HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp mars kl Grupp 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2"

Transkript

1 Bilaga 2 HEMTENTAMEN BIOKEMI, 6 hp 5-2 mars kl Grupp 2

2 . a) Vid punkt (I) föreligger glycin främst i helt protoniserad form eftersom lösningens ph vid denna punkt är lägre än glycins båda pka-värden. Lösningen har redan en hög koncentration av vätejoner (lågt ph) och därför är jämvikten förskjuten åt vänster. + H 3 N-CH 2 -COOH + H 2 O + H 3 N-CH 2 -COO - + H 3 O + b) Glycinet består till hälften av + H 3 N-CH 2 -COOH och till hälften av + H 3 N-CH 2 -COO - vid punkt (II). Denna punkt sammanträffar med karboxylgruppens pka-värde och motsvarar halvtitrerpunkten för karboxylgruppen. Då ph = pka innebär det att lika mycket syra som korresponderande bas finns, [H 2 A]=[HA - ]. c) Karboxylgruppen är en starkare syra en aminogruppen och kommer därför protolyseras först (pk ). Därför kommer aminogruppens pka-värde motsvara glycinets pk 2 -värde, eftersom glycin inte har några sidogrupper som kan agera syra. Denna punkt kommer att vara vid ph 9,6 alltså punkt (IV) vilket är den andra halvtitrerpunkten. d) Vid punkt (II) är ph förändringen vid tillsatts av bas som minst för glycin. Detta framgår av att kurvan runt denna punkt har minst lutning och innebär att varje tillsatts av bas (eller syra) endast ger en liten ph-förändring. Detta visar att buffertkapaciteten är störst vid denna punkt. Även vid punkt (IV) finns en buffertkapacitet men inte lika bra då samma mängd tillsatt bas förändrar ph mer än vid denna punkt än vid punkt (II) (kurvan har en högre lutning). e) Hälften av aminogrupperna är joniserade vid punkt (IV). I denna punkt består glycinet till hälften av H 2 N-CH 2 -COO - och till hälften av + H 3 N-CH 2 -COO -. f) I punkt (III) har alla karboxyler deprotonerats och glycinets laddning är därmed noll eftersom karboxylernas negativa laddning balanserar aminogruppernas positiva laddning (då dessa fortfarande är protonerade). 2. En aminosyrasekvens avläses från vänster till höger med N-terminalen på vänster sida och C-terminalen på höger sida. Peptidbindningen mellan två aminosyror kan inte påverka laddningen då den inte kan joniseras. Därför kommer laddningen bara att bestämmas av N- terminal, C-terminal och de R-grupper som kan joniseras. När en aminosyra ingår i ett protein ändras egentligen pk-värdena för R-grupperna till följd av minskad påverkan från aminogruppen och karboxylgruppen samt till följd interaktioner med andra R-grupper. a) Laddning vid ph 3 Aminosyra Laddning Kommentar Phe + N-terminal, ph < pk 2 (9,3), aminogruppen är protonerad = + laddad Glu 0 ph < pk R (4,25), R-karboxylen är protonerad = oladdad His + ph < pk R (6,00), R-imidazolen är protonerad = + laddad Ser 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Ala 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Asp 0 ph < pk R (3,65), R-karboxylen är protonerad = oladdad

3 Lys + ph < pk R (0,53), R-aminen är protonerad = + laddad His + ph < pk R (6,00), R-imidazolen är protonerad = + laddad Arg 0 (+ & -) ph < pk R (2,48), R-iminen är protonerad = + laddad C-terminal, ph > pk (2,7), karboxylen är deprotonerad = - laddad Nettoladdning = +4 b) Laddning vid ph 6,5 Aminosyra Laddning Kommentar Phe + N-terminal, ph < pk 2 (9,3), aminogruppen är protonerad = + laddad Glu - ph > pk R (4,25), R-karboxylen är deprotonerad = - laddad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Ser 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Ala 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Asp - ph > pk R (3,65), R-karboxylen är deprotonerad = - laddad Lys + ph < pk R (0,53), R-aminen är protonerad = + laddad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Arg 0 (+ & -) ph < pk R (2,48), R-iminen är protonerad = + laddad C-terminal, ph > pk (2,7), karboxylen är deprotonerad = - laddad Nettoladdning = 0 c) Laddning vid ph Aminosyra Laddning Kommentar Phe 0 N-terminal, ph > pk 2 (9,3), aminogruppen är deprotonerad=oladdad Glu - ph > pk R (4,25), R-karboxylen är deprotonerad = - laddad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Ser 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Ala 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Asp - ph > pk R (3,65), R-karboxylen är deprotonerad = oladdad Lys 0 ph > pk R (0,53), R-aminen är deprotonerad = oladdad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Arg 0 (+ & -) ph < pk R (2,48), R-iminen är protonerad = + laddad C-terminal, ph > pk (2,7), karboxylen är deprotonerad = - laddad Nettoladdning = -2

