Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt"

Transkript

1 DOKUMENTATION Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt Konferens, Krinova Science Park, Kristianstad 16 januari, 2002 Inger Danilda Encounter AB Krinova Science Park KRISTIANSTAD

2 INNEHÅLL 1. BAKGRUND DELTAGANDE ORGANISATIONER ÖVRIGA AKTÖRER AV INTRESSE FÖR KONFERENSEN KONFERENSENS TEMAN OCH METODIK PRESENTATIONER...8 Tema I. Ledarskap i Småföretag...8 Tema II. Kvinnors Företagande RESULTAT...15 DELTAGARFÖRTECKNING

3 1. BAKGRUND Krinova Science Park i Kristianstad tog hösten 2001 initiativet till en seminarieserie med temat "Dialog mellan företagare, företagsfrämjare och forskare en väg att stimulera entreprenörskap och tillväxt. Krinova verkar aktivt för att skapa mötesplatser, som stimulerar till dialog mellan studenter, företag(are), företagsfrämjare och forskare. Syftet med seminarieserien är att stärka (små)företagens konkurrenskraft och utvecklingspotential genom att skapa direkta kontakter med forskare och företagsfrämjare. Syftet är också att föra ut intressanta forskningsresultat samt att stimulera forskare att fånga upp angelägna frågeställningar, som lyfts fram av praktiker. Tanken bakom seminarieserien är att stimulera lärande och utveckling i nätverk, som tar hänsyn till (små)företagens behov och intressen. I informationssamhället är tillgången till kunskapsintensiva nätverk en faktor som blir alltmer avgörande för företagens konkurrenskraft. Det sker ofta en koncentration av dessa nätverk till storstadsregionerna och tillgång till nätverken har i första hand större företag samt kunskapsintensiva och/eller högteknologiska spjutspetsföretag. Småföretagen som helhet har ofta begränsad tillgång till de kunskapsintensiva nätverken och till den forskning, som bedrivs vid högskolor och universitet. Informations- och kunskapssamhället ställer också krav på nya modeller för utvecklingsorienterat lärande i företagen. Idag är dock merparten av de utbildningar och kurser, som finns tillgängliga, i första hand inriktade på anpassningsorienterat lärande. Det är ett hinder för uppbyggnaden av human och strukturkapital (intellektuellt kapital) i såväl näringslivet, som den offentliga sektorn. Nätverkande mellan företag(are) är en modell för utvecklingsorienterat lärande, som fått alltmer uppmärksamhet, men för att möta nya krav i omvärlden måste nätverk mellan företag(are) i högre utsträckning länkas samman med nätverk för exempelvis forskare, företagsfrämjare och studenter. Föreliggande rapport avser det första seminariet i serien, som genomfördes den 16 januari 2002, och där syftet var att; sprida kunskap om aktuell forskning kring ledarskap och kvinnors företagande; skapa kontakter mellan företagare, företagsfrämjare och forskare i Sydsverige, som var intresserade av frågeställningar kring ledarskap och kvinnors företagande; och förstärka interregionala nätverk mellan företagare och aktörer i Skåne, Blekinge, Halland och Kronoberg. Åtskilliga studier har visat att kvinnor som företagare möter speciella hinder, vilket återspeglas även i satsningar på samverkan högskola-näringsliv. Det faktum att kvinnor som driver företag ofta återfinns inom handel och service gör att de sällan har tillgång till de satsningar som genomförs exempelvis i teknikparker. Få kvinnor etablerar sig och driver företag i de teknikparker, som finns nära våra svenska högskolor och universitet. Det leder till att många kvinnoledda företag inte heller har tillgång till den kunskapsresurs som forskningen utgör. Forskningen fångar inte upp angelägna frågeställningar, som presenteras av en stor grupp kvinnor. 3

4 2. DELTAGANDE ORGANISATIONER Följande personer och organisationer var engagerade i dialogkonferensen antingen genom presentationer under konferensdagen och/eller som finansiärer. Tommy Åhlander VD Krinova Science Park Krinova Science Park (www.krinova.se) som etablerats intill högskolan i Kristianstad verkar för att skapa en kreativ och kunskapsinriktad miljö. Målsättningen för verksamheten, som ägs av Kristianstad kommun och Teknikbrostiftelsen, är att omvandla ny kunskap och nya idéer till tjänster och produkter. På Krinova finns ett 30 tal små och stora företag, forskargrupper, företagsfrämjare och studentprojekt. Bengt Arne Larsson Forskningsprogrammet Förändringsprocesser i näringslivet, Högskolan i Kristianstad Högskolan i Kristianstad (www.hkr.se) har initierat en forskningsplattform kring förändringsprocesser i näringslivet. Den plattform som skapas bygger på tvärvetenskaplig forskning som omfattar psykologi, sociologi, pedagogik och samhällsvetenskap. Forskningen fokuseras bland annat mot näringslivets aktuella förändringsprocesser i syfte att främja innovativitet, lärande, effektivitet och hälsa. Pontus Lindberg Regionchef Sydsvenska Industri- och Handelskammare Sydsvenska Industri- och Handelskammaren (www.handelskammaren.com) med ca 3000 medlemmar företräder näringslivet i hela södra Sverige och affärsidén är att skapa bästa möjliga konkurrens- och tillväxtförutsättningar för näringslivet. Detta sker bland annat genom att verka som en arena för affärskontakter och kompetensöverföring dels mellan sydsvenska företag, dels med företagens närmarknader. Carin Holmquist Professor vid Handelshögskolan i Stockholm och programansvarig för FEM FEM-programmet vid Forum för småföretagsforskning (www.fsf.se/fem) bedriver forskning kring kvinnors företagande med stöd från bland annat Näringsdepartementet, NUTEK (Verket för Näringslivsutveckling) och EU. Forum för småföretagsforskning är en stiftelse med uppgift att bygga nätverk mellan forskare inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Agneta Spånberg ALMI Företagspartner Skåne ALMIs (www.almi.se) uppdrag är att främja utvecklingen av småföretag som vill och kan växa och se till att fler nya livskraftiga företag kan starta. Det sker genom en kombination av rådgivning, kompetensutveckling och finansiering. ALMI hanterar bland annat Företagarlån till kvinnor. 4

