HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp mars kl Grupp 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2"

Transkript

1 Bilaga 2 HEMTENTAMEN BIOKEMI, 6 hp 5-2 mars kl Grupp 2

2 . a) Vid punkt (I) föreligger glycin främst i helt protoniserad form eftersom lösningens ph vid denna punkt är lägre än glycins båda pka-värden. Lösningen har redan en hög koncentration av vätejoner (lågt ph) och därför är jämvikten förskjuten åt vänster. + H 3 N-CH 2 -COOH + H 2 O + H 3 N-CH 2 -COO - + H 3 O + b) Glycinet består till hälften av + H 3 N-CH 2 -COOH och till hälften av + H 3 N-CH 2 -COO - vid punkt (II). Denna punkt sammanträffar med karboxylgruppens pka-värde och motsvarar halvtitrerpunkten för karboxylgruppen. Då ph = pka innebär det att lika mycket syra som korresponderande bas finns, [H 2 A]=[HA - ]. c) Karboxylgruppen är en starkare syra en aminogruppen och kommer därför protolyseras först (pk ). Därför kommer aminogruppens pka-värde motsvara glycinets pk 2 -värde, eftersom glycin inte har några sidogrupper som kan agera syra. Denna punkt kommer att vara vid ph 9,6 alltså punkt (IV) vilket är den andra halvtitrerpunkten. d) Vid punkt (II) är ph förändringen vid tillsatts av bas som minst för glycin. Detta framgår av att kurvan runt denna punkt har minst lutning och innebär att varje tillsatts av bas (eller syra) endast ger en liten ph-förändring. Detta visar att buffertkapaciteten är störst vid denna punkt. Även vid punkt (IV) finns en buffertkapacitet men inte lika bra då samma mängd tillsatt bas förändrar ph mer än vid denna punkt än vid punkt (II) (kurvan har en högre lutning). e) Hälften av aminogrupperna är joniserade vid punkt (IV). I denna punkt består glycinet till hälften av H 2 N-CH 2 -COO - och till hälften av + H 3 N-CH 2 -COO -. f) I punkt (III) har alla karboxyler deprotonerats och glycinets laddning är därmed noll eftersom karboxylernas negativa laddning balanserar aminogruppernas positiva laddning (då dessa fortfarande är protonerade). 2. En aminosyrasekvens avläses från vänster till höger med N-terminalen på vänster sida och C-terminalen på höger sida. Peptidbindningen mellan två aminosyror kan inte påverka laddningen då den inte kan joniseras. Därför kommer laddningen bara att bestämmas av N- terminal, C-terminal och de R-grupper som kan joniseras. När en aminosyra ingår i ett protein ändras egentligen pk-värdena för R-grupperna till följd av minskad påverkan från aminogruppen och karboxylgruppen samt till följd interaktioner med andra R-grupper. a) Laddning vid ph 3 Aminosyra Laddning Kommentar Phe + N-terminal, ph < pk 2 (9,3), aminogruppen är protonerad = + laddad Glu 0 ph < pk R (4,25), R-karboxylen är protonerad = oladdad His + ph < pk R (6,00), R-imidazolen är protonerad = + laddad Ser 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Ala 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Asp 0 ph < pk R (3,65), R-karboxylen är protonerad = oladdad

3 Lys + ph < pk R (0,53), R-aminen är protonerad = + laddad His + ph < pk R (6,00), R-imidazolen är protonerad = + laddad Arg 0 (+ & -) ph < pk R (2,48), R-iminen är protonerad = + laddad C-terminal, ph > pk (2,7), karboxylen är deprotonerad = - laddad Nettoladdning = +4 b) Laddning vid ph 6,5 Aminosyra Laddning Kommentar Phe + N-terminal, ph < pk 2 (9,3), aminogruppen är protonerad = + laddad Glu - ph > pk R (4,25), R-karboxylen är deprotonerad = - laddad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Ser 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Ala 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Asp - ph > pk R (3,65), R-karboxylen är deprotonerad = - laddad Lys + ph < pk R (0,53), R-aminen är protonerad = + laddad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Arg 0 (+ & -) ph < pk R (2,48), R-iminen är protonerad = + laddad C-terminal, ph > pk (2,7), karboxylen är deprotonerad = - laddad Nettoladdning = 0 c) Laddning vid ph Aminosyra Laddning Kommentar Phe 0 N-terminal, ph > pk 2 (9,3), aminogruppen är deprotonerad=oladdad Glu - ph > pk R (4,25), R-karboxylen är deprotonerad = - laddad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Ser 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Ala 0 Saknar R-grupp som kan joniseras = oladdad Asp - ph > pk R (3,65), R-karboxylen är deprotonerad = oladdad Lys 0 ph > pk R (0,53), R-aminen är deprotonerad = oladdad His 0 ph > pk R (6,00), R-imidazolen är deprotonerad = oladdad Arg 0 (+ & -) ph < pk R (2,48), R-iminen är protonerad = + laddad C-terminal, ph > pk (2,7), karboxylen är deprotonerad = - laddad Nettoladdning = -2