4 3. a) En random coil innebär att aminosyrorna inte följer ett specifikt mönster som beta-strängar och alfa-helixar gör. Prolins speciella struktur gör att den har låg benägenhet för att ingå i en α-helix eller β-sträng. Därför kan de sekvenser som innehåller prolin antas ingå i en turn eller random coil, i detta fall runt aminosyra 7 och 9. b) En β -turn innehåller ofta glycin och prolin, glycin för att den är liten och prolin för att dess R-grupp binder tillbaka till N-terminalen vilket ger den en stadigare struktur. En β -turn skulle kunna förekomma runt aminosyra 6-7 eller 9-2 då både Pro och Gly ingår i dessa sekvenser. Om en potentiell β-turn ingår i en längre random coil kommer den inte att klassificeras som β-turn då endast fyra aminosyror får ingå i en sådan och den måste göra en 80 u-sväng. c) Disulfidbryggorna kan bara förekomma mellan cysteiner och i denna aminosyrasekvens finns dessa enbart vid aminosyra 24 och 3 eftersom. De är de enda aminosyrorna som har en SH grupp som oxideras till en disulfidbrygga. d) Amfipatisk innebär att de har en hydrofil och en hydrofob del. I α-helixar kommer de hydrofoba sidokedjorna att riktas åt en hållet (sett uppifrån) och de hydrofila åt det andra hållet. I aminosyrasekvensen så kommer komplimenterande eller liknande R-grupper att förekomma med ungefär tre aminosyrors mellanrum. I spatialstrukturen hamnar då dessa grupper tillsammans. På detta sätt minimeras interaktionerna mellan närliggande hydrofoba och hydrofila sidokedjor samt motsatta laddningar vilket leder till ökad stabilitet. I β-strängar så arrangerar sig även här de hydrofoba sidokedjorna åt ena sidan av β-strängen och de hydrofila åt den andra sidan. Detta till följd av att primärsekvensen innehåller ungefär var annan hydrofob och var annan hydrofil sidokedja. På detta sätt minimeras de hydrofilahydrofoba interaktionerna och de elektrostatiska repulsionerna mellan närliggande aminosyror. De amfipatiska egenskaperna bidrar sedan till att stabilisera hela proteinets tertiär struktur eftersom de hydrofoba strukturer kommer att interagera med varandra, medan de hydrofila delarna kommer interagera med vatten. e) Polära aminosyror som aspartat, glutamin och lysin kommer troligen att förekomma på utsidan av ett icke membranbundet protein för att de kan bilda vätebindningar med vatten. I ett membranbundet protein kan de förekomma antingen i de delar av proteinet som sticker ut utanför membranet eller som del i insidan av en kanal eller pump inuti själva membranet. Opolära aminosyror som isoleucin och alanin kommer i ett icke membranbundet protein återfinnas i strukturens inre där de tillsammans kan interagera genom hydrofoba interaktioner och dessutom minimera antalet interaktioner med vatten. I ett membranbundet protein kommer dessa aminosyror troligen att befinna sig på utsidan av proteinet där den passerar membranet. f ) Vid mutation av aspargin till lysin så byts en negativt laddad sidokedja ut mot en positivt laddad. Om den negativa laddningen i sidokedjan är viktig för att upprätthålla den spatiala strukturen eller hemoglobinets funktion; med en positiv laddning kan detta underminera proteinets nativa konformation. Detta för att en repulsion kan ske mellan två positiva laddningar där tidigare en negativ laddning bör ha funnits och skapat en attraktion. Vid mutation av glutamat till valin så byts en negativt laddad sidokedja mot en opolär sidokedja. Opolära grupper är hydrofoba och kommer därför att sträva efter att ordna sig med

