Ekologiska och konventionella ägg

Transkript

1 PM 2004:05 Ekologiska och konventionella ägg Djurmiljö, djurhälsa och miljöpåverkan Bakgrundsinformation till Konsumentverkets broschyr Handla ekologiskt 5 Ekologiska ägg om hönan själv får välja

2 Förord Konsumentverket har av regeringen fått uppdraget att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel. Som ett led i detta arbete har verket tagit fram en serie rapporter/pm och broschyrer om olika ekologiska livsmedel. Syftet med materialet har varit att beskriva olika ekologiska livsmedel med avseende på miljöpåverkan, djurmiljö och djurhälsa samt sammanställa de i dagsläget kända skillnaderna mellan ekologiska och konventionella livsmedel. Promemorian och broschyren om ekologiska ägg är den femte i serien, och har föregåtts av material om ekologisk mjölk, potatis, grönsaker och kött. Broschyrerna distribueras till konsumenter främst via detaljhandeln. Rapporterna/promemoriorna fungerar som bakgrunds- och fördjupningsmaterial till varje broschyr. Både promemorian och broschyren om ekologiska ägg kan liksom tidigare material beställas från Konsumentverkets kundtjänst eller laddas hem från verkets webbsida. Underlaget till Ekologiska och konventionella ägg- miljöpåverkan, djurmiljö och djurhälsa har tagits fram av Jackis Bengtson på Jordbruksverket. Jackis Bengtson är zoolog med etologi som huvudämne och arbetar som handläggare på Jordbruksverkets avels- och djurhållningsenhet. Promemoriorna bygger på litteraturreferenser och telefonintervjuer med sakkunniga. Konsumentverket har kompletterat promemorian, främst när det gäller prisjämförelser i kapitlet om marknaden för ekologiska ägg samt i kapitlet om miljöpåverkan. Texter i tillhörande broschyr har tagits fram av Konsumentverket. Synpunkter på innehållet i broschyr och PM har inhämtats från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Coop, ICA Sverige AB och Svensk Dagligvaruhandel, inom ramen för ett samarbete om mat och miljö. Dessutom har även sakkunniga forskare, liksom KRAV, EKOLOGISKA LANTBRUKARNA och Svenska Ägg lämnat synpunkter på materialet. Konsumentverket är ensamt ansvarig för innehållet i PM och broschyr. Konsumentverkets förhoppning är att promemorian på ett pedagogiskt och sakligt sätt speglar skillnaderna mellan ekologiska och konventionella ägg, främst i frågorna yttre miljöpåverkan, djurens miljö och djurens hälsa. Likaså är vår förhoppning att promemorian kan fungera som ett diskussionsunderlag i dessa frågor. För mer information kontakta Mikaela Nilsson. Konsumentverket den 15 mars 2004 Konsumentverket/KO PM 2004: 2 (63)

3 Innehåll FÖRORD 2 SAMMANFATTNING..6 INLEDNING...8 ÄGG- ETT BRA LIVSMEDEL 9 Skalet Laddat med näring Ingen kyckling i ägget Inga tillsatser eller främmande ämnen Kolesterol är nödvändigt Lika nyttiga och goda Alltid användbart Vet du att PRODUKTIONSDATA...13 Gårdsstorlek Äggproduktion per höna Hur gammal blir värphönan? Vet du att VÄRPHÖNANS LIV FRÅN KYCKLING TILL SLAKT...16 Avelsanläggningar Kläckerier Uppfödningsanläggningar Hos äggproducenten Slakteriet Vet du att DJURMILJÖ 19 Tamhöns har kvar naturliga beteenden Hönans behov och artförutsättningar Inredda burar Frigående höns inomhus Frigående höns utomhus Höns i ekologisk produktion Lite om dagsljus Vet du att DJURHÄLSA...25 Vad gör höns sjuka? Hönsgödseln en potentiell smittkälla Koccidios Inälvsmask Kvalster- ett problem för alla Salmonella Dödlighet och hälsa hos värphöns Få höns medicineras Homeopati Beteshygien Konsumentverket/KO PM 2004: 3 (63)

4 Vet du att UTFODRING AV VÄRPHÖNS.31 Hönsens foderkrav Helfoder Koncentrat och spannmål Fritt foderval Grovfoder Proteinförsörjningen svår för ekologiska höns Vet du att FODERPRODUKTION..34 Ekologisk odling i Sverige Gödsling Bekämpning Spannmålsodling Proteinråvaror Självförsörjning Genmodifierade organismer Vet du att MILJÖPÅVERKAN 39 Nationella miljökvalitetsmål Mindre kemiska bekämpningsmedel Hushållning med naturliga resurser Ändliga resurser och kretslopp Växtnäringsbalansen visar växtnäringsutnyttjande Ingen övergödning Bara naturlig försurning Biologisk mångfald Begränsad klimatpåverkan Energianvändning Potentialen att minska de ekologiska äggens miljöpåverkan Vet du att KONTROLL AV EKOLOGISK ÄGGPRODUKTION...51 Omläggning till ekologisk äggproduktion Kontroll av importerad foderråvara Kontroll av foderstater Kontroll av djurhållning Kontroll på äggpackeriet Överträdelse av KRAV- reglerna Vet du att ÄGGETS VÄG FRÅN HÖNAN TILL KONSUMENTEN..54 Hos äggproducenten På äggpackeriet Märkning av ägg Direktförsäljning Importerade ägg Äggprodukter Färdimat med ägg Vet du att Konsumentverket/KO PM 2004: 4 (63)

5 MARKNADEN FÖR EKOLOGISKA ÄGG.59 Pris och utbud Storhushåll Merkostnader för ekologiska ägg Hur uppfattas ekologiska livsmedel Dålig kunskap om hur hönsen har det Vet du att REFERENSER.62 VILL DU VETA MER?...63 Ekologiska och konventionella ägg Djurmiljö, djurhälsa och miljöpåverkan PM 2004:05 ISBN Konsumentverket 2004 Konsumentverket/KO PM 2004: 5 (63)