4 3. a) En random coil innebär att aminosyrorna inte följer ett specifikt mönster som beta-strängar och alfa-helixar gör. Prolins speciella struktur gör att den har låg benägenhet för att ingå i en α-helix eller β-sträng. Därför kan de sekvenser som innehåller prolin antas ingå i en turn eller random coil, i detta fall runt aminosyra 7 och 9. b) En β -turn innehåller ofta glycin och prolin, glycin för att den är liten och prolin för att dess R-grupp binder tillbaka till N-terminalen vilket ger den en stadigare struktur. En β -turn skulle kunna förekomma runt aminosyra 6-7 eller 9-2 då både Pro och Gly ingår i dessa sekvenser. Om en potentiell β-turn ingår i en längre random coil kommer den inte att klassificeras som β-turn då endast fyra aminosyror får ingå i en sådan och den måste göra en 80 u-sväng. c) Disulfidbryggorna kan bara förekomma mellan cysteiner och i denna aminosyrasekvens finns dessa enbart vid aminosyra 24 och 3 eftersom. De är de enda aminosyrorna som har en SH grupp som oxideras till en disulfidbrygga. d) Amfipatisk innebär att de har en hydrofil och en hydrofob del. I α-helixar kommer de hydrofoba sidokedjorna att riktas åt en hållet (sett uppifrån) och de hydrofila åt det andra hållet. I aminosyrasekvensen så kommer komplimenterande eller liknande R-grupper att förekomma med ungefär tre aminosyrors mellanrum. I spatialstrukturen hamnar då dessa grupper tillsammans. På detta sätt minimeras interaktionerna mellan närliggande hydrofoba och hydrofila sidokedjor samt motsatta laddningar vilket leder till ökad stabilitet. I β-strängar så arrangerar sig även här de hydrofoba sidokedjorna åt ena sidan av β-strängen och de hydrofila åt den andra sidan. Detta till följd av att primärsekvensen innehåller ungefär var annan hydrofob och var annan hydrofil sidokedja. På detta sätt minimeras de hydrofilahydrofoba interaktionerna och de elektrostatiska repulsionerna mellan närliggande aminosyror. De amfipatiska egenskaperna bidrar sedan till att stabilisera hela proteinets tertiär struktur eftersom de hydrofoba strukturer kommer att interagera med varandra, medan de hydrofila delarna kommer interagera med vatten. e) Polära aminosyror som aspartat, glutamin och lysin kommer troligen att förekomma på utsidan av ett icke membranbundet protein för att de kan bilda vätebindningar med vatten. I ett membranbundet protein kan de förekomma antingen i de delar av proteinet som sticker ut utanför membranet eller som del i insidan av en kanal eller pump inuti själva membranet. Opolära aminosyror som isoleucin och alanin kommer i ett icke membranbundet protein återfinnas i strukturens inre där de tillsammans kan interagera genom hydrofoba interaktioner och dessutom minimera antalet interaktioner med vatten. I ett membranbundet protein kommer dessa aminosyror troligen att befinna sig på utsidan av proteinet där den passerar membranet. f ) Vid mutation av aspargin till lysin så byts en negativt laddad sidokedja ut mot en positivt laddad. Om den negativa laddningen i sidokedjan är viktig för att upprätthålla den spatiala strukturen eller hemoglobinets funktion; med en positiv laddning kan detta underminera proteinets nativa konformation. Detta för att en repulsion kan ske mellan två positiva laddningar där tidigare en negativ laddning bör ha funnits och skapat en attraktion. Vid mutation av glutamat till valin så byts en negativt laddad sidokedja mot en opolär sidokedja. Opolära grupper är hydrofoba och kommer därför att sträva efter att ordna sig med

