Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt"

Transkript

1 DOKUMENTATION Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt Konferens, Krinova Science Park, Kristianstad 16 januari, 2002 Inger Danilda Encounter AB Krinova Science Park KRISTIANSTAD

2 INNEHÅLL 1. BAKGRUND DELTAGANDE ORGANISATIONER ÖVRIGA AKTÖRER AV INTRESSE FÖR KONFERENSEN KONFERENSENS TEMAN OCH METODIK PRESENTATIONER...8 Tema I. Ledarskap i Småföretag...8 Tema II. Kvinnors Företagande RESULTAT...15 DELTAGARFÖRTECKNING

3 1. BAKGRUND Krinova Science Park i Kristianstad tog hösten 2001 initiativet till en seminarieserie med temat "Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt. Krinova verkar aktivt för att skapa mötesplatser, som stimulerar till dialog mellan studenter, företag(are), företagsfrämjare och forskare. Syftet med seminarieserien är att stärka (små)företagens konkurrenskraft och utvecklingspotential genom att skapa direkta kontakter med forskare och företagsfrämjare. Syftet är också att föra ut intressanta forskningsresultat samt att stimulera forskare att fånga upp angelägna frågeställningar, som lyfts fram av praktiker. Tanken bakom seminarieserien är att stimulera lärande och utveckling i nätverk, som tar hänsyn till (små)företagens behov och intressen. I informationssamhället är tillgången till kunskapsintensiva nätverk en faktor som blir alltmer avgörande för företagens konkurrenskraft. Det sker ofta en koncentration av dessa nätverk till storstadsregionerna och tillgång till nätverken har i första hand större företag samt kunskapsintensiva och/eller högteknologiska spjutspetsföretag. Småföretagen som helhet har ofta begränsad tillgång till de kunskapsintensiva nätverken och till den forskning, som bedrivs vid högskolor och universitet. Informations- och kunskapssamhället ställer också krav på nya modeller för utvecklingsorienterat lärande i företagen. Idag är dock merparten av de utbildningar och kurser, som finns tillgängliga, i första hand inriktade på anpassningsorienterat lärande. Det är ett hinder för uppbyggnaden av human och strukturkapital (intellektuellt kapital) i såväl näringslivet, som den offentliga sektorn. Nätverkande mellan företag(are) är en modell för utvecklingsorienterat lärande, som fått alltmer uppmärksamhet, men för att möta nya krav i omvärlden måste nätverk mellan företag(are) i högre utsträckning länkas samman med nätverk för exempelvis forskare, företagsfrämjare och studenter. Föreliggande rapport avser det första seminariet i serien, som genomfördes den 16 januari 2002, och där syftet var att; sprida kunskap om aktuell forskning kring ledarskap och kvinnors företagande; skapa kontakter mellan företagare, företagsfrämjare och forskare i Sydsverige, som var intresserade av frågeställningar kring ledarskap och kvinnors företagande; och förstärka interregionala nätverk mellan företagare och aktörer i Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg. Åtskilliga studier har visat att kvinnor som företagare möter speciella hinder, vilket återspeglas även i satsningar på samverkan högskola-näringsliv. Det faktum att kvinnor som driver företag ofta återfinns inom handel och service gör att de sällan har tillgång till de satsningar som genomförs exempelvis i teknikparker. Få kvinnor etablerar sig och driver företag i de teknikparker, som finns nära våra svenska högskolor och universitet. Det leder till att många kvinnoledda företag inte heller har tillgång till den kunskapsresurs som forskningen utgör. Forskningen fångar inte upp angelägna frågeställningar, som presenteras av en stor grupp kvinnor. 3