5 andra opolära grupper i hydrofoba interaktioner. Den ursprungliga sidokedjan är hydrofil och då den byts mot en opolär grupp kan detta påverka veckningen eller hemoglobinets löslighet i vatten. Detta är fallet vid sicklecellanemi då denna mutation leder till en hydrofob fläck på hemoglobinets utsida. De hydrofoba fläckarna på hemoglobinet binder till motsvarande mutation på andra hemoglobin och bildar aggregat. Vid mutation av serin till threonin så byts en polär grupp mot en annan liknande polär grupp. Förutom att threonin tar mer plats så har de liknande egenskaper vilket inte borde medföra lika stora förändringar som de andra mutationerna och bör vara minst trolig att orsaka ett sjukdomstillstånd. f 2 ) Serins uppgift i chymotrypsin är att utföra en nukleofil attack på karbonylen i substratets peptidbindning. Glycin har ingen hydroxyl grupp som kan utföra någon nukleofil attack. Därför kommer en sådan mutation i chymotrypsin medföra att den inte kan klyva peptidbindningar och därmed går dess funktion förlorad. 4. a) I primärstrukturen kan två aminosyror ligga långt ifrån varandra. Då aminosyror interagerar med varandra genom hydrofoba interaktioner, vätebindningar, disulfidbryggor (kovalenta bindningar) och jonbindningar skapas olika sekundärstrukturer. Sekundärstrukturerna kommer sedan att ordna sig i rymden (veckning), antingen spontant eller med hjälp av chaperoner eller chaperoniner, så att den erhåller lägsta möjliga energitillstånd. Det ger upphov till tertiärstrukturen. På grund av veckningen som sker kan aminosyror som är långt ifrån varandra i primärstrukturen hamna nära varandra i den tredimensionella strukturen och till och med interagera med varandra eller tillsammans utföra katalytiska funktioner. b) För att erhålla joniseringsgraden för de olika aminosyrorna så används Henderson- Hasselbalch ekvationen. Genom denna kan man beräkna proportionerna mellan den protonerade och deprotonerade formen. ph [ A ] ( pka ph ) = pka + log kan struktureras om till 0 *[ A ] = [ HA] [ HA ] Istället för pka används sidokedjans pk R -värde. HA betecknar sidokedjans protoniserade form och A - dess deprotoniserad form. Detta gör att joniseringsgraden kan räknas ut genom följande beräkningar: Glutamat, ph 5,2: (5,95,2) 0 *[ A ] = 5*[ A ] = [ HA] 5 Protoniser ad form, HA = 00% = 83,3% Deprotoniserad form, A = 00% = 6,7% 5+ Asparagin, ph 5,2: (4,55,2) 0 *[ A ] = 0,2*[ A ] = [ HA] 0,2 - Protoniser ad form,ha = 00% = 6,7% Deprotoniseradform,A = 00% = 83,3 % 0,2 + 0,2 +

6 c) Vid ph 3 och 7 beräknades joniseringsgraden ut genom samma ekvation: Glutamat, ph 3: (5,93) 0 *[ A ] = 794,3*[ A ] = [ HA] 794,3 - Protoniser ad form,ha= 00% = 99,9% Deprotonis eradform,a = 00% = 0, % 794, ,3 + Asparagin, ph 3: (4,53) 0 *[ A ] = 3,6*[ A ] = [ HA] 3,6 - Protoniser ad form,ha = 00% = 96,9% Deprotoniseradform,A = 3,6 + 3,6 00% = 3,% + Glutamat, ph 7: (5,97) 0 *[ A ] = 0,079*[ A ] = [ HA] 0,079 - Protoniser ad form,ha= 00% = 7,3% Deprotonis eradform,a = 00% = 92,7 % 0,079+ 0,079+ Asparagin, ph 7: (4,57) 0 *[ A ] = 0,003*[ A ] = [ HA] 0,003 - Protoniser ad form,ha = 00% = 0,3% Deprotonis eradform,a = 0,003+ 0,003 00% = 99,7% + d) För att enzymet (lysozym) ska kunna utföra sin katalytiska verkan optimalt kräver den att Glu är protoniserad och Asp är deprotoniserad då dessa utgör enzymets aktiva center. Vid ph 5,2 så förekommer Glu främst i protoniserad form och Asp främst i deprotoniserad form. Om ph skulle höjas kommer en större andel Glu att deprotoniseras vilket försämrar den katalytiska förmågan. Motsvarande, om ph skulle sänkas skulle en större andel Asp bli protoniserad och den katalytiska förmågan avtar. 5. a) De positivt laddade R-grupperna (främst arginin och lysin) finns på utsidan av histonerna vilka binder till de negativa fosfatgrupperna i DNA. Dessa positiva R-grupper ger histoner en hög isoelektrisk punkt, vilket försäkrar att histonerna förblir positivt laddade trots ph fluktationer. b) Proteinerna kommer att denatureras då ägget kokas eftersom energi tillförs till systemet. Detta gör att de svaga bindningarna, främst vätebindningar och hydrofoba interaktioner, bryts. Detta leder i sin tur till upplösning av spatialstrukturen. De denaturerade peptiderna kommer sedan att ordna sig för att öka den termodynamiska stabiliteten. Hydrofoba segment av peptidernas aminosyrasekvenser kommer att söka sig till andra hydrofoba segment inom den egna peptiden eller hos andra peptider (vilka också denaturerats). Även hydrofila grupper kommer ordna sig för att öka antalet vätebindningar. Detta leder till att proteinernas ingående peptidkedjor bildar stora aggregat och ägget kommer att stelna.