5 andra opolära grupper i hydrofoba interaktioner. Den ursprungliga sidokedjan är hydrofil och då den byts mot en opolär grupp kan detta påverka veckningen eller hemoglobinets löslighet i vatten. Detta är fallet vid sicklecellanemi då denna mutation leder till en hydrofob fläck på hemoglobinets utsida. De hydrofoba fläckarna på hemoglobinet binder till motsvarande mutation på andra hemoglobin och bildar aggregat. Vid mutation av serin till threonin så byts en polär grupp mot en annan liknande polär grupp. Förutom att threonin tar mer plats så har de liknande egenskaper vilket inte borde medföra lika stora förändringar som de andra mutationerna och bör vara minst trolig att orsaka ett sjukdomstillstånd. f 2 ) Serins uppgift i chymotrypsin är att utföra en nukleofil attack på karbonylen i substratets peptidbindning. Glycin har ingen hydroxyl grupp som kan utföra någon nukleofil attack. Därför kommer en sådan mutation i chymotrypsin medföra att den inte kan klyva peptidbindningar och därmed går dess funktion förlorad. 4. a) I primärstrukturen kan två aminosyror ligga långt ifrån varandra. Då aminosyror interagerar med varandra genom hydrofoba interaktioner, vätebindningar, disulfidbryggor (kovalenta bindningar) och jonbindningar skapas olika sekundärstrukturer. Sekundärstrukturerna kommer sedan att ordna sig i rymden (veckning), antingen spontant eller med hjälp av chaperoner eller chaperoniner, så att den erhåller lägsta möjliga energitillstånd. Det ger upphov till tertiärstrukturen. På grund av veckningen som sker kan aminosyror som är långt ifrån varandra i primärstrukturen hamna nära varandra i den tredimensionella strukturen och till och med interagera med varandra eller tillsammans utföra katalytiska funktioner. b) För att erhålla joniseringsgraden för de olika aminosyrorna så används Henderson- Hasselbalch ekvationen. Genom denna kan man beräkna proportionerna mellan den protonerade och deprotonerade formen. ph [ A ] ( pka ph ) = pka + log kan struktureras om till 0 *[ A ] = [ HA] [ HA ] Istället för pka används sidokedjans pk R -värde. HA betecknar sidokedjans protoniserade form och A - dess deprotoniserad form. Detta gör att joniseringsgraden kan räknas ut genom följande beräkningar: Glutamat, ph 5,2: (5,95,2) 0 *[ A ] = 5*[ A ] = [ HA] 5 Protoniser ad form, HA = 00% = 83,3% Deprotoniserad form, A = 00% = 6,7% 5+ Asparagin, ph 5,2: (4,55,2) 0 *[ A ] = 0,2*[ A ] = [ HA] 0,2 - Protoniser ad form,ha = 00% = 6,7% Deprotoniseradform,A = 00% = 83,3 % 0,2 + 0,2 +

6 c) Vid ph 3 och 7 beräknades joniseringsgraden ut genom samma ekvation: Glutamat, ph 3: (5,93) 0 *[ A ] = 794,3*[ A ] = [ HA] 794,3 - Protoniser ad form,ha= 00% = 99,9% Deprotonis eradform,a = 00% = 0, % 794, ,3 + Asparagin, ph 3: (4,53) 0 *[ A ] = 3,6*[ A ] = [ HA] 3,6 - Protoniser ad form,ha = 00% = 96,9% Deprotoniseradform,A = 3,6 + 3,6 00% = 3,% + Glutamat, ph 7: (5,97) 0 *[ A ] = 0,079*[ A ] = [ HA] 0,079 - Protoniser ad form,ha= 00% = 7,3% Deprotonis eradform,a = 00% = 92,7 % 0,079+ 0,079+ Asparagin, ph 7: (4,57) 0 *[ A ] = 0,003*[ A ] = [ HA] 0,003 - Protoniser ad form,ha = 00% = 0,3% Deprotonis eradform,a = 0,003+ 0,003 00% = 99,7% + d) För att enzymet (lysozym) ska kunna utföra sin katalytiska verkan optimalt kräver den att Glu är protoniserad och Asp är deprotoniserad då dessa utgör enzymets aktiva center. Vid ph 5,2 så förekommer Glu främst i protoniserad form och Asp främst i deprotoniserad form. Om ph skulle höjas kommer en större andel Glu att deprotoniseras vilket försämrar den katalytiska förmågan. Motsvarande, om ph skulle sänkas skulle en större andel Asp bli protoniserad och den katalytiska förmågan avtar. 5. a) De positivt laddade R-grupperna (främst arginin och lysin) finns på utsidan av histonerna vilka binder till de negativa fosfatgrupperna i DNA. Dessa positiva R-grupper ger histoner en hög isoelektrisk punkt, vilket försäkrar att histonerna förblir positivt laddade trots ph fluktationer. b) Proteinerna kommer att denatureras då ägget kokas eftersom energi tillförs till systemet. Detta gör att de svaga bindningarna, främst vätebindningar och hydrofoba interaktioner, bryts. Detta leder i sin tur till upplösning av spatialstrukturen. De denaturerade peptiderna kommer sedan att ordna sig för att öka den termodynamiska stabiliteten. Hydrofoba segment av peptidernas aminosyrasekvenser kommer att söka sig till andra hydrofoba segment inom den egna peptiden eller hos andra peptider (vilka också denaturerats). Även hydrofila grupper kommer ordna sig för att öka antalet vätebindningar. Detta leder till att proteinernas ingående peptidkedjor bildar stora aggregat och ägget kommer att stelna.