4 2. DELTAGANDE ORGANISATIONER Följande personer och organisationer var engagerade i dialogkonferensen antingen genom presentationer under konferensdagen och/eller som finansiärer. Tommy Åhlander VD Krinova Science Park Krinova Science Park (www.krinova.se) som etablerats intill högskolan i Kristianstad verkar för att skapa en kreativ och kunskapsinriktad miljö. Målsättningen för verksamheten, som ägs av Kristianstad kommun och Teknikbrostiftelsen, är att omvandla ny kunskap och nya idéer till tjänster och produkter. På Krinova finns ett 30 tal små och stora företag, forskargrupper, företagsfrämjare och studentprojekt. Bengt Arne Larsson Forskningsprogrammet Förändringsprocesser i näringslivet, Högskolan i Kristianstad Högskolan i Kristianstad (www.hkr.se) har initierat en forskningsplattform kring förändringsprocesser i näringslivet. Den plattform som skapas bygger på tvärvetenskaplig forskning som omfattar psykologi, sociologi, pedagogik och samhällsvetenskap. Forskningen fokuseras bland annat mot näringslivets aktuella förändringsprocesser i syfte att främja innovativitet, lärande, effektivitet och hälsa. Pontus Lindberg Regionchef Sydsvenska Industri- och Handelskammare Sydsvenska Industri- och Handelskammaren (www.handelskammaren.com) med ca 3000 medlemmar företräder näringslivet i hela södra Sverige och affärsidén är att skapa bästa möjliga konkurrens- och tillväxtförutsättningar för näringslivet. Detta sker bland annat genom att verka som en arena för affärskontakter och kompetensöverföring dels mellan sydsvenska företag, dels med företagens närmarknader. Carin Holmquist Professor vid Handelshögskolan i Stockholm och programansvarig för FEM FEM-programmet vid Forum för småföretagsforskning (www.fsf.se/fem) bedriver forskning kring kvinnors företagande med stöd från bland annat Näringsdepartementet, NUTEK (Verket för Näringslivsutveckling) och EU. Forum för småföretagsforskning är en stiftelse med uppgift att bygga nätverk mellan forskare inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Agneta Spånberg ALMI Företagspartner Skåne ALMIs (www.almi.se) uppdrag är att främja utvecklingen av småföretag som vill och kan växa och se till att fler nya livskraftiga företag kan starta. Det sker genom en kombination av rådgivning, kompetensutveckling och finansiering. ALMI hanterar bland annat Företagarlån till kvinnor. 4

5 Länsstyrelserna i Blekinge (www.k.lst.se) Halland (www.n.lst.se) och Kronoberg (www.g.lst.se) Länsstyrelserna arbetar bland annat med att stimulera näringslivets utveckling i länen. Ett av målen är att skapa nya jobb, vilket sker genom stöd till företag och genom olika projekt. Vid länsstyrelserna finns också jämställdhetsexperter, som bland annat arbetar med att främja kvinnors företagande. Region Skåne Region Skåne arbetar bland annat med näringslivsutveckling, som syftar till att stärka de skånska företagens konkurrenskraft genom nätverksbyggande och i projekt. Enheten för näringslivsutveckling (www.naringsliv.skane.se) driver bland annat frågor som gäller företagsservice, klusterbildningar och landsbygdsutveckling. Den koordinerar även ResursCentrum för kvinnor i Skåne. 5

6 3. ÖVRIGA AKTÖRER AV INTRESSE FÖR KONFERENSEN Vid konferensen presenterade kraft-programmet och kvinnliga företagare inbjöds att delta i ett nystartat initiativ inom ramen för programmet, som vänder sig speciellt till kvinnoledda företag. kraft-programmet kraft-programmet (www.kraftprov.nu), som koordineras vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, erbjuder dialog mellan företagsrepresentanter och forskare samt lärare vid högskolor och universitet. kraft står för kompetens, reflexion, Affärsutveckling och tillväxt. Kraftgrupper i form av nätverk med företag(are) formulerar och genomför tillsammans ett utvecklingsprogram under ett år. Forskare och lärarna ansvarar för planering och genomförande av utvecklingsaktiviteter anpassade till kraft-gruppernas teman exempelvis internationalisering, omvärldsbevakning eller styrning och ledning. I arbetet med att definiera temat får grupperna stöd av en krafthandledare, som har stor erfarenhet av ledning och styrning, som företagsledare, styrelseledamot och/eller konsult. Under konferensen distribuerades material från esbri samt ResursCentrum. Esbri Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (www.esbri.se)är ett fristående institut som arbetar med forskning, utbildning och kunskapsspridning inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Esbri arrangerar bland annat öppna föreläsningsserier om entreprenörskap och småföretag samt ger ut en kostnadsfri tidning (Entré), som fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. I Entré presenteras forskning på ett kortfattat och lättöverskådligt sätt. Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne ResursCentrum (www.resurscentrum.skane.se) engagerar i stor utsträckning (blivande) kvinnliga företagare. Visionen är att öka kvinnors inflytande i samhälle och arbetsliv på jämställda villkor. En av strategierna är att skapa mötesplatser för kontakter och utveckling. Under och 2002 genomförs bland annat styrelseutbildningar för kvinnor i allmänhet och kvinnliga företagare i synnerhet. Syftet är att bygga upp en styrelsepool och säkerställa att fler kvinnor får styrelseuppdrag. I en rapport 1 från verksamheten konstateras att kvinnors nätverk kan bli viktiga arenor, där förutsättningarna för morgondagens samhälle formas. 1 Inspiration och förebilder. Lyckosamma och inspirerande projekt och aktiviteter. ResursCentrum för kvinnor i Skåne. 6