6 Sammanfattning Andelen ekologiska ägg ökar och var i oktober 2003 uppe i sex procent av den svenska äggproduktionen. Ekologiska lantbrukarna och Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion anser det inte orimligt att var tionde ägg är ekologiskt år Lika goda och nyttiga. Det är ingen generell skillnad i smak- eller näringssynpunkt mellan ekologiska och konventionella ägg. Ägg innehåller många näringsämnen som människan behöver, bland annat protein och viktiga vitaminer och mineraler. Många små besättningar. Ungefär hälften av de svenska ekologiska värphönsbesättningarna har färre än 1000 höns. Åtta besättningar har höns eller fler. De flesta konventionella äggproducenter som bygger nytt bygger oftast för höns eller fler. Stor skillnad mellan äggproduktionsmetoder. Det finns stora skillnader mellan ekologisk och konventionell äggproduktion. Störst skillnad är det mellan ekologisk äggproduktion och äggproduktion med höns i burar. De ekologiska hönsen är alltid frigående och ska dessutom ha tillgång till en bevuxen rastgård, ett bete, medan konventionella höns i allmänhet hålls inomhus året om. Ekologiska höns ska dessutom alltid ha tillgång till grovfoder som hö eller rotfrukter, som förutom att ge näring, stimulerar hönsens sysselsättning. Större möjlighet till naturligt beteende. Trots domesticering och avel har våra värphöns kvar sina ursprungliga beteenden, även om vissa beteenden förändrats något. I den ekologiska äggproduktionen har hönsen större möjligheter att få utlopp för sina naturliga beteenden än vad konventionella höns har. Till exempel får ekologiska höns vistas ute på ett bete under vegetationsperioden och har alltid tillgång till grovfoder. Hönshälsan likvärdig. Skillnaden i djurhälsa mellan svenska ekologiska och konventionella höns är bristfälligt undersökt. Av de undersökningar som gjorts förefaller de ekologiska hönsen generellt inte vara vare sig sjukare eller friskare än konventionella höns. Tätare salmonellakontroller. Alla värphöns kontrolleras regelbundet för salmonella genom att träckprov skickas för analys. De ekologiska hönsen provtas betydligt oftare än konventionella höns eftersom de vistas ute sommartid. Det gör att risken för att konsumenterna ska smittas av salmonella efter att ha ätit ekologiska ägg är mycket liten. Övervägande ekologiska råvaror. De ekologiska hönsen äter till minst 85 procent ekologiskt foder, som odlas utan kemiska bekämpningsmedel 1 eller handels- 1 Syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel benämns för enkelhetens skull enbart som kemiska bekämpningsmedel i denna rapport. Konsumentverket/KO PM 2004: 6 (63)

7 gödsel 2. Resten av fodret får innehålla konventionella råvaror som är godkända enligt EU-förordningen. Mindre kemiska bekämpningsmedel. Genom att odlingen av det ekologiska hönsfodret inte besprutats med kemiska bekämpningsmedel minskas spridningen av dessa bekämpningsmedel i naturen, både i Sverige och i de länder vi importerar foder ifrån. Ökad biologisk mångfald. Livsvillkoren för djur som insekter och fåglar gynnas av att man i odlingen av ekologiskt foder inte använder kemiska bekämpningsmedel, har en varierad växtföljd och använder stall- och gröngödsling. Utnyttjande av begränsade naturresurser. Det ekologiska fodret odlas utan handelsgödsel och tär därmed mindre på ändliga fosforresurser. Fiskmjöl används däremot i många foder till ekologiska värphöns vilket innebär att ekologisk äggproduktion kan bidra till utfiskningen i haven. Kontrollerade ekologiska ägg. Den ekologiska äggproduktionen kontrolleras av KRAV, som fastställer regler och regelbundet kontrollerar djur, foder, äggpackerier osv. De KRAV-anslutna gårdarna besöks minst två gånger per år. I Sverige är samtliga ekologiska äggproducenter med ekologiska höns anslutna till KRAV. Merkostnad. Det kostar mer att producera ekologiska ägg. Några av anledningarna till detta är högre foderkostnader, lägre produktion, ofta mindre besättningar, att produktionen är mer arbetskrävande och att KRAV-kontrollen kostar. Dessutom medverkar den procentuella momsen till att ge större påslag i kronor för de ekologiska äggen när de redan har ett högre grundpris. Priset på de ekologiska äggen är också högre, i genomsnitt knappt 50 procent. Ingen användning av GMO. Den svenska foderindustrin har på frivillig basis fattat ett gemensamt beslut att inte använda genmodifierade grödor, GMO, som foderråvaror till konventionella höns. I det ekologiska lantbruket är förbud mot användning av GMO inskrivet i regelverket. Det förekommer därför ingen användning av GMO i Sverige idag, varken i den ekologiska eller konventionella äggproduktionen. 2 Handelsgödsel används genomgående i rapporten som benämning för lättlösliga mineralgödsel. Konsumentverket/KO PM 2004: 7 (63)