7 c) α-keratin är ett fibröst protein till skillnad från enzymer som är globulära. De fibrösa proteinernas funktion är att de skall vara starka och ge struktur och stadga. Generellt är fibrösa proteiner uppbyggda av polypeptider arrangerade som kedjor eller i lager. Ofta utgörs polypeptiderna som ingår i fibrösa proteiner av upprepningar av enskild typ av sekundärsturktur. Detta ger dem en förhållandevis enkel tertiärstruktur. I fallet med α-keratin snurrar sig peptidkedjorna runt varandra och ger upphov till en dimer med repliknande kvartärstruktur. Mellan dessa dimerer skapas sedan kovalenta disulfidbryggor vilket ger långa starkt kovalent bundna fibrer. I globulära proteiner som enzymer finns varierade struktur av α-helixar, β-strängar, turns och β-turns. Detta gör globulära proteiner mindre kompakta och mer flexibla då tertiärstrukturen blir mer oregelbunden och sfärisk. Antalet vätebindningar och hydrofoba interaktioner blir då mycket mindre än om man jämför med ett fibröst protein. Enzymer kan också ha disulfidbryggor som stabiliserar dem, men detta sker inom peptider eller mellan olika subenheter och inte i samma utsträckning mellan kvartärstrukturer som är fallet med α- keratin. d) På vintern sjunker temperaturen i sjöar och vattnet närmar sig fryspunkten. Om fiskarna inte hade haft etanol i blodet skulle deras blod vid låga temperaturer bli mer trögflytande tills det vid temperaturer nära 273,5 K skulle börja frysa. Om blodets vatten fryser kommer vattenmolekylerna att bilda kristallformationer vilket underminerar blodets (och organismens övriga vätskas) funktion som lösningsmedel för biomolekyler. Etanol är vattenlösligt eftersom den, genom sin hydroxylgrupp, kan skapa vätebindningar. Dess kolkedja är däremot oförmögen att binda vidare till andra vattenmolekyler och på så sätt störs vattenmolekylernas kristallbildning (då varje vattenmolekyl inte längre kan vätebinda till fyra andra vattenmolekyler vilket sker vid bildandet av iskristaller) och vattnet förblir flytande, det vill säga, vattnets fryspunkt sänks. 6. a) Då en cell befinner sig i en hypoton lösning, en lägre saltkoncentration än den fysiologiska, kommer det osmotiska trycket på cellen att öka för att utjämna koncentrationsskillnaden av joner eftersom koncentrationen av joner är högre inuti cellen än utanför. Till följd av detta tar cellen in mer vatten genom sina aquaporiner än vad membranet klarar av att hålla inneslutet och kraften från den ökade mängden vatten blir större än membranlipidernas intermolekylära bindningar vilket får cellen att lysera (spricka). + b) När karboanhydras katalyserar CO H 2O H 2CO3 HCO3 + H i kroppen är K m.2 * 0 6 vilket är ett högt K m. Detta är bra eftersom det innebär att reaktion endast kommer att ske vid högre [CO 2 ]. All vävnad har en energiomsättning som är olika hög. Vid högre energiomsättning producerar cellerna mer ATP genom elektrontransportkedjan och då krävs mer syre som slutlig elektronacceptor. En liten mängd ATP samt de elektroner som ger energi i elektrontransportkedjan kommer från nedbrytning av glukos i glykolysen samt pyruvat i citronsyracykeln. I dessa steg bildas CO 2 och ju högre energibehov en cell eller vävnad har desto mer CO 2 kommer att bildas men det kommer även krävas mera syre. Hemoglobin (Hb) som binder syre ligger i sin tur i jämvikt med [H + ] enligt HbO 2 + H + + HHb + O. 2 Denna jämvikt innebär att mer syre kommer att avges till följd av lägre ph (högre [H + ]). CA har även ett högt k cat vilket innebär att när en enzymatisk katalys väl sker ([CO 2 ] är tillräckligt