7 4. KONFERENSENS TEMAN OCH METODIK Dialogkonferensen hade två huvudteman dels kvinnors företagande, dels ledarskap i småföretag. Ledarskap i småföretag I likhet med kvinnors företagande (se nedan) har ledarskap i småföretag uppmärksammats i allt höge utsträckning det senaste decenniet och inte sällan har man försökt att överföra modeller för ledarskap, som utvecklats för stora organisationer till småföretag. Under 90-talet har dock alltfler forskare och praktiker intresserat sig för ledarskap, nätverkande och lärande i småföretagen. Entreprenörskap i småföretagen har lyfts fram och man har börjat fundera över hur detta kan överföras till större organisationer. Kvinnors företagande Kvinnors företagande har först på 90-talet kommit att uppmärksammas i den offentliga debatten och forskningen. Detta trots att 25 % av alla företag i Sverige ägs och/eller leds av en kvinna. Forskningen fokuserade från början på skillnader i företagaregenskaper mellan kvinnor och män istället för att fokusera på de villkor under vilka kvinnor respektive män driver företag. Från början betraktades kvinnors företagande som något väsensskilt från det vanliga företagandet (läs män som driver företag. Forskningen har dock blivit alltmer nyanserad. Konferensmetodik Den metodik som användes under konferensen syftade till att skapa en dialog mellan föreläsare och deltagare samt mellan deltagare. Ett tema introduceras först av en forskare, därefter följde en företagarpanel där ett antal småföretagare ombads att komma med inlägg. En företagsfrämjare gav sedan sitt perspektiv på det aktuella temat, varefter en dialog följde i grupper om 8-12 deltagare. Dialogen var levande under hela konferensen och nya kontakter samt nätverk etablerades. 7

8 5. PRESENTATIONER Tema I. Ledarskap i Småföretag Bengt-Arne Larsson presenterade forskningsplattformen förändringsprocesser i näringslivet, trender i forskningen kring ledarskap och aspekter hos ledaren som påverkar graden av framgång i utvecklingsarbete. Forskningsprogrammet Förändringsprocesser i näringslivet Högskolan i Kristianstad har fått medel från Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen (www.kks.se) för att bedriva arbetslivsforskning om förändringsprocesser. KK-stiftelsen stödjer forskning vid mindre/medelstora högskolor och främjar kunskapsutbyte mellan högskolor och näringslivet. Forskningen skall ha relevans för näringslivet och för att få stöd krävs aktiv medverkan från näringslivet. För att organisationer skall utvecklas och förbli framgångsrika är medarbetarnas möjligheter till utveckling liksom deras hälsa och välbefinnande av stor vikt. Att känna att arbetet genererar tillfälle till personlig utveckling lärande och att organisationen tar tillvara medarbetarnas kompetens är avgörande för både arbetsinsatser och rekrytering och därmed för företagets framgång. I forskningsplattformen kring förändringsprocesser i näringslivet undersöks bland annat hur man bäst stödjer och utvecklar ett innovativt klimat. Satsningen syftar till att etablera kvalificerad forskning i samverkan med näringslivet. Till plattformen knyts ett antal kvalificerade svenska och internationella vetenskapliga och industriella mentorer, med stor erfarenhet av industriell forskning och företagsledning. Syftet med forskningen är att skapa ökade kunskaper kring förändringsprocesser samt att översätta dessa till aktiva insatser i företagen, som kan leda till främjande av det innovativa och lärande klimatet, de anställdas hälsa och organisationernas effektivitet. Inom ramen för forskningsplattformen kommer en rad olika delprojekt att genomföras exempelvis lärande och kompetensutveckling; uthållig hälsa och livskvalitet; kreativt och innovativt gruppklimat; ledarskap; och kommunikation av forskningsresultat via lärande genom erfarenhetsskapande verklighetsbaserade aktivitet (LEVA) 8

