnivå i informatik. Underlaget består av 10 faktorer som utgör preciseringar av de förväntade studieresultaten som formuleras i kursplanen. Dessa 10 faktorer tillämpas av de lärare som uppdras till att bedöma och föreslå betyg för examensarbeten. 1. Relaterad forskning Studenter förväntas kunna orientera sig i ämnet och känna igen ämnesrelaterade aspekter i identifierade problem, frågeställningar, uppgifter eller situationer. Att visa detta innebär att examensarbetets frågeställning på något sätt måste kunna knytas till informatikämnets kunskapsområde, till den forskning som bedrivs och/eller till den litteratur som används i grundutbildningens olika kursmoment. 2. Syfte, problem och avgränsningar Det här kriteriet syftar till att hjälpa till vid bedömningen av de delar av examensarbetet som är styrande för resten av den. Det är med andra ord ett mycket viktigt kriterium. Intressanta frågeställningar är exempelvis: Är problemet tydligt och begripligt formulerat? Är de ställda frågorna möjliga att besvara? Är problemet självständigt konstruerat eller "lånat"? Är det överhuvudtaget möjligt att uppfatta det formulerade problemet som ett problem? Är syftet tydligt? Hänger syftet ihop med problemet? Uppfylls syftet i examensarbetet? Är syfte och problem rimliga med hänsyn till tillgänglig tid? Vilka aspekter saknas och vilka är onödiga? 3. Metod Det här kan sägas vara ett ganska hantverksbetonat kriterium vars syfte är att fungera som stöd vid bedömningen av om examensarbetet uppvisar ett vetenskapligt förhållningssätt. Viktiga frågeställningar är exempelvis: Har författarna designat en bra undersökning av sin frågeställning? Är undersökningen rimlig/relevant med hänsyn till examensarbetets syfte och den tid inom vilken examensarbetet ska skrivas? Är författarna medvetna om begränsningar och möjligheter hos de specifika metoder de använder? Finns en röd tråd genom examensarbetets syfte, frågeställning, undersökningsdesign och specifika datainsamlings och/eller tolkningsmetoder? 4. Datakvalitet Under denna punkt ska kvaliteten av de data som används i examensarbetet bedömas. I detta sammanhang omfattar begreppet data både data från litteratur och empiriska data. Saker att fundera på är bland annat: Är urvalet av litteratur och respondenter adekvat? Hur har data analyserats/tolkats? Är datan relevant med hänsyn till examensarbetets syfte, det vill säga behövs dessa data? Är mängden data för stor eller för liten? Hur utnyttjas tidigare utfört arbete (forskning, utredningar) inom ämnesområdet? Föreligger tillräcklig eller otillräcklig källanalys och källkritik (gäller både litteratur och eventuella respondenter)? 6

7 5. Argumentation Idén med detta kriterium är att få stöd för att bedöma HUR argumentationen i examensarbetet är genomförd. Försök alltså att inte bedöma VAD som argumenteras under denna rubrik, även om det är svårt att undvika. Några saker att tänka på är: Är argumentationen logiskt konsekvent? Har argumentationen tillräckliga belägg i teori och/eller empiri? ÄR argumentationen tydlig eller otydlig, lätt- eller svårbegriplig? Är användningen av exempel tillräcklig för att tydliggöra argumentationen? Finns tillräckligt med förtydliganden och förklaringar? Används figurer på ett bristfälligt, lagom eller överdrivet sätt? 6. Eget bidrag Att självständigt och kritiskt kunna formulera, diskutera och förhålla sig till ett problem är en mycket viktig del av examensarbetet. Observera dock att självständighet och originalitet inte betyder riktigt samma sak i detta sammanhang. Författare till examensarbeten kan vara självständiga utan att för den skull vara originella. Dessutom bör man tänka på att vad som är originellt enligt studenters måttstock inte nödvändigtvis är originellt enligt lärares måttstock. Dock bör begreppet ny i någon mening kunna tillämpas på examensarbetet, om det så bara rör sig om att upprepa en tidigare gjord studie vid en senare tidpunkt. Om detta är studentens bidrag bör man dock kräva något slags skäl för att det råder en viss osäkerhet om vad resultatet av studien skulle bli vid en upprepning, annars blir det svårt att hävda att man uppnått det intressanta som nämns i det tredje förväntade studieresultatet. Viktiga frågor att fundera på här är exempelvis: Föreligger en hög eller låg grad av eget reflekterande? Syns det att författarna tänkt själva? Har de lyckats förhålla sig självständigt till sitt ämne? Kan man se att examensarbetet utgör en del av författarnas eget lärande? Vilka resultat har författarna kommit fram till? Har examensarbetet något att tillföra eventuella läsare (grad av intresse)? Är resultaten rimliga och relevanta? Känns resultaten trovärdiga? Kan man se att resultaten nåtts genom självständigt reflekterande och tänkande, eller utgör de snarare referat av litteratur och/eller egen eller andras empiri? 7. Bedömning av applikation Tre saker finns att bedöma med avseende på applikationen. (1) Inre kvalitet avser två aspekter tekniskt hantverk samt teknisk höjd, där den första inrymmer sådant som exempelvis ljud- och bildkvalitet, bra klippteknik, generell programmeringsduglighet, formgivningsförmåga med mera. Den tekniska höjden kan tänkas öka ju svårare tekniska problem man löser, eller om man löser problem på ett osedvanligt bra sätt. De olika aspekterna avser alltså i ena fallet om man har gjort ett bra hantverk oavsett teknisk nivå medan den andra avser hur tekniskt komplicerat arbetet anses vara. (2) Med yttre kvalitet avses applikationen i relation till den genre den kan sägas ingå i (film, spel, webbplats, etc). (3) Löses uppgiften som applikationen avses lösa? Uppfyller applikationen syftet med densamma? 7