8 Inledning Idag utgör de ekologiska äggen sex procent av den totala äggproduktionen. Hur skiljer sig då den ekologiska äggproduktionen från den vanliga konventionella? På många frågor är det svårt att ge enkla svar och inte sällan har olika aktörer skilda uppfattningar. En orsak till att en konsument väljer att köpa ekologisk mjölk, ekologiskt kött eller ekologiska ägg är att många anser att de ekologiska djuren har haft det bättre. En kritik som förekommit mot den ekologiska djurhållningen är att denna skulle vara sämre än den konventionella när det gäller djurhälsan. Vem har rätt? Begreppet djurvälfärd har ingen allenarådande definition. Djurhälsa är en viktig komponent eftersom ett sjukt djur har en sämre välfärd än ett friskt djur. Djurens fysiska hälsa är dock inte allt. Djurens förmåga att anpassa sig till och klara av sin omgivning är avgörande för hur djuren mår och därmed för deras välfärd 3. Tyvärr saknas studier som berör de ekologiska hönsens välfärd i jämförelse med konventionella höns. Den här promemorian strävar efter att redovisa skillnaderna i djurhantering, djurmiljö och djurhälsa, faktorer som alla påverkar djurvälfärden. Andra skäl till varför en konsument väljer ekologiska produkter är att dessa ur många aspekter anses vara bättre ur miljösynpunkt. Det är inte alltid lätt att värdera miljöaspekten på ett objektivt sätt. Det ekologiska fodret odlas utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, samtidigt som risken finns för läckage av växtnäringsämnen vid användningen av stallgödsel både i den ekologiska och konventionella odlingen. Eftersom det saknas livscykelanalys för ägg går det inte entydigt att säga vilken den sammanlagda miljönyttan eller miljöbelastningen blir om konsumenterna väljer ekologiska ägg i stället för konventionella. En del konsumenter anser att ekologisk mat är nyttigare än konventionell mat, men det finns inga vetenskapliga belägg för att de ekologiska äggen skulle vara nyttigare än konventionella ägg. Det har också funnits farhågor att ekologiska ägg skulle innebära en ökad risk för konsumenter att drabbas av salmonella och andra smittsjukdomar, eftersom de ekologiska värphönsen delvis får vara utomhus. Än har inga ekologiska värphöns befunnits vara smittade med salmonella och de ekologiska besättningarna provtas för salmonella betydligt oftare än de konventionella. 3 Lund Vonne, 2002: Ethics and animal welfare in organic animal husbandry. Veterinaria 137. Doktorsavhandling framlagd vid Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara. Konsumentverket/KO PM 2004: 8 (63)

9 Ägg- ett bra livsmedel Ägg är ett prisvärt livsmedel som innehåller nästan alla näringsämnen som människan behöver. Ägg är lätta att få tag på och de kan tillagas på många olika sätt både till fest och till vardag. Ekologiska och konventionella ägg är likvärdiga ur närings- och smaksynpunkt. I Sverige äter vi i genomsnitt 10,5 kg 4 ägg per person och år. Konsumtionen har legat på ungefär samma nivå sedan Konsumtionen avser direktkonsumtion, vilket omfattar mängden ägg till hushåll och storkök samt äggproducenternas hemmaförbrukning. Eftersom ägg även ingår i andra produkter, såsom pasta och bakverk, äter varje person mer ägg än redovisad direktkonsumtion i tabell 1. Det finns ingen separat sammanställning över konsumtionen av ekologiska ägg. Även om andra fåglars ägg kan vara användbara inom matlagningen omfattar detta PM bara hönsägg. Tabell 1. Tabellens översta rad visar ungefärlig direktkonsumtion uttryckt i kg ägg/person och år. Ägg som ingår i sammansatta produkter som pasta och bakverk är inte redovisade, inte heller svinn. Jordbruksverket påpekar att underlaget till dessa siffror är något bristfälliga. Källa Jordbruksverket. Tabellens undre rad visar totalkonsumtion i kg per capita och år. Källa EUkommissionen, uppgiften hämtad ur Marknadsöversikt Animalier 2002:13 av Jordbruksverket År Direktkonsumtion 10,7 11,0 10,8 10,4 9,9 (prel) Uppgift saknas Kg ägg/person Totalkonsumtion Kg ägg/person 12,21 12,25 11,94 11,92 11,79 11,35 Skalet Ägg har olika färg på skalet, beroende på vilken ras eller hybrid som har värpt ägget 6. I Sverige har vi mest vita värphönor som värper ägg med vita skal, men det förekommer även värphybrider som ger ägg med bruna eller ljusbruna skal. Det finns hönsraser som värper ägg med gröna, blå eller spräckliga skal, men dessa raser hålls inte för äggproduktion utan för sällskap eller som hobby. Äggskalets färg säger ingenting om kvaliteten, näringsinnehållet eller om hönan har suttit i bur, gått fritt eller levt på en ekologisk gård. Skalet består huvudsakligen av kalk. Hönan avsätter lika mycket kalk till ett litet som till ett stort ägg. Ett stort ägg har således tunt skal, medan ett litet ägg har tjockt skal. Ägget är en levande produkt med ett poröst skal genom vilket gaser kan passera ut eller in. Detta är nödvändigt för att det ska kunna bli en kyckling om ett befruktat ägg ruvas. Vid ägghantering bör man tänka på att skalet kan släppa igenom både starkt luktande ämnen och skadliga mikroorganismer som man kan bli sjuk av. Utanpå skalet finns en hinna som kallas för kutikula. Kutikulan gör att vattnet i ägget inte avdunstar för snabbt. Om kutikulan skadas försämras äggets hållbarhet 7. 4 Värdet uträknat som ett genomsnitt av direktkonsumtionen i tabell 1. 5 SCB och Jordbruksverket, 2003: Jordbruksstatistisk årsbok 6 Grandin Anette, Hönsraser. ICA bokförlag Västerås 7 Odelros. Åsa och Charpentier Lena. 1997: Äggproduktion i ekologiskt lantbruk. Jordbruksinformation Jordbruksverket, Jönköping. Konsumentverket/KO PM 2004: 9 (63)

10 Laddat med näring Det finns ingen generell skillnad ur näringssynpunkt mellan ekologiska och konventionella ägg. Ägg är i sig ett mycket näringsrikt livsmedel. Det är inte så svårt att förstå om man tänker på allt som ett befruktat ägg måste innehålla för att det ska kunna bli en kyckling. Först och främst innehåller ägg fullvärdigt protein, men även fetter, vitaminer och mineraler. Ägg innehåller rikligt med A och D- vitamin och ett flertal B- vitaminer. Vitamin A är nödvändig bland annat för synen, vitamin D reglerar kalkbalansen och de olika B-vitaminerna är nödvändiga för cellernas ämnesomsättning. Vitamin C är den enda kända vitamin som saknas. Några mineraler som finns i ägg är järn, kalcium, fosfor och selen. Järn är nödvändigt för kroppens transport av syre. Ägg ger genom sitt fett- och proteininnehåll energi. Ett ägg väger i genomsnitt 50 gram och ger i genomsnitt energi motsvarande 310 kj eller cirka 75 kcal 8. Tabell 2: Näringsvärde i ägg per 100 g ätlig del. Näringsrekommendationerna för vitaminer och mineraler avser kvinnor mellan 31 och 60 år. (Livsmedelsverket, livsmedelsdatabas version 02,2) Ämne Näringsvärde Protein, g 12,6 - Fett, g 10,1 - Kolhydrat, g Kalcium, mg Rek dagligt intag Ämne Retinol (Avitamin), µg ß-karoten (A-vitamin), µg 1,4 - Vitamin D, µg Vitamin E, mg Fosfor, mg Vitamin B12, µg Natrium, Biotin (B), mg µg Kalium, Folat (B), mg µg Järn, mg 1,9 15 Vitamin K, µg Selen, µg Näringsvärde ,4 5 1,8 8 1, Rek dagligt intag Rek saknas, 1 µg retinol motsvarar 6 µg betakaroten Rek saknas Rek saknas Vitan består till 10 procent av proteiner och resten utgörs av vatten. Vitan är tjockare i den del som omsluter gulan och tunnare mot skalet. Betänk att proteiner tidigare kallades äggviteämnen! 8 Pearson, Monika, Livsmedelsverket, Personlig kommunikation. Konsumentverket/KO PM 2004: 10 (63)