9 Trender i forskningen kring ledarskap Bengt-Arne refererade till forskaren Bernard Bass 2 som beskrivit det utvecklande ledarskapet (eng. Transformational leadership). Teorier kring det utvecklande ledarskapet har dominerat de senaste årens forskning kring ledarskap. Dynamiken i det utvecklande ledarskapet består i att medarbetarna identifierar sig med ledaren, delar hans eller hennes framtidsvision och gör insatser utöver sina egna intressen. Bass har beskrivit fyra komponenter i utvecklande ledarskap som följer; Idealiserad påverkan (karisma) Ledaren fungerar som rollmodell, visar sina viktigaste värderingar och betonar engagemang, ärlighet, lojalitet, rättvisa, tillit och det gemensamma syftet. Inspirerande motivation Ledaren skapar en framtidsvision, inspirerar och entusiasmerar, ger uppmuntran och skapar mening samt skapar och uppmuntrar teamarbete. Intellektuell stimulering Ledaren ifrågasätter traditioner och tyckanden samt stimulerar idéskapande, nya perspektiv och arbetssätt. Personlig omtanke Ledaren ser och beaktar individuella behov, förmågor och ambitioner, är empatisk och använder tvåvägskommunikation samt främjar medarbetarnas utveckling, ger råd och agerar coach. Bass beskriver också komponenter i vad som kan kallas villkorligt belönande ledarskap, som han anser vara mindre effektivt än det utvecklande ledarskapet. Detta beskrivs som följer; Villkorlig belöning Ledaren klargör förväntningar, utbyter löften och resursers samt instiftar ett mål-medel arbetssätt som grund för ett belöningssystem för utförd prestation. Aktiv korrigering Ledaren övervakar utförandet och korrigerar aktivt handlandet samt driver fram regler för att undvika misstag. Passiv korrigering Ledaren avvaktar med att handla tills problemen blir allvarliga och påkallar ledarens uppmärksamhet. Låt-gå ledare Ledaren är frånvarande, nödvändiga handlingar utförs inte och beslut fattas inte, och skyldigheter samt ansvar ignoreras. Aspekter hos ledaren som påverkar graden av framgång i utvecklingsarbete Genom sitt arbete inom ramen för Mål 4 3 i Skåne, har Bengt-Arne identifierat olika aspekter hos ledaren, i många fall företagets ägare, som påverkar kompetensutvecklingen: Ledarens egen motivation och intresse för kompetensutvecklingsprocessen. Ledarens förmåga och vilja att skapa delaktighet samt ett genuint vi-tänkande. Ledarens egen utvecklingskompetens för kompetensutveckling. Ledaren får inte vara rädd för kompetens. Ledarens förmåga att se medarbetarens kompetens relativt individens och företagets behov. 2 Bass, B.M. (1998) Transformational leadership: Industrial, military, and educational impact. London: Lawrence Erlbaum Associates. 3 Mål 4 var ett EU program som var en föregångare till det Mål 3 program som nu genomförs, och som syftade till kompetensutveckling i småföretag. 9

10 Ledarens förmåga att tänka och agera långsiktigt dvs. att vara utvecklingsinriktade snarare än anpassningsinriktad. Ledaren måste ha en tydlig (klar) relation till externa resurser i form av exempelvis konsulter. Pontus Lindberg presenterade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren som bland annat arbetar med näringspolitik, tull- och dokument samt affärsstöd, studier kring Sydsveriges utveckling och handelskammarens aktiviteter för bättre ledarskap. Studier kring Sydsveriges utveckling Pontus beskrev några av de studier som tagits fram för att belysa utvecklingen i regionen exempelvis Sydostsvensk framtid (1997), Hallands långsiktiga utveckling (1998) och Grogrund för tillväxt östra Skånes utveckling (2001). I den senare framkommer att den framväxande Öresundsregionen har en potential för att bli norra Europas mest betydelsefulla tillväxtområde. Bland de framgångsfaktorer som nämns i samma rapport finns ökad kompetens i näringslivet genom samarbete med högskolor och universitet. Pontus visade ett diagram som belyser sambandet mellan medelinkomsten i svenska kommuner, yrkesstrukturen och företagstillväxten under 1990-talet Andel kunskapshanterare Andel informationshanterare Kommunalskatt Företagstillväxt Kommunbefolkningens medelinkomst Pontus lyfte även fram entreprenörskapets betydelse för Sydsveriges utveckling samt behovet av insatser för att främja entreprenörskap i skolan samt att förstärka och utveckla Ung Företagsamhet eller liknande initiativ för företagande på gymnasienivå. Det måste också skapas fler naturliga kontaktytor mellan näringsliv och skola, enligt Pontus. Aktiviteter för bättre ledarskap Pontus berättade om några av de aktiviteter som genomförs för att förstärka ledarskapet hos företagen och samspelet mellan företagen och högskolorna. Bland annat är handelskammaren aktiv i EFL (Executive Foundation Lund) vid Ekonomihögskolan. EFL är en stiftelse som erbjuder det sydsvenska näringslivet kvalificerade program för kompetensutveckling inom bland annat ekonomi, organisation, marknadsföring och ledarskap. Handelskammaren verkar även för etablering av ledarskapsakademier. Pontus betonade vikten av att främja högskolornas så kallade tredje uppgift. Den tredje uppgiften innebör att högskolorna fått i uppdrag att samverka med omvärlden exempelvis näringsliv, offentlig verksamhet, kulturliv och folkbildning. Vidare nämnde Pontus handelskammarens styrelserepresentation vid högskolor och universitet i Sydsverige. 10