8 hög) så sker den mycket snabbt och då ökar [H + ] snabbt vilket leder till en snabb ökad frisättning av syre. c) +. CO H 2O H 2CO3 HCO3 + H HbO 2 + H HHb + O2. Då CAs K m är högt innebär det att jämvikt inte kommer gå åt höger förrän [CO 2 ] är hög vilket sker i vävnad med stor energiförbrukning. En stor ökning av [CO 2 ] leder då till ett ökat [H + ] som i sin tur påverkar jämvikt 2 och förskjuter den åt höger vilket gör att syre frisätts. Om K m vore lågt skulle jämvikt ske i all vävnad oavsett hur pass stor energiförbrukningen är vilket skulle leda till ökad [H + ] och i och med det en frisättning av syre. När sedan erytrocyterna når vävnad med ett större behov utav syre (högre energiomsättning) skulle Hb avge än mer syre och potentiellt bli deoxygenerad. Det höga K m värdet för CA innebär således att syre kommer att avges från Hb där det bäst behövs. CA har även ett högt k cat vilket innebär att när en enzymatisk katalys väl sker ([CO 2 ] är tillräckligt hög) så sker den mycket snabbt och då ökar [H + ] snabbt vilket leder till ökad frisättning av syre. Detta är viktigt eftersom vävnad med en hög [CO 2 ] behöver syre snabbt för att det inte ska bli stopp i elektrontransportkedjan. Erytrocyterna uppehåller sig en väldigt kort stund i ett givet ställe i blodomloppet och behöver avge syre snabbt då [CO 2 ] är höga. Hemoglobinets syrebindningsförmåga följer principen om cooperative binding, det vill säga att ju mer syre som redan bundit till Hb, desto lättare är det för efterkommande syremolekyler att binda. Tvärt om så innebär att ett helt deoxygenerat Hb har svårt att binda syre. Eftersom erytrocyterna passerar lungorna väldigt fort vore det förödande om Hb vore helt deoxygenerat eftersom den inte skulle hinna binda syre. d) Kloridjoner är en icke-kompetitiv inhibitor till CA. Kloridjoner binder till en annan del av CA som inte utför katalytisk aktivitet. Vid inbindning av kloridjoner sker en konformationsändring som fortplantar sig genom enzymet och gör det svårare för substratet att binda in vid det aktiva centret. Vid höga CO 2 halter kommer CA att katalysera reaktionen + + CO2 + H 2O H 2CO3 HCO3 + H åt höger. Detta leder till att [H + ] ökar och + + reaktionen HbO 2 + H HHb + O2 förskjuts åt höger. Eftersom hemoglobin inte kan - tillåtas bli helt deoxygenerat så krävs det en reglerande mekanism. Genom att byta HCO 3 joner mot kloridjoner så kan reaktionen HbO 2 + H + + HHb + O inhiberas genom att 2 minska mängden H + som bildas. 7. a) Alla proteiner som utför en uppgift oavsett om de är enzymer eller transportproteiner har en maximal hastighet med vilken en uppgift kan utföras. Ju högre substratkoncentrationen är desto fler enzymer kommer vid ett givet tillfälle att vara bundna till substratet i ett enzymsubstratkomplex. Då substratmängden ökar kommer kurvan att plana ut eftersom att de flesta enzymer redan är bundna till ett substrat och väldigt få fria enzymer. Vid höga substratkoncentrationer närmar man sig enzymets Vmax under rådande förhållande. Vmax är konstant vid en konstant enzymkoncentration. b) Insulin verkar genom att aktivera ett receptorprotein i cellmembranen. Detta ger upphov till en second messenger vilken i sin tur aktiverar intracellulära vesiklar innehållande transportprotein för glukos. Dessa vesiklar fuserar med cellmembranet och på så sätt ökar mängden transportprotein. Eftersom mängden av det aktiva proteinet ökar så ökar också Vmax vilket leder till att kurvan får en brantare lutning initialt. Initialhastigheten ökar då de