11 Gulan är mest näringsrik. Gulans färg påverkas av vad hönsen har utfodrats med. Höns som äter mycket grönfoder, som de ekologiskt hållna hönsen gör under sommaren, har ofta en mörkt gul färg på gulan. Det går också att via tillsatser i hönsfodret få gulan gulare. En sådan naturlig tillsats kan vara algmjöl som innehåller astaxanthin, en så kallad antioxidant 9. Ingen kyckling i ägget Det behövs inga tuppar för att hönsen ska värpa. En del värphöns lever ändå i flockar med tuppar. En del ägg som saluförs i butiken kan därmed vara befruktade. Trots det är det ingen risk att konsumenterna får små kycklingar i äggen, eftersom äggen måste ruvas för att ett embryo ska kunna växa till. Ibland kan det finnas lite blod i ägget. Det härrör från en bristning i äggledaren och är inte början till en kyckling. Inga tillsatser eller främmande ämnen Det tillsätts inga näringsämnen i äggen, förutom det som kommer från hönan själv. Det finns idag ägg på marknaden som är märkta med att de innehåller Omega-3. Dessa värphöns har fått ett foder med naturliga källor till fettsyran. Än så länge är det bara konventionella ägg som märkts för Omega-3. Det är inte tillåtet att utfodra svenska värphöns med hormoner eller antibiotika i förebyggande syfte. Ibland upptäcker Livsmedelsverket spår av ett antibiotikum som heter narasin i ägg. Narasin får bara användas till slaktkycklingar och inte till värphöns befanns halterna av narasin i ägg vara mycket låga och innebar ingen hälsorisk. Orsaken till att narasin hamnat i äggen var att rester av foder till slaktkycklingar hamnat i värphönsfodret vid hanteringen på fabrikerna. Under år 2000 fann Livsmedelsverket en tydlig neråtgående trend både vad gäller förekomst och halter av narasin i ägg. Livsmedelsverket fann då inga spår av övriga förbjudna ämnen i sina analyserade prover. 10 Under senhösten 2003 förekom det ett fåtal fall av narasin i ägg. Det kan kännas tryggt att veta att man måste äta mer än 6000 ägg om dagen varje dag i resten av sitt liv, för att det ska innebära någon hälsorisk, utifrån Livsmedelsverkets accepterade mängder narasin. Kolesterol är nödvändigt Ägg har beskyllts för att orsaka ohälsosamma kolesterolvärden i blodet hos den som äter mycket ägg. Hos friska personer är det dock mer nyttigt än skadligt att äta ägg, förutsatt att konsumtionen inte är onormalt hög. 11 Kolesterol är fetter som dels tillverkas i levern och dels tillförs kroppen via maten. Kolesterol behövs för att kroppen ska kunna bilda gallsalter och olika steroidhormoner 12 (t.ex. könshormoner och kortison 13 ). Hos en frisk person som äter livsmedel som innehåller kolesterol hämmas den egna kolesteroltillverkningen så att 9 Antioxidanterna försvarar kroppen mot så kallade fria radikaler som bryter ner det skyddande höljet runt kroppens celler. Astaxanthin tillförs kroppen genom maten vi äter Vetenskapens Värld Människan. Fogtdals förlag. Malmö sid Schmidt-Nielsen, Knut. 1990:Animal physiology Adaption and Environment Fjärde upplagan sid 491. Cambridge university press. Cambridge. Konsumentverket/KO PM 2004: 11 (63)

