Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering"

Transkript

1 Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering En användarcentrerad utvärdering och förslag på förändringar av TakeCares läkemedelsmodul J O H A N B O R G Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

2 Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering En användarcentrerad utvärdering och förslag på förändringar av TakeCares läkemedelsmodul J O H A N B O R G Examensarbete i människa-datorinteraktion om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2008 Handledare på CSC var Åke Walldius Examinator var Yngve Sundblad TRITA-CSC-E 2008:001 ISRN-KTH/CSC/E--08/001--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Sammanfattning På senare år har sjukhus gått från papper till datorer för hantering av patientjournaler. En ny utveckling inom detta är att med stöd av datorprogram ordinera läkemedel till patienter, vilket exempelvis gör att sjuksköterskor slipper tyda läkares handstilar när medicinen ska delas ut på avdelningen. Flera datoriserade läkemedelsmoduler har dykt upp på marknaden, den som växer i snabbast takt och av många anses vara den bästa kallas TakeCare. Detta examensarbete handlar om en användarcentrerad vidareutvärdering av TakeCares läkemedelsmodul. Uppdragsgivarna Innovation och Medicinsk Informatik (IMI) sitter på Karolinska Universitetssjukhuset och har ett nära samarbete med TakeCares skapare Profdoc Care AB. Utvärderingen har utförts tillsammans med sjuksköterskor och läkare från tre avdelningar (Infektionskliniken, Medicinsk Akutvårdsavdelning (MAVA) och Hematologiska kliniken) på Karolinska Sjukhuset i Huddinge och en avdelning (Geriatriska kliniken) på Nynäshamns sjukhus. Många positiva områden har belysts men även har olika negativa sidor i dessa användningsmiljöer åskådliggjorts. Ett antal av förslagen har gett upphov till prototyper som sedan följts upp i form av prototyptester på de avdelningarna som deltagit i denna rapport. De viktiga områden som utvärderats är patientsäkerhet, överblickbarhet, informationstillgänglighet och utbildning. Det mest anmärkningsvärda resultatet är att tidsåtgången i stort sett upplevs som oförändrad bland användarna i jämförelse med den tidigare pappersrutinen och att felaktiga ordinationer fortfarande anses förekomma. Hospital IT support for managing pharmaceuticals a user centred evaluation and suggestions for modifications of TakeCare s pharmaceutical module Abstract In recent years hospitals have gone from using medical records on paper to computer based. A new development is that with the help of computer programs prescribe pharmaceuticals to patients, which for example means that nurses do not have to interpret doctor s handwritings when the medicine is being handed out on the ward. Several computerized modules for pharmaceuticals have emerged on the market, but the one that increases in the most rapid pace and, by many, is considered to be the best is TakeCare. This Master s thesis is a user-centred evaluation of TakeCare s module for pharmaceuticals. The job requester Innovation and Medical Informatics (IMI) is located in Karolinska university hospital and has a close collaboration with TakeCare s creator Profdoc Care AB. The evaluation has been executed in association with nurses and doctors from three wards (infection, medical emergency treatment and hematologic) at the Karolinska Hospital in Huddinge and one ward (geriatric) at the hospital of Nynäshamn. The positive parts have been highlighted but also the negative aspects in these user environments have been visualized. A number of the suggestions have thereafter spawned prototypes that later have been followed up in prototype tests at the cooperating hospital wards. Among the most important areas the evaluation have dealt with are patient security, the level of review, the level of information accessibility and the training-course. The most notable result is that the amount of time feels largely unchanged amongst the users in comparison to the former used medical records on paper and errors in the prescriptions are still reckoned to occur.

4 Keywords: Journalsystem, läkemedelsmodul. läkemedelshantering, patientsäkerhet, IT, människa-datorinteraktion, användbarhet, läkemedelsordination, kommunikation, läkemedelsadministration, prototyptester

5 Förord Detta examensarbete utgör avslutningen på min civilingenjörsutbildning i Medieteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Jag vill tacka alla som på olika sätt bidragit till mitt examensarbete. Min närmaste samarbetspartner genom hela examensarbetet Claes Lundgren förtjänar den största tacken. Vi jobbade parallellt inom samma ämnesområde men där jag koncentrerade mig på en utvärdering av TakeCares läkemedelsmodul lade han fokus på läkemedelsförråden. Undersökningen hade inte haft samma slagkraft utan detta goda samarbete. Ett särskilt stort tack vill jag rikta till mina biträdande handledare Kemal Olin, läkare och metodansvarig patientinformationssystem och Ola Gran, metodansvarig telemedicin på Innovation och Medicinsk Informatik (IMI) på Karolinska Universitetssjukhuset samt min handledare Åke Walldius på KTH. De har samtliga tre varit till stor hjälp. Jag vill även rikta ett extra stort tack till personalen på vårdavdelningarna som ställt upp för att medverka i kontextuella intervjuer, workshop, enkätundersökning och prototyptester. Ni är: MAVA (Medicinsk Akutvårdsavdelning) M81 & M83, Infektionsklinken I62, Hematologiskt centrum M74 och slutligen Geriatriska kliniken på Nynäshamns sjukhus. Tack så mycket! Johan Borg Stockholm, November 2007