5 Länsstyrelserna i Blekinge (www.k.lst.se) Halland (www.n.lst.se) och Kronoberg (www.g.lst.se) Länsstyrelserna arbetar bland annat med att stimulera näringslivets utveckling i länen. Ett av målen är att skapa nya jobb, vilket sker genom stöd till företag och genom olika projekt. Vid länsstyrelserna finns också jämställdhetsexperter, som bland annat arbetar med att främja kvinnors företagande. Region Skåne Region Skåne arbetar bland annat med näringslivsutveckling, som syftar till att stärka de skånska företagens konkurrenskraft genom nätverksbyggande och i projekt. Enheten för näringslivsutveckling (www.naringsliv.skane.se) driver bland annat frågor som gäller företagsservice, klusterbildningar och landsbygdsutveckling. Den koordinerar även ResursCentrum för kvinnor i Skåne. 5

6 3. ÖVRIGA AKTÖRER AV INTRESSE FÖR KONFERENSEN Vid konferensen presenterade kraft-programmet och kvinnliga företagare inbjöds att delta i ett nystartat initiativ inom ramen för programmet, som vänder sig speciellt till kvinnoledda företag. kraft-programmet kraft-programmet (www.kraftprov.nu), som koordineras vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, erbjuder dialog mellan företagsrepresentanter och forskare samt lärare vid högskolor och universitet. kraft står för kompetens, reflexion, Affärsutveckling och tillväxt. Kraftgrupper i form av nätverk med företag(are) formulerar och genomför tillsammans ett utvecklingsprogram under ett år. Forskare och lärarna ansvarar för planering och genomförande av utvecklingsaktiviteter anpassade till kraft-gruppernas teman exempelvis internationalisering, omvärldsbevakning eller styrning och ledning. I arbetet med att definiera temat får grupperna stöd av en krafthandledare, som har stor erfarenhet av ledning och styrning, som företagsledare, styrelseledamot och/eller konsult. Under konferensen distribuerades material från esbri samt ResursCentrum. Esbri Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (www.esbri.se)är ett fristående institut som arbetar med forskning, utbildning och kunskapsspridning inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Esbri arrangerar bland annat öppna föreläsningsserier om entreprenörskap och småföretag samt ger ut en kostnadsfri tidning (Entré), som fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. I Entré presenteras forskning på ett kortfattat och lättöverskådligt sätt. Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne ResursCentrum (www.resurscentrum.skane.se) engagerar i stor utsträckning (blivande) kvinnliga företagare. Visionen är att öka kvinnors inflytande i samhälle och arbetsliv på jämställda villkor. En av strategierna är att skapa mötesplatser för kontakter och utveckling. Under och 2002 genomförs bland annat styrelseutbildningar för kvinnor i allmänhet och kvinnliga företagare i synnerhet. Syftet är att bygga upp en styrelsepool och säkerställa att fler kvinnor får styrelseuppdrag. I en rapport 1 från verksamheten konstateras att kvinnors nätverk kan bli viktiga arenor, där förutsättningarna för morgondagens samhälle formas. 1 Inspiration och förebilder. Lyckosamma och inspirerande projekt och aktiviteter. ResursCentrum för kvinnor i Skåne. 6