9 ökade antalet proteiner kan transportera mer glukos under ett givet tidsintervall än en lägre mängd transportproteiner. Den ändrade lutningen och Vmax gör att Km förblir konstant då ett högre Vmax kompenseras med en större lutning på kurvan initialt och ett lägre Vmax kompenseras genom en mindre lutning på kurvan. c) kcat är en hastighetskonstant för ett visst enzym och ett visst substrat som det enzymet kan katalysera. Det anger hur pass snabbt ett enzym kan utföra en uppgift eller katalys då enzymet är mättat. kcat är lika med den långsammaste delreaktionen i en katalysreaktion, det vill säga den reaktion som begränsar den totala katalysens hastighet. Den säger bara hur pass många reaktioner (katalyser, transporter etc) ett specifikt aktivt protein kan utföra per tidsenhet och ändras därför inte med koncentrationen av vare sig aktivt protein eller substrat. Vmax är inte en konstant då den beror på enzymkoncentrationen, Vmax är den maximala hastighet (m/min ml enzym) som ett enzym kan katalysera en reaktion i. Ändras enzymkoncentrationen kommer även därför den maximala katalyshastigheten förändras alltså Vmax. c 2 ) Den vänstra kurvan kan förändras på olika sätt dels genom att variera enzymkoncentrationen eller en tillsatts av en inhibitor. Om en icke-kompetitiv inhibitor tillsätts kommer Vmax att sänkas då kurvan planar ut tidigare. Kurvans lutning kommer också ändras vilket medför ett ökat värde på Km. Alternativt kan en kompetitiv inhibitor tillsättas vilket inte påverkar Vmax eller Km men ändrar kurvans utseende så att det krävs en högre substratkoncentration för att uppnå Vmax. I princip gör detta det omöjligt att uppnå Vmax. 8. a) Av reaktionen framstår det som att mer ADP produceras och att detta skulle vara del i en positiv feedback-reglering. Egentligen är reaktionen del i en längre serie enzymatiskt katalyserade reaktioner som ger upphov till ATP-produktion (glykolysen + efterföljande citronsyracykel, elektrontransportkedja och ATP-syntas). Även om ATP förbrukas i just denna reaktion ger kedjan i slutändan upphov till en större mängd ATP. För att reaktionen inte ska ske i onödan, dvs då [ATP] redan är hög krävs det att reaktionen bromsas. Detta sker genom att enzymet (fosfofruktokinas-) dels kan binda ATP som substrat (tillsammans med fruktos-6-fosfat) i det aktiva centrat och dels har ett regulatoriskt bindningsställe i en annan del av enzymet där ATP kan binda in som negativ modulator. Det aktiva centrat och det regulatoriska bindningsstället har olika K 0,5 -värden där det regulatoriska bindningsstället i fråga har ett högre K 0,5 -värde och har därmed en lägre affinitet för ATP än det aktiva centrat. På grund av de olika K 0,5 -värdena kommer enzymets aktivitet bromsas först då [ATP] är hög. Då [ATP] är hög binder ATP till ett specifikt regulatoriskt bindningsställe på enzymet vilket ger en konformationsförändring i det aktiva centrat vilket i sin tur leder till att enzymet får en minskad affinitet för ATP som substrat (K 0,5 -värdet för ATP som substrat ökar). En låg [ATP] innebär i praktiken att [ADP] är hög. Då behövs mer ATP produceras och därför är det bra att ADP fungerar som en positiv modulator. ADP binder till ett annat specifikt regulatoriskt bindningsställe på enzymet och ger en konformationsförändring som ökar enzymets affinitet för ATP som substrat. På så sätt kommer reaktionen att effektiviseras och den enzymatiska kedjan kommer att kunna ge upphov till mer ATP. b) Reaktionen har två möjliga vägar att gå. Reaktionen A B och B C regleras inte i detta fall (enligt figuren). Däremot finns det två möjliga vägar för reaktion att fortsätta efteråt antingen C D eller C G. Dessa reaktioner kan regleras av metabolit I. Negativ feedback