6 Begrepp CID Centrum för användarorienterad IT-design (ett kompetenscentrum på KTH, som drevs ). FASS Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, är en sammanställning av läkemedelsfakta från läkemedelsindustrin till olika förskrivare av läkemedel, främst läkare, och apotekspersonalen. En väldigt stor uppslagsbok som nu också har blivit datoriserad. KTH Kungliga Tekniska Högskolan Läkemedelsadministration När läkemedlen delas ut till patienterna av sjuksköterskorna och därefter registreras (antingen på de tidigare pappersjournalerna eller de mer moderna datoriserade läkemedelsmodulerna) kallas detta för att de administreras. Läkemedelsinteraktion Två läkemedel som motverkar varandra Läkemedelsordination När läkaren bestämmer ett läkemedel en patient ska ta, vilken mängd, hur ofta och på vilket sätt (till exempel injektion eller tablett) kallas detta för en ordination. Det är först när en ordination är signerad av en läkare som en sjuksköterska får administrera (det finns undantag för ett antal läkemedel som även sjuksköterskor får ordinera). MDI Människa-Datorinteration TCO Tjänstemännens Centralorganisation, är en sammanslutning av fackförbund som bildades 11 juni 1944 genom sammanslagning av de privatanställdas topporganisation och de statligt och kommunalt anställdas organisation. VINNOVA Organisation som stödjer behovsmotiverad forskning och utveckling inom teknik, arbetsliv och transporter.

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och målsättning Frågeställning Uppdragsgivare Läsarmålgrupp Avgränsningar Disposition Sjukhusen Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Grundläggande information Medicinsk Akutvårdsavdelning (MAVA) M81 & M Infektionskliniken I Hematologiskt Centrum M Nynäs Vård Grundläggande information Geriatriska kliniken TakeCare Profdoc Care AB Kort historik Utveckling Införande Drift och support Läkemedelsmodulens ingående komponenter Läkemedelsjournal Ordination Administrering Recept Förskrivarstöd Läkemedelsvagnen UsersAward Organisation Teori Människa Datorinteraktion Användbarhet Användarcentrerat designarbete Användaren Uppgifterna Miljön Läkemedelshantering och MDI Metodval... 26

8 5 Metod Verktygsvalet Reliabilitet och validitet Kontextuella intervjuer Enkätundersökning Workshop Prototypdesign GUI Design Studio Prototyptester Ett samarbete, två examensrapporter Resultat Utvärderingsresultatet Patientsäkerheten Tidsåtgången Överblickbarhet Tillgängligheten till information Stöd vid ordination och administrering Utbildningen Andra identifierade problem Prototyptesternas resultat Säkerhetsspärrar Kommunikationsmöjligheter Schemaförslag Aktiverad respektive icke aktiverad Begränsade valmöjligheter Rekommendationer Kontinuerlig utbildning Kontinuerlig uppföljning Diskussion och slutsats Diskussion De valda metoderna Alternativa metoder Slutsats Förslag på vidare studier Lärdomar Slutord Referenser Böcker Vetenskapliga artiklar Tidningsartiklar Webbsidor... 55

9 Intervjuer Övriga källor Bilagor Bilaga 1 Frågor inför kontextuella intervjuer Bilaga 2 Enkät för sjuksköterskor Bilaga 3 Enkät för läkare Bilaga 4 Program till workshop Bilaga 5 Profdoc Care AB:s effektmål

10 1 Inledning 1 Sjukhusens IT stöd för läkemedelshantering en användarcentrerad utvärdering och förslag på förändringar av TakeCares läkemedelsmodul 1 Inledning I många av dagens yrken kan misstag, slarv eller brist på säkerhet gå igenom systemet utan att uppmärksammas. När en byggarbetare spikar upp en hylla på fel plats kan arbetsledarens utskällning samt att hyllan ska flyttas till rätt plats vara den värsta konsekvensen, slarv med bokföringen kan för den ekonomiskt ansvarige innebära förlust av en del av företagets finanser samt dennes anställning. Inom sjukvården och specifikt läkemedelshanteringen kan konsekvenserna vara deletärt för patienters hälsa och ge stor uppmärksamhet i mediavärlden. I skrivande stund gör jag en sökning på mediearkivet med nyckelorden läkemedel och misstag, resultatet av sökningen styrker snabbt det jag med denna inledning vill belysa. I Göteborgs-posten publiceras en artikel i slutet av april som beskriver ett fall där en patient injicerats ett läkemedel avsett för rektalt bruk 1. Helsingborgs Dagblad berättar i början av juni om ett fall där ett barn under nedsövning fått fel läkemedel administrerat 2. Båda fallen har för patienterna slutat väl, men anmälningar till socialstyrelsen har dock gjorts och återigen kan tidningsläsare läsa om slarv och misstag i den svenska sjukvården. Internationellt sett beskriver Lars Werkö Att mer än tusen patienter dör av läkemedelsbiverkningar i England har lett till krav på bättre utbildning av läkare 3. Vidare beskriver han att undersökningar i England, Danmark och Sverige har visat att förskrivningen och distributionen av läkemedel på sjukhus inte görs med den omsorg som momentet fordrar 4. Då denna yrkeskategori är utsatt för en stor press och läsarna eller TV-tittarna (när misstagen uppvisas på kvällsnyheterna) känner att sjukvården inte ska ha brister i säkerhet tycker man att arbete för att öka säkerheten borde ha hög prioritet inom yrkeskåren. Självklart är det så, en stor del av sjukhusens budgetar avsätts för att misstagen ska bli färre och att säkerheten på så sätt ska förbättras. Sjuksköterskorna och läkarna jag har träffat under denna undersökning har alla lagt stor vikt på säkerhetstänkandet. Men vilka är då de stora förändringarna som gjorts i denna riktning? Vi har alla vuxit upp med att höra att läkares handstilar är slarviga, i folkmun är inte uttrycket en läkares kråkfötter ovanligt. Sjuksköterskor och apotekare har länge fått tyda läkares läkemedelsordinationer och recept, men på senare år har dessa pappersjournaler börjat 1 Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad, Werkö, Lars, Får patienten rätt medicin på sjukhus?, Läkartidningen, nr 37, volym 99, 2002, s Ibid