7 4. KONFERENSENS TEMAN OCH METODIK Dialogkonferensen hade två huvudteman dels kvinnors företagande, dels ledarskap i småföretag. Ledarskap i småföretag I likhet med kvinnors företagande (se nedan) har ledarskap i småföretag uppmärksammats i allt höge utsträckning det senaste decenniet och inte sällan har man försökt att överföra modeller för ledarskap, som utvecklats för stora organisationer till småföretag. Under 90-talet har dock alltfler forskare och praktiker intresserat sig för ledarskap, nätverkande och lärande i småföretagen. Entreprenörskap i småföretagen har lyfts fram och man har börjat fundera över hur detta kan överföras till större organisationer. Kvinnors företagande Kvinnors företagande har först på 90-talet kommit att uppmärksammas i den offentliga debatten och forskningen. Detta trots att 25 % av alla företag i Sverige ägs och/eller leds av en kvinna. Forskningen fokuserade från början på skillnader i företagaregenskaper mellan kvinnor och män istället för att fokusera på de villkor under vilka kvinnor respektive män driver företag. Från början betraktades kvinnors företagande som något väsensskilt från det vanliga företagandet (läs män som driver företag. Forskningen har dock blivit alltmer nyanserad. Konferensmetodik Den metodik som användes under konferensen syftade till att skapa en dialog mellan föreläsare och deltagare samt mellan deltagare. Ett tema introduceras först av en forskare, därefter följde en företagarpanel där ett antal småföretagare ombads att komma med inlägg. En företagsfrämjare gav sedan sitt perspektiv på det aktuella temat, varefter en dialog följde i grupper om 8-12 deltagare. Dialogen var levande under hela konferensen och nya kontakter samt nätverk etablerades. 7

8 5. PRESENTATIONER Tema I. Ledarskap i Småföretag Bengt-Arne Larsson presenterade forskningsplattformen förändringsprocesser i näringslivet, trender i forskningen kring ledarskap och aspekter hos ledaren som påverkar graden av framgång i utvecklingsarbete. Forskningsprogrammet Förändringsprocesser i näringslivet Högskolan i Kristianstad har fått medel från Stiftelsen för Kunskap och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen (www.kks.se) för att bedriva arbetslivsforskning om förändringsprocesser. KK-stiftelsen stödjer forskning vid mindre/medelstora högskolor och främjar kunskapsutbyte mellan högskolor och näringslivet. Forskningen skall ha relevans för näringslivet och för att få stöd krävs aktiv medverkan från näringslivet. För att organisationer skall utvecklas och förbli framgångsrika är medarbetarnas möjligheter till utveckling liksom deras hälsa och välbefinnande av stor vikt. Att känna att arbetet genererar tillfälle till personlig utveckling lärande och att organisationen tar tillvara medarbetarnas kompetens är avgörande för både arbetsinsatser och rekrytering och därmed för företagets framgång. I forskningsplattformen kring förändringsprocesser i näringslivet undersöks bland annat hur man bäst stödjer och utvecklar ett innovativt klimat. Satsningen syftar till att etablera kvalificerad forskning i samverkan med näringslivet. Till plattformen knyts ett antal kvalificerade svenska och internationella vetenskapliga och industriella mentorer, med stor erfarenhet av industriell forskning och företagsledning. Syftet med forskningen är att skapa ökade kunskaper kring förändringsprocesser samt att översätta dessa till aktiva insatser i företagen, som kan leda till främjande av det innovativa och lärande klimatet, de anställdas hälsa och organisationernas effektivitet. Inom ramen för forskningsplattformen kommer en rad olika delprojekt att genomföras exempelvis lärande och kompetensutveckling; uthållig hälsa och livskvalitet; kreativt och innovativt gruppklimat; ledarskap; och kommunikation av forskningsresultat via lärande genom erfarenhetsskapande verklighetsbaserade aktivitet (LEVA) 8

9 Trender i forskningen kring ledarskap Bengt-Arne refererade till forskaren Bernard Bass 2 som beskrivit det utvecklande ledarskapet (eng. Transformational leadership). Teorier kring det utvecklande ledarskapet har dominerat de senaste årens forskning kring ledarskap. Dynamiken i det utvecklande ledarskapet består i att medarbetarna identifierar sig med ledaren, delar hans eller hennes framtidsvision och gör insatser utöver sina egna intressen. Bass har beskrivit fyra komponenter i utvecklande ledarskap som följer; Idealiserad påverkan (karisma) Ledaren fungerar som rollmodell, visar sina viktigaste värderingar och betonar engagemang, ärlighet, lojalitet, rättvisa, tillit och det gemensamma syftet. Inspirerande motivation Ledaren skapar en framtidsvision, inspirerar och entusiasmerar, ger uppmuntran och skapar mening samt skapar och uppmuntrar teamarbete. Intellektuell stimulering Ledaren ifrågasätter traditioner och tyckanden samt stimulerar idéskapande, nya perspektiv och arbetssätt. Personlig omtanke Ledaren ser och beaktar individuella behov, förmågor och ambitioner, är empatisk och använder tvåvägskommunikation samt främjar medarbetarnas utveckling, ger råd och agerar coach. Bass beskriver också komponenter i vad som kan kallas villkorligt belönande ledarskap, som han anser vara mindre effektivt än det utvecklande ledarskapet. Detta beskrivs som följer; Villkorlig belöning Ledaren klargör förväntningar, utbyter löften och resursers samt instiftar ett mål-medel arbetssätt som grund för ett belöningssystem för utförd prestation. Aktiv korrigering Ledaren övervakar utförandet och korrigerar aktivt handlandet samt driver fram regler för att undvika misstag. Passiv korrigering Ledaren avvaktar med att handla tills problemen blir allvarliga och påkallar ledarens uppmärksamhet. Låt-gå ledare Ledaren är frånvarande, nödvändiga handlingar utförs inte och beslut fattas inte, och skyldigheter samt ansvar ignoreras. Aspekter hos ledaren som påverkar graden av framgång i utvecklingsarbete Genom sitt arbete inom ramen för Mål 4 3 i Skåne, har Bengt-Arne identifierat olika aspekter hos ledaren, i många fall företagets ägare, som påverkar kompetensutvecklingen: Ledarens egen motivation och intresse för kompetensutvecklingsprocessen. Ledarens förmåga och vilja att skapa delaktighet samt ett genuint vi-tänkande. Ledarens egen utvecklingskompetens för kompetensutveckling. Ledaren får inte vara rädd för kompetens. Ledarens förmåga att se medarbetarens kompetens relativt individens och företagets behov. 2 Bass, B.M. (1998) Transformational leadership: Industrial, military, and educational impact. London: Lawrence Erlbaum Associates. 3 Mål 4 var ett EU program som var en föregångare till det Mål 3 program som nu genomförs, och som syftade till kompetensutveckling i småföretag. 9

10 Ledarens förmåga att tänka och agera långsiktigt dvs. att vara utvecklingsinriktade snarare än anpassningsinriktad. Ledaren måste ha en tydlig (klar) relation till externa resurser i form av exempelvis konsulter. Pontus Lindberg presenterade Sydsvenska Industri- och Handelskammaren som bland annat arbetar med näringspolitik, tull- och dokument samt affärsstöd, studier kring Sydsveriges utveckling och handelskammarens aktiviteter för bättre ledarskap. Studier kring Sydsveriges utveckling Pontus beskrev några av de studier som tagits fram för att belysa utvecklingen i regionen exempelvis Sydostsvensk framtid (1997), Hallands långsiktiga utveckling (1998) och Grogrund för tillväxt östra Skånes utveckling (2001). I den senare framkommer att den framväxande Öresundsregionen har en potential för att bli norra Europas mest betydelsefulla tillväxtområde. Bland de framgångsfaktorer som nämns i samma rapport finns ökad kompetens i näringslivet genom samarbete med högskolor och universitet. Pontus visade ett diagram som belyser sambandet mellan medelinkomsten i svenska kommuner, yrkesstrukturen och företagstillväxten under 1990-talet Andel kunskapshanterare Andel informationshanterare Kommunalskatt Företagstillväxt Kommunbefolkningens medelinkomst Pontus lyfte även fram entreprenörskapets betydelse för Sydsveriges utveckling samt behovet av insatser för att främja entreprenörskap i skolan samt att förstärka och utveckla Ung Företagsamhet eller liknande initiativ för företagande på gymnasienivå. Det måste också skapas fler naturliga kontaktytor mellan näringsliv och skola, enligt Pontus. Aktiviteter för bättre ledarskap Pontus berättade om några av de aktiviteter som genomförs för att förstärka ledarskapet hos företagen och samspelet mellan företagen och högskolorna. Bland annat är handelskammaren aktiv i EFL (Executive Foundation Lund) vid Ekonomihögskolan. EFL är en stiftelse som erbjuder det sydsvenska näringslivet kvalificerade program för kompetensutveckling inom bland annat ekonomi, organisation, marknadsföring och ledarskap. Handelskammaren verkar även för etablering av ledarskapsakademier. Pontus betonade vikten av att främja högskolornas så kallade tredje uppgift. Den tredje uppgiften innebör att högskolorna fått i uppdrag att samverka med omvärlden exempelvis näringsliv, offentlig verksamhet, kulturliv och folkbildning. Vidare nämnde Pontus handelskammarens styrelserepresentation vid högskolor och universitet i Sydsverige. 10

11 Tema II. Kvinnors Företagande Carin Holmquist presenterade forskningsprogrammet FEM, vilka frågor som belyses i programmet och pågående projekt. Hon tog även upp en del myter kring kvinnors företagande och resultat från forskningen. Forskningsprogrammet FEM om kvinnors företagande FEM står för Female Entrepreneurship and Management och är ett 4-årigt program vid Forum för Småföretagsforskning. Ett 10-tal forskare är knutna till programmet, vars vetenskapliga ledare är professor Carin Holmquist och professor Elisabeth Sundin. Syftet med FEM-programmet är att: 1. Generera teoretisk kunskap inom genusfältet och entreprenörskaps/småföretagsfältet 2. Föra ut kunskapen till företag och organisationer för att öka den generella kunskapen om förståelsen för kvinnors företagande FEM har sin bakgrund i den bristande kunskapen om kvinnors företagande, och därmed om företagande som helhet. Två omfattande studier av Holmquist och Sundin visade på behovet av forskning kring kvinnors osynlighet i företagandet, mångfalden i kvinnors företagande och kvinnors anpassning. Behovet av tillväxt där kvinnors företagande spelar en viktig roll har också varit en av drivkrafterna bakom programmet. Carin lyfte fram service och handel som tillväxtgenerator och jämförde med den minskande tillverkningsindustrin. Vilka frågor belyser FEM? Carin presenterade i en matris de forskningsfält som omfattas av FEM-programmet. Företagandet som livsform för kvinnor (genusperspektiv) Företagaren Företagandet som strategi för att undkomma marginalisering Företaget Kooperation och franchising som kvinnliga organisationsformer Företagsmiljö Omvandling av offentlig sektor, kvinnors förflyttning Kvinnors osynlighet i företagandet (kvinnors företagande) Familjeföretagandet som fenomen Service och handel som tillväxtgenerator Samspelet mellan kvinnors och mäns företagande 11

12 Resultat och vad återstår att göra Carin presenterade några av de resultat från forskningen, som bland annat visar att det finns en stor variation i kvinnors företagande, att kvinnors företagande alltid skapas i en kontext (ett sammanhang) och att företagande ofta är ett medel, inte ett mål i sig. Kvinnors företagande är beroende av omgivningen och situationen i allmänhet. Det finns exempelvis stora skillnader mellan kvinnors företagande i olika länder, regioner, sektorer etc. Kvinnor som företagare är osynliga, särskilt i handel- och vårdsektorerna. Företagande som begrepp är starkt manligt könet och de traditionella könsrollerna är starka, särskilt i familjeföretag. De kvinnor som startar företag i manliga sektorer har inte sällan en manlig mentor för att kunna bryta sig in. En studie av kvinnor som är företagare i tryckeribranschen (brytare av könsbarriärer ) visade att de inte upplevde könsdiskriminering, att de hade ett entreprenöriellt arv och en manlig mentor. Det finns fortsatt behov av forskning och det behövs bättre statistik för att kunna göra olika jämförelser. Studier kring regionala skillnader och kring branschspecifika drag, efterlystes också av Carin. En annan frågeställning som väckts inom FEM är om det finns för få kvinnor i IT-branschen? Myter om kvinnors företagande Det finns, enligt Carin, en rad myter om kvinnors företagande exempelvis 1. Kvinnors företagande är ett nytt fenomen 2. Kvinnors företagande är marginellt förekommande 3. Kvinnors företagande är ett snabbväxande fenomen 4. Det är ingen skillnad jämfört med mäns företagande 5. Det är ingen likhet med mäns företagande 6. Alla kvinnliga entreprenörer är lika 7. Kvinnliga företagare är hjälplösa 8. Alla kvinnor borde vara entreprenörer 9. Eget företagande är en bra lösning på arbetslöshetsproblem Kvinnors företagande olika studier Carin lyfte fram några exempel från forskningen kring kvinnor som startat friskolor och omvandlingen av offentlig sektor. De kvinnor som startat friskolor såg entreprenörskapet som ett medel, inte ett mål och identiteten skapades i processen. Entreprenörskapet var ett sätt för kvinnorna att stärka sin professionella identitet samt att skapa kvalitet och undvika stora organisationer. Kvinnorna upplevde ingen könsdiskriminering. Studien som handlar omvandlingen av offentlig fokuserar på problem respektive möjligheter som kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg förknippar med eget företagande. Den belyser kvinnors mentala bilder av företagande samt förändringen av dessa under starta-eget-kurser. Kvinnorna gör en tudelning mellan den offentliga vårdkulturen där företagandet är tabu och företagarkulturen. Vårdyrket är kvinnligt könat och betraktas som en icke-entreprenöriell syssla. Carin tog även upp andra studier exempelvis en jämförelse mellan kvinnor och män i managementbolag. Det är en studie av kvinnliga organisationskonsulters (ledare och företagare i samma person) ledning samt skillnader mellan mäns och kvinnors ledning. Studien visar bland annat att kvinnorna ofta leder/driver mindre 12

13 företag och av delvis annan karaktär än mäns. Åter en annan studie belyser nya företags- och organisationsformer och den visar bland annat att franchising inte sällan innebär att kvinnorna blir anställda medan männen går in som ägare. Carin beskrev även en studie kring familjeföretag, i det här fallet inom ICA. Studien visar att kvinnorna är osynliga i statistiken, men oumbärliga i praktiken. Kvinnors och mäns arbetsuppgifter och roller är lika viktiga, men det är ofta mannens roll som uppmärksammas. Kvinnorna är osynliga gentemot kunderna och inom ICA-organisationen. I styrelser och ledningsgrupper dominerar männen och verksamheten som helhet är mycket könssegregerad. Kvinnors företagande en ledarskapsfråga? Carin presenterade några funderingar kring kvinnors företagande och ledarskap. Att vara egenföretagare innebär att vara ledare för åtminstone en person (sig själv), att man oftast även är ägare till företaget och att man har chans att anställa någon/några om företaget går bra. Hon reflekterade kring övergånge från anarki till byråkrati (entreprenörskapets andra våg) och att växa från att vara en individ (företagare) till en organisation. Vem tänker vi på när vi hör begreppen en entreprenör? en ledare?, frågade sig Carin. Bägge begreppen är fortsatt manligt könade och upprätthäller myter kring hur man skall vara som entreprenör respektive ledare. Vi talar sällan om en manlig entreprenör eller en manlig ledare (jmf. kvinnlig entreprenör respektive kvinnlig ledare). Carin visade hur forskningen presenterat karakteristika för entreprenörer, ledare och kvinnor: Karakteristika på Karakteristika på ledare Karakteristika på kvinnor entreprenörer Nytänkande Organiserade Emotionella Självständiga Drivande Beroende/passiva Behov av att uppnå något Behov av makt (eng, Behov av tillhörighet (eng. Need for Need for Power) (eng. Need for achievement) Affiliation) Riskbenägna Riskkalkylerande Riskaversiva Carin avslutade med två frågeställningar Hur skulle vi beskriva en entreprenöriell kvinna, en kvinna med ledaregenskaper? Finns det element i entreprenöriellt/ledarskapstänkande som kan ses som kvinnligt eller är det automatiskt uteslutet? Agneta Spånberg belyste statistik kring kvinnors företagande och tillväxt i kvinnoledda företag Statistik kring kvinnors företagande Agneta efterlyste bättre statistik kring kvinnors företagande både regionalt och nationellt. Idag finns statistik kring nystartade företag, men det är betydligt svårare att följa utvecklingen över tid. Hur många företag överlever? En annan intressant frågeställning är hur andelen kvinnor som är sysselsatta som företagare förändras 13

14 över tid. Idag vet vi att andelen kvinnor som är sysselsatta i eget företag betydligt lägre än i många andra europeiska länder. Agneta ställde sig också frågan om det är bra eller dåligt att kvinnor startar företag exempelvis som ett alternativ till arbetslöshet. Det finns närmare kvinnliga företagare i Sverige, oräknat jordbrukare. Kvinnor startar 30 procent av alla nya företag i Sverige. Kvinnors andel av nyföretagandet har fördubblats det senaste decenniet, från 15 till 30 procent mellan 1989 och Kvinnliga nyföretagare 1999 sysslar till 38 procent med att sälja tjänster till privatpersoner och till knappt en tredjedel med att sälja tjänster till företag. Kvinnliga nyföretagare är välutbildade, 57 procent har eftergymnasial utbildning mot 47 procent av männen. Det är betydligt fler kvinnor - 64 procent - än män - 54 procent - som anger "att få arbeta självständigt eller få förverkliga sina idéer" som huvudsakligt motiv till företagsstarten. Bara 2 procent av de kvinnliga nyföretagarna väljer att starta IT-företag, jämfört med 12 procent av männen. 4 Tillväxt i kvinnoledda företag Agneta utgick från sina egna erfarenheter av att möten med (blivande) kvinnliga företagare. Hennes erfarenhet var att de flesta kvinnor startar så kallade levebrödsföretag och att man i högre grad måste förbättra företagsklimatet för att fler kvinnor skall driva tillväxtföretag. Att starta och driva ett framgångsrikt företag handlar, enligt Agneta om en kombination av en entreprenöriell person, en bra produkt eller tjänst och en god marknad. 4 Källa FEM:s hemsida på Internet 14

15 6. RESULTAT Dialogen i grupperna under konferensen ledde fram till en rad olika förslag kring hur forskarsamhället och småföretagen kan komma närmare varandra: studenterna måste i högre grad än idag få möjligheter att samverka med småföretag antingen via samarbetsprojekt, fadderföretagsverksamheter, uppsatser och/eller praktikplatser; småföretagare måste i högre grad än idag engageras i högskolans verksamhet som föreläsare, mentorer och handledare; högskolorna bör i högre grad än idag kunna erbjuda kurser som vänder sig till småföretagare; och olika arenor måste skapas och mäklarfunktioner finnas för att småföretagarna skall kunna hitta in till de kunskaper som kan nyttjas i högskolorna (databaser, portaler, högskolebiblioteken och populärvetenskapliga skrifter samt seminarium var några exempel på aktiviteter som nämndes) Ett konkret resultat av konferensen är att en av forskarna som deltog vid konferensen fått kontakt med nätverk för kvinnliga företagare i Halland och Kronoberg, vilket lett till ett forsknings- och utvecklingsorienterat samarbete. Resultaten av konferensen ligger i linje med de resultat som presenterats i en skrift från Företagarnas Riksorganisation Kunskap i samverkan mötet mellan högskola och småföretag (Heldén Filipsson och Linder, 2001). 15

16 DELTAGARFÖRTECKNING Deltagare Sigrid Ahl, Borgholms kommun, Borgholm Inger Alfredsson, TCO projekt jämställdhet, Karlskrona Lena Allmark, Högskolan i Halmstad, Halmstad Gunnel Andersson, Ekonomihögskolan, Lund Helén Andersson, Helén Hälsocenter, Genarp Jonas Andersson, Drivhuset, Universitetet i Växjö Karin Andersson, Exformation,Malmö Pernilla Andersson, Högskolan i Halmstad Göran T Andersson, Ronneby kommun Ann-Christin Bayard, Nybro Företagsgrupp Lena Bengtsson, Kristianstad Marita Bengtsson, Oktagon, Lund Mariann Bergdahl, Bergdahls Ledningskonsult, Kristianstad Hans Bertilson, Link Line, Kristianstad Liliann Bjerström, Karlskrona kommun Margareta Blixt, MB-Marketing, Kristianstad ) Lisbeth Böhm, 1st Commitment, Malmö Håkan Carlberg, Företagarnas Riksorganisation, Malmö Hanna Christensson, Teknopol, Lund Helena Collin, Studentkåren, Universitetet i Växjö Lena Dager, Dager & Hultman, Karlskrona Anna Dahlberg, Uppvidinge kommun Birgitta Dahlgren, Nybro Företagsgrupp Inger Danilda, Encounter, Kristianstad Bo Engdahl, TCO projekt jämställdhet, Karlskrona Margareta Engström, Magga Rita, Genarp Birgitta Estberg, Qvinnor på G, Växjö Cajsa Forslund, Drivhuset, Universitetet i Växjö Klara Gustafsson, Handelshögskolan, Stockholm Ylva Hallberg, Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona Roland Hansson, Rote Consulting, Kristianstad Bo Hedenfalk, Högskolan i Kristianstad Emma Hermansson, Vidéum Science Park, Växjö Eva Holmstig, Hässleholm uppgifter saknas Carin Holmquist, Handelshögskolan, Stockholm Anders Håkansson, Biblioteket, Högskolan i Kristianstad Carmen Jacobs, Avitraco, Malmö Inger Johansson, Blekinge Tekniska Högskola Helén Jönsson, Länsstyrelsen i Kronoberg, Växjö Inger Karlsson, Inlandet inför 2000 talet i Halland Ronald Karlsson, Teknopol, Lund Jörgen Karlström, Kristianstad Airport Jenny Kinnunen, Kvinnligt Resurscentrum, Jönköping Matti Kortelainen, Kooperativ Utveckling i Skåne Suzanne von Köhler, Karlshamns kommun Lawson Laté Laurent Dankou, Afroscandia 3LD, Lund 16

17 Anette Larsson, Inlandet inför 2000 talet i Halland Bengt-Arne Larsson, Högskolan i Kristianstad Ann-Katrin Lennartsson, Kvinnligt Resurscentrum, Jönköping Helena Lindberg, Futurum CC, Kristianstad Pontus Lindberg, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Kristianstad Margareta Lodestad, Magma Naturprodukter, Skivarp Anna Lundius, Kristianstad Airport Margit Mared, Länsstyrelsen i Halland Margareta Moqvist, Moma, Växjö Jasenka Mauzer Åkerlund, Nätverk Österlen Eva Munck Forslund, Advokatbyrå Munck Forslund, Trelleborg Annika Nilsson, Avesta kommun Ann-Kristin Nilsson, ALMI Företagspartner Kalmar Län Bodil Nilsson, Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne Ewa Nilsson, Ewora,Kristianstad Rose-Marie Nordfeldt, Marknadsgalleriet telefon Fredrik Nilsson, Futurum CC, Kristianstad Jenny Nordgren, Studentkåren, Blekinge Tekniska Högskola Eva Olsberg, EO-HUMANA, Ystad Inger Persson. Länsstyrelsen i Skåne Lars Persson, Biblioteket, Högskolan i Kristianstad Maria Persson, Lokalt resurscentrum för kvinnor, Karlskrona Mikael Persson, Studentkåren, Högskolan i Kristianstad Krystyna Podwalna Abebe, Arbetsförmedlingen Lund Jessica Rosvall, Företagarnas Riksorganisation, Malmö Tina Sköld-Engdahl, Kooperativ Utveckling i Skåne ) Darja Smiskovska, Internationella Företagarföreningen, Malmö Agneta Spånberg, ALMI Företagspartner Skåne Karin A Stomberg, Kävlinge kommun Kicki Stridh. Internationell Kompetens Halmstad Irene Stridsberg, Innovatext, Limhamn Sissi Sturesson, Teknikbrostiftelsen i Lund, Kristianstad Britt-Inger Sundqvist, Selection, Åhus Mia Swärdh. ProjektNet, Halmstad Marianne Sökjer-Petersen, Lunds Universitet Birgit Tidstrand, Länsstyrelsen i Blekinge Brigitte Vitt, Euro-Konsult, Malmö Tommy Åhlander, Krinova Science Park, Kristianstad Kajsa Öbrik, Länsstyrelsen i Skåne,Malmö Ulf Önnerhag, Region Blekinge, Karlskrona 17

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB VAD kan jag? HUR delar jag med mig? VILKEN är Affärsnyttan? VARFÖR har mina kunder valt mig? www.stepeducation.se olofson@stepeducation.se 070 208 67 88 St Lars

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige!

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Foto: Felicia Oreholm Det behövs nya livskraftiga företag! Jobs and Society NyföretagarCentrum hjälper dem som vill starta eget företag med kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer!

www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer! www.eksjo.se/eprofilen För dig som vågar och vill mer! Vad är E-profilen? Entreprenörsprofilen är ett individuellt val som är öppet för Dig, oavsett vilket programval du gör på Eksjö Gymnasium! Det här

Läs mer

QUIS, EN KORT HISTORIK

QUIS, EN KORT HISTORIK QUIS, EN KORT HISTORIK 1982 Tekniska Museet Sammanställer en utställning Kvinnliga uppfinnare finns dom? i samarbete med gruppen Kvinnor och Teknik från Fredrika Bremerförbundet. Kvinnliga uppfinnare från

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Tillväxtföretag i Västernorrland

Tillväxtföretag i Västernorrland Tillväxtföretag i Västernorrland Tillväxtföretag i Västernorrland Syfte Projektets huvudsyfte är att skapa fler konkurrenskraftiga och växande företag, en växande lokal ekonomi och fler arbetstillfällen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

20+21 september DRIV SUNDSVALL FRAMTIDEN. Teknik SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN LÄRANDE ATTRAKTIV. Bygg HANDEL. Besöksnäring. Miljö.

20+21 september DRIV SUNDSVALL FRAMTIDEN. Teknik SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN LÄRANDE ATTRAKTIV. Bygg HANDEL. Besöksnäring. Miljö. Inbjudan HANDEL Teknik Bygg IT Hälso/sjukvård Utbildning Transport Besöksnäring Miljö Energi FRAMTIDEN DRIV SE FÖRMÅGOR SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN NYA UTBILDNINGAR LÄRANDE ATTRAKTIV 20+21 september SUNDSVALL

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Främja kvinnors företagande Rapport, Främja kvinnors företagande, augusti 2014 1 Bakgrund och fakta om kvinnors företagande Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Tillsammans släpper vi in framtiden!

Tillsammans släpper vi in framtiden! Konferensen Samverkan Skola - Arbetsliv 15 oktober 2015 på Missionskyrkan i Linköping Tillsammans släpper vi in framtiden! Arbetslöshetsfrågan? Kompetensutveckling? - En konferens som ger verktyg till

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT

Läs mer

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Kärnverksamhet Affärsområden Tjänster Innovation Nya företag Etablerade företag Finansiering Affärsutveckling Företag och personer som har en innovativ idé och

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Inbjudan till deltagande i MILSA II

Inbjudan till deltagande i MILSA II Inbjudan till deltagande i MILSA II informations- och inspirationsserie under 2014 för dig som i din verksamhet möter nyanlända flyktingar! Om MILSA MILSA, stödplattform för migration och hälsa, verkar

Läs mer

Förverkliga din företagardröm!

Förverkliga din företagardröm! Förverkliga din företagardröm! Dags att gå vidare med din idé! Du får hjälp med att starta eller utveckla ditt företag. Välkommen med din ansökan senast 19 maj. www.kickstart2011.se Västerås Science Park

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255.

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255. Agneta Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 073-441 41 53 agneta.alfredsson@spray.se Lars Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 070-877 86 56 alfredsson.lasse@spray.se

Läs mer

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Slutrapport Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Bakgrund Det sker stora strukturförändringar i Skåne inom i stort

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014

Främja kvinnors företagande. 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 Främja kvinnors företagande 24 beviljade projekt i Dalarna 2011-2014 KVITS -kvinnors företagande inom ITS Syfte: Kartlägga alla företag som verkar inom logistik, IT och ITS och som drivs av kvinnor. Projektledare:

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Förvaltningschefs program

Förvaltningschefs program Förvaltningschefs program Utvecklingsprogram för högre chefer inom den offentliga sektorn Den offentliga sektorn har en central roll i utvecklingen av det svenska välfärdssamhället. Som ledare är Du en

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Vill du bli en ännu bättre chef? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Vill du bli en ännu bättre chef? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar. 2015 Vill du bli en ännu bättre chef? 2014 Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar. Få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Vision arrangerar en mängd utbildningar

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSKAP SOM SLAGSORD FÖRÄNDRINGAR I TJÄNSTESEKTORN ESBRI Estrad-föreläsningen 9.5.2006 Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSFORSKNING DYNAMISKT OMRÅDE NÄRA ANKNYTNINGAR

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Kursplan för Kunskap, affärsidé, företag 5 poäng. From knowledge to business idea and company 5 credits. MAH, Drivhuset & Venture Cup Syd

Kursplan för Kunskap, affärsidé, företag 5 poäng. From knowledge to business idea and company 5 credits. MAH, Drivhuset & Venture Cup Syd Kursplan för Kunskap, affärsidé, företag 5 poäng From knowledge to business idea and company 5 credits MAH, Drivhuset & Venture Cup Syd Kurskod: KA0001 Utbildningsområde: Högskoleövergripande Nivå: A (1-20)

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Strategier för näringslivsarbetet Ronneby kommun. Version 2, 2011-04-06

Strategier för näringslivsarbetet Ronneby kommun. Version 2, 2011-04-06 Strategier för näringslivsarbetet Ronneby kommun. Version 2, 2011-04-06 I visionsdokumentet 2020 för kommunens näringslivsarbete står i första stycket: Företagen i Ronneby kommun tycker att kommunen är

Läs mer