10 sker då en senare bildad produkt inhiberar ett tidigare skeende i reaktionsserien. I detta fall har metabolit I en negativ feedback effekt på reaktionen C G. Eftersom G H I så kommer en ökad [I] inhibera bildandet av ytterligare I. Samtidigt har I en stimulerande effekt på reaktionen C D. Detta innebär positiv feedback då en senare produkt stimulerar ett tidigare skeende i reaktionskedjan. Förutom att metabolit I inhiberar bildandet av sig själv så kommer en ökad [I] att stimulera reaktionskedjans alternativa väg så att mer av metabolit F bildas. 9. a) Naturligt fett består av triacylglyceroler som är nästintill helt olösliga i vatten. Då ägg tillsätts innehåller de fosfatidylkolin som fungerar som ett emulgeringsmedel. Fosfatidylkolin är en amfipatisk lipid med två hydrofoba svansar och ett hydrofilt fosfathuvud. Då smör ska blandas med vatten utnyttjas äggets fosfatidylkolin genom att de bildar miceller med den hydrofila gruppen utåt (som skapar vätebindningar med vattnet) och gör micellen vattenlöslig. Inuti micellen skapas hydrofoba interaktioner mellan fosfatidylkolinets svansar och triacylglycerolerna från smöret. Detta gör att fettet löser sig i vattnet. b) Fria fettsyror kan inte bilda membranstrukturer då de har en konform. Det polära huvudet, karboxylsyran, har en större omkrets än dess fettsvans. På grund av denna konform bildar fria fettsyror miceller där de större hydrofila huvudena riktas utåt och skapar vätebindnigar med vatten och de mindre hydrofoba svansarna samlas i micellens inre där de interagerar genom hydrofoba interaktioner. Fosfolipiderna däremot har inte samma konform utan dess polära huvud är bunden till två fettsyror och deras diameter kommer att vara snarlik. Detta gör att de kommer ordna sig i rad och bilda ett dubbellager som gör att det inte kan bilda små miceller utan istället dubbellager i form av större liposomer, med en vattenlöslig in och utsida. Mellan de vattenlösliga regionerna återfinns de opolära svansarna. c) Cellmembran är essentiella för att cellen ska bibehålla homeostas och få en avskild inre miljö. Dessa membraner måste vara tåliga för att cellen inte ska lysera. Membraner får inte vara för fasta eller för flytande utan måste vara dynamiska. Om membranet blir för stelt så kan cellen inte dela sig och transporten över membranet försämras. Om membranet blir för löst kommer bindningarna mellan membranlipiderna inte vara tillräckligt många för att hålla ihop membranet och cellen spricker. Hur fast eller flytande ett membran är beror på den omgivande temperaturen samt membranets komposition. Mättade fettsyror är raka och kan därför packas tätare vilket ökar antalet hydrofoba interaktioner. Omättade fettsyror har dubbelbindningar vilket begränsar fettsyrans rymdstruktur och gör att de inte kan packas lika tätt. Detta gör att de inte kan bilda lika många svaga bindningar. Cellmembran innehåller även kolesterol som stabiliserar membranet genom att öka antalet hydrofoba interaktioner mellan de omättade fettsyrorna. Detta genom att kila in sig i membranet mellan de omättade fettsyrorna och på så sätt öka antalet svaga bindningar. Djur i kallare klimat har en större andel omättade fettsyror i cellmembranen eftersom det sänker andelen hydrofoba interaktioner och alltså hindrar membranet att bli stelt vid låga temperaturer (sänker fryspunkten). Om ett djur i ett kallt klimat flyttar till ett varmt klimat så kommer deras membran att bli mer flytande eftersom djurets cellmembran består till stor del av omättade fettsyror. Detta kommer primärt att motverkas genom att öka halten kolesterol i

11 membranet. Kolesterolet håller ihop de omättade fettsyrorna medan dessa dubbelbindningar bryts genom addition på grund av värmen till mättade fettsyror. 0. a) Natriumkaliumpumpen är energikrävande då den arbetar mot natrium och kalium gradienterna. Detta är en aktiv transport och cellen tillför energi i form av ATP för att transportera tre natriumjoner från en lägre koncentration inuti cellen och till en högre koncentration utanför cellen. Samtidigt transporterar den två kaliumjoner från den lägre koncentrationen utanför cellen till den högre koncentrationen inuti cellen. Eftersom tre positiva laddningar pumpas ut och två positiva laddningar pumpas in skapas både en koncentrationsskillnad och en laddningsskillnad mellan cellens in och utsida. Laddningsskillnaden gör att det skapas en membranpotential. b) En jonofor är en peptid som kan binda till en jon och maskera dess laddning och därefter kommer den att diffundera med jonens gradient. Den har en hydrofob utsida som gör att den kan diffundera fritt över cellmembran och en insida som kan binda en specifik typ av jon. På detta sätt elimineras den kemiska gradienten över ett membran, vilket stör cellens homeostas och leder till att cellen dör. Just valinomycin transporterar kalium från cellen och ut till extracellurära vätskan. Detta kommer att motverka natriumkaliumpumpens verkan och eliminera membranpotentialen. c) HCO 3 - och Cl - joner transporteras genom ett antiportsystem ut och in ur erytrocyten. För varje HCO 3 - som går ut ur cellen genom transportproteinet måste en Cl - gå in i cellen och tvärtom. För att detta ska kunna ske måste båda jonerna finnas på respektive sida om membranet. Transporten sker utan att laddningen ändras då en negativ jon byts mot en annan negativ jon (transporten är elektroneutral). Om det inte finns tillräckligt med kloridjoner kommer inte transporten att ske eftersom båda jonerna måste delta i transporten för att den ska ske. d) Syre behövs som slutgiltig elektronacceptor i andningskedjan. Vid nedbrytning av glukos bildas en liten del ATP men främst så erhålls elektroner bundna till bland annat NADH. Dessa reducerade molekyler kommer sedan att lämna av sina elektroner till proteiner i elektrontransportkedjan. Där går elektronerna genom olika komplex vilket ger upphov till konformationsförändringar i komplexen som gör att vätejoner pumpas från mitokondriens inre membran till utrymmet mellan ytter och innermembranet. Slutligen måste elektronerna tas om hand vilket sker i komplex IV där elektronerna förs över till syre som reduceras till vatten. Utan syre skulle dessa elektroner ge upphov till fria radikaler som skulle förstöra proteiner, lipider och arvsmassa. e) Vätejonsgradienten i mitokondrien som byggts upp med hjälp av energi från elektrontransportkedjan används vanligtvis till att tillverka ATP genom ATP-syntas. I brunt fett finns även proteinet termogenin i mitokondriens innermembran och genom detta protein kan elektrontransportkedjan frikopplas från ATP-syntas och vätejonerna kommer att gå tillbaka till innermembranets insida genom termogenin. Eftersom energi inte kan skapas, försvinna eller förstöras (termodynamikens första lag) så kommer gradientens energi (som då inte driver ATP syntes) istället ge upphov till värmeenergi. f) Även om [glukos] är låg i tarmen så är [Na + ] hög. Den höga [Na + ] transporteras in i epitelcellerna med sin elektrokemiska gradient och genom att koppla detta till transport utav