7 c) α-keratin är ett fibröst protein till skillnad från enzymer som är globulära. De fibrösa proteinernas funktion är att de skall vara starka och ge struktur och stadga. Generellt är fibrösa proteiner uppbyggda av polypeptider arrangerade som kedjor eller i lager. Ofta utgörs polypeptiderna som ingår i fibrösa proteiner av upprepningar av enskild typ av sekundärsturktur. Detta ger dem en förhållandevis enkel tertiärstruktur. I fallet med α-keratin snurrar sig peptidkedjorna runt varandra och ger upphov till en dimer med repliknande kvartärstruktur. Mellan dessa dimerer skapas sedan kovalenta disulfidbryggor vilket ger långa starkt kovalent bundna fibrer. I globulära proteiner som enzymer finns varierade struktur av α-helixar, β-strängar, turns och β-turns. Detta gör globulära proteiner mindre kompakta och mer flexibla då tertiärstrukturen blir mer oregelbunden och sfärisk. Antalet vätebindningar och hydrofoba interaktioner blir då mycket mindre än om man jämför med ett fibröst protein. Enzymer kan också ha disulfidbryggor som stabiliserar dem, men detta sker inom peptider eller mellan olika subenheter och inte i samma utsträckning mellan kvartärstrukturer som är fallet med α- keratin. d) På vintern sjunker temperaturen i sjöar och vattnet närmar sig fryspunkten. Om fiskarna inte hade haft etanol i blodet skulle deras blod vid låga temperaturer bli mer trögflytande tills det vid temperaturer nära 273,5 K skulle börja frysa. Om blodets vatten fryser kommer vattenmolekylerna att bilda kristallformationer vilket underminerar blodets (och organismens övriga vätskas) funktion som lösningsmedel för biomolekyler. Etanol är vattenlösligt eftersom den, genom sin hydroxylgrupp, kan skapa vätebindningar. Dess kolkedja är däremot oförmögen att binda vidare till andra vattenmolekyler och på så sätt störs vattenmolekylernas kristallbildning (då varje vattenmolekyl inte längre kan vätebinda till fyra andra vattenmolekyler vilket sker vid bildandet av iskristaller) och vattnet förblir flytande, det vill säga, vattnets fryspunkt sänks. 6. a) Då en cell befinner sig i en hypoton lösning, en lägre saltkoncentration än den fysiologiska, kommer det osmotiska trycket på cellen att öka för att utjämna koncentrationsskillnaden av joner eftersom koncentrationen av joner är högre inuti cellen än utanför. Till följd av detta tar cellen in mer vatten genom sina aquaporiner än vad membranet klarar av att hålla inneslutet och kraften från den ökade mängden vatten blir större än membranlipidernas intermolekylära bindningar vilket får cellen att lysera (spricka). + b) När karboanhydras katalyserar CO H 2O H 2CO3 HCO3 + H i kroppen är K m.2 * 0 6 vilket är ett högt K m. Detta är bra eftersom det innebär att reaktion endast kommer att ske vid högre [CO 2 ]. All vävnad har en energiomsättning som är olika hög. Vid högre energiomsättning producerar cellerna mer ATP genom elektrontransportkedjan och då krävs mer syre som slutlig elektronacceptor. En liten mängd ATP samt de elektroner som ger energi i elektrontransportkedjan kommer från nedbrytning av glukos i glykolysen samt pyruvat i citronsyracykeln. I dessa steg bildas CO 2 och ju högre energibehov en cell eller vävnad har desto mer CO 2 kommer att bildas men det kommer även krävas mera syre. Hemoglobin (Hb) som binder syre ligger i sin tur i jämvikt med [H + ] enligt HbO 2 + H + + HHb + O. 2 Denna jämvikt innebär att mer syre kommer att avges till följd av lägre ph (högre [H + ]). CA har även ett högt k cat vilket innebär att när en enzymatisk katalys väl sker ([CO 2 ] är tillräckligt