12 man inte får för höga kolesterolvärden. Hos den som är överviktig eller har olämpliga matvanor kan dock denna reglering störas med höga kolesterolvärden som följd 14. Personer som har höga kolesterolvärden i sitt blod löper en ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt 15. Lika nyttiga och goda I en brittisk undersökning 16 tillfrågades äggköpande kunder varför de valde ekologiska ägg. Argumenten som fördes fram var att ekologiska ägg var mer hälsosamma än andra ägg, köparen ville undvika kemikalier och genetiskt modifierade organismer, att hönsen hölls humant och att de ekologiska äggen smakade bättre än andra ägg. De motsvarande få och små svenska kundundersökningar som gjorts ger inte entydiga svar på varför kunderna köper ekologiska ägg. Det har varit svårt att finna vetenskapliga studier som visar på några skillnader i näringsvärde eller ur smaksynpunkt mellan ekologiska och konventionella ägg. Det har förekommit klagomål på fisklukt 17 när ekologiska ägg tillagas och många fiskallergiker vågar inte köpa ägg från höns som har ätit foder med fiskmjöl. De ekologiska hönsen får en liten del fiskmjöl i fodret för att fiskmjölet innehåller värdefulla aminosyror. Det finns också vegetabiliska, ekologiskt godkända foder att tillgå. När Ekocentrum 1998 frågade 18 KRAV-godkända restauranger och storkök om kvaliteten på de ekologiska äggen var 92 procent av restaurangerna av den uppfattningen att kvaliteten var god och 8 procent att kvaliteten var ojämn. 98 procent av de KRAV-godkända livsmedelsbutikerna i Stockholm, 100 procent av butikerna i Skåne och 84 procent av butikerna i Göteborg var också av den åsikten att kvaliteten var god. Någon motsvarande studie för konventionella ägg finns inte. Alltid användbart! Ägg kan i all enkelhet kokas, stekas eller förloras, men också ingå i bakverk, suffléer och såser med mera. I matlagningen fungerar ägg som bindemedel, redningsmedel, uppluckringsmedel, emulgeringsmedel, klarmedel och färgmedel 19. Utöver detta används ägg inom läkemedelsindustrin och till och med för målning! Vet du att Ekologiska och konventionella ägg är likvärdiga ur smak- och näringssynpunkt Frågor och svar 15 Hälsorelaterade levnadsvanor- vad vet vi och vad behöver vi veta? Rapport 2003:27. Statens folkhälsoinstitut. 16 Stopes, C., Duxbury, R:, Graham, R: 2001: Organic egg production: consumer perceptions. Kapitel i Organic livestock farming. Konferensmaterial presenterade vid konferens vid Heriod- Watt University, Edinburgh, och vid University of Reading, UK den 9 och 10 februari Ekocentrum - Informationscentrum för Ekologiska Produkter, 1998: Marknadsundersökning. Marknaden för ekologiska KRAV-märkta ägg i livsmedelsbutik, restaurang och storkök. Stockholm. 18 Ekocentrum - Informationscentrum för Ekologiska Produkter, 1998: Marknadsundersökning. Marknaden för ekologiska KRAV-märkta ägg i livsmedelsbutik, restaurang och storkök. Stockholm. 19 Norman Peter & Carstens Peter, 2000: Äggkokbok. Tåg förlag. Konsumentverket/KO PM 2004: 12 (63)

13 Produktionsdata Det förekommer ekologisk äggproduktion i allt från mycket små besättningar till besättningar med över värphöns. En värphöna lägger idag över 300 ägg på ett år. I december 2003 fanns det ekologiska värphönor i Sverige. Nära sex procent av alla ägg som säljs är ekologiska 20. Sveriges äggproduktion befinner sig i slutfasen av en omfattande strukturomvandling. Små, förbjudna burar byts ut mot inhysningssystem 21 som bättre tillgodoser värphönsens behov. Besättningarna 22 blir större, men färre var antalet värphöns drygt 6 miljoner och de var fördelade på besättningar. År 2002 hade antalet besättningar sjunkit till stycken och hönsantalet var endast 4,7 miljoner. 23 På tolv år hade alltså antalet besättningar sjunkit drastiskt, samtidigt som de kvarvarande nästan hade dubbelt så många värphöns. I december 2003 beräknade Jordbruksverket att det fanns cirka 5,5 miljoner värphöns i Sverige. Under 1990-talet och början av 2000-talet ökade produktionen av ekologiska ägg snabbt fanns det cirka ekologiska värphönor och i december 2003 var antalet uppe i stycken 24. Det ska dock jämföras med närmare 2,9 miljoner frigående värphöns, 1,4 miljoner värphöns i inredda burar och höns som fortfarande hålls i de numera förbjudna, oinredda burarna 25. Ekologiska lantbrukarna och föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion ansåg i november 2001 att det inte var en orimlig målsättning att tio procent av alla ägg ska vara ekologiska Cirka 20 procent av äggen på den svenska marknaden är importerade, främst från Finland. Den största delen av importen går till produktindustrin. Bara cirka fem procent av skaläggen, dvs. ägg som säljs för direktkonsumtion, är importerade. De importerade äggen kommer från höns i oinredda burar. Gårdsstorlek Ekologisk produktion förknippas ofta med småskalighet, men så är inte alltid fallet. I oktober 2003 hade den minsta ekologiska värphönsbesättningen bara två hönor, men den största hade hela höns. Åtta gårdar har eller fler ekologiska värphöns. I de fall där besättningen är mycket liten har lantbrukaren ofta andra ekologiska produktionsinriktningar på gården och hönsen har så att säga blivit ekologiska på köpet. Möjlighet till utevistelse för hönsen begränsar hur stora de ekologiska besättningarna kan vara Winfridsson, Olle, EuroEgg & Business, Personlig kommunikation. 21 Inhysningssystem är här samlingsnamnet på de varianter av inredning för värphönsstallar. Huvudgrupperna av inhysningssystem är envåningssystem respektive flervåningsystem för frigående höns, samt inredda burar. 22 En besättning är antalet höns per produktionsplats eller gård. 23 Jordbruksverkets statistikenhet. Det som är beräknat är värphöns vid företag med mer än 2,0 ha åker eller stor djurbesättning. 24 Gustavsson Alf, KRAV, pers kom Bengtson Jackis. 2003: Kvartalsrapport avseende utvecklingen inom äggproduktionen. Kvartalsrapport 4. Skrivelse till regeringen. Jordbruksverket. 26 Odelros Åsa, 2003: personlig kommunikation angående formulering i Ekologiska Lantbrukarnas Växande marknad från Wall-Ellström, Solweig, Personlig kommunikation. Konsumentverket/KO PM 2004: 13 (63)

14 Tabell 3. Den procentuella fördelningen av de ekologiska värphönsen i olika besättningsstorlekar. Källa KRAV. Besättningsstorlek 0-99 st Andel ekologiska 33, eller st st st fler 16,8 % 29 % 13,1 % 7,5 % höns % Hela 91 procent av alla värphöns, ekologiska såväl som konventionella, fanns år 2002 på anläggningar med fler än 5000 höns år. Den genomsnittliga besättningsstorleken 2002 för alla värphöns var 900 höns. Genom omställningen till nya godkända inhysningssystem har besättningsstorlekarna ökat ytterligare. 28 Tabell 4. Den procentuella fördelningen av alla värphöns i olika besättningsstorlekar. Siffrorna gäller år Källa Jordbruksverket. Besättningsstorlek Över 4999 Andel höns 1,3 % 0,6 % 6,8 % 91 % Äggproduktion per höna I genomsnitt värper en värphöna ägg om året. Det kan jämföras med de gamla, svenska hönsraserna som värper mellan 95 och 120 ägg per år 29. Det vanligaste sättet att beräkna produktionen är hur många kilo ägg en höna värper under produktionsperioden. En höna som går fritt inomhus beräknas värpa 21,3 kg ägg under sitt liv och en höna i inredd bur beräknas värpa 22,0 kg ägg under sitt liv 30. Motsvarande siffra för en ekologisk höna är att hon värper cirka 19,2 kg ägg 31. Man kan också uttrycka produktionen i hur många kilo ägg hönan värper per kilo foder. En höna i bur beräknas producera ett kilo ägg på två kilo foder. En frigående höna, som använder en större del av fodrets energi till att röra sig, behöver cirka 2,2 kilo foder för att producera ett kilo ägg. De ekologiskt hållna hönsen har förutom större möjlighet att röra sig även tillgång till grovfoder. Detta gör att de äter mer foder per kilo ägg än de andra hönsen. Hur mycket mer beror på vad det är för slags grovfoder, hur mycket som ges och hur effektiv utfodringen är. Mellan 2,1 och 2,8 kilo foder per kilo ägg är rimliga siffror om grovfodret är inkluderat i foderkvoten 32 och mellan 2,2-2,35 kilo foder per kilo ägg om bara helfodret räknas 33. Hur gammal blir värphönan? Oftast används särskilt framavlade blandrashöns, värphybrider, för äggproduktion. Det gäller både konventionell och ekologisk äggproduktion. I mycket små besättningar kan rashöns av olika slag stå för produktionen. De som håller värphybrider för äggproduktion brukar bara behålla hönsen i en så kallad produktionsomgång. En produktionsomgång varar i drygt 60 veckor från det att hönsen börjar värpa till dess att de slaktas. Det innebär att hönan går till slakt när hon är mellan 72 och SCB och Jordbruksverket, 2003: Jordbruksstatistisk årsbok 29 Olsson Ronny, 2004: Muntlig information rörande lantrasernas värpningskapacitet. Framförd vid seminarium anordnat av Gutefårsföreningen den 31 januari SFS Svenska Ägg Produktionskalkyl för ägg. 31 Odelros Åsa 2001: Ekologisk äggproduktion- ett dokumentationsprojekt. Jordbruksinformation Jordbruksverket. 32 Odelros Åsa 2001: Ekologisk äggproduktion- ett dokumentationsprojekt. Jordbruksinformation Jordbruksverket. 33 Carlström Anna, Svenska Ägg, Personlig kommunikation Konsumentverket/KO PM 2004: 14 (63)

15 veckor. Vid den åldern brukar äggen vara stora och skalen sköra, vilket ger en sämre lönsamhet. Ett alternativ till att slakta hönorna är att låta dem rugga, byta fjädrar. Det förekommer, men är ovanligt. Det är inte tillåtet att tvångsrugga hönsen då det bland annat innebär att hönsen påtvingas svält och törst. Svälten och törsten i kombination med färre timmar ljus per dag leder till att äggproduktionen minskar och upphör och hönan börjar rugga. I besättningar där dagsljuset bestämmer dagslängden brukar hönsen sluta värpa under hösten och vintern för att sedan komma igång med värpningen när dagsljuset ökar igen på våren. I dessa besättningar, som oftast är små besättningar, kan hönsen bli flera år gamla. Vet du att Cirka 80 procent av äggen på den svenska marknaden är producerade i Sverige, resten importeras. 34 Ekologiska hönor värper lite mindre än konventionella, trots att de ofta är av samma hybrid. Det beror bland annat på att de ekologiska hönsen äter grovfoder utöver sin vanliga mat och att de har större ytor att röra sig på än de konventionella hönsen. I genomsnitt har ekologiska värphönsbesättningar färre höns än vad konventionella värphönsbesättningar har. 34 Carlström, Anna, Svenska Ägg, Personlig kommunikation. Konsumentverket/KO PM 2004: 15 (63)

16 Värphönans liv från kyckling till slakt De flesta värphönsen, både inom ekologisk och inom konventionell äggproduktionen, är speciellt framavlade raskorsningar, hybrider. Även om det är skillnad i hur ekologiska och konventionella höns hålls under den tiden de värper, så är aveln, vanligen uppfödningen av kycklingarna och slutligen slakten lika oavsett produktionsinriktning. De flesta äggproducenterna, både ekologiska och konventionella, köper sina värphöns som unghöns. Det förekommer endast ett fåtal värphönshybrider inom kommersiell äggproduktion. De vanligaste hybriderna är av märkena Lohman och Hy-Line, men även Derco och Svenska hönan förekommer. Avelsarbetet för de tre första ligger utanför Sverige. Målet med hybridaveln är att få en frisk och sund höna som värper mycket i förhållande till hur mycket foder hönan äter. Svenska hönan är resultatet av Lantbruksuniversitetets försök att ta fram en höna som producerar bra på foder med svenska proteinråvaror. I småskaliga besättningar kan rashöns av olika slag användas. Avelsanläggningar Till Sverige importeras far- och morföräldrarna till det som ska bli värphöns. Faroch morföräldrarna har olika avelslinjer på tupp- respektive hönsidan. Linjerna är avlade för olika egenskaper, såsom hög äggvikt eller ett högt äggantal. I särskilda avelsanläggningar korsas far- och morföräldrarna och ger upphov till värphönsens föräldrar. Även föräldragenerationen hålls i särskilda avelsanläggningar. Värphönsen själva är korsningsdjur med tre eller fyra linjer bakom sig. Syftet med att korsa så många linjer är att värphönsen då kan få egenskaper som är svåra att kombinera i en och samma linje. Det finns inga separata avelsanläggningar för ekologiska höns. Kläckerier Från avelsanläggningarna förs äggen, som kallas kläckägg, till särskilda kläckerier. I Sverige finns det två dominerande kläckerier för de vanligaste hybriderna. Under noggrant kontrollerade betingelser ruvas och kläcks äggen. När kycklingarna är nykläckta könssorteras de. Tuppkycklingar och skadade kycklingar avlivas direkt. De friska hönkycklingarna vaccineras och lämnar kläckeriet endast ett dygn gamla. Det finns inga separata kläckerier för ekologiska höns. Uppfödningsanläggningar De daggamla kycklingarna får växa upp till unghöns i särskilda uppfödningsstallar. Enligt svensk djurskyddslagstiftning ska kycklingarna växa upp i ett system som liknar det system de ska leva i som värphöns. Hos uppfödaren får kycklingarna ofta ytterligare vaccinationer. Om unghönsen ska bli konventionella värphöns brukar de levereras vid veckors ålder. Unghöns som ska bli ekologiska värphönor levereras ofta något yngre. Det beror på att en höna som är konventionellt uppfödd måste leva på den ekologiska gården i sex veckor innan äggen får säljas som ekologiska. Detta är en övergångsregel 35 som gäller fram till den 1 januari Efter den 1 januari EEG 2092/91 Konsumentverket/KO PM 2004: 16 (63)