12 glukos kan cellen samtidigt ta upp glukos genom symport passiv underlättad transport. Denna passiva transport är egentligen en sekundär aktiv transport då Na + samtidigt måste pumpas ut från cellen till blodet för att den elektrokemiska gradienten ska bibehållas. Två Na + och en glukos transporteras från tarmen in i cellen. När glukos väl transporterats in i cellen kan den sedan transporteras vidare ut i blodet genom uniport passiv transport med sin gradient.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin) Ke2 Proteiner Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 26 februari 2014 C Kurs: Ke2, Åre gymnasium VT 2014 Ämne/område: Proteiner Mål: Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012 BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3 Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant. VATTEN Vatten är nödvändigt för liv i den form vi känner det. Vatten har som lösningsmedel alldeles unika egenskaper som det inte delar med andra ämnen som vi brukar kalla lösningsmedel. Vatten har: 1.

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm. 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p).

dess energi ökar (S blir mer instabilt) TS sker tidigare i reaktionen strukturen på TS blir mer lik S (2p). Dugga 1 TFE44 2012 1. Vad innebär the Hammond postulate - om det finns ett instabilt intermediat under reaktionen, kommer transition state att likna strukturen av intermediatet (1p). Vad menas med the

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI

TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI Molekylär Cellbiologi TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI MÅNDAGEN DEN 26 MARS 2001 EFTERNAMN:... FÖRNAMN:... PERSONNUMMER:... POÄNGSUMMA: RESULTAT: Skriv namn och personnummer på ev. lösa blad. Tentamen innehåller

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Skrivning i Människokroppens kemi, 071119

Skrivning i Människokroppens kemi, 071119 Mappnr: 1 1. (3p) I människokroppens vattenlösningar (intracellulärvätskan, extracellulärvätskan) är det viktigt att ph hålles tämligen konstant, nära 7. Varför? Hur fungerar en buffert? Vilka är de viktigaste

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

COO- +H 3 N C H CH 2 NH C NH 2 + NH 2

COO- +H 3 N C H CH 2 NH C NH 2 + NH 2 Sluttentamen Bke2 26:e oktober 2000 09 00-16 00. Max poäng =78p. Gräns för godkänd = 42p (54%). Svara på varje fråga på separat papper! Ange tydligt frågans nummer längst upp på sidan! Glöm inte att ange

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Du fyller endast i namn här. På alla

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.

FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Glattmuskel laboration

Glattmuskel laboration Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, 09 00-15 00. Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). 1. a) Vad är avståndet mellan två kovalent bundna kolatomer? (0.5p)

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer. Ange vilka

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen

Läs mer

bioscience explained Vol 2 No 2

bioscience explained Vol 2 No 2 Anders Hansson Så fungerar proteiner! Kompaktversion Grundläggande lektion Inledning -------------------------------------------- 1 Nerladdning av filer --------------------------------- 2 RasWin-----------------------------------------------

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat?

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat? Kurs: TNK201 Värmens påverkan på livsmedel Vad sker vid upphettning av vår mat? Ingegerd Sjöholm 26 Oktober 2010 Matens olika beståndsdelar Kolhydrater: De flesta kolhydrater får vi genom växtriket. Kolhydrater

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Sammanfattning biokemi

Sammanfattning biokemi Sammanfattning biokemi Grunderna i biokemi Bindningsavstånd kovalent - vätebindning - elektrostatiska interaktioner van der Waals interaktioner 1,54 Å 2,4-3,5 Å 3 Å 3,5-4,5 Å Kväve och syre kan fungera

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 TEORETISKT PROV 2006-03-15 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas

Läs mer