8 Ovanstående kriterier bör tillämpas på ett sådant sätt som är rådande för applikationens genre. 8. Språk Här är tanken att vi ska försöka bedöma examensarbetets stilistiska nivå. Det här kriteriet ska alltså inte användas för bedömning av sådana saker som exempelvis grammatiska fel och stavfel. Här är det snarare följande frågor som är av intresse: Används begrepp som är relevanta inom det område examensarbetet behandlar? Är begreppsanvändningen konsekvent eller inkonsekvent? Är språknivån låg (talspråk, jargong, anglicismer) eller hög (byråkratsvenska)? Är språket lättbegripligt? Är rubriker och underrubriker beskrivande? Är examensarbetets titel beskrivande och tydlig? 9. Struktur Det här kriteriet används till att bedöma examensarbetets struktur (disposition). Intressanta frågeställningar att tänka på är exempelvis: Kan man se en röd tråd genom hela examensarbetet? Föreligger det saknade och/eller överflödiga kapitel, saknade och/eller överflödiga delar av kapitel i förhållande till problem och syfte? Är övergångar mellan olika kapitel tydliggjorda? Är examensarbetet överskådligt med avseende på tydlighet i indelningen av kapitel och avsnitt? 10. Formalia & layout Följer examensarbetet mallen för publicering? Är det som inte regleras i mallen för publicering exempelvis tabeller, figurer och bilder presenterat på ett godtagbart sätt? 8

9 Examensarbete kandidatnivå Mall för publicering 1. Allmänt Examensarbete som skrivs vid Institutionen för Informatik publiceras i en särskild rapportserie, SPC. De publiceras också digitalt via Umeå universitetsbibliotek i DIVA-systemet. I detta dokument ges instruktioner angående form och layout för publicering av examensarbeten. Observera att formatmallarna i detta dokument är en implementation av mallen som dokumentet presenterar. 2. Rubriker Rubriker på olika nivåer har olika utseende. Avsnitts- eller kapitelrubriker skrivs med 16 punkter, fet stil. Avståndet ovanför ska vara 24 punkter och avståndet under 6 punkter. Typsnittet i alla rubriker ska vara Georgia. 2.1 Underrubriker Underrubriker skrivs med 14 punkter, fet stil. Avståndet ovanför ska vara 12 punkter, avstånd under 3 punkter. Undvik i möjligaste mån fler än två rubriknivåer, använd aldrig fler än tre Underrubriker nivå tre Behöver ni denna rubriknivå ska den skrivas med 12 punkter, fet stil. Avstånd ovanför 12 punkter, avstånd under 0 punkter 3 Layout övrigt 3.1 Texten Till den löpande texten skrivs i typsnittet Georgia 11 punkter med ett radavstånd på 16 punkter i en spalt. Texten ska ha raka högermarginaler. Nytt stycke markeras med ett indrag av första raden med 0,5 cm, utom det första stycket efter en rubrik, en figur, en bild eller en tabell, som inte ska ha något indrag. Det ska inte vara tomma rader mellan stycken. Sidnummer placeras centrerat i sidfoten. Alla marginaler sätts till 2,5 cm. För illustrationens skull läggs här till några rader så att det framgår hur den löpande texten ser ut med indrag på alla stycken utom det första efter en rubrik och det första efter en figur/bild/tabell. 9