11 Tema II. Kvinnors Företagande Carin Holmquist presenterade forskningsprogrammet FEM, vilka frågor som belyses i programmet och pågående projekt. Hon tog även upp en del myter kring kvinnors företagande och resultat från forskningen. Forskningsprogrammet FEM om kvinnors företagande FEM står för Female Entrepreneurship and Management och är ett 4-årigt program vid Forum för Småföretagsforskning. Ett 10-tal forskare är knutna till programmet, vars vetenskapliga ledare är professor Carin Holmquist och professor Elisabeth Sundin. Syftet med FEM-programmet är att: 1. Generera teoretisk kunskap inom genusfältet och entreprenörskaps/småföretagsfältet 2. Föra ut kunskapen till företag och organisationer för att öka den generella kunskapen om förståelsen för kvinnors företagande FEM har sin bakgrund i den bristande kunskapen om kvinnors företagande, och därmed om företagande som helhet. Två omfattande studier av Holmquist och Sundin visade på behovet av forskning kring kvinnors osynlighet i företagandet, mångfalden i kvinnors företagande och kvinnors anpassning. Behovet av tillväxt där kvinnors företagande spelar en viktig roll har också varit en av drivkrafterna bakom programmet. Carin lyfte fram service och handel som tillväxtgenerator och jämförde med den minskande tillverkningsindustrin. Vilka frågor belyser FEM? Carin presenterade i en matris de forskningsfält som omfattas av FEM-programmet. Företagandet som livsform för kvinnor (genusperspektiv) Företagaren Företagandet som strategi för att undkomma marginalisering Företaget Kooperation och franchising som kvinnliga organisationsformer Företagsmiljö Omvandling av offentlig sektor, kvinnors förflyttning Kvinnors osynlighet i företagandet (kvinnors företagande) Familjeföretagandet som fenomen Service och handel som tillväxtgenerator Samspelet mellan kvinnors och mäns företagande 11

12 Resultat och vad återstår att göra Carin presenterade några av de resultat från forskningen, som bland annat visar att det finns en stor variation i kvinnors företagande, att kvinnors företagande alltid skapas i en kontext (ett sammanhang) och att företagande ofta är ett medel, inte ett mål i sig. Kvinnors företagande är beroende av omgivningen och situationen i allmänhet. Det finns exempelvis stora skillnader mellan kvinnors företagande i olika länder, regioner, sektorer etc. Kvinnor som företagare är osynliga, särskilt i handel- och vårdsektorerna. Företagande som begrepp är starkt manligt könet och de traditionella könsrollerna är starka, särskilt i familjeföretag. De kvinnor som startar företag i manliga sektorer har inte sällan en manlig mentor för att kunna bryta sig in. En studie av kvinnor som är företagare i tryckeribranschen (brytare av könsbarriärer ) visade att de inte upplevde könsdiskriminering, att de hade ett entreprenöriellt arv och en manlig mentor. Det finns fortsatt behov av forskning och det behövs bättre statistik för att kunna göra olika jämförelser. Studier kring regionala skillnader och kring branschspecifika drag, efterlystes också av Carin. En annan frågeställning som väckts inom FEM är om det finns för få kvinnor i IT-branschen? Myter om kvinnors företagande Det finns, enligt Carin, en rad myter om kvinnors företagande exempelvis 1. Kvinnors företagande är ett nytt fenomen 2. Kvinnors företagande är marginellt förekommande 3. Kvinnors företagande är ett snabbväxande fenomen 4. Det är ingen skillnad jämfört med mäns företagande 5. Det är ingen likhet med mäns företagande 6. Alla kvinnliga entreprenörer är lika 7. Kvinnliga företagare är hjälplösa 8. Alla kvinnor borde vara entreprenörer 9. Eget företagande är en bra lösning på arbetslöshetsproblem Kvinnors företagande olika studier Carin lyfte fram några exempel från forskningen kring kvinnor som startat friskolor och omvandlingen av offentlig sektor. De kvinnor som startat friskolor såg entreprenörskapet som ett medel, inte ett mål och identiteten skapades i processen. Entreprenörskapet var ett sätt för kvinnorna att stärka sin professionella identitet samt att skapa kvalitet och undvika stora organisationer. Kvinnorna upplevde ingen könsdiskriminering. Studien som handlar omvandlingen av offentlig fokuserar på problem respektive möjligheter som kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg förknippar med eget företagande. Den belyser kvinnors mentala bilder av företagande samt förändringen av dessa under starta-eget-kurser. Kvinnorna gör en tudelning mellan den offentliga vårdkulturen där företagandet är tabu och företagarkulturen. Vårdyrket är kvinnligt könat och betraktas som en icke-entreprenöriell syssla. Carin tog även upp andra studier exempelvis en jämförelse mellan kvinnor och män i managementbolag. Det är en studie av kvinnliga organisationskonsulters (ledare och företagare i samma person) ledning samt skillnader mellan mäns och kvinnors ledning. Studien visar bland annat att kvinnorna ofta leder/driver mindre 12