11 1 Inledning 2 ersättas av en datoriserade journaler. TakeCare är ett av Sveriges ledande journalsystem för sjukvård och används bland annat av Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, Nynäshamns sjukhus, Stockholms sjukhem och Södertälje sjukhus samt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland, bl.a. på hela Visby lasarett. De senaste åren har TakeCares utvecklare och ägare Profdoc Care AB utvecklat en läkemedelshanteringsmodul, modulen som är helt digital gör att sjuksköterskorna slipper lära sig tyda en läkares handstil när läkemedel ska ges till patienten. Systemet TakeCare har fått priser för användbarheten (se kapitel 3.5 UsersAward) och fler sjukhus i Sverige, för att inte nämna övriga världen, har visat ett stort intresse för journalsystemet. Denna rapport handlar om läkemedelsmodulens användbarhet utifrån slutanvändarna; läkarna och sjuksköterskorna. Rapportens syfte är också att belysa fördelar med läkemedelsmodulen men sätter även stort fokus på kvarvarande brister i läkemedelshanteringen. På vilka sätt har säkerheten förbättrats i och med införandet av TakeCares läkemedelsmodul? 1.1 Bakgrund Under våren 2006 läste jag kursen Användarcentrerad programutveckling (ACPU, som år 2007 bytte namn till Kooperativ IT-Design). Denna kurs består av inlärning och praktisk träning av diverse metoder inom Människa-Datorinteraktion (MDI). Som slutarbete i kursen delas kursdeltagarna in i grupper som utifrån ett givet tema ska använda de inlärda metoderna för att hjälpa den valda slutanvändaren i fråga års tema var Experter och den yrkeskategori min grupp valde att koncentrera sig på var urmakarna, medan en nära studiekamrat till mig vid namn Claes Lundgren valde sjuksköterskor. När de gjorde intervjuer och workshops med sjuksköterskorna från Södersjukhuset och Karolinska Solna blev det snart klart att pappersjournalerna borde ersättas med ett datoriserat system. Gruppen utformade i samarbete med sjuksköterskorna ett program kallat Medsis som i slutändan fick god respons av användarna. När exjobb skulle sökas ett halvår senare ville vi tillsammans utveckla idén med Medsis och upptäckte att TakeCares läkemedelsmodul precis hade börjat föras in på diverse vårdenheter på Karolinska Universitetssjukhuset. Att utvärdera denna modul blev ett naturligt steg och efter besök och e-postkommunikation med bland annat Stockholms Läns Landsting hittade vi våra uppdragsgivare Kemal Olin och Ola Gran på avdelningen för Innovation och Medicinsk Informatik (IMI) på Karolinska. I samarbete med dem och vår handledare Åke Walldius utformade vi syftena och frågeställningarna med exjobben (se kapitel 5.7 Ett samarbete, två examensrapporter om hur arbetet delades upp mellan Claes och mig). 1.2 Syfte och målsättning Syftet med undersökningen är att utvärdera TakeCares läkemedelshanteringsmodul utifrån användarnas perspektiv. Profdoc Care AB gör själva en utvärdering av modulens mottagande på de aktuella vårdenheterna tre månader och ett år efter dess införande. Dessa utvärderingar fann jag bristfälliga och återkommer till anledningen för detta under i kapitel 3.2 Utveckling (av TakeCare). Denna rapport kan därför ses som en komplettering av läkemedelsmodulen i TakeCare och förslag till fortsatt utveckling av denna. Effektivitet och säkerhet i läkemedelshanteringen är viktigt utifrån ekonomiska och arbetsmiljömässiga perspektiv, patientens säkerhet och hälsa är dock den viktigaste faktorn vid all läkemedelshantering.