8 hög) så sker den mycket snabbt och då ökar [H + ] snabbt vilket leder till en snabb ökad frisättning av syre. c) +. CO H 2O H 2CO3 HCO3 + H HbO 2 + H HHb + O2. Då CAs K m är högt innebär det att jämvikt inte kommer gå åt höger förrän [CO 2 ] är hög vilket sker i vävnad med stor energiförbrukning. En stor ökning av [CO 2 ] leder då till ett ökat [H + ] som i sin tur påverkar jämvikt 2 och förskjuter den åt höger vilket gör att syre frisätts. Om K m vore lågt skulle jämvikt ske i all vävnad oavsett hur pass stor energiförbrukningen är vilket skulle leda till ökad [H + ] och i och med det en frisättning av syre. När sedan erytrocyterna når vävnad med ett större behov utav syre (högre energiomsättning) skulle Hb avge än mer syre och potentiellt bli deoxygenerad. Det höga K m värdet för CA innebär således att syre kommer att avges från Hb där det bäst behövs. CA har även ett högt k cat vilket innebär att när en enzymatisk katalys väl sker ([CO 2 ] är tillräckligt hög) så sker den mycket snabbt och då ökar [H + ] snabbt vilket leder till ökad frisättning av syre. Detta är viktigt eftersom vävnad med en hög [CO 2 ] behöver syre snabbt för att det inte ska bli stopp i elektrontransportkedjan. Erytrocyterna uppehåller sig en väldigt kort stund i ett givet ställe i blodomloppet och behöver avge syre snabbt då [CO 2 ] är höga. Hemoglobinets syrebindningsförmåga följer principen om cooperative binding, det vill säga att ju mer syre som redan bundit till Hb, desto lättare är det för efterkommande syremolekyler att binda. Tvärt om så innebär att ett helt deoxygenerat Hb har svårt att binda syre. Eftersom erytrocyterna passerar lungorna väldigt fort vore det förödande om Hb vore helt deoxygenerat eftersom den inte skulle hinna binda syre. d) Kloridjoner är en icke-kompetitiv inhibitor till CA. Kloridjoner binder till en annan del av CA som inte utför katalytisk aktivitet. Vid inbindning av kloridjoner sker en konformationsändring som fortplantar sig genom enzymet och gör det svårare för substratet att binda in vid det aktiva centret. Vid höga CO 2 halter kommer CA att katalysera reaktionen + + CO2 + H 2O H 2CO3 HCO3 + H åt höger. Detta leder till att [H + ] ökar och + + reaktionen HbO 2 + H HHb + O2 förskjuts åt höger. Eftersom hemoglobin inte kan - tillåtas bli helt deoxygenerat så krävs det en reglerande mekanism. Genom att byta HCO 3 joner mot kloridjoner så kan reaktionen HbO 2 + H + + HHb + O inhiberas genom att 2 minska mängden H + som bildas. 7. a) Alla proteiner som utför en uppgift oavsett om de är enzymer eller transportproteiner har en maximal hastighet med vilken en uppgift kan utföras. Ju högre substratkoncentrationen är desto fler enzymer kommer vid ett givet tillfälle att vara bundna till substratet i ett enzymsubstratkomplex. Då substratmängden ökar kommer kurvan att plana ut eftersom att de flesta enzymer redan är bundna till ett substrat och väldigt få fria enzymer. Vid höga substratkoncentrationer närmar man sig enzymets Vmax under rådande förhållande. Vmax är konstant vid en konstant enzymkoncentration. b) Insulin verkar genom att aktivera ett receptorprotein i cellmembranen. Detta ger upphov till en second messenger vilken i sin tur aktiverar intracellulära vesiklar innehållande transportprotein för glukos. Dessa vesiklar fuserar med cellmembranet och på så sätt ökar mängden transportprotein. Eftersom mängden av det aktiva proteinet ökar så ökar också Vmax vilket leder till att kurvan får en brantare lutning initialt. Initialhastigheten ökar då de

9 ökade antalet proteiner kan transportera mer glukos under ett givet tidsintervall än en lägre mängd transportproteiner. Den ändrade lutningen och Vmax gör att Km förblir konstant då ett högre Vmax kompenseras med en större lutning på kurvan initialt och ett lägre Vmax kompenseras genom en mindre lutning på kurvan. c) kcat är en hastighetskonstant för ett visst enzym och ett visst substrat som det enzymet kan katalysera. Det anger hur pass snabbt ett enzym kan utföra en uppgift eller katalys då enzymet är mättat. kcat är lika med den långsammaste delreaktionen i en katalysreaktion, det vill säga den reaktion som begränsar den totala katalysens hastighet. Den säger bara hur pass många reaktioner (katalyser, transporter etc) ett specifikt aktivt protein kan utföra per tidsenhet och ändras därför inte med koncentrationen av vare sig aktivt protein eller substrat. Vmax är inte en konstant då den beror på enzymkoncentrationen, Vmax är den maximala hastighet (m/min ml enzym) som ett enzym kan katalysera en reaktion i. Ändras enzymkoncentrationen kommer även därför den maximala katalyshastigheten förändras alltså Vmax. c 2 ) Den vänstra kurvan kan förändras på olika sätt dels genom att variera enzymkoncentrationen eller en tillsatts av en inhibitor. Om en icke-kompetitiv inhibitor tillsätts kommer Vmax att sänkas då kurvan planar ut tidigare. Kurvans lutning kommer också ändras vilket medför ett ökat värde på Km. Alternativt kan en kompetitiv inhibitor tillsättas vilket inte påverkar Vmax eller Km men ändrar kurvans utseende så att det krävs en högre substratkoncentration för att uppnå Vmax. I princip gör detta det omöjligt att uppnå Vmax. 8. a) Av reaktionen framstår det som att mer ADP produceras och att detta skulle vara del i en positiv feedback-reglering. Egentligen är reaktionen del i en längre serie enzymatiskt katalyserade reaktioner som ger upphov till ATP-produktion (glykolysen + efterföljande citronsyracykel, elektrontransportkedja och ATP-syntas). Även om ATP förbrukas i just denna reaktion ger kedjan i slutändan upphov till en större mängd ATP. För att reaktionen inte ska ske i onödan, dvs då [ATP] redan är hög krävs det att reaktionen bromsas. Detta sker genom att enzymet (fosfofruktokinas-) dels kan binda ATP som substrat (tillsammans med fruktos-6-fosfat) i det aktiva centrat och dels har ett regulatoriskt bindningsställe i en annan del av enzymet där ATP kan binda in som negativ modulator. Det aktiva centrat och det regulatoriska bindningsstället har olika K 0,5 -värden där det regulatoriska bindningsstället i fråga har ett högre K 0,5 -värde och har därmed en lägre affinitet för ATP än det aktiva centrat. På grund av de olika K 0,5 -värdena kommer enzymets aktivitet bromsas först då [ATP] är hög. Då [ATP] är hög binder ATP till ett specifikt regulatoriskt bindningsställe på enzymet vilket ger en konformationsförändring i det aktiva centrat vilket i sin tur leder till att enzymet får en minskad affinitet för ATP som substrat (K 0,5 -värdet för ATP som substrat ökar). En låg [ATP] innebär i praktiken att [ADP] är hög. Då behövs mer ATP produceras och därför är det bra att ADP fungerar som en positiv modulator. ADP binder till ett annat specifikt regulatoriskt bindningsställe på enzymet och ger en konformationsförändring som ökar enzymets affinitet för ATP som substrat. På så sätt kommer reaktionen att effektiviseras och den enzymatiska kedjan kommer att kunna ge upphov till mer ATP. b) Reaktionen har två möjliga vägar att gå. Reaktionen A B och B C regleras inte i detta fall (enligt figuren). Däremot finns det två möjliga vägar för reaktion att fortsätta efteråt antingen C D eller C G. Dessa reaktioner kan regleras av metabolit I. Negativ feedback

10 sker då en senare bildad produkt inhiberar ett tidigare skeende i reaktionsserien. I detta fall har metabolit I en negativ feedback effekt på reaktionen C G. Eftersom G H I så kommer en ökad [I] inhibera bildandet av ytterligare I. Samtidigt har I en stimulerande effekt på reaktionen C D. Detta innebär positiv feedback då en senare produkt stimulerar ett tidigare skeende i reaktionskedjan. Förutom att metabolit I inhiberar bildandet av sig själv så kommer en ökad [I] att stimulera reaktionskedjans alternativa väg så att mer av metabolit F bildas. 9. a) Naturligt fett består av triacylglyceroler som är nästintill helt olösliga i vatten. Då ägg tillsätts innehåller de fosfatidylkolin som fungerar som ett emulgeringsmedel. Fosfatidylkolin är en amfipatisk lipid med två hydrofoba svansar och ett hydrofilt fosfathuvud. Då smör ska blandas med vatten utnyttjas äggets fosfatidylkolin genom att de bildar miceller med den hydrofila gruppen utåt (som skapar vätebindningar med vattnet) och gör micellen vattenlöslig. Inuti micellen skapas hydrofoba interaktioner mellan fosfatidylkolinets svansar och triacylglycerolerna från smöret. Detta gör att fettet löser sig i vattnet. b) Fria fettsyror kan inte bilda membranstrukturer då de har en konform. Det polära huvudet, karboxylsyran, har en större omkrets än dess fettsvans. På grund av denna konform bildar fria fettsyror miceller där de större hydrofila huvudena riktas utåt och skapar vätebindnigar med vatten och de mindre hydrofoba svansarna samlas i micellens inre där de interagerar genom hydrofoba interaktioner. Fosfolipiderna däremot har inte samma konform utan dess polära huvud är bunden till två fettsyror och deras diameter kommer att vara snarlik. Detta gör att de kommer ordna sig i rad och bilda ett dubbellager som gör att det inte kan bilda små miceller utan istället dubbellager i form av större liposomer, med en vattenlöslig in och utsida. Mellan de vattenlösliga regionerna återfinns de opolära svansarna. c) Cellmembran är essentiella för att cellen ska bibehålla homeostas och få en avskild inre miljö. Dessa membraner måste vara tåliga för att cellen inte ska lysera. Membraner får inte vara för fasta eller för flytande utan måste vara dynamiska. Om membranet blir för stelt så kan cellen inte dela sig och transporten över membranet försämras. Om membranet blir för löst kommer bindningarna mellan membranlipiderna inte vara tillräckligt många för att hålla ihop membranet och cellen spricker. Hur fast eller flytande ett membran är beror på den omgivande temperaturen samt membranets komposition. Mättade fettsyror är raka och kan därför packas tätare vilket ökar antalet hydrofoba interaktioner. Omättade fettsyror har dubbelbindningar vilket begränsar fettsyrans rymdstruktur och gör att de inte kan packas lika tätt. Detta gör att de inte kan bilda lika många svaga bindningar. Cellmembran innehåller även kolesterol som stabiliserar membranet genom att öka antalet hydrofoba interaktioner mellan de omättade fettsyrorna. Detta genom att kila in sig i membranet mellan de omättade fettsyrorna och på så sätt öka antalet svaga bindningar. Djur i kallare klimat har en större andel omättade fettsyror i cellmembranen eftersom det sänker andelen hydrofoba interaktioner och alltså hindrar membranet att bli stelt vid låga temperaturer (sänker fryspunkten). Om ett djur i ett kallt klimat flyttar till ett varmt klimat så kommer deras membran att bli mer flytande eftersom djurets cellmembran består till stor del av omättade fettsyror. Detta kommer primärt att motverkas genom att öka halten kolesterol i