10 3.2 Första sidan Examensarbetets första sida (ej omslaget) ska inledas med ett så kallat abstract, vilket betyder att nyckelavsnitt/meningar abstraherats ur texten för att ge läsaren en möjlighet att se vad som avhandlas i rapporten, vilka resultat författaren kommit fram till och vilka slutsatser författaren dragit utifrån dessa resultat. Detta abstract ska vara på engelska, det får var max en halv sida långt, typsnitt Georgia 11 punkter kursiv stil. Till rubriken Abstract används formatet kapitelrubrik med texten centrerad i stället för vänsterjusterad. Se särskild mall för förstasidans layout i bilaga Omslaget När examensarbetet är färdigt läggs ett omslag först. Omslaget ska inte ha något sidnummer. Detta omslag kommer från universitetets profilprogram och där ska enbart titel, författare och utbildningsprogram fyllas i enligt existerande mall och sedan läggs den först i ert examensarbetesdokument. Inför publicering ska också examensarbetets nummer i institutionens publikationsserie in på omslaget. Omslaget bifogas som ett separat dokument. 3.4 Fotnoter och referenser Fotnoter ska numreras löpande och placeras längst ner på sidan. Fotnotstexten skrivs i med typsnittet Georgia 10 punkter, enkelt radavstånd 1. Referenser ska i texten anges med författare och årtal inom parantes, till exempel (Churchman, 1971). Fullständig referens anges i slutet under rubriken Referenser (använd kapitelrubriksformatet). De fullständiga referenserna presenteras i enlighet med den särskilda mallen för referenser (se bilaga 2) med typsnittet Georgia 11 punkter. I referenslistan kursiveras titeln på publikationen. Observera att det betyder att om ni refererar till en tidskriftsartikel så är det inte artikelns titel som ska kursiveras (den ska dock anges) utan tidskriftens namn. 3.5 Tabeller, figurer, bilder För denna typ av innehåll i examensarbetet finns inga särskilda format, se bara till att de är tydliga, lättolkade och informativa. Alla ska numreras och förses med beskrivande text under bilden/figuren/tabellen. Figurnummer och text ska vara Georgia 11 punkter och kursiverade. Avstånd ovanför 12p och avstånd under 6p. Stycket efter en figur/tabell/bild ska inte ha något indrag (se även avsnitt 3.1). 1 Här läggs några rader enbart för att illustrera hur fotnoten ska att se ut i ett examensarbete. 10

11 Bilaga 1 Abstract Organisations depend on IT for successful completion of many organisational activities. A distinction can be made between organisations with an IT-dependency of type-1, where IT-artefacts perform earlier manual routines, and organisations with an IT-dependency of type-2, where organisations utilise already digital data to enable new or radically improved organisational processes. Recognition of IT-dependency indicates that the way IT-artefacts are related to organisations is important. Moreover, the ways in which such relations are subject to change have so far seldom been subject to research. Thus, the research question asked in this thesis is: How to sustain and further develop the ways IT-artefacts and activities become and continue as related in order to effectively support changed or new organisational activities? Within informatics we have been preoccupied with studying design of IT-artefacts. I found a design perspective inadequate to grasp the complexity of how IT-artefacts become related to organisational activities. Thus, as a secondary research question I ask: How can IT-artefacts and organisational activities they are intended to support be perceived and understood as fundamentally related? 1 Introduction During periods in the last 15 years Business Process Reengineering, Data Warehousing, Data Mining, Enterprise Resource Planning (ERP), and e-commerce have all been widely discussed topics in research and in business discussions of IT use and utilisation in enterprises. Besides being topics much talked about for some time, they have some characteristics in common. Business Process Reengineering (BPR) starts from the idea that organising business processes as if humans performed them, when in fact computers perform large parts of them, might not be the most productive way to organise business processes (Hammer & Champy, 1994). BPR was launched as an initiative to rethink the way business transactions were done, based on the idea of fully utilising the potential in information technology, primarily to make business processes more efficient. Data Warehousing is a sophisticated technique for merging data generated in daily operations into large historical databases enabling advanced statistical analysis of enterprise operations (Sen & Jacob, 1998). Data Mining is an idea closely linked to Data Warehousing. It means that large databases are prospected for their treasures, for example patterns of customer behaviours, that for various reasons might be very difficult to discern in real life (Apte et al., 2002; Brachman et al., 1996; Fayyad & Uthurusamy, 1996; Inmon, 1996). ERP is a concept denoting a class of large business systems promising to integrate the whole spectrum of data processing within an enterprise (Davenport, 1998). ERP-systems ideally give managers the totally integrated enterprise accessible through some keystrokes on a keyboard. To achieve this through information technology has been a dream since the ideas of MIS of the 1960s (Langefors, 1968a, 1968b). 11