17 ska unghönsen vara ekologiskt uppfödda, men hur en sådan uppfödning ska se ut är inte fastställt. Alla uppfödare tillämpar av smittskyddsskäl allt in och allt ut. Det innebär att alla kycklingarna som ska växa upp i ett stall sätts in samtidigt. När de har blivit leveransfärdiga töms stallet och rengörs noga. En sådan omgångsuppfödning minskar risken för smittspridning mellan olika djurgrupper. Hos äggproducenten De flesta äggproducenter tillämpar precis som uppfödarna omgångsuppfödning. Vanligast är att äggproducenten bara har hönor i stallarna. Hönan behöver inte tuppsällskap för att värpa. En del äggproducenter har ändå tuppar tillsammans med hönorna. Tupparnas närvaro gör hönorna lugnare 36. De unghöns som kommer till äggproducenten är inte könsmogna. När hönan är veckor värper hon de första, små äggen. Det är en känslig tid i hönans liv och för äggproducenten innebär värpstarten att hönsen behöver tittas till oftare än vanligt. En konventionell värphöna kan antingen hållas i bur eller så kan hon vara frigående. Hönsburen ska vara inredd med rede, sittpinne och sandbad. I burarna sitter åtta eller tio hönor tillsammans. Frigående konventionella höns går lösa i stora grupper och oftast hålls de inomhus året om. De inhysningssystem som är avsedda för frigående höns kan antingen bestå av envåningssystem eller av flervåningssystem. I ett flervåningssystem kan hönorna förflytta sig i höjdled. På de olika våningarna finns foder och vatten, reden och sittpinnar. På golvet finns strömaterial, t.ex. kutterspån. En höna i ekologisk produktion måste vara frigående och det är tillåtet med både envåningssystem och flervåningssystem. Den ekologiska hönan ska också ha tillgång till ett bevuxet bete utomhus under sommarhalvåret. Slakteriet Värphönshybrider har generellt en produktiv tid på veckor innan de slaktas. I Sverige finns bara ett större stationärt slakteri som slaktar värphöns. Det finns även några småskaliga slakterier för värphöns. Slakten sker genom att hönsen hängs upp i fötterna och passerar ett strömförande vattenbad. I vattenbadet blir hönsen bedövade och medvetslösa. Direkt efter bedövningen avblodas hönsen. De döda hönsen plockas på fjädrar, inälvorna tas ur och kropparna styckas. För ekologiska fjäderfä, såsom de KRAV-anslutna värphönsen, poängteras att de ska hängas upp lugnt och att varje fjäderfä ska hållas en liten stund innan nästa fjäderfä hängs upp 37. I praktiken är det ingen skillnad på hur ekologiska höns slaktas jämfört med konventionella, alla höns visas samma hänsyn. Det förekommer även mobil slakt, där slakten sker på hönsgården, men förädlingen av kropparna sker någon annanstans. 36 Odén Kristina, 2003: Fear and aggression in large flocks of laying hens. Effects of sex composition. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Veterinaria 144. Doktorsavhandling. 37 KRAV, 2003: Regler för KRAV-godkänd produktion. Konsumentverket/KO PM 2004: 17 (63)

18 Det är inte tillåtet att avliva eller slakta fler än enstaka hönor genom nackning. Det försvårar för dem med små besättningar. Det är oekonomiskt för slakterierna att hämta små flockar med värphöns, men samtidigt får inte äggproducenten avliva eller slakta hönsen själv. Vet du att Den främsta skillnaden mellan ekologiska och konventionella värphöns råder under hönans levnadstid hos äggproducenten. Inom övriga led i näringen görs det ingen åtskillnad mellan ekologiska och konventionella kycklingar eller höns. Unghöns kan dock födas upp både i bur och frigående och de frigående unghönsen kan sedan levereras till antingen en ekologisk eller en konventionell äggproducent. Ekologiska höns är alltid frigående och de får gå ut på ett bevuxet bete under vegetationsperioden. Konventionella höns hålls oftast inomhus året runt. Nära hälften av de konventionella hönsen sitter i bur. Konsumentverket/KO PM 2004: 18 (63)

19 Djurmiljö De konventionella värphönsen kan hållas både i bur och som frigående, men de ekologiska värphönsen är alltid frigående. De ekologiska hönsen har bäst möjligheter till naturligt beteende. De har mest utrymme och får alltid dagsljus, de har alltid grovfoder att äta och sysselsätta sig med och de får vara ute under sommaren. Det har efter den 1 januari 1999 inte varit tillåtet att utan dispens 38, hålla värphöns i burar utan rede, sittpinne och sandbad. Det har lett till att andra varianter av inhysningssystem för värphöns har tagits i bruk. De tillåtna inhysningssystemen kan delas in i tre kategorier: inredda burar, envåningssystem för frigående höns och flervåningssystem för frigående höns. Idag finns det inte längre några dispenser, men trots det finns det fortfarande ägg på marknaden som kommer från oinredda burhönsanläggningar, dels via import och dels från svenska anläggningar som inte uppfyller de grundläggande, svenska djurskyddskraven. Höns har som alla djur behov som måste tillgodoses för att de ska må bra. De ska ha ett lämpligt foder och rent vatten. De ska hållas i en tillräckligt ljus och bullerfri miljö med bra luft och lämplig temperatur. Sjuka eller skadade höns ska få vård eller avlivas. Alla godkända inhysningssystem för höns kan uppfylla detta. Det är svårare att tillgodose hönsens rätt 39 till naturligt beteende. När man håller djur i fångenskap kan man antingen anpassa djuren till inhysningssystemet eller så kan man anpassa inhysningssystemet så att det passar djuren. I ekologisk djurhållning ska djuren kunna bete sig naturligt, varför djurhållningen måste anpassas till detta. Tamhöns har kvar naturliga beteenden Domesticeringen av hönsen påbörjades för mer än 4000 år sedan 40. Trots det skiljer sig inte värphönsens beteenden mycket från de röda djungelhönsens 41 beteenden. Beteendet skiljer sig främst i hur ofta och hur intensivt hönorna utför olika handlingar. 42 Det finns studier som visar på att tröskelnivån för att ett visst beteende ska utlösas kan ha förändrats 43. Värphönshybrider använder bland annat mindre energi till att leta föda och till social aktivitet än vad djungelhöns gör 44. Värphönsen utför sina nedärvda beteenden så gott de kan i fångenskap. Ibland kan hönsen utföra ett beteende eller en del av ett beteende fastän beteendet saknar förutsättning att lyckas. Några exempel på detta är höns i oinredda burar som försöker sandbada eller krafsa efter föda. Beteendet blir inte naturligt om det lyfts ur 38 Ett särskilt undantag från en regel, i det här fallet kravet på att höns i bur ska ha rede, sittpinne och sandbad. 39 SFS, 1988: Djurskyddslagen 1988: 534, 4 40 Neuschütz Karin, 1998: Höns i trädgård. Natur och Kultur/LTs förlag. Trelleborg. 41 De röda djurngelhönsen anses utgöra ursprunget till de tamhöns vi har idag. 42 Schütz Karin, 2002: många ägg eller pigga hönor. Notiser 2.SLU. 43 Keeling Linda, 1993: Tamhönsens beteende och välbefinnande. Fakta Veterinärmedicin Nr Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara. 44 Andersson Leif, Carlborg Örjan, Jensen Per, Kerje Susanne och Schütz Karin, 2000: hönsbeteende kartläggs genetiskt förbättrad djurhälsa önskvärt avelsmål. Fakta Jordbruk nr Sveriges Lantbruksiuniversitet. Konsumentverket/KO PM 2004: 19 (63)

20 sitt sammanhang och stereotypier 45 kan uppstå. Eftersom hönsen inte kan bete sig naturligt i oinredda burar är dessa förkastliga ur etologisk 46 synpunkt. Hönans behov och artförutsättningar Höns är flockdjur. En flock med röda djungelhöns utgörs av hönor, deras kycklingar och ungfåglar. Flocken leds av den ranghögste tuppen. I flocken råder en rangordning. Genom att djur med låg rang går undan för djur med hög rang hålls aggressioner i flocken på en låg nivå. I en flock på individer klarar alla att hålla reda på rangordningen. Inom äggproduktionen är hönsen lika gamla och är hönsen frigående hålls de ofta i stora grupper. Det kan leda till att hönsen inte klarar av att hålla någon rangordning och risken för aggressioner ökar 47. Är flocken väldigt stor försöker inte hönsen upprätthålla någon rangordning. Höns behöver sprätta. Hönan använder huvuddelen av sin vakna tid åt att leta efter föda, hantera födan och att äta. I en studie 48 ägnade hönsen 61 procent av sin vakna tid åt att picka på marken och 34 procent av tiden till att sprätta i den. Genom att sprätta med fötterna i marken kan hönsen hitta de godbitar som finns där. Sprättandet är så starkt förknippat med födosöket att även burhöns, när de får mat i sitt fodertråg, kan ses sprätta mot burens gallergolv fastän det inte finns något att sprätta i 49. Höns vill värpa i rede. Även om moderna värphöns har nedsatt ruvningsdrift har de en stark drift att värpa i rede. Även värphöns i burar utan rede försöker gå undan från andra höns före värpningen 50 och under sökandet efter ett rede kan burhönsen uppvisa stereotypa beteenden 51. Höns behöver sittpinnar. I naturen sover hönsen uppflugna på en trädgren och är då skyddade från de flesta marklevande rovdjur. Höns är beredda att arbeta hårt för att få en pinne att sova på. Om hönsen inte får en sittpinne kan de uppvisa tecken på nedsatt välfärd 52. Höns vill sandbada. Sandbadandet är tillsammans med putsningen ett sätt att hålla fjäderdräkten i trim. En del höns sandbadar varje dag, andra varannan eller var tredje dag. Favoritsubstratet tycks vara fin, torr jord. Även höns i oinredda burar försöker sandbada. 45 Stereotypier är beteendestörningar hos djur i fångenskap. Vissa rörelser upprepas på samma sätt under onormalt lång tid. Stereotypier kan uppstå när djuren hindras från att utföra vissa beteenden. Stereotypin kan sägas vara djurens sätt att få utföra hela eller delar av det naturliga beteendet, men i störd form. 46 Etologi är namnet på den vetenskapliga disciplin som behandlar djurens beteende 47 Odén Kristina, 2000: Laying hens in Large Flocks. Influence of sex composition on female aggression. Avhandling för vinnande av filosofie licentiatexamen. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara. 48 Stamp Dawkins M. S. 1989: Time budgets in Red Jungle Fowl as a basis for the assessment of welfare in domestic fowl. Applied Animal Behaviour Science 24: Jensen Per, 1993: Djurens beteende och orsakerna till det. LTs förlag. Stockholm. 50 Jensen Per, 1993: Djurens beteende och orsakerna till det. LTs förlag. Stockholm 51 Keeling Linda, 1993: Tamhönsens beteende och välbefinnande. Fakta Veterinärmedicin Nr Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara. 52 Olsson A. S. och Keeling L. 2000: Night-time roosting in laying hens and the effect of thwarting access to perches. Applied Animal Behaviour Science, Vol 68 Konsumentverket/KO PM 2004: 20 (63)