11 membranet. Kolesterolet håller ihop de omättade fettsyrorna medan dessa dubbelbindningar bryts genom addition på grund av värmen till mättade fettsyror. 0. a) Natriumkaliumpumpen är energikrävande då den arbetar mot natrium och kalium gradienterna. Detta är en aktiv transport och cellen tillför energi i form av ATP för att transportera tre natriumjoner från en lägre koncentration inuti cellen och till en högre koncentration utanför cellen. Samtidigt transporterar den två kaliumjoner från den lägre koncentrationen utanför cellen till den högre koncentrationen inuti cellen. Eftersom tre positiva laddningar pumpas ut och två positiva laddningar pumpas in skapas både en koncentrationsskillnad och en laddningsskillnad mellan cellens in och utsida. Laddningsskillnaden gör att det skapas en membranpotential. b) En jonofor är en peptid som kan binda till en jon och maskera dess laddning och därefter kommer den att diffundera med jonens gradient. Den har en hydrofob utsida som gör att den kan diffundera fritt över cellmembran och en insida som kan binda en specifik typ av jon. På detta sätt elimineras den kemiska gradienten över ett membran, vilket stör cellens homeostas och leder till att cellen dör. Just valinomycin transporterar kalium från cellen och ut till extracellurära vätskan. Detta kommer att motverka natriumkaliumpumpens verkan och eliminera membranpotentialen. c) HCO 3 - och Cl - joner transporteras genom ett antiportsystem ut och in ur erytrocyten. För varje HCO 3 - som går ut ur cellen genom transportproteinet måste en Cl - gå in i cellen och tvärtom. För att detta ska kunna ske måste båda jonerna finnas på respektive sida om membranet. Transporten sker utan att laddningen ändras då en negativ jon byts mot en annan negativ jon (transporten är elektroneutral). Om det inte finns tillräckligt med kloridjoner kommer inte transporten att ske eftersom båda jonerna måste delta i transporten för att den ska ske. d) Syre behövs som slutgiltig elektronacceptor i andningskedjan. Vid nedbrytning av glukos bildas en liten del ATP men främst så erhålls elektroner bundna till bland annat NADH. Dessa reducerade molekyler kommer sedan att lämna av sina elektroner till proteiner i elektrontransportkedjan. Där går elektronerna genom olika komplex vilket ger upphov till konformationsförändringar i komplexen som gör att vätejoner pumpas från mitokondriens inre membran till utrymmet mellan ytter och innermembranet. Slutligen måste elektronerna tas om hand vilket sker i komplex IV där elektronerna förs över till syre som reduceras till vatten. Utan syre skulle dessa elektroner ge upphov till fria radikaler som skulle förstöra proteiner, lipider och arvsmassa. e) Vätejonsgradienten i mitokondrien som byggts upp med hjälp av energi från elektrontransportkedjan används vanligtvis till att tillverka ATP genom ATP-syntas. I brunt fett finns även proteinet termogenin i mitokondriens innermembran och genom detta protein kan elektrontransportkedjan frikopplas från ATP-syntas och vätejonerna kommer att gå tillbaka till innermembranets insida genom termogenin. Eftersom energi inte kan skapas, försvinna eller förstöras (termodynamikens första lag) så kommer gradientens energi (som då inte driver ATP syntes) istället ge upphov till värmeenergi. f) Även om [glukos] är låg i tarmen så är [Na + ] hög. Den höga [Na + ] transporteras in i epitelcellerna med sin elektrokemiska gradient och genom att koppla detta till transport utav

12 glukos kan cellen samtidigt ta upp glukos genom symport passiv underlättad transport. Denna passiva transport är egentligen en sekundär aktiv transport då Na + samtidigt måste pumpas ut från cellen till blodet för att den elektrokemiska gradienten ska bibehållas. Två Na + och en glukos transporteras från tarmen in i cellen. När glukos väl transporterats in i cellen kan den sedan transporteras vidare ut i blodet genom uniport passiv transport med sin gradient.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm. 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

bioscience explained Vol 2 No 2

bioscience explained Vol 2 No 2 Anders Hansson Så fungerar proteiner! Kompaktversion Grundläggande lektion Inledning -------------------------------------------- 1 Nerladdning av filer --------------------------------- 2 RasWin-----------------------------------------------

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Sammanfattning biokemi

Sammanfattning biokemi Sammanfattning biokemi Grunderna i biokemi Bindningsavstånd kovalent - vätebindning - elektrostatiska interaktioner van der Waals interaktioner 1,54 Å 2,4-3,5 Å 3 Å 3,5-4,5 Å Kväve och syre kan fungera

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Enzymologi och proteinsortering

Enzymologi och proteinsortering Enzymologi och proteinsortering Table of Contents Enzymer... 3 Generellt om enzymer... 3 Typer av enzymer... 3 Hur enzym fungerar... 3 Termodynamiska parametrar... 3 Delta G... 3 Aktiveringsenergi... 3

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) Jill Sandberg, 24 år, är frisk och lever sedan flera år i ett fast förhållande. Hon är normalviktig och fick mens första gången när hon var drygt

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Göran Petersson januari 2009 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se ANTIOXIDANTER

Göran Petersson januari 2009 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se ANTIOXIDANTER Göran Petersson januari 2009 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se Enzymer Liponsyra Tokoferoler Flavonoider Glutation Ubikinol Askorbinsyra Karotenoider ANTIXIDANTER

Läs mer

GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER

GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER 2014-04-19 GYMNASIEKEMI FÖR LÄKARSTUDENTER Material Freja Renhammar, Uddevalla Gymnasieskola Mustafa Al-Attar, Linköpings Universitet antonfsvensson mamma doktor Sammanställning, renskrivning och komplettering

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)? Sammanfattning Detta försök visar hur köldblandningar fungerar samt förklarar vad som sker kemiskt. Teori Ren is (snö) smälter när den blir 0 C. Vid smältpunkten

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

RÄTTELSER Övningsuppgifter

RÄTTELSER Övningsuppgifter RÄTTELSER Övningsuppgifter visar var rättelsen finns. 3.12. En behållare på 1,00 dm 3 innehöll från början 0,50 mol ammoniak. är reaktionen 2 3 (g) 2 (g) 3 2 (g) hade gått till jämvikt vid en viss temperatur

Läs mer

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Skrivning i Medicinsk kemi, 060126

Skrivning i Medicinsk kemi, 060126 Mappnr: 1 1. Stärkelse och glykogen är två polysackarider. Var finns dessa? Ange grunddragen i deras strukturer. Ange deras funktioner. Svar: Stärkelse i grönsaker, t ex potatis, ris. Ett viktigt näringsämne

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL METHOD

COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL METHOD Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete, 15 hp COMPARATIVE STUDY OF HYDROLYSIS PERFORMED WITH MODERN MICROWAVE TECHNIQUE AND THE TRADITIONAL

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

Institutionen för Molekylära Biovetenskaper. Projektarbete I Biokemi. Spindeltråd. Spider Silk. Louise Andersson Hans Sörman

Institutionen för Molekylära Biovetenskaper. Projektarbete I Biokemi. Spindeltråd. Spider Silk. Louise Andersson Hans Sörman Institutionen för Molekylära Biovetenskaper Projektarbete I Biokemi Spindeltråd Spider Silk Louise Andersson Hans Sörman Handledare BIOKEMI 10p Stefan Knight 030603 Introduktion Spindlar och spindelnät

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 1

Kinetik. Föreläsning 1 Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist

Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist Zoofysiologi, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 463, 405 30 Göteborg, Sverige Antioxidanter- hälsosamt eller skadligt? Vad är antioxidanter?

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Biologisk enfald enheten i mångfalden Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Naturen har en enorm mångfald av livsformer. I luften, på land och i vattnet Charles Darwin (1809-1882) Darwin studerade

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Lars Johan. Med andra ord ännu en gång tom retorik från din sida - all empirisk evidens tyder på att ditt scenario är på allt sätt orimligt.

Lars Johan. Med andra ord ännu en gång tom retorik från din sida - all empirisk evidens tyder på att ditt scenario är på allt sätt orimligt. Lars Johan För att låna en sliten liknelse från den brittiske astronomen Fred Hoyle sannolikheten att en jumbojet skulle uppkomma genom naturkrafterna representerade av en tornado som sveper fram i ett

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor Människans Resurser HÄLSOKONCEPT för moderna människor Människans uppfattning om hälsoåtgärder De flesta människor har en alltför snäv syn på vad hälsa och olika hälsoåtgärder innebär. De är övertygade

Läs mer