13 företag och av delvis annan karaktär än mäns. Åter en annan studie belyser nya företags- och organisationsformer och den visar bland annat att franchising inte sällan innebär att kvinnorna blir anställda medan männen går in som ägare. Carin beskrev även en studie kring familjeföretag, i det här fallet inom ICA. Studien visar att kvinnorna är osynliga i statistiken, men oumbärliga i praktiken. Kvinnors och mäns arbetsuppgifter och roller är lika viktiga, men det är ofta mannens roll som uppmärksammas. Kvinnorna är osynliga gentemot kunderna och inom ICA-organisationen. I styrelser och ledningsgrupper dominerar männen och verksamheten som helhet är mycket könssegregerad. Kvinnors företagande en ledarskapsfråga? Carin presenterade några funderingar kring kvinnors företagande och ledarskap. Att vara egenföretagare innebär att vara ledare för åtminstone en person (sig själv), att man oftast även är ägare till företaget och att man har chans att anställa någon/några om företaget går bra. Hon reflekterade kring övergånge från anarki till byråkrati (entreprenörskapets andra våg) och att växa från att vara en individ (företagare) till en organisation. Vem tänker vi på när vi hör begreppen en entreprenör? en ledare?, frågade sig Carin. Bägge begreppen är fortsatt manligt könade och upprätthäller myter kring hur man skall vara som entreprenör respektive ledare. Vi talar sällan om en manlig entreprenör eller en manlig ledare (jmf. kvinnlig entreprenör respektive kvinnlig ledare). Carin visade hur forskningen presenterat karakteristika för entreprenörer, ledare och kvinnor: Karakteristika på Karakteristika på ledare Karakteristika på kvinnor entreprenörer Nytänkande Organiserade Emotionella Självständiga Drivande Beroende/passiva Behov av att uppnå något Behov av makt (eng, Behov av tillhörighet (eng. Need for Need for Power) (eng. Need for achievement) Affiliation) Riskbenägna Riskkalkylerande Riskaversiva Carin avslutade med två frågeställningar Hur skulle vi beskriva en entreprenöriell kvinna, en kvinna med ledaregenskaper? Finns det element i entreprenöriellt/ledarskapstänkande som kan ses som kvinnligt eller är det automatiskt uteslutet? Agneta Spånberg belyste statistik kring kvinnors företagande och tillväxt i kvinnoledda företag Statistik kring kvinnors företagande Agneta efterlyste bättre statistik kring kvinnors företagande både regionalt och nationellt. Idag finns statistik kring nystartade företag, men det är betydligt svårare att följa utvecklingen över tid. Hur många företag överlever? En annan intressant frågeställning är hur andelen kvinnor som är sysselsatta som företagare förändras 13

14 över tid. Idag vet vi att andelen kvinnor som är sysselsatta i eget företag betydligt lägre än i många andra europeiska länder. Agneta ställde sig också frågan om det är bra eller dåligt att kvinnor startar företag exempelvis som ett alternativ till arbetslöshet. Det finns närmare kvinnliga företagare i Sverige, oräknat jordbrukare. Kvinnor startar 30 procent av alla nya företag i Sverige. Kvinnors andel av nyföretagandet har fördubblats det senaste decenniet, från 15 till 30 procent mellan 1989 och Kvinnliga nyföretagare 1999 sysslar till 38 procent med att sälja tjänster till privatpersoner och till knappt en tredjedel med att sälja tjänster till företag. Kvinnliga nyföretagare är välutbildade, 57 procent har eftergymnasial utbildning mot 47 procent av männen. Det är betydligt fler kvinnor - 64 procent - än män - 54 procent - som anger "att få arbeta självständigt eller få förverkliga sina idéer" som huvudsakligt motiv till företagsstarten. Bara 2 procent av de kvinnliga nyföretagarna väljer att starta IT-företag, jämfört med 12 procent av männen. 4 Tillväxt i kvinnoledda företag Agneta utgick från sina egna erfarenheter av att möten med (blivande) kvinnliga företagare. Hennes erfarenhet var att de flesta kvinnor startar så kallade levebrödsföretag och att man i högre grad måste förbättra företagsklimatet för att fler kvinnor skall driva tillväxtföretag. Att starta och driva ett framgångsrikt företag handlar, enligt Agneta om en kombination av en entreprenöriell person, en bra produkt eller tjänst och en god marknad. 4 Källa FEM:s hemsida på Internet 14

