ADHD hos barn, ungdomar och vuxna

Transkript

1 Sidan 1 ADHD hos barn, ungdomar och vuxna Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center

2 Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Vad händer i hjärnan? 4. Grundläggande förhållningsätt 5. Att stödja och underlätta 6. Att förebygga och hantera svårigheter

3 Modediagnos eller kärt barn med många namn? Defect moral control Hyperkinetic Disorder MBD DAMP ADD ADHD

4 Aktuell definition Attention Deficit Hyperactivity Disorder Tre undergrupper Huvudsakligen bristande uppmärksamhet (ADD) Huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet Kombinerad form

5 Hur vanligt? 5-7 % av skolbarn 2-4 % av vuxna Ca 20 % av patienter i allmänpsykiatrin* % av patienter i beroendevården* % av intagna inom kriminalvården* *flertalet tidigare odiagnostiserade

6 Växer ADHD bort? Hos 50 % av barn med ADHD är diagnoskriterierna fortfarande uppfyllda i vuxen ålder Hos 50 % är inte längre diagnoskriterierna uppfyllda p.g.a. Hjärnans mognad Anpassning hos individen Fungerande strategier, lämpligt arbete etc men Ca 85 % har kvar vissa ADHD-symtom som vuxna

7 Symtom vid ADHD Koncentrationssvårigheter Impulsivitet Svårt med aktivitetsreglering

8 Koncentrationssvårigheter Lättdistraherad Bristande tidsuppfattning Glömmer tider, åtaganden Tappar bort saker Svårt att hitta Svårt att planera, organisera Svårt att ta ansvar

9 Impulsivitet Bristande bromsfunktion Svårt se konsekvenser på sikt Snabba belöningar, t.ex. mat, alkohol, sex shopping, spel, upplevelser Risktagande Svårt att vänta Avbryter andra Känslomässig labilitet

10 Svårt med aktivitetsreglering Rör på sig Svårt att koppla av Lätt uttråkad Energinivån varierar Aktivitetsnivån varierar Pratar för mycket Inre rastlöshet

11 ADHD-center 11 ADHD ser olika ut! Stor variation mellan olika individer (temperament, begåvning, social förmåga, andra styrkor och svagheter) Tar sig olika uttryck i olika åldrar Omgivning och bemötande kan påverka funktionsförmåga och utveckling

12 ADHD hos flickor och kvinnor SBU-rapport 2005: Samma svårighetsgrad, funktionsnedsättning Mindre utagerande Mer ångest, depression Missas av lärare Får mindre behandling än pojkar trots diagnos Troligen mörkertal flickor med ADHD Svårt ta ansvar för hem, barn & arbete Utmattningstillstånd, sjukskrivningar

13 Sidan 13 ADHD förekommer ofta tillsammans med Inlärningssvårigheter (dyslexi, dyskalkyli) Tal- och språkstörningar Motoriska svårigheter, klumpighet Perceptionsstörningar Sömnstörningar Andra neuropsykiatriska tillstånd, t.ex. ASD, Tourette/Tics

14 Sidan 14 ADHD ökar risken för Sviktande självkänsla Kamratproblem/mobbning Trots, aggressivitet, uppförandeproblem Socialt riskbeteende och riskmiljöer Rökning, alkohol och droger Oro/ångest, nedstämdhet/depression Ätstörningar

15 Orsaker Arv och miljö! Genetiska faktorer 75% Miljöfaktorer Biologiska, t.ex. Rökning, alkohol under graviditet Mkt tidigt födda Förlossningsskador Psykosociala Uppväxtmiljön har stor betydelse för hur kärnsymtomen kommer att visa sig!

16 Kognitiva svårigheter vid ADHD Exekutiva funktioner Arbetsminne Bromsfunktion Planering och organisation Styrning av uppmärksamheten Reglerande funktioner Aktivitet och vakenhet Känslor

17 Neurobiologiska faktorer Sidan 17

18 Neurobiologiska faktorer Sidan 18 Impulsöverföringen mellan två nervceller i hjärnan

19 Svenska nationella dokument om ADHD Socialstyrelsen 2002 Socialstyrelsen 2014 Kunskapsöversikt Stöd till personer med adhd - en nationell vägledning

20 20

21 Rekommenderade insatser Multimodal behandling : Psykosociala & pedagogiska insatser och ev. medicinering kombineras efter behov Mål: minska/begränsa symtom, förbättra funktion, förhindra sekundära problem

22 1. Psykopedagogiska insatser Basen för all annan behandling Information & utbildning för patient, närstående om ADHD, konsekvenser, möjligheter till behandling och stöd, råd om strategier etc. Kurs för personer med ADHD och närstående Bör erbjudas alla nydiagnostiserade Inom psykiatrin, vid habiliteringens ADHD-center < 25 åå

23 2. Läkemedelsbehandling Läkemedelsverkets riktlinjer 2009: Starkt vetenskapligt stöd för behandling med centralstimulantia (metylfenidat) / atomoxetin Ska alltid kombineras med annat stöd Effekt hos ca 70 % Specialister i psykiatri har förskrivningsrätt för metylfenidat (Concerta, Ritalin, Equazym, Medikinet) Ska föregås av noggrann utredning, info om effekter & biverkningar Noggrann uppföljning rätt preparat, rätt dos.

24 3. Psykologisk behandling Studier publicerade under 2000-talet KBT speciellt anpassad för ADHD: God effekt på både ADHD-symtom och samtidig ångest, depression Prövade metoder med svensk manual: Gruppbehandling (Hesslinger) Individuell behandling (Safren) Finns vid allt fler psykiatriska enheter

25 4. Struktur i vardagen Kognitivt stöd Strategier, hjälpmedel, smartphones mm Underlättar i studier/arbete, hemma, på fritiden Konsumentprodukter, förskrivningsbara hjälpmedel Utprovas och förskrivs av arbetsterapeut Inom psykiatri / primärvårdsrehab

26 Grundläggande förhållningssätt Sidan 26

27 Sidan 27 Anpassa krav och förväntningar Acceptera funktionsnedsättningen! Ställ krav efter förmåga, inte endast efter årskull Prioritera vad är viktigast just nu? Betrakta som yngre ibland Ta hänsyn till stress och trötthet

28 Sidan 28 Dra av 30 % från kronologisk ålder 6 åring - 4 år 9 åring - 6 år 12 åring - 8 år 16 åring - 11 år 18 åring - 13 år 20 åring - 14 år

29 Energikostnader Vad jobbar du med nu? Rast Matteprov Läraren är sjuk Bussen är försenad Fel frukost Rast Vad jobbar du med nu? Matteprov Läraren är sjuk Bussen är försenad Fel frukost Barn med ADHD Barn utan ADHD

30 Sidan 30 Uppmuntra intressen & styrkor Leta efter det personen är intresserad av och bra på och uppmuntra detta Hitta vägar förbi svårigheter Minimera risken för misslyckanden

31 Barn utan ADHD Agneta Hellström Sällan Gränssättning Regler respekteras utan alltför mkt. tjat Ofta Man uppmuntrar och förstärker positivt beteende

32 Barn med ADHD Agneta Hellström Sällan Uppmuntran och beröm Ofta Barnet gör inte det som förväntas tjat, tjat Pådrivning och gränssättning

33 Sidan 33 Fokusera på det som fungerar Var specifik när du ger feedback Uppmuntra även små framsteg Uppmuntra genast - i direkt anslutning Undvik att kombinera beröm med kritik Fråga vilken typ av uppmuntran personen vill ha

34 Sidan 34 Tydlig kommunikation Tydliga uppmaningar Dela upp i steg om det behövs skriv ner Undvik frågor och inte-uppmaningar Förvissa dig om att personen förstått Ge betänketid Uppmuntra när det funkar!

35 Sidan 35 Ta hänsyn till begränsad uthållighet Planera med hänsyn till hur länge personen kan koncentrera sig utan stöd Korta pass med tydlig början och slut Planera pauser med återhämtning Koppla till intresseområden Öva steg för steg lite längre stund

36 Sidan 36 Att arbeta självständigt Avgränsa och tydliggör uppgiften Förklara vad uppgiften går ut på En sak i taget Dela upp steg för steg Ge tydliga nedskrivna anvisningar Ge återkommande feedback

37 Sidan 37 Struktur Rutiner för dagliga aktiviteter och situationer Visualisering - veckoscheman, dagsscheman och aktivitetsscheman som åskådliggör steg för steg Synliggör och strukturera tiden, t.ex. timglas, timer Även fria aktiviteter behöver struktureras (t.ex. raster)

38 Sidan 38 Att välja sina strider Att ignorera kan vara effektivare än att reagera Välj ut vilka beteenden du ska ignorera Förvissa dig om att du klarar att ignorera konsekvent Håll huvudet kallt och bevara ditt lugn Fokusera på det som fungerar

39 Sidan 39 Att förebygga och hantera problem

40 Att analysera tillsammans - Tänk på hur du inleder analysen - Lite snack, mycket verkstad - Bilder - Rollspel - Använd humor - Undvik att analysera under pågående konflikt

41 Elsas beskrivning av morgonen

42 Amirs beskrivning av kvällen

43 Amir och förälderns karta av kvällen :Amir sitter framför datorn 18.00: Middag med föräldern : Amir sitter framför datorn : Amir fixar sig i badrummet : Amir spelar Candy crush på mobilen 01.00: Amir somnar

44 Amir - prioritera :Amir sitter framför datorn 18.00: Middag med föräldern : Amir sitter framför datorn : Amir fixar sig i badrummet : Amir spelar Candy crush på mobilen 01.00: Amir somnar

45 Vad fyller beteendet för funktion? Ställ frågorna: Vad gör personen? När gör hen det? Vad händer efter att hen har gjort så?

46 Kunskap om ADHD är avgörande! Ta med i beräkningen: Koncentrationsförmå ga Impulsivitet Aktivitetsreglering Även: Känsloreglering Exekutiva funktioner Arbetsminne Perception

47 Situation och ADHD Kan ha svårt att: Avsluta en aktivitet Komma igång med en aktivitet Uppfatta tid Hantera förändringar/övergångar Reglera känslor Hantera sysslolöshet

48 Beteende och ADHD Kan ha svårt att: Komma på hur man ska göra i stället Automatisera rutiner Stoppa sig från att göra fel

49 Konsekvenser och ADHD Kan ha svårt att: Motiveras av långsiktiga konsekvenser Komma ihåg konsekvenser från tidigare situationer Dra slutsatser från tidigare situationer

50 Strategier för att förändra: Situation, beteende, konsekvens Kan vi använda strategier för att förändra Situationen? Beteendet? Konsekvensen? Vilken funktion fyller beteendet? Utifrån ADHD-symtom Utifrån konsekvenser på kort sikt Vad funkar för oss i andra situationer?

51 51 Vad kan jag påverka? Därför börjar vi med situationen! Situation Beteende Konsekvens Det finns en funktionsnedsättning att ta hänsyn till!

52 52 Strategi: Ge tydliga uppmaningar Situation Beteende Konsekvens Gå och borsta tänderna Förälder Vad bra att du borstade tänderna!

53 Prova och utvärdera Viktigt att ha en plan! När? Hur länge? Vem gör vad? Hur vet vi om det gått bra eller dåligt? Vad gör vi sedan?

54 Prova och utvärdera Situation: Strategier: Dag Hur gick det? (1-5) När utvärdera:

55 Sidan 55 Tips Socialstyrelsens Kunskapsstöd - Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd Tipsbanken- Portal för pedagogisk personal Stockholms Läns Landstings regionala vårdprogram - ADHD, lindrig utvecklingstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna www1.psykiatristod.se/psykiatristod