12 1 Inledning 3 Målsättningen har varit att tillsammans med användare utveckla nya prototypförslag som löser eventuella kvarvarande problem och belysa de egenskaper som upplevs som positiva och på så vis försöka besvara frågan om vad det är som gör TakeCare så attraktivt för så många användare. 1.3 Frågeställning Hur arbetar sjuksköterskor och läkare i läkemedelsmodulen idag? Hur har Profdoc Care AB undersökt sina effektmål? Hur skiljer sig resultatet från dessa undersökningar i jämförelse med en utvärdering av TakeCare utförd i nära samarbete med dess användare? Vilka problem anses förekomma i läkemedelsmodulen enligt sjuksköterskor och läkare? Hur kan dessa åtgärdas? 1.4 Uppdragsgivare IMIs, enheten för Innovation och Medicinsk Informatik på Karolinska Universitetssjukhuset, har som huvudsaklig roll att understödja Karolinska Universitetssjukhusets kärnverksamheter med informatiklösningar, stöd till verksamhetsutveckling samt underlag för styrning och prioritering av förändringsinitiativ som möjliggör förverkligandet av sjukhusets vision och mål. Avdelningen består internt av tre samverkande enheter: Arbetsgruppen för Vårdstödjande IT (V-IT) med bl.a. Kemal Olin och Ola Gran, Arbetsgruppen för IT-arkitektur och Informationssystem (IS) och Projektkontoret (PK) som är en egen sektion. V-IT har som en viktig uppgift att tillförsäkra Karolinska Universitetssjukhus ändamålsenlig och väl tillämpad medicinsk informatik och tillhandahålla funktionslösningar som möjliggör verksamhetsutveckling i takt med nya möjligheter och behov. Fokusområden utgör sjukhusets huvudprocesser; sjukvård, forskning och utbildning. Kontakt mot verksamheten är främst via användare i vården. Verksamhetsområdet spänner från Karolinska Universitetssjukhuset till lokala, regionala, nationella och internationella samarbetspartners för att stödja hela vårdprocessen med basen i Karolinska Universitetssjukhusets olika patientinformationssystem. 1.5 Läsarmålgrupp Uppsatsen är skriven för Kungliga Tekniska Högskolan, Innovation och Medicinsk Informatik på Karolinska är direkt uppdragsgivare och Profdoc Care AB indirekt uppdragsgivare. Examensarbetet riktas främst till dessa tre parter men ska även kunna förstås och vara av relevans för alla som på ett eller annat sätt söker information angående läkemedelshantering och sjukhusens arbete för att modernisera och effektivisera denna. Läsaren förväntas inte ha några speciella förkunskaper. Begrepp, tekniker och teorier som inte anses vara allmän kunskap förklaras dels i avsnittet Begrepp som hittas under innehållsförteckningen, dels i den löpande texten. 1.6 Avgränsningar Undersökningen behandlar endast läkemedelsmodulen, examensarbetet berör således inte de datoriserade moduler som ersatt exempelvis journaltext eller att göra -listor för sjuksköterskorna. Alla arbetsmoment och funktioner gällande läkemedlen och dess hantering

13 1 Inledning 4 alltifrån läkarens ordination till sjuksköterskans transport av läkemedlen från läkemedelsförrådet till patientens säng har varit studiens utgångspunkt. Under resans gång har specifika problem och funktioner fått en mer framträdande roll. Jag har endast arbetat med slutanvändare i form av läkare och sjuksköterskor från fyra olika kliniker samt Apotekets personal som haft en inblick i den sistnämnda yrkesgruppens arbete. Ett samarbete med Profdoc Care AB har funnits och bland annat resulterat i att jag fått en presentation av Profdocs arbetssätt, på så vis har jag fått en insikt i leverantörens rutinsatta arbete med införande och drift. Mina ytterligare kontakter med Profdoc Care AB har i stort sett varit vilande, då jag velat få en klar och tydlig bild av vad användarna tycker och upplever utan påverkan från leverantören. Resultatet av studien kan i slutändan användas av Profdoc Care AB för att ta del av starka respektive svaga sidor i TakeCares läkemedelsmodul. Då min uppdragsgivare IMI är systemägare för TakeCare och har ett nära samarbete med leverantören av systemet kan mina åsikter föras fram och kanske leda till de förändringar som efterfrågas. 1.7 Disposition 1. Inledning Beskriver examensrapportens bakgrund, syfte, målsättning, frågeställning, läsarmålgrupp, avgränsningar och disposition. 2. Sjukhusen Här beskrivs sjukhusen Karolinska Universitetssjukhuset och Nynäshamns sjukhus, specifikt utifrån de avdelningar som aktivt deltagit i studien: MAVA (Medicinsk Akutvårdsavdelning) M81 & M83, Infektionskliniken I62, Hematologiskt Centrum M74 och Geriatriska kliniken i Nynäshamn. 3. TakeCare Här beskrivs företaget Profdoc Care AB (äger och utvecklar TakeCare), TakeCares utveckling, drift/förvaltning & funktioner samt UsersAward som användarcertifierat TakeCare och som varje år anordnar pristävlingen Användarnas IT-pris som 2006 gick till TakeCare. 4. Teori Här beskrivs teorierna bakom användarcentrerade IT-system (användbarhet och människadatorinteraktion) med specifikt fokus på kraven vad gäller stöd till sjukhus och läkemedelshantering. 5. Metod Här beskrivs de metoder som använts i undersökningen: kontextuella intervjuer, enkätundersökning, workshop, prototypdesign och prototyptester och det samarbete jag haft med min studiekamrat Claes Lundgren under tillblivelsen av denna rapport. 6. Resultat Här beskrivs de resultat jag uppnått med de metoder jag valt att använda i denna rapport.

14 1 Inledning 5 7. Rekommendationer En del av resultaten förs fram och diskuteras mer ingående med fokus på vad som kan göras för att leda till en god förändring. 8. Diskussion och slutsats Resultaten och de använda metoderna diskuteras, alternativa metoder presenteras.

15 2 Sjukhusen 6 2 Sjukhusen I detta kapitel beskrivs sjukhusen och de avdelningar som besöktes under studien. De sjuksköterskor och läkare som agerat testdeltagare rekryterades samtliga från dessa avdelningar. 2.1 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Detta stora sjukhus placerat i anslutning till Flemingsberg centrum hette fram till den 1 januari 2004 Huddinge Universitetssjukhus AB, men efter detta datum slogs verksamheterna vid HU och Karolinska Sjukhuset i Solna samman och blev Karolinska Universitetssjukhuset. Universitetssjukhuset i Huddinge blev förklarligt nog den största samarbetspartnern vad gäller testdeltagare i form av sjuksköterskor och läkare. Uppdragsgivaren IMI har sitt säte i huset och därmed även jag. Tre avdelningar besöktes och utvalda delar av personalen intervjuades, fick svara på enkäter, deltog i workshop samt testade de slutgiltiga prototyperna Grundläggande information Sjukhusets storlek kan kort sammanfattas i ett antal statistiska uppgifter (siffrorna gäller för organisationen Karolinska Universitetssjukhuset, vilket till en stor del utgörs av sjukhuset i Huddinge) 5 : 1,4 miljoner patientbesök per år medarbetare 10,8 miljarder kronor i omsättning Står för 1/3 av Stockholms Läns landstings resurser för sjukvård och är en av Stockholms största arbetsgivare. År 2006 tog Karolinska Universitetssjukhuset emot fler patienter än någonsin tidigare. Samtidigt ökade andelen patienter med svårare sjukdomar och med allvarliga hälsotillstånd var också året då en kultur av större öppenhet kring patientsäkerhetsfrågor på sjukhuset resulterade i en storsatsning, i det så kallade Patientsäkerhetsåret. För att bli bättre förstod ledningen på sjukhuset att de måste lära sig av misstagen. Detta betydde händelseanalyser, utbildning av analysledare som ska fortsätta arbetet kontinuerligt i sina respektive verksamheter och en allmän ifrågasättande attityd och uppföljning av de dagliga rutinerna. Sjukhusets ekonomi är ansträngd. Trots ansenliga besparingar som har uppgått till totalt 1,1 miljarder de tre senaste åren måste, till ledningens beklagande, sparandet fortsätta. Investeringar inom forskning fortsätter under år 2007, likaså satsningen på att modernisera sjukhusets vård- och operationsavdelningar Medicinsk Akutvårdsavdelning (MAVA) M81 & M83 De två enheterna tillhör Sveriges idag största akutvårdsavdelning med 66 vårdplatser. Patienter som först varit på akutmottagningen hamnar ofta på akutvårdsavdelningen. Vårdtiden på avdelningen är max 5 dygn och de slutvårdar idag ca 70 % av patienterna, dessa 5 Karolinska Universitetssjukhusets årsberättelse 2006, s. 1 6 Schelin Seidegård, Cecilia, KU årsberättelse 2006, s. 4-5

16 2 Sjukhusen 7 patienter går direkt hem från akutvårdsavdelningen medan de övriga 30 % förflyttas till en slutvårdande avdelning på sjukhuset. På MAVA hamnar patienter med medicinska åkommor såsom hjärtsvikt, intoxikationer, och leversjukdomar samt hjärt-, lung- och infektionssjukdomar såsom KOL och astma 7. Sjuksköterskorna på avdelningen berättar att arbetsbördan är stor och man bör vara stresstålig och ha prioriteringsförmåga, det är en avdelning med högt tempo 8. Avdelningen har haft TakeCares läkemedelsmodul sedan november Under detta examensarbete har jag haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av en läkare och tre sjuksköterskor Infektionskliniken I62 Karolinska Universitetssjukhusets infektionsklinik utgör landets största specialistenhet för infektionssjukvård. Där vårdas patienter med: Svåra infektioner Smittsamma sjukdomar Tropikmedicinska sjukdomar HIV Mer än 90 % av verksamheten bedrivs som akutsjukvård, vilket innebär att patienter med infektionsproblematik ofta kommer in direkt via akutmottagningen utan föregående kontakt med annan rådgivare. I62 ingår i en av två slutenvårdsenheter på Karolinska Universitetssjukhuset och avdelningen har förutom isoleringsmöjligheter särskilt förberedda rum, redo att ta emot patienter med högriskinfektioner såsom Ebola 9. Den vanligast förekommande vårdtiden för en patient på avdelningen är mellan 1-7 dagar, vårdtiden kan ibland uppgå till flera månader, berättar en av sjuksköterskorna. Maxantalet patienter kan under tyngre perioder uppgå till 22 patienter på avdelningen med sjukdomar som exempelvis lunginflammation (vanligaste diagnosen), diarréer, vinterkräksjukan, infekterade sår och TBC (blir vanligare och vanligare, patienter med denna åkomma kan isoleras i 14 dagar vid smittorisk) 10. Avdelningen har haft TakeCares läkemedelsmodul sedan juni Under detta examensarbete har jag haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av en läkare och fyra sjuksköterskor Hematologiskt Centrum M74 På denna avdelning diagnostiseras och behandlas alla typer av sjukdomar i blodet och i de blodbindande organen. De vanligaste sjukdomarna som behandlas är akut och kronisk leukemi, lymfom, myelom, blodbrist och blodpropp samt tillstånd med bristande funktion i immunsystemet Olin, Maria, Kontextuell intervju, Knutsson, Charlotte, Intervju,

17 2 Sjukhusen 8 Behandlingsmetoderna för blodsjukdomarna kan innebära att sjukdomen ska följas noggrant utan läkemedelsintagning men även att den behandlas intensivt med exempelvis cytostatika eller stamcellstransplantation. Ytterligare andra sjukdomar behandlas med immunhämmande, immunstimulerande eller så kallad tillväxtfaktorbehandling. Samtliga behandlingsmetoder för behandling på denna avdelning är ständigt utsatta för utvärdering och kvalitetskontroll och genomgår löpande förändringar 11. Avdelningen har haft TakeCares läkemedelsmodul sedan november Under detta examensarbete har jag haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av två läkare och fyra sjuksköterskor. 2.2 Nynäs Vård Fem mil söder om Stockholm ligger Nynäshamn och här ligger även Nynäshamns sjukhus Grundläggande information Nynäs Vård är det vårdbolag i privat regi som ansvarar för driften av Nynäshamns sjukhus samt hemsjukvård Geriatriska kliniken Geriatriska vårdavdelningen är en kombinerad akutgeriatrisk medicin- och rehabiliteringsavdelning som vårdar patienter över 65 år. På avdelningen jobbar man i team där personalkategorierna överläkare, underläkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och kuratorer ingår, allt för att täcka denna breda målgrupps behov 12. Denna avdelning har haft TakeCares läkemedelsmodul längst tid i Sverige, modulen pilottestades och utvecklades i samarbete med Nynäs Vård. Redan år 2000 började läkarna och sjuksköterskorna använda systemet och jag har haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av tre läkare och tre sjuksköterskor

18 3 TakeCare 9 3 TakeCare I detta kapitel beskrivs produkten TakeCares läkemedelsmodul som denna examensrapport skall utvärdera. Här finns en beskrivning av företaget som utvecklade systemet, hur det utvecklades och hur det fortlöpande hålls i drift. Viktiga funktioner beskrivs i korthet och slutligen beskrivs organisationen UsersAward som användarcertifierat TakeCare och som varje år anordnar pristävlingen Användarnas IT-pris som 2006 gick till TakeCare. 3.1 Profdoc Care AB Profdoc Care AB äger och har utvecklat TakeCare i nära samverkan med dess användare. Företaget var min indirekta uppdragsgivare i detta examensarbete. Resultaten, rekommendationerna och slutsatserna denna rapport presenterar kommer att redovisas och förhoppningsvis komma till användning för Profdoc Care AB. I början av mars 2007 träffade jag en av företagets konsulter som berättade om bolaget och dess produkter Kort historik Profdoc startades 1985 och har byggt upp ett starkt varumärke och påverkat vårdutvecklingen i Skandinavien. Företaget är i grunden norskt men 1989 bildas ett svenskt dotterbolag och Profdoc introduceras på den svenska marknaden. Programvarorna och tjänsterna, menar Profdoc, är baserade på en omfattande kunskap och erfarenhet från mer än tjugo år arbete med den Skandinaviska hälso- och sjukvården. År 2002 bildar Profdoc och Omnison bolaget Profdoc Care AB med produkten TakeCare som den huvudsakliga produkten samtidiga användare på mer än enheter arbetar idag med Profdocs IT-lösningar för att hantera kliniska, administrativa och finansiella vårduppgifter Utveckling Fokus i utvecklingen av Profdocs TakeCare har varit: Skapa ett centralt system för stora installationer Uppnå visionen En patient En journal Systemet ska ha extremt korta svarstider Högt fokus på användbarhet Enkelt och innovativt användargränssnitt för att möjliggöra snabb inlärningsprocess Utveckla funktioner generellt så att de ska kunna användas oavsett disciplin eller vårdområde Strukturera data för att underlätta statistik, uppföljning och forskning Ha ett nära samarbete med användarna i all systemutveckling TakeCares medarbetare berättar i UsersAwards certifieringsprotokoll att många på företaget har praktisk erfarenhet från sjukvården (t.ex. är Profdoc Cares VD Martin Williamsson legitimerad sjuksköterska) och att närheten till slutanvändarna under utvecklingen är viktig

19 3 TakeCare 10 Denna utvecklingsmetodik innebär att man behöver lära sig och förstå det behov man skall tillfredställa när man utvecklar systemet Införande För tillfället är införandet av TakeCares läkemedelsjournal på Karolinska Universitetssjukhuset högaktuellt. TakeCare som används på hela Karolinska är Sveriges största installation av ett journalsystem: Över användare har tillgång till samma databas C:a samtidiga användare patientjournaler Ett mål på att 99,9 % av alla transaktioner har svarstid på mindre än 1 sekund Målet för Profdoc Care AB är att ha läkemedelsjournalen i drift på samtliga kliniker (50 enheter) på sjukhuset. För att nå målet på denna korta tid används följande införandemodell: Figur 1: Införandemodellen Den arbetsgrupp som ingår i modellens tredje steg utgörs av läkare och sjuksköterskor och ska arbeta med följande uppgifter: Utarbetande av nya rutiner/arbetssätt för enheten: rutiner vid ordination, signering, administrering, iordningsställande etc. Planera införandet: utbildning, behörigheter, förankring av nya rutiner etc. Utbilda användare Inställningar i systemet: läkemedelslistor, vårdenhetens favoriter, generella direktiv, licenspreparat, doseringstider etc. Förutsättningar på vårdenheten: Läkemedelsvagnar, hårdvara, trådlöst nätverk etc. 14 Protokoll Användarnas Certifiering, s. 8

20 3 TakeCare 11 Plan för lokal förvaltning efter införandet: utbildning av nyanställda, uppdatering av nya favoriter etc Drift och support TakeCares system är uppbyggt på en standardiserad och stabil plattform för hantering av all typ av patientinformation. Databasen är designad på det sätt att den skulle kunna hantera alla patientjournaler i hela Sverige. Varje patient har en egen fil som växer ju mer information som läggs in. För att erhålla kort svarstid loggar man in på en patient i taget. Systemet ska kunna vara i drift 24 timmar per dygn, 365 dagar om året utan avbrott. Uppgraderingar sker relativt ofta, för tillfället mellan 2-4 ggr per månad. Då laddas en ny version upp (mer sällan om kunden vill), detta görs under pågående drift. Klienterna hämtar automatiskt den nya versionen utan handpåläggning. Således kan en funktion som varit i drift under de senaste månaderna plötsligt en morgon förändras, vilket har både positiva och negativa sidor. Ett exempel på en förändring kan vara att en knapp förflyttas eller tas bort från systemet. Ett protokoll skickas ut till avdelningarna med de senaste förändringarna som användarna inför varje uppdatering kan ta del av. 15 Rosenvinge, Helen, Profdoc Care, PowerPoint,

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare Rapport 2011-03-16 Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare 1 Introduktion Den här rapporten beskriver en behovsutvärdering utförd på en produkt som idag finns att köpa och som går under namnet

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Vad du kan göra själv

Vad du kan göra själv Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Användardeltagande. Yngve Yngve Sundblad

Användardeltagande. Yngve Yngve Sundblad Användardeltagande Yngve Sundblad Professor i datalogi, särskilt Människa-Datorinteraktion Föreståndare för CID, Centrum för användarorienterad IT-Design, KTH: 17 Intressenter, industri, myndigheter och

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504 Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. För läkemedelshanteringen inom Vimmerby kommun gäller föreskriften SOSFS 2001:17

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion. Vem är jag någonstans? Vad är MDI?

Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion. Vem är jag någonstans? Vad är MDI? Föreläsning 1 2i1029 / MDI - Människa DatorInteraktion Göra teknik för människor - eller göra människor för teknik? Patric Dahlqvist &Ulrika Norman 1 Vem är jag någonstans? Patric Dahlqvist, patricd@dsv.su.se,

Läs mer

Examensarbete - Informationsträff Vad är examensarbete? Varför? Att välja projekt Exempel på projekt

Examensarbete - Informationsträff Vad är examensarbete? Varför? Att välja projekt Exempel på projekt Examensarbete - Informationsträff Vad är examensarbete? Varför? Att välja projekt Exempel på projekt Vad är ett examensarbete? 1. 20p examensarbete på D-nivå Arbetet utförs under termin 8 2. 10p examensarbete

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet

Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet AGENDA Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga 17.00 Mingel och välkommen 17.10 Preliminära forskningsresultat kring Min

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt! AnnSofie Fyhr Sjukhusapoteket Lund Ergonomi och aerosolteknologi, LTH

Det ska vara lätt att göra rätt! AnnSofie Fyhr Sjukhusapoteket Lund Ergonomi och aerosolteknologi, LTH Det ska vara lätt att göra rätt! AnnSofie Fyhr Sjukhusapoteket Lund Ergonomi och aerosolteknologi, LTH Sverige - siffror Läkemedel används för ca 35 miljarder per år Felaktig läkemedelsanvändning beräknas

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Handbok vårdplan. Du öppnar fönstret HSL - JOURNAL sök vårdplan via meny-valet Verktyg och väljer där: Sök plan, eller genom att klicka på ikonen

Handbok vårdplan. Du öppnar fönstret HSL - JOURNAL sök vårdplan via meny-valet Verktyg och väljer där: Sök plan, eller genom att klicka på ikonen Handbok vårdplan Innehållsförteckning: 1. sök vårdplan.sid. 1 2. skapa vårdplan och lägg till sökord..sid. 2 3. redigera anteckningar i vårdplan..sid. 4 4. ta bort/avsluta sökord och anteckning i vårdplansdelen

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Fallstudie Apoteket Ökad effektivisering och säkerhet med e-recept

Fallstudie Apoteket Ökad effektivisering och säkerhet med e-recept Ökad effektivisering och säkerhet med e-recept Copyright 2007 - Xware AB. All rights reserved. xtrade is a registered trademark of Xware AB. Version 1.0 2007-09-10 2 (6) Ökad effektivisering och säkerhet

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Dialogseminarium tema 1: Grundläggande ehälsa Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen under första

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

1.1 Bakgrund. Översiktsruta. Enhet: Tre Stiftelser, Göteborg. Mobil lösning: Medication and Care Support System (MCSS) Lagrum: HSL för signering

1.1 Bakgrund. Översiktsruta. Enhet: Tre Stiftelser, Göteborg. Mobil lösning: Medication and Care Support System (MCSS) Lagrum: HSL för signering Bilaga 3 Tre Stiftelser/Medication and Care Support System (MCSS) Denna sektion beskriver besöket på Tre Stiftelser som en egen berättelse, med avsikt att ge en sammanhängande beskrivning. Tanken är att

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Moodle på Åsö för lärare

Moodle på Åsö för lärare Moodle på Åsö för lärare När du skapat ett konto på Moodle är det dags att skapa en kurs. Surfa i exempelvis Firefox till: http://asovux.se/~moodle2 Givetvis kan du nå Moodle via Åsö webbsida om du föredrar

Läs mer

Kurser för intag 2016 och 2017

Kurser för intag 2016 och 2017 Kurser för intag 2016 och 2017 Administration och juridik i vården 30yhp Kursens mål är ge kunskaper utifrån gällande lagstiftning för att kunna utföra vårdrelaterad administration och dokumentation. Kurser

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Behovsprocess på IVA

Behovsprocess på IVA Behovsprocess på IVA 2014-06- 10 Madelene Larsson, SICAHT Eva Douglas, IVA Mikael Aspegren, IVA Jessica Loudd, IVA CharloEe Romare, IVA Eva Bergman OEosson, LtB Intensivvårdsavdelningen! Eva Douglas! Avdelningschef!

Läs mer

Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård. Lokal anpassning. Automatiserade processer. Mänskligt minne

Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård. Lokal anpassning. Automatiserade processer. Mänskligt minne Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se/research/hci Människa-datorinteraktion

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Manual för beställning av Extempore, SLL

Manual för beställning av Extempore, SLL 2015-09-30 Version 1.4 1 (9) Manual för beställning av Extempore, SLL Den senaste versionen finns alltid att ladda ner på www.uppdragsguiden.sll.se/lakemedelsforsorjning För aktuell information besök www.apl.se

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Grattis till ett bra köp!

Grattis till ett bra köp! Grattis till ett bra köp! Du har valt världens ledande programvara för skydd av din dator. ZoneAlarm har bara i Sverige 100.000-tals användare och programmet finns att köpa i de flesta välsorterade databutiker

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Vad är egentligen ett IT-system? 2009-05-07 Sandra Sjöåker

Vad är egentligen ett IT-system? 2009-05-07 Sandra Sjöåker Vad är egentligen ett IT-system? 2009-05-07 Sandra Sjöåker Sandra Sjöåker, produktkoordinator Jobbat som läkarsekreterare Diverseutbildad i IT, HCI, psykologi m m Anställd hos journalsystemstillverkare

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen Patientsäkerhet Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för f r individen Vilka är r vi? Charlotte Bliesener Michael Lekselius Program 09.00-10.00 FIKA och registrering 10.00-10.30 10.30 Inledning Charlotte

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal Adminstrativ pålaga? Gör de någon nytta? Hur gör man det på smidigaste sätt? Läkemedelsberättelser gör nytta!

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...

Läs mer

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen

Kamedo. IT-haverier i vården. Johan Carlstedt Socialstyrelsen Kamedo IT-haverier i vården Johan Carlstedt Socialstyrelsen Katastrofmedicinska observatörsstudier Vad är Kamedo? Vad studeras? Hur bedrivs arbetet? Varför den här rapporten? Ökande antal IT-haverier inom

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93 Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge KAMEDO-rapport 93 Händelsen Strömavbrott påskafton den 7 april 2007, kl 12:13 Jordfel i högspänningskabel mellan två ställverk 70 % av elnätet

Läs mer