15 6. RESULTAT Dialogen i grupperna under konferensen ledde fram till en rad olika förslag kring hur forskarsamhället och småföretagen kan komma närmare varandra: studenterna måste i högre grad än idag få möjligheter att samverka med småföretag antingen via samarbetsprojekt, fadderföretagsverksamheter, uppsatser och/eller praktikplatser; småföretagare måste i högre grad än idag engageras i högskolans verksamhet som föreläsare, mentorer och handledare; högskolorna bör i högre grad än idag kunna erbjuda kurser som vänder sig till småföretagare; och olika arenor måste skapas och mäklarfunktioner finnas för att småföretagarna skall kunna hitta in till de kunskaper som kan nyttjas i högskolorna (databaser, portaler, högskolebiblioteken och populärvetenskapliga skrifter samt seminarium var några exempel på aktiviteter som nämndes) Ett konkret resultat av konferensen är att en av forskarna som deltog vid konferensen fått kontakt med nätverk för kvinnliga företagare i Halland och Kronoberg, vilket lett till ett forsknings- och utvecklingsorienterat samarbete. Resultaten av konferensen ligger i linje med de resultat som presenterats i en skrift från Företagarnas Riksorganisation Kunskap i samverkan mötet mellan högskola och småföretag (Heldén Filipsson och Linder, 2001). 15

16 DELTAGARFÖRTECKNING Deltagare Sigrid Ahl, Borgholms kommun, Borgholm Inger Alfredsson, TCO projekt jämställdhet, Karlskrona Lena Allmark, Högskolan i Halmstad, Halmstad Gunnel Andersson, Ekonomihögskolan, Lund Helén Andersson, Helén Hälsocenter, Genarp Jonas Andersson, Drivhuset, Universitetet i Växjö Karin Andersson, Exformation,Malmö Pernilla Andersson, Högskolan i Halmstad Göran T Andersson, Ronneby kommun Ann-Christin Bayard, Nybro Företagsgrupp Lena Bengtsson, Kristianstad Marita Bengtsson, Oktagon, Lund Mariann Bergdahl, Bergdahls Ledningskonsult, Kristianstad Hans Bertilson, Link Line, Kristianstad Liliann Bjerström, Karlskrona kommun Margareta Blixt, MB-Marketing, Kristianstad ) Lisbeth Böhm, 1st Commitment, Malmö Håkan Carlberg, Företagarnas Riksorganisation, Malmö Hanna Christensson, Teknopol, Lund Helena Collin, Studentkåren, Universitetet i Växjö Lena Dager, Dager & Hultman, Karlskrona Anna Dahlberg, Uppvidinge kommun Birgitta Dahlgren, Nybro Företagsgrupp Inger Danilda, Encounter, Kristianstad Bo Engdahl, TCO projekt jämställdhet, Karlskrona Margareta Engström, Magga Rita, Genarp Birgitta Estberg, Qvinnor på G, Växjö Cajsa Forslund, Drivhuset, Universitetet i Växjö Klara Gustafsson, Handelshögskolan, Stockholm Ylva Hallberg, Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona Roland Hansson, Rote Consulting, Kristianstad Bo Hedenfalk, Högskolan i Kristianstad Emma Hermansson, Vidéum Science Park, Växjö Eva Holmstig, Hässleholm uppgifter saknas Carin Holmquist, Handelshögskolan, Stockholm Anders Håkansson, Biblioteket, Högskolan i Kristianstad Carmen Jacobs, Avitraco, Malmö Inger Johansson, Blekinge Tekniska Högskola Helén Jönsson, Länsstyrelsen i Kronoberg, Växjö Inger Karlsson, Inlandet inför 2000 talet i Halland Ronald Karlsson, Teknopol, Lund Jörgen Karlström, Kristianstad Airport Jenny Kinnunen, Kvinnligt Resurscentrum, Jönköping Matti Kortelainen, Kooperativ Utveckling i Skåne Suzanne von Köhler, Karlshamns kommun Lawson Laté Laurent Dankou, Afroscandia 3LD, Lund 16

17 Anette Larsson, Inlandet inför 2000 talet i Halland Bengt-Arne Larsson, Högskolan i Kristianstad Ann-Katrin Lennartsson, Kvinnligt Resurscentrum, Jönköping Helena Lindberg, Futurum CC, Kristianstad Pontus Lindberg, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Kristianstad Margareta Lodestad, Magma Naturprodukter, Skivarp Anna Lundius, Kristianstad Airport Margit Mared, Länsstyrelsen i Halland Margareta Moqvist, Moma, Växjö Jasenka Mauzer Åkerlund, Nätverk Österlen Eva Munck Forslund, Advokatbyrå Munck Forslund, Trelleborg Annika Nilsson, Avesta kommun Ann-Kristin Nilsson, ALMI Företagspartner Kalmar Län Bodil Nilsson, Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne Ewa Nilsson, Ewora,Kristianstad Rose-Marie Nordfeldt, Marknadsgalleriet telefon Fredrik Nilsson, Futurum CC, Kristianstad Jenny Nordgren, Studentkåren, Blekinge Tekniska Högskola Eva Olsberg, EO-HUMANA, Ystad Inger Persson. Länsstyrelsen i Skåne Lars Persson, Biblioteket, Högskolan i Kristianstad Maria Persson, Lokalt resurscentrum för kvinnor, Karlskrona Mikael Persson, Studentkåren, Högskolan i Kristianstad Krystyna Podwalna Abebe, Arbetsförmedlingen Lund Jessica Rosvall, Företagarnas Riksorganisation, Malmö Tina Sköld-Engdahl, Kooperativ Utveckling i Skåne ) Darja Smiskovska, Internationella Företagarföreningen, Malmö Agneta Spånberg, ALMI Företagspartner Skåne Karin A Stomberg, Kävlinge kommun Kicki Stridh. Internationell Kompetens Halmstad Irene Stridsberg, Innovatext, Limhamn Sissi Sturesson, Teknikbrostiftelsen i Lund, Kristianstad Britt-Inger Sundqvist, Selection, Åhus Mia Swärdh. ProjektNet, Halmstad Marianne Sökjer-Petersen, Lunds Universitet Birgit Tidstrand, Länsstyrelsen i Blekinge Brigitte Vitt, Euro-Konsult, Malmö Tommy Åhlander, Krinova Science Park, Kristianstad Kajsa Öbrik, Länsstyrelsen i Skåne,Malmö Ulf Önnerhag, Region Blekinge, Karlskrona 17

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Kvinnliga företagares intresse för kraft

Kvinnliga företagares intresse för kraft Tellas Consulting Kvinnliga företagares intresse för kraft 2 fokusgrupper med kvinnliga småföretagare på temadagen om kraft 2002-03-20 Upplägg: Rapport: Marianne Sökjer-Petersen, Kirsti Tellas Kirsti Tellas

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Intäktslyftet. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter.

Intäktslyftet. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter. Ett program med fokus på just ditt företags utmaningar och möjligheter att skapa ökade intäkter. Praktiskt. Handlingsorienterat. Resultatinriktat. Intäktslyftet STEN K. JOHNSON CENTRE FOR ENTREPRENEURSHIP

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/

Läs mer

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé

Tilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB VAD kan jag? HUR delar jag med mig? VILKEN är Affärsnyttan? VARFÖR har mina kunder valt mig? www.stepeducation.se olofson@stepeducation.se 070 208 67 88 St Lars

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagens förtroende för politiken kring E22

Företagens förtroende för politiken kring E22 Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Sölvesborg december 2006 Verksamhetsberättelse 2005-2006 Bakgrund Regionalt Resurscentrum för kvinnor i Blekinge (RRC Blekinge) var ett projekt som drevs av Region Blekinge i samarbete med NUTEK och Länsstyrelsen.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Tillsammans släpper vi in framtiden!

Tillsammans släpper vi in framtiden! Konferensen Samverkan Skola - Arbetsliv 15 oktober 2015 på Missionskyrkan i Linköping Tillsammans släpper vi in framtiden! Arbetslöshetsfrågan? Kompetensutveckling? - En konferens som ger verktyg till

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL?

KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL? EVA BLOMBERG, GUN HEDLUND OCH MARTIN WOTTLE (RED.) KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL? SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se www.sns.se

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

CareSam. Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen

CareSam. Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen CareSam Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen Vad? Hur? Varför? Presentation Jonas Christensen, lektor i socialt arbete, projektledare Caresam jonas.christensen@mah.se Totalt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde TransforMAT startpunkten för Krinova MAT Smakplats Skåne/Smakstart och fortsättningen TransforMAT har sedan 2007 varit projekt

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSKAP SOM SLAGSORD FÖRÄNDRINGAR I TJÄNSTESEKTORN ESBRI Estrad-föreläsningen 9.5.2006 Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSFORSKNING DYNAMISKT OMRÅDE NÄRA ANKNYTNINGAR

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Regeringsbeslut I 12 Näringsdepartementet 2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Program för att främja kvinnors

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer