MJÖLKKUNSKAP Februari Mjölk och Hälsa ry Post Box Helsingfors Tel Fax

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MJÖLKKUNSKAP Februari 2003. Mjölk och Hälsa ry Post Box 77 00241 Helsingfors Tel 09-27 22 341 Fax 09-27 22 433 www.maitojaterveys."

Transkript

1 Mjölk kunskap 1

2 MJÖLKKUNSKAP Februari 2003 Redaktion Översättning Utgivare Ulla-Marja Urho Olof Karsten Mjölk och Hälsa ry Post Box Helsingfors Tel Fax

3 Innehåll Vad är mjölk? Mjölkprodukterna tillverkas på mejeriet Allmän mjölkbehandling Övrig mjölkbehandling UHT-produkter Övrig värmebehandling Hur påverkar värmebehandlingen mjölken? Mjölken på marknaden Mjölkprodukterna Olika mjölksorter Olika gräddsorter Syrade mjölkprodukter Tillverkning av syrade mjölkprodukter Surmjölk Fil Syrade gräddprodukter Yoghurt Probioter i syrade mjölkprodukter Mjölkdrycker Vassledrycker Mjölkpulver Modersmjölksersättningar Puddingar Glass Mjölkkvark Grynost Ost Hur tillverkar man ost? Bredbara fetter Smör Fettblandningar Vad berättar förpackningen? Konsumtionen av mejeriprodukter i Finland Konsumtionen av fl ytande mjölkprodukter Konsumtionen av glass Konsumtionen av ost Konsumtionen av matfetter Konsumtionen av mjölkprodukter i Europa Den fi nska mjölken är av god kvalitet Den fi nska mjölken innehåller lite bakterier Mjölkens celltal är lågt Medicinrester sällsynta i mjölken Övervakningen av mjölkens kvalitet Mejeriprodukternas tillsatsämnen Mjölken som näring

4 Mjölkens proteiner Mjölkens proteiner har fördelaktig sammansättning Smörgås och mjölk kompletterar varandra Komjölksallergi Mjölkens kolhydrater Laktosintolerans Om mjölk inte lämpar sig kan man äta ost Mjölkens fett Fettintaget i Finland Fettsyrorna mjölkfettets sammansättning är mångsidig och kan påverkas mjölkfett innehåller rikligt med konjugerad linolsyra Kolesterol Mjölkens vitaminer vattenlösliga vitaminer fettlösliga vitaminer Mjölkens mineralämnen Kalcium Osteoporos Mjölk, motion och solljus Osteoporos och riskgrupper Mjölk i kaffet ger både smak och kalcium Mjölkens övriga mineralämnen Mjölkens innehåll av näringsämnen Mjölk i matlagningen Vad händer med mjölken vid matlagningen? Olika mjölksorter och matlagning

5 Till läsaren De nationella näringsrekommendationerna utgör grund då man utarbetar landets närings- och livsmedelspolitik. De baserar sig på respektive lands livsmedelsproduktion och mattraditioner. I Finland är klimatet gynnsamt för vallodling och boskapsskötsel. Följaktligen är mejeriprodukterna baslivsmedel i den fi nländska kosten. Mjölkprodukternas mångsidiga komposition gör dem till centrala källor för många näringsämnen. Det rekommenderas att en fullvuxen människa dagligen intar minst 800 mg kalcium. Detta dagliga intag är svårt att uppnå utan mjölkprodukter. Om man dricker tre glas mjölk eller surmjölk per dag samt äter några skivor ost får man tillräckligt kalcium. D-vitaminintaget motsvarar då över hälften av dagsbehovet. 6 dl mjölkprodukter per dag täcker förutom det rekommenderade kalciumbehovet också över 100 % av det dagliga behovet av B 12 -vitamin, ca. 90 % av B 2 -vitaminbehovet, ca. 70 % av jod- och ca. 30 % av selen- och zink behovet. Utbudet av mjölkprodukter förändras och blir mångsidigare. Forsk ningen inom mejeriteknologi och näringsvetenskap ger kontinuer ligt ny kunskap. I denna broschyr fi nns aktuell information om mjölk, mjölkprodukter samt om konsumtionen av dessa produkter. Vi hoppas att informationen skall vara till nytta i undervisningen samt utgöra en informationskälla för dem som diskuterar eller skriver om mejeriprodukter. Ett varmt tack till mejeriföretagens experter som bidragit med uppgifter och kontrollerat innehållet. Ulla-Marja Urho 5

6 Vad är mjölk? Mjölken är ett sekret, som bildas i däggdjurens mjölkkörtlar och som innehåller all den näring avkomman behöver. Till sammansättningen skiljer sig mjölken från olika däggdjur kraftigt, men den motsvarar respektive djurarts behov. Proteinhalten varierar mellan 1 och 10 procent. Modersmjölken innehåller litet protein, medan t.ex renmjölk har en hög proteinhalt. Den höga proteinhalten i djurens mjölk gör att djuren växer och blir fullvuxna mycket snabbare än människan. Mjölkens näringsinnehåll % Näringsämne Människa Ko Get protein 1,0 3,5 3,5 fett 4,4 4,2 4,3 laktos 6,9 4,9 4,3 mineralämnen 0,2 0,7 0,9 vatten 87,5 86,7 87,0 totalt 100,0 100,0 100,0 Människan har för fl era tusen år sedan lärt sig att utnyttja djurens mjölk som ett näringsrikt livsmedel. I Finland använder vi huvudsakligen komjölk. I andra länder och kulturer är det vanligt att man använder get-, får-, kamel- och hästmjölk. I denna broschyr avses med mjölk alltid komjölk. Mjölkens sammansättning % Vatten 87 Torrsubstans 13 av vilken laktos 5 fett 4 protein 3 mineralämnen 1 Mjölk består av en vatten- och en fettfas. Förutom vatten innehåller vattenfasen laktos eller mjölksocker, protein, vattenlösliga vitaminer samt mineralämnen. Fettfasen innehåller förutom det egentliga fettet även fettlösliga vitaminer, fosfolipider samt steroler såsom kolesterol. Fettfria och magra mejeriprodukter har samtliga vattenlösliga näringsämnen kvar, men de innehåller få eller inga fettlösliga närings ämnen. 6

7 Mejeriet tillverkar mjölkprodukterna Mjölkens sammansättning Fettlöslig del ca. 4 % Vattenlöslig del ca. 96 % TRIGLYSERIDER VATTEN ca. 87 % ÖVRIGA FETTLÖSLIGA ÄMNEN FETTFRI TORRSUBSTANS - mono-och diglyserider - proteiner och andra kväveföreningar - fosfolipider - kolhydrater, laktos - steroler - B- och C-vitamin - A-. D-, E- och K-vitamin - mineralämnen: kalcium, jod, fosfor, - karotenoider natrium, zink, magnesium, selen. Den mjölk som kon ger kallas producentmjölk. Av producentmjölken tillverkar mejeriet förpackade mjölkprodukter av jämn kvalitet som tål transport och distribution till butikerna och ända fram till konsumenterna. Om korna utfodras och växer upp enligt principerna för naturenligt lantbruk kallas mjölken ekomjölk. Allmän mjölkbehandling Mjölken som säljs i butikerna pastöriserasockså Eko-mjölken Mjölkens behandling på mejeriet börjar med att man tar emot "väger in" och kyler mjölken samt undersöker dess sammansättning och kvalitet. Med kylning säkrar man att kvaliteten hålls oförändrad ända tills mjölken vidarebehandlas. Således kyls mjölken som kommer till mejeriet i ett slutet system till grader. De färdiga produkterna som lämnar mejeriet kyls alltid till under + 6 grader. Genom separering avskiljer man mjölkens fett i form av grädde. Vid separeringen erhåller man grädde och fettfri mjölk, också kallad skummjölk. Separatorn som används vid separering är en maskin som utnyttjar centrifugalkraften. Separeringen förändrar inte mjölkens kemiska egenskaper. Standardisering ingår nästan alltid i separeringsbehandlingen. Standardisering innebär att mjölkens fetthalt regleras till önskad nivå, antingen genom att med separering avlägsna fett eller genom tillsats av skummjölk eller grädde i mjölkråvaran. Pastörisering är en mild värmebehandling med vilken man förintar eventuella sjukdomsalstrande bakterier i mjölken. Vid pastörisering upphettas mjölken till minst 72 grader i 15 sekun der. Mjölkens håll barhet förbättras härvid avsevärt emedan pastöriseringen också dödar 7

8 pro dukt förstörande bakterier. Pastöriseringen utförs i ett slutet system, i en s.k. pastör, som är en plattvärmeväxlare. Pastöriseringen påverkar inte märkbart mjölkens näringsvärde eller kemiska sammansättning. Övrig mjölkbehandling Homogeniseringen förändrar inte mjölkens näringsvärde Homogenisering innebär att fettkulorna i mjölken sönderdelas i så små delar att de hålls jämnt homogent fördelade i mjölken och inte stiger upp till ytan i form av ett gräddskikt. Homogeniseringen går till så att man leder ca. 60 gradig mjölk under högt tryck genom en smal spalt varvid fettkulorna sönderdelas i mindre kulor. Homogeniseringen utförs med en homogenisator som består av en högtryckspump och ett homogeniseringshuvud genom vilket mjölken pumpas. Homogeniseringen är en mekanisk process som inte förändrar mjölkens kemiska sammansättning eller näringsvärde. Mjölk som inte homogeniseras får ett gräddskikt på ytan om den får stå en stund. Vid tillverkning av smör, vispgrädde, fi l och ost används ohomogeniserad mjölk. Sambandet mellan mjölkens homogenisering och olika sympton hos människor har diskuterats fl itigt. En grupp konsumenter anser sig kunna dricka ohomogeniserad mjölk och mjölkprodukter tillverkade av denna mjölk utan problem men drabbas av allergi- eller andra symptom om de använder homogeniserad mjölk. I vetenskapligt utförda undersökningar har man inte funnit skillnader i hur personer med mjölkallergi eller laktosintolerans tål ohomogeniserad eller homogeniserad mjölk. Laktoshydrolysering innebär att mjölksockret laktosen spjälks upp i glukos och galaktos med hjälp av laktasenzym. I låg laktosprodukterna är minst 80 % av laktosen hydrolyserat. Laktos kan också avlägsnas ur mjölkprodukterna kromatografi skt. I detta fall spjälker man inte laktos utan man avlägsnar den. Samtidigt minskar mjölkproduktens energiinnehåll i motsvarande grad. Metoden används bl.a. vid tillverkningen av en laktosfri lättmjölksdryck. D-vitaminen är fettlöslig och försvinner med mjölkfettet som avlägsnas från dessa produkter. Vitaminiseringen utförs genom att man doserar en liten mängd i majsolja upplöst D-vitamin i mjölken omedelbart före homogeniseringen. Homogeniseringen ger en jämn inblandning av vitaminlösningen i mjölken. Vitaminiseringen nämns på förpack ningens innehållsdeklaration. En ny förordning gör det möjligt att tillsätta D-vitamin i olika slag av mjölk och fl ytande mjölkprodukter. Den rekommenderade tillsatsmängden är 0,5 mikrogram / 100 g produkt. Förordningen gör det också möjligt att tillsätta D- vitamin i alla bredbara matfetter i en mängd på 10 mikrogram / 100 g produkt. Genom att förpacka produkterna säkrar man att mjölken och mjölkprodukterna bibehåller sin höga kvalitet. För packandet sker med automatiska förpackningsmaskiner i slutna system så att främmande lukt eller smak inte kan komma i mjölken. Det är förbjudet att 8

9 sälja opackade fl ytande mjölkprodukter i lösvikt till minuthandeln eller storkök. Den viktigaste förpackningen för fl ytande mjölkprodukter är i Finland och många andra länder kartong för packningen som på båda sidor är laminerad med polye ten plast. Materialet kan återvinnas och man kan också bränna för packningen. UHT produkter UHT-behandling är en kraftigare värmebehandling än pastörisering. Med UHT- behandling avdödar man producktförstörande mikrober som begränsar mjölkens hållbarhet. Behandlingen består av upphettning till 135 C i minst en sekund. Uppvärmningstiden är så kort att mjölken knappt mister några av sina ursprungliga egenskaper men en viss kokt smak kan uppstå i produkten. Namnet UHT-behandling kommer från de engelska orden Ultra High Temperature. UHT behandling används bl.a. vid tillverkning av modersmjölksersättning och visp- och lättgrädde. UHT produkterna förpackas aseptiskt i lufttäta förpackningar som inte släpper igenom ljus. Då man förpackar på detta vis erhåller man en mjölkprodukt som är helt skyddad mot mikrober och som håller att förvaras i fl era månader vid rumstemperatur. Övrig värmebehandling Vid termisering uppvärms mjölken till C i 15 sekunder och det är således fråga om en mildare värmebehandling än pastörise ring. Termisering används i Finland endast vid behandling av mjölkråvaran för emmentalosttillverkning. Högpastörisering är en något kraftigare behandling än pastörise ring. Mjölken upphettas till C. Vid tillverkning av bl.a. smör högpastöriserar man grädden för att smöret skall få bättre hållbarhet. Sterilisering är en mycket kraftig värmebehandling. Mjölken eller grädden fylls i glasföpackning och värms i autoklav. Med steriliserings behandling erhåller man mjölkkonserver som håller över ett år i rumstemperatur. Steriliseringen gör att mjölken får kokt smak, färgen blir en aning brun och näringsvärdet försämras avsevärt. I Finland tillverkas inte steriliserade mjölkprodukter. Däremot tillverkas steriliserad grädde och chokladdrycker i ett fl ertal Europeiska länder och dessa produkter kan också importeras till Finland. 9

10 Hur påverkar värmebehandlingen mjölken? Mjölk innehåller nästan 30 olika proteiner vilkas värmebeständighet varierar mycket. Beroende på temperatur denaturerar proteinerna vilket inte nödvändigtvis betyder att näringsvärdet skulle försämras. Proteinernas fysikaliska struktur förändras dock men reaktionen är ofta reversibel. Vassleproteinerna värmedenaturerar lättare än kaseinerna. Pastörisering t.ex. förändrar inte kaseinernas egenskaper överhuvudtaget. De kemiska reaktionerna som sker mellan laktos och proteiner vid värmebehandling av mjölk har både mejeriteknologisk och näringsmässig betydelse. Laktos förbättrar vassleproteinernas värmestabilitet och gör dem sålunda mera användbara. Å andra sidan reagerar laktos med vassleproteiner och kasein och ger upphov till sk Maillard-reaktion. Detta kan förändra mjölkproduktens näringsvärde emedan lysin-aminosyra förstörs i reaktionen. Ett fl ertal undersökningar har dock visat att endast ca. 1 2 % av mjölkens lysin förstörs vid pastörisering. Maillard-reaktionen utnyttjas vid framställning av bl.a. toffee och choklad för att man skall få den eftersökta aromen. Största delen av mjölkens vitaminer klarar pastöriseringen opåverkade. Av B-vitaminerna är tiamin, pyridoksin, kobalamin och folsyra samt C-vitamin de mest värmekänsliga och förstörs delvis vid pastöriseringen och speciellt den kraftigare UHT-behandlingen. Förlusterna är under 10 % i pastöriserad mjölk och % i UHTbehandlad mjölk, beroende på uppvärmningsmetod och mjölkens syreinnehåll. Pastörisering försämrar i praktiken inte mjölkens näringsvärde. Då mjölken värms upp minskar andelen lösligt kalcium och fosfor emedan de till en del faller ut tillsammans med vassleproteinerna och fastnar på kaseinmisellerna yta. I pastöriserad mjölk är denna reaktion reversibel och den har ingen näringsfysiologisk betydelse. Värmebehandling förorsakar inte heller förändringar i det totala innehållet av mineralämnen i mjölken. Enligt de fl esta undersökningar kan kroppen ta upp mineralämnena lika bra eller t.o.m. bättre från pastöriserad eller UHT-behandlad mjölk än från helt obehandlad mjölk. 10

11 Mjölken på marknaden (inom parentes fetthalt i procent) Förr i tiden mjölk köptes i lösvikt i egen kanna 1950-talet Yoghurt till affärerna Standardiserad helmjölk ( 4 % ) Skummad mjölk 1960-talet Skummad mjölk i lösvikt Förpackad fettfri mjölk Kontrollmjölk i fl askor (3,8 4,5 %) Standardiserad konsumtionsmjölk ( 4 % ) 1963 Konsumtionsmjölk (3,9 %) i fl aska 1965 Surmjölk, högst 0,7 % Hushållssurmjölk (0,8 1,5 %) Kefi r (2,5 %) Yoghurt ( 2,5 %) 1966 Mjölkprodukterna förpackades i plastpåse liters kartongförpackning Fruktyoghurt Gräddfi l UHT-mjölk ( 3 %) - drogs bort från marknaden Lättmjölk ( 2,5 %) Glasfl askorna togs ur bruk i Helsingfors 1971 Kontrollmjölk och helmjölk bort från marknaden 1972 Lättfi l ( 2,5 %) 1974 UHT-mjölk, fettfri 1977 Lättmjölkens fett 2,9 % Konsumtionsmjölkens fett 3,9 % Samma pris för lättmjölk och konsumtionsmjölk 1979 Kokkelipiimä 1983 Lättmjölkens fett sänktes till 1,9 % Låglaktos lättmjölk 1986 Gammaldags mjölk ( 4,0 4,5 %, ohomogeniserad) 1988 Ettans mjölk ( 1 %) på marknaden Gammaldags mjölken bort från marknaden 1989 Ettans mjölk kompletterades med A- och D-vitamin D-vitaminmängden 0,8 mikrogram / l 1992 Vitaminisering av den fettfria mjölken påbörjades D-vitamin 0,8 mikrogram / l A-vitaminiseringen av Ettans mjölk upphörde 1993 Lätt Eko-mjölk introducerades 1995 Lättmjölkens fetthalt sänktes till 1,5 % Konsumtionsmjölkens fetthalt sänktes till 3,5 % Dubbelstämpling av produkterna infördes; förpackningsdag och bäst före dag Konsumtionsmjölkens namn ändrades till helmjölk (3,5 %) 1998 Kalciumberikad mjölk introducerades (0 %) 2000 Nattmjölk ( 1,5 % ) på marknaden Fettfri Eko-mjölk på marknaden 2001 Laktosfri lättmjölksdryck 2003 I mjölk och surmjölk tillsätts D-vitamin så att halten blir 0,5 µg/dl 11

12 Mjölkprodukterna Mejerierna tillverkar ett brett och mångsidigt sortiment av fl ytande produkter för konsumenternas varierande behov. Man kan köpa dem i portions- eller familjeförpackning, smaksatta eller naturella, med fett, med lite fett eller som helt fettfria. Också syrade produkter tillverkas. De som får magbesvär av laktos har sina egna produkter. Texten på förpackningarna hjälper vid valet. Olika mjölksorter Enligt livsmedelslagen får man inte tillsätta något i mjölken och det enda man får avlägsna helt är fettdelen. Men med myndigheternas tillstånd får mjölk och surmjölk berikas med D-vitamin så att halten blir 0,5 µg/dl. På förpackningen står det att produkten är vitaminiserad. All mjölk utom Eko-mjölken är berikad med D-vitamin. Ekomjölk produceras på gårdar som förbundit sig att använda naturenliga metoder i produktionen. Ekomjölken homogeniseras inte men den pastöriseras såsom alla andra mjölksorter. Ekomjölken innehåller bl.a. mjölksocker och protein precis som annan mjölk. Specialmjölk är t.ex. den laktosfria mjölkdrycken, Gefi lusmjölk och kalciumberikad mjölk. Ur den laktosfria mjölkdrycken har all laktos avlägsnats, i Gefi lusmjölken har man tillsatt Lactobacillus GG bakterier som har en positiv effekt på magens välbefi nnande. I den kalciumberikade mjölken har man tillsatt kalcium så att halten är 50 % högre än i vanlig mjölk. Olika gräddsorter Mjölksorter fett % Fettfri mjölk 0,0 Fettfri Eko-mjölk 0,0 Fettfri, laktosreducerad mjölk 0,0 Kalciumberikad mjölk 0,0 Ettans mjölk 1,0 Gefi lus mjölk 1,0 Lättmjölk 1,5 Lättmjölk UHT 1) 1,5 Laktosfri lättmjölksdryck 1,5 Laktosreducerad lättmjölk 1,5 Ohomogeniserad Eko-mjölk 1,5 Nattmjölk 1,5 Helmjölk 3,5 Obehandlad mjölkråvara ca. 4,5 1) UHT behandlad 12

13 Vispgrädde och kaffegrädde får man av mjölk genom separering. Grädden pastöriseras. UHT-behandlad visp- och lättgrädde brukar man även lätt homogenisera för att det inte under en längre tids lagring skall uppstå ett tjockt gräddskikt eller gräddklumpar i förpackningen. Grädde fett % Laktosreducerad lättgrädde 1) 10 Kaffegrädde 19 Matlagningsgrädde Vispgrädde 2) Laktosreducerad vispgrädde 1) 38 1) UHT behandlad 2) Även laktosreducerad Syrade mjölkprodukter Surmjölksprodukterna varierar mycket till sammansättning, konsistens och smak. Tillverkningen av alla dessa produkter följer dock samma grundprinciper. På basen av tillverkningen är grundtyperna följande: 1) drycker (t.ex. surmjölk) 2) produkter som syras i förpackningen och som man äter med sked (t.ex. fi l, gräddfi l) 3) produkter som syras och blandas i processtank och som man äter med sked (t.ex. yoghurt) 4) koncentrerade produkter (t.ex. quark som enligt lagstftningen räknas till gruppen ost ) Tillverkning av syrade mjölkprodukter Mjölken som används vid tillverkningen av syrade mjölkprodukter genomgår pastörisering vid hög temperatur. Effekten förstärks genom att man använder en längre hålltid, pastöriseringstiden är förlängd till ca. 5 min. Den långa tiden och höga temperaturen påverkar mjölkens proteindel och gör att de syrade mjölkprodukterna får en tjockare konsistens och de avger mindre vatten. I Finland nämner man inte separat på surmjölksförpackningarna att produkten är högpastöriserad, i motsats till vad fallet är beträffande vissa importprodukter. Syrningen sker genom att man till den pastöriserade mjölken tillsätter en renkultur bestående av mjölksyrabakterier och sedan håller mjölken vid lämplig temperatur. Syrningstemperaturen och 13

14 tiden beror framförallt på vilken produkt det är fråga om och vilken syrakultur man använder. Yoghurt kan syras vid + 43 C på ca. tre timmar. Fettfri surmjölk däremot kräver timmar vid + 20 C. Då produkten är tillräckligt syrad blandas den koagulerade mjölken och kyls ner. På så sätt erhåller man den för varje produkt typiska konsistensen. Kylningen av den färdiga produkten fortsätter ännu efter det att produkten blivit förpackad. Syrakulturerna är odlade mjölksyrabakterier. Syrabakterierna härstammar ursprungligen från naturen. Kulturerna framställs i laboratorier där man odlar dem i steriliserad mjölk eller ett mjölk baserat näringssubstrat under noggrann kontroll. Kulturerna trans porteras till mejerierna i form av frysta frystorkade pulver eller frysta för att bakterierna skall bibehålla sin aktivitet. Varje syrad mjölkprodukt kräver sin egen kultur som kan bestå av en eller fl era olika bakteriesorter. Som ett resultat av bakteriernas verksamhet bildas bl.a. aromämnen som ger den typiska smaken för var och en produkt. Efterpastörisering är en specialprocess där surmjölksprodukten värmebehandlas pånytt efter syrningen. Denna behandling förbättrar märkbart produktens hållbarhet men dödar samtidigt de magvänliga mjölksyrabakterierna som använts vid syrningen. I efterpastöriserade surmjölksprodukter tillsätter man stabiliseringsmedel, deras textur tål inte pastöriseringen utan denna tillsats. Efterpastöriserade produkter som förpackas aseptiskt har en hållbarhet på fl era månader. Efterpastörisering är alltså en metod att göra surmjölksprodukten till en halvkonserv men samtidigt förlorar man en del av de nyttiga hälsoegenskaperna som den ursprungliga produkten hade. Efterpastörisering bör inte blandas ihop med pastörisering av mjölkråvaran; all mjölk som används för tillverkning av produkter är pastöriserad men i Finland är endast vissa specialprodukter efterpastöriserade. Om produkten är efterpastöriserad nämner man det alltid i deklarationstexten på förpackningen. Surmjölk Surmjölk tillverkas av pastöriserad och homogeniserad mjölk genom att man tillsätter bakteriekulturer (sk. syrakultur). En del av mjölksockret omvandlas till mjölksyra och aromämnen. Fil Fil tillverkas av pastöriserad men ohomogeniserad mjölk genom syrning direkt i portionsförpackningen. Syrakulturen innehåller s.k. mjölk mögel som ger gräddskiktet, som stiger upp till ytan, ett sammetsaktigt utseende. 14

15 Syrade gräddprodukter Gräddfi l tillverkas genom syrning av pastöriserad och homogeniserad grädde med % fetthalt. Lättgräddfi l innehåller 6 % fett. Smetana tillverkas genom syrning av grädde med 34 eller 42 % fetthalt. Creme fraiche eller fransk grädde tillverkas genom syrning av grädde med fetthalten %. Lätt creme fraiche innehåller % fett. Yoghurt Yoghurt framställs av pastöriserad och homogeniserad mjölk lik som surmjölk men med andra bakteriekulturer. Yoghurtmjölkens torrsubstans höjs genom att man avlägsnar indunstar - en del vatten från mjölken. På så sätt erhåller man en tjockare produkt. Genom att smaksätta med bär- och fruktprodukter kan man variera sortimentet nästan i det oändliga. Bär- och fruktpreparaten blandas vanligen i den färdiga, syrade yoghurten. Yoghurt innehåller 2 3,4 % fett. Fettfri yoghurt innehåller 0,1 och matlagningsyoghurt ca. 6 % fett. Probioter i syrade mjölkprodukter Probioter är levande mikrobpreparat som gynnar hälsan genom att upprätthålla en naturlig mikrobfl ora i tarmsystemet. Probiotiska produkter kan innehålla en eller fl era probiotiska mikrobstammar. I mjölkprodukter använder man vanligen mjölksyrabakterier och bifi dobakterier. Det har blivit vanligare att tillsätta probiotiska bakterier i mjölkprodukter. Mjölksyrabakterierna har kända egenskaper som man vill utnyttja i mjölkprodukter. Noggranna studier av bl.a. vissa acidophilusstammar, Lactobacillus GG, Lactobacillus reuteri eller Lactobacillus casei bakterier visar att dessa fungerar som en naturlig buffert i matsmältningssystemet och motverkar både skadliga bakterier som kan fi nnas i maten men också vissa kemiska substanser som maten kan innehålla. Mjölksyrabakterierna ökar också matsmältningssystemets surhet och balanserar på ett positivt sätt tarmens funktion. Man har i fl era undersökningar konstaterat att Lactobacillus GG bakterien lindrar magbesvär som uppstår bl.a. i samband med antibiotikakurer. Mjölksyrabakterier är inte läkemedel utan de stöder hälsan och hjälper till i tillfriskningsprocessen till sammans med den egentliga vården. 15

16 Mjölkdrycker Mjölkdryckerna görs på mjölk genom tillsats av smakämnen såsom choklad och kaffe. Den laktosfria mjölkdrycken är mjölk från vilken man avlägsnat all laktos. Vassledrycker Vassledryckerna görs på vasslekoncentrat från vilket man avlägsnat salt, mineralämnen och laktos. Man tillsätter fruktkoncentrat, naturliga aromämnen och vatten. För att förbättra dryckernas färg och hållbarhet tillsätts citronsyra, askorbinsyra, pektin och kaliumsorbat. Mjölkpulver Mjölkpulver erhåller man genom att avlägsna vattnet från pastöriserad fettfri mjölk. Genom indunstning under vakuum avlägnas en del av vattnet och den slutliga torkningen sker genom spraytorkning i ett torktorn eller genom valstorkning på ytan av en stor cylinder. Genom instantisering blir det dammande mjölkpulvret granulerat så att det bättre löser sig i vatten och dammar mindre. Laktosfattigt mjölkpulver framställs av mjölk som först har genomgått hydrolysering. Modersmjölksersättningar Flytande modersmjölksersättningar har utvecklats som komplement och föda åt barn under 1 år som inte får tillräckligt med naturlig modersmjölk. I moders mjölksersättngen ingår lättgrädde, fettfri mjölk, demineraliserat vasslepulver (med låg salthalt), laktos, växtolja och vatten. Produkten är berikad med vitaminer och mineralämnen. På detta sätt har man modifi erat komjölkens innehåll av fett, proteiner, laktos och mineralämnen så att egenskaperna påminner om modersmjölk. Modersmjölksersättningen är homogeniserad, UHT-behandlad och aseptiskt förpackad så att den håller sig i obruten förpackning även i rumstemperatur. Puddingar Mjölkpuddingar tillverkas av mjölk genom tillsats av förtjockningsmedel, socker och smakämnen. Efter pastörisering, UHT-behandling och aseptisk förpackning stelnar blandningen till en pudding i bägaren. 16

17 Glass Glass kan göras på mjölk, grädde, smör eller växtfett, socker och olika smakämnen. Råvarorna blandas, blandningen eller mixen homogeniseras, pastöriseras och kyls. Smakämnena tillsätts till mixen som, när det är fråga om typisk fi nländsk glass, vispas till dubbel volym och blir slät och mjuk. Glassen förpackas och härdas eller fryses snabbt ner till -30 C. Glass skall förvaras vid minst -18 C för att dess konsistens skall bevaras oförändrad. Glass håller ca. 2 månader i en vanlig hemfrys. Mjölkkvark Mjölkkvark är samtidigt både en surmjölksprodukt och en ost. Enligt ostförordningen klassas mjölkkvarken som färskost. Den tillverkas av pastöriserad mjölk genom mjölksyrajäsning och separering i en speciell kvarkseparator vilket innebär att man avlägsnar vatten från surmjölken. Då man avlägsnat vattnet erhåller man en tjock massa som innehåller % torrsubstans. Fetthalten i vanlig kvark är under 1 %. Kvarkmassan kan smaksättas med bär, frukt, kryddor o.s.v. Grynost Grynost (i Sverige: keso) tillverkas av skummjölk med hjälp av mjölksyrajäsning och löpetillsats. Den koagulerade mjölken skärs i små tärningar, som uppvärms till C. Tärningarna krymper till fasta ostkorn under det att de avkiljer vassle. Ostkornen sköljs med kallt vatten, saltas lätt (0,8 % salt) och slutligen tillsätts litet grädde. Grynostens fetthalt är 2 %. Grynosten innehåller mindre kalcium (70 mg/100g) än andra ostar (edamost innehåller 860 mg/100 g). Till följd av tillverkningsmetoden avgår en större del av kalciumet med vasslen. I vissa grynosttyper till sätter man kalcium i sådan mängd att man återställer den till mjölkens nivå 120 mg/100 g produkt. Dessa uppgifter ingår i informationen om produktens näringsvärde som fi nns på för packningen. Ost Det tillverkas ungefär 2000 ostsorter i världen. Av dem har ca 400 kommersiell betydelse. I Finland har vi över 50 ostsorter. De flesta ostar har fått sitt namn efter den ort där de ursprungligen tillverkats (Edam, Gouda, Turunmaa, Aura, Gorgonzola). 17

18 Ost tillverkas av ko-, get- eller fårmjölk, i Finland vanligen av komjölk. All ost med undantag för emmentalosten tillverkas i vårt land av pastöriserad mjölk. Mjölken för emmentalost genomgår en värmebehandling, termisering, som är mildare än egentlig pastörisering. Mjölkens fetthalt regleras med hänsyn till den ostsort som skall tillverkas. Ostens fetthalt (g/100 g eller %) anges på förpackningen. Tidigare förekom fetthalten i procent av torrsubstansen i ostens namn, numera uttrycker man fetthalten i % av vikten. Edam innehåller 11 % fett, Edam 40 innehåller 23 % fett. Ostarnas fetthalt fett % Mager < 20 Medelfet Helfet Extrafet >40 Hur man tillverkar ost Vid osttillverkning koaguleras mjölken antingen genom syrning eller genom tillsats av löpe eller båda. Löpet är antingen animalt (härstammar från kalvmage) eller mikrobiologiskt. Valet av löpe beror bl.a. på vilken osttyp det är fråga om. Den koagulerade mjölken skärs i kuber. Under fortsatt behandling värmning och omröring avskiljer kuberna vassle och blir småningom ostkorn. Ostkornen samlas i formar och pressas till ostar. Vasslen, som innehåller mjölksocker och litet protein, tas till vara och förädlas för livsmedelindustrins behov eller torkas till foder. Ostarna saltas genom att de hålls i saltlake från en halv timme till några dygn. Osten är lättsaltad om den innhåller högst 0,7 % salt. På förpackningen står det extra saltad om salthalten överskrider 1,4 %. Under mogningen får ostarna sin typiska smak och konsistens. Mogningstiden och -temperaturen beror på ostsorten. Mognade ostar lagras från några veckor upp till ett år. Hårda ostar får mogna längre, mjuka ostar en kortare tid. Under mogningen sker det förändringar i ostmassan. Proteinerna och fettet spjälks i mindre beståndsdelar. Det mjölksocker, som blivit kvar i osten efter att all vassle avgått, spjälks och förbrukas av mjölksyrabakterierna syrakulturen - som man tillsatt i mjölken. Ostens hål eller pipor uppstår om det under syrningsprocesserna bildas koldioxid. Osten gråter, dvs. det samlas vätska i piporna, om proteinets, kaseinets, förmåga att binda vatten i osten försvagas på grund av mogningen. Färskostarna är färdiga att förpackas och avnjutas efter formningen. De har kort hållbarhet. Smältost framställs av mognade ostar som mals och smälts till en flytande massa med hjälp av vatten, smältsalter (fosfater och/eller citrater) samt värme. Man tillsätter smör och/eller mjölkpulver samt kryddor beroende på smältostsorten. Smältosten förpackas i varmt tillstånd och den stelnar i sin förpackning. 18

19 Bredbara fetter EU:s förordning om bredbara fettprodukter trädde ikraft; början av år Enligt förordningen får det på marknaden fi nnas smör, margarin och fettblandningar (tidigare smör-växtoljeblandningar) med 80, 60 och 40 % fett. Förutom dessa är det möjligt att sälja fettspread och spread på fettblandning med en fetthalt som placerar sig mellan dessa halter. Ett näringsfett får kallas smör om produkten är framställd av mjölk och/eller mjölkprodukt. Endast en produkt som tillverkas direkt av grädde får kallas traditionellt mejerismör. På basen av fetthalt delar man in smörprodukterna i 3 typer; smör, smör 60 och smör 40. Om produktens namn är endast smör är det fråga om en produkt som innehåller minst 80 % fett. Om produkten innehåller mjölkfett i någon annan mängd än de ovannämnda måste produkten kallas spread tillverkad av mjölkfett. Smör Smör innehåller 80% fett, olja 100% Smör tillverkas av grädde med % fetthalt. Grädden pastöriseras, kyls och syras. Vid syrningen omvandlar mjölksyrabakterierna en del av gräddens laktos till mjölksyra. Samtidigt bildas det för smöret typiska smak- och aromämnen. Den syrade grädden kärnas till smör i traditionella kärnor, en sats åt gången, eller i en kontinuerligt arbetande smörtillverkningsmaskin, sk smörkanon. Vid kärningen avskils fettkulorna från vattenfasen genom inverkan av värme och vispning. Som biprodukt vid kärningen erhåller man kärnmjölk. De smörkorn, som uppstår vid kärningen saltas, ältas samman till en jämn massa och förpackas. Det är tillåtet att tillsätta suhetsreglerande medel i smöret. På förpackningen får smöret anges som lättsaltat om salthalten är högst 1,0 % och det måste kallas extra saltat om salthalten är 2 % eller högre. Fettblandningar Fettblandningarna innehåller vegetabila och/eller animala fetter och de kan innehålla % mjölkfett av den totala fettmängden. Fettblandningarna kallades tidigare smör-växtoljeblandningar men enligt den nya förordningen får man inte mera använda detta namn. Om produkten har en fetthalt som avviker från 80, 60 eller 40 måste produkten kallas spread av fettblandning. Smörsorter salt % Osaltat 0 % Lättsaltat < 1 Normalsaltat 1,5 Extrasaltat 2 19

20 Vad berättar mjölkförpackningen? På mejeriprodukternas förpackningar fi nns uppgifter om varan. På varans s. k. försäljningshölje skall enligt bestämmelserna anges: Livsmedlets namn, t. ex. lättmjölk, jordgubbsyoghurt, fettfri surmjölk. Förteckningen över ingredienser berättar vad produkten är framställd av och vilka tillsatsämnen man använt. På en burk med fettfri mjölk står det t. ex.: Ingredienser är pastöriserad skummjölk och D-vitamin. Jordgubbsyoghurtens ingredienser är t.ex. pastöriserad mjölk, sockrad jordgubbsprodukt (innehåller naturidentisk arom och livsmedelsfärg E162) samt syrakultur. Innehållets mängd anger hur mycket förpackningen innehåller av livsmedlet i fråga. En mjölkburk kan t. ex. innehålla 0,5 l, 1 l eller 1,5 l och en yoghurtbägare 200 g. Förpackningsdag och bäst före dag. Vid märkningen av pastöriserade mjölkprodukter och annan färskvara har man allmänt övergått till dubbelstämpling. Man märker således på förpackningarna både den stipulerade minimihållbarhetstiden d.v.s. bäst före datum och desutom förpackningsdatum vilket är en frivillig information. Pastöriserad mjölk håller några dagar efter bäst före datum om mjölken förvaras rätt. Förpackningsdatum ger konsumenten information om produktens verkliga ålder. Mjölkprodukternas försäljningstid pastöriserad mjölk och grädde förpackningsdag dagar *) kalciummjölk, laktosfri mjölkdryck, med högpastörisering förpackningsdag + 12 dagar surmjölk och fi l förpackningsdag dagar yoghurt förpackningsdag dagar efterpastöriserade syrade produkter 1 2 månader UHT produkter 3 månader *) tillverkaren avgör På färskostarna anger datumet bäst före datum. På hållbara mejeriprodukter, såsom smör och ost, anges oftast tillverkningstidpunkten jämte "bäst före"-dagen. Fram till "bäst före"- dagen håller sig produkten i oklanderligt skick, om den förvaras rätt. Produkten får säljas och användas också efter detta datum fastän dess kvalitet kan ha försämrats. Mejerifetterna har en hållbarhet på 3 5 månader från tillverkningen. Alla lätt förskämbara livsmedel bör vara försedda med förvaringsanvisningar. På mjölkburkarna står det: Förvaras skyddad för ljus i en temperatur under +8 0 C. Vid behov bifogas en bruksanvisning. Tillverkarens eller importörens, förpackarens eller försäljarens namn samt tillverkningsort eller ursprungsland framgår av förpackningen. Mjölkens pastörisering eller annan värmebehandling måste nämnas på förpackningen. Av hälsomärket framgår tillverkningslandet och det produce- 20

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Den mångsidiga mjölken

Den mångsidiga mjölken Den mångsidiga mjölken Mild väckning med chokladdryck 2 dl mjölk 2 3 tsk chokladdryckpulver 2 skivor flerkornsrostbröd 1 2 tsk magert fett 2 skivor ost 2 4 skivor broilerpålägg 1 tomat 2 salladsblad 1

Läs mer

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Vad berättar livsmedelsförpackningen? Vad berättar livsmedelsförpackningen? LÄTTLÄST 1 Innehåll Vad berättar förpackningen... 3 Livsmedlets namn...4 Vad är livsmedlet tillverkat av... 5 Datummärkning... 7 Varifrån kommer livsmedlet... 8 Andra

Läs mer

Mängd laktos i olika livsmedel

Mängd laktos i olika livsmedel Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos

Läs mer

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi

Vet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8001 2013-08-20 Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter Helena Lindmark Månsson Inledning Under 2009 genomfördes en undersökning av bland annat

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Varifrån kommer... mjölk? Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling

Varifrån kommer... mjölk? Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Varifrån kommer... mjölk? Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*)

Läs mer

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Vår havredryck är som mjölk. Fast för människor. Hela tanken med kossornas mjölk är ju att den ska drickas av kalvar, inte av oss. Havredryck däremot är fantastisk

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Vad betyder uppgifterna Flingor av ris och fullkornsvete, berikade med vitaminer (B1, B2, B3, B6, folsyra, B12, C) och järn Nettovikt: BÄST FÖRE-DAG Juni 2008 1 2 Kvantitet Produktens

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 9$5)g5+$5-$*6.5,9,720/$.726,172/(5$16. SnHWWRFKVDPPDVWlOOH

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 9$5)g5+$5-$*6.5,9,720/$.726,172/(5$16. SnHWWRFKVDPPDVWlOOH 9$5)g5+$5-$*6.5,9,720/$.726,172/(5$16 -DJKDUHQVRQVRPlU GHWKDGHMDJDOGULJK UWWDODVRP YDUVnNQDSSKlQGLJRFKPDQILFNV ND NXQGHJHPLJHWWEUDVYDU'lUI UYLOOH SnHWWRFKVDPPDVWlOOH ODNWRVLQWROHUDQWLQQDQYLkomXQGHUIXQGPHG

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Vet du vad du äter? Tips till bättre val. - ta en titt på förpackningspåskrifterna

Vet du vad du äter? Tips till bättre val. - ta en titt på förpackningspåskrifterna Tips till bättre val Välj produkter enligt följande kriterier: Mjölk och surmjölk fri Yoghurt, fil och kvark fri låg halt, högst 1 % kolhydrater högst 12 g /100 g Ost låg halt, högst 17 % salt högst 1,2

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Lättyoghurt Solfrukt. Lättyoghurt Jordgubb. Lättyoghurt Björnbär Hallon. Lättyoghurt Päron Citron

Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Lättyoghurt Solfrukt. Lättyoghurt Jordgubb. Lättyoghurt Björnbär Hallon. Lättyoghurt Päron Citron Vårt sortiment av fruktyoghurt passar människor med smak för livets goda, som också är måna om att få i sig något nyttigt. Här bjuds på smakupplevelser av både kända och mera exotiska frukter, ibland i

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Nutri5 Frågor och Svar

Nutri5 Frågor och Svar Nutri5 Frågor och Svar Fråga: Vad innehåller Nutri5? Svar: Nutri5 är en sojabaserad mix med jordgubbssmak som innehåller en unik kombination av högkvalitativt sojaprotein, sojafibrer och sojagroddar. Nutri5

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Innehållsdeklaration för de vanligaste automatprodukterna

Innehållsdeklaration för de vanligaste automatprodukterna Innehållsdeklaration för de vanligaste automatprodukterna Chokladdrycker 2148, Van Houten, Fair Trade Ingredienser: Rättvisemärkt socker (40%), vasslepulver, rättvisemärkt fettreducerat kakaopulver (12%),

Läs mer

Bakeri X 1234567 8 Sädersgränd 5 33333 Säd 040 987 6543 sad@sad.com www.sad.com FI12 3456 7890 1234 5678 Maria Säd Greta Säd, 040 987 6544

Bakeri X 1234567 8 Sädersgränd 5 33333 Säd 040 987 6543 sad@sad.com www.sad.com FI12 3456 7890 1234 5678 Maria Säd Greta Säd, 040 987 6544 PRODUKTKORT Datum då produktkortet ifyllts Information om leverantören Företagets namn FO nummer Gatuadress Postanstalt Telefonnummer e post Nätplats Bankuppgifter Kontaktperson Kontaktperson för försäljning/logistik

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara.

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara. Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara Drycker och kost Statens näringsdelegations rapport 2008 Sammandrag av

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Reaktioner på mjölk. Centrala Barnhälsovården Leg. Dietist Julia Backlund 2008-04-09

Reaktioner på mjölk. Centrala Barnhälsovården Leg. Dietist Julia Backlund 2008-04-09 Reaktioner på mjölk Centrala Barnhälsovården Leg. Dietist Julia Backlund 2008-04-09 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Näringsvärden i svensk hårdost. Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av nya näringsvärden för svem;;k hårdost.

Näringsvärden i svensk hårdost. Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av nya näringsvärden för svem;;k hårdost. Forskning Rapport Branschintern Rapport nr 7026-1 2001-12-04 Näringsvärden i svensk hårdost Beskrivning av tillvägagångssättet vid utarbetandet av nya näringsvärden för svem;;k hårdost. Erik Svensson och

Läs mer

Värt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner

Värt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Värt att veta om allergi Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Allergi hur påverkas du? När vi bjuder på fest frågar vi sällan gästerna om det är något de

Läs mer

Laxrullar fyllda med kessella dill & gräslök:

Laxrullar fyllda med kessella dill & gräslök: Havets tartar med löjrom: glykossirap, enzym, jäst, socker), majonnäs (ÄGGULA, SENAP (senapsfrö, kryddor) syra (mjölksyra, ättika), stabiliseringsmedel (guar, xanthangum) konserveringsmedel (kaliumsorbat,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Vår havredryck är som mjölk. Fast för människor. Hela tanken med kossornas mjölk är ju att den ska drickas av kalvar, inte av oss. däremot är fantastisk för

Läs mer

OBS! Beställ delikatesser av högsta kvalitet! Sveriges mest köpta salami och världens godaste cheddar!

OBS! Beställ delikatesser av högsta kvalitet! Sveriges mest köpta salami och världens godaste cheddar! ÖVER 2 MILJONER NÖJDA KUNDER! Beställ delikatesser av högsta kvalitet! Sveriges mest köpta salami och världens godaste cheddar! OBS! Detta provexemplar får inte användas vid försäljning. Boka DelikatessKungens

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Recept till Nutrison Powder

Recept till Nutrison Powder Recept till Nutrison Powder Nutrison Powder Nutrison Powder är ett komplett och balanserat berikningspulver som kan användas för att höja energi- och näringsinnehållet i maten. Denna receptbroschyr kan

Läs mer

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn HANDLEDNING TILL OH-BILDER - MAT FÖR SPÄDBARN Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket

Läs mer

Anvisning om tillsynen över förordningen om konsumtionsmjölk

Anvisning om tillsynen över förordningen om konsumtionsmjölk Anvisning om tillsynen över förordningen om konsumtionsmjölk Livsmedelsverket 29.3.2004 29.3.2004 INNEHÅLL 1. INTRODUKTION...3 2. FÖRORDNINGEN OM KONSUMTIONSMJÖLK...3 2.1 Mjölkkvaliteter...3 2.2 Ändringar

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Vår havredryck är som mjölk. Fast för människor. Hela tanken med kossornas mjölk är ju att den ska drickas av kalvar, inte av oss. Havredryck däremot är fantastisk

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor-

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- Vårt mål har hela tiden varit att verka för det goda i världen. Initiativet Nourish the Children har gett oss möjligheten att förbättra undernärda och svältande

Läs mer

STIGS OCH BERNARDS KAKOR

STIGS OCH BERNARDS KAKOR STIGS OCH BERNARDS KAKOR MAZARIN Mazarin (margarin [vegetabiliskt fett, vegetabilisk olja, vatten, salt, emulgeringsmedel E471, surhetsreglerande medel E330, arom, färgämne (E160a)], socker, vetemjöl,

Läs mer

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH MiniMax receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta upp och spar resten

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer