Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering"

Transkript

1 Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering En användarcentrerad utvärdering och förslag på förändringar av TakeCares läkemedelsmodul J O H A N B O R G Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

2 Sjukhusens IT-stöd för läkemedelshantering En användarcentrerad utvärdering och förslag på förändringar av TakeCares läkemedelsmodul J O H A N B O R G Examensarbete i människa-datorinteraktion om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2008 Handledare på CSC var Åke Walldius Examinator var Yngve Sundblad TRITA-CSC-E 2008:001 ISRN-KTH/CSC/E--08/001--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Sammanfattning På senare år har sjukhus gått från papper till datorer för hantering av patientjournaler. En ny utveckling inom detta är att med stöd av datorprogram ordinera läkemedel till patienter, vilket exempelvis gör att sjuksköterskor slipper tyda läkares handstilar när medicinen ska delas ut på avdelningen. Flera datoriserade läkemedelsmoduler har dykt upp på marknaden, den som växer i snabbast takt och av många anses vara den bästa kallas TakeCare. Detta examensarbete handlar om en användarcentrerad vidareutvärdering av TakeCares läkemedelsmodul. Uppdragsgivarna Innovation och Medicinsk Informatik (IMI) sitter på Karolinska Universitetssjukhuset och har ett nära samarbete med TakeCares skapare Profdoc Care AB. Utvärderingen har utförts tillsammans med sjuksköterskor och läkare från tre avdelningar (Infektionskliniken, Medicinsk Akutvårdsavdelning (MAVA) och Hematologiska kliniken) på Karolinska Sjukhuset i Huddinge och en avdelning (Geriatriska kliniken) på Nynäshamns sjukhus. Många positiva områden har belysts men även har olika negativa sidor i dessa användningsmiljöer åskådliggjorts. Ett antal av förslagen har gett upphov till prototyper som sedan följts upp i form av prototyptester på de avdelningarna som deltagit i denna rapport. De viktiga områden som utvärderats är patientsäkerhet, överblickbarhet, informationstillgänglighet och utbildning. Det mest anmärkningsvärda resultatet är att tidsåtgången i stort sett upplevs som oförändrad bland användarna i jämförelse med den tidigare pappersrutinen och att felaktiga ordinationer fortfarande anses förekomma. Hospital IT support for managing pharmaceuticals a user centred evaluation and suggestions for modifications of TakeCare s pharmaceutical module Abstract In recent years hospitals have gone from using medical records on paper to computer based. A new development is that with the help of computer programs prescribe pharmaceuticals to patients, which for example means that nurses do not have to interpret doctor s handwritings when the medicine is being handed out on the ward. Several computerized modules for pharmaceuticals have emerged on the market, but the one that increases in the most rapid pace and, by many, is considered to be the best is TakeCare. This Master s thesis is a user-centred evaluation of TakeCare s module for pharmaceuticals. The job requester Innovation and Medical Informatics (IMI) is located in Karolinska university hospital and has a close collaboration with TakeCare s creator Profdoc Care AB. The evaluation has been executed in association with nurses and doctors from three wards (infection, medical emergency treatment and hematologic) at the Karolinska Hospital in Huddinge and one ward (geriatric) at the hospital of Nynäshamn. The positive parts have been highlighted but also the negative aspects in these user environments have been visualized. A number of the suggestions have thereafter spawned prototypes that later have been followed up in prototype tests at the cooperating hospital wards. Among the most important areas the evaluation have dealt with are patient security, the level of review, the level of information accessibility and the training-course. The most notable result is that the amount of time feels largely unchanged amongst the users in comparison to the former used medical records on paper and errors in the prescriptions are still reckoned to occur.

4 Keywords: Journalsystem, läkemedelsmodul. läkemedelshantering, patientsäkerhet, IT, människa-datorinteraktion, användbarhet, läkemedelsordination, kommunikation, läkemedelsadministration, prototyptester

5 Förord Detta examensarbete utgör avslutningen på min civilingenjörsutbildning i Medieteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Jag vill tacka alla som på olika sätt bidragit till mitt examensarbete. Min närmaste samarbetspartner genom hela examensarbetet Claes Lundgren förtjänar den största tacken. Vi jobbade parallellt inom samma ämnesområde men där jag koncentrerade mig på en utvärdering av TakeCares läkemedelsmodul lade han fokus på läkemedelsförråden. Undersökningen hade inte haft samma slagkraft utan detta goda samarbete. Ett särskilt stort tack vill jag rikta till mina biträdande handledare Kemal Olin, läkare och metodansvarig patientinformationssystem och Ola Gran, metodansvarig telemedicin på Innovation och Medicinsk Informatik (IMI) på Karolinska Universitetssjukhuset samt min handledare Åke Walldius på KTH. De har samtliga tre varit till stor hjälp. Jag vill även rikta ett extra stort tack till personalen på vårdavdelningarna som ställt upp för att medverka i kontextuella intervjuer, workshop, enkätundersökning och prototyptester. Ni är: MAVA (Medicinsk Akutvårdsavdelning) M81 & M83, Infektionsklinken I62, Hematologiskt centrum M74 och slutligen Geriatriska kliniken på Nynäshamns sjukhus. Tack så mycket! Johan Borg Stockholm, November 2007

6 Begrepp CID Centrum för användarorienterad IT-design (ett kompetenscentrum på KTH, som drevs ). FASS Farmaceutiska Specialiteter i Sverige, är en sammanställning av läkemedelsfakta från läkemedelsindustrin till olika förskrivare av läkemedel, främst läkare, och apotekspersonalen. En väldigt stor uppslagsbok som nu också har blivit datoriserad. KTH Kungliga Tekniska Högskolan Läkemedelsadministration När läkemedlen delas ut till patienterna av sjuksköterskorna och därefter registreras (antingen på de tidigare pappersjournalerna eller de mer moderna datoriserade läkemedelsmodulerna) kallas detta för att de administreras. Läkemedelsinteraktion Två läkemedel som motverkar varandra Läkemedelsordination När läkaren bestämmer ett läkemedel en patient ska ta, vilken mängd, hur ofta och på vilket sätt (till exempel injektion eller tablett) kallas detta för en ordination. Det är först när en ordination är signerad av en läkare som en sjuksköterska får administrera (det finns undantag för ett antal läkemedel som även sjuksköterskor får ordinera). MDI Människa-Datorinteration TCO Tjänstemännens Centralorganisation, är en sammanslutning av fackförbund som bildades 11 juni 1944 genom sammanslagning av de privatanställdas topporganisation och de statligt och kommunalt anställdas organisation. VINNOVA Organisation som stödjer behovsmotiverad forskning och utveckling inom teknik, arbetsliv och transporter.

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och målsättning Frågeställning Uppdragsgivare Läsarmålgrupp Avgränsningar Disposition Sjukhusen Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Grundläggande information Medicinsk Akutvårdsavdelning (MAVA) M81 & M Infektionskliniken I Hematologiskt Centrum M Nynäs Vård Grundläggande information Geriatriska kliniken TakeCare Profdoc Care AB Kort historik Utveckling Införande Drift och support Läkemedelsmodulens ingående komponenter Läkemedelsjournal Ordination Administrering Recept Förskrivarstöd Läkemedelsvagnen UsersAward Organisation Teori Människa Datorinteraktion Användbarhet Användarcentrerat designarbete Användaren Uppgifterna Miljön Läkemedelshantering och MDI Metodval... 26

8 5 Metod Verktygsvalet Reliabilitet och validitet Kontextuella intervjuer Enkätundersökning Workshop Prototypdesign GUI Design Studio Prototyptester Ett samarbete, två examensrapporter Resultat Utvärderingsresultatet Patientsäkerheten Tidsåtgången Överblickbarhet Tillgängligheten till information Stöd vid ordination och administrering Utbildningen Andra identifierade problem Prototyptesternas resultat Säkerhetsspärrar Kommunikationsmöjligheter Schemaförslag Aktiverad respektive icke aktiverad Begränsade valmöjligheter Rekommendationer Kontinuerlig utbildning Kontinuerlig uppföljning Diskussion och slutsats Diskussion De valda metoderna Alternativa metoder Slutsats Förslag på vidare studier Lärdomar Slutord Referenser Böcker Vetenskapliga artiklar Tidningsartiklar Webbsidor... 55

9 Intervjuer Övriga källor Bilagor Bilaga 1 Frågor inför kontextuella intervjuer Bilaga 2 Enkät för sjuksköterskor Bilaga 3 Enkät för läkare Bilaga 4 Program till workshop Bilaga 5 Profdoc Care AB:s effektmål

10 1 Inledning 1 Sjukhusens IT stöd för läkemedelshantering en användarcentrerad utvärdering och förslag på förändringar av TakeCares läkemedelsmodul 1 Inledning I många av dagens yrken kan misstag, slarv eller brist på säkerhet gå igenom systemet utan att uppmärksammas. När en byggarbetare spikar upp en hylla på fel plats kan arbetsledarens utskällning samt att hyllan ska flyttas till rätt plats vara den värsta konsekvensen, slarv med bokföringen kan för den ekonomiskt ansvarige innebära förlust av en del av företagets finanser samt dennes anställning. Inom sjukvården och specifikt läkemedelshanteringen kan konsekvenserna vara deletärt för patienters hälsa och ge stor uppmärksamhet i mediavärlden. I skrivande stund gör jag en sökning på mediearkivet med nyckelorden läkemedel och misstag, resultatet av sökningen styrker snabbt det jag med denna inledning vill belysa. I Göteborgs-posten publiceras en artikel i slutet av april som beskriver ett fall där en patient injicerats ett läkemedel avsett för rektalt bruk 1. Helsingborgs Dagblad berättar i början av juni om ett fall där ett barn under nedsövning fått fel läkemedel administrerat 2. Båda fallen har för patienterna slutat väl, men anmälningar till socialstyrelsen har dock gjorts och återigen kan tidningsläsare läsa om slarv och misstag i den svenska sjukvården. Internationellt sett beskriver Lars Werkö Att mer än tusen patienter dör av läkemedelsbiverkningar i England har lett till krav på bättre utbildning av läkare 3. Vidare beskriver han att undersökningar i England, Danmark och Sverige har visat att förskrivningen och distributionen av läkemedel på sjukhus inte görs med den omsorg som momentet fordrar 4. Då denna yrkeskategori är utsatt för en stor press och läsarna eller TV-tittarna (när misstagen uppvisas på kvällsnyheterna) känner att sjukvården inte ska ha brister i säkerhet tycker man att arbete för att öka säkerheten borde ha hög prioritet inom yrkeskåren. Självklart är det så, en stor del av sjukhusens budgetar avsätts för att misstagen ska bli färre och att säkerheten på så sätt ska förbättras. Sjuksköterskorna och läkarna jag har träffat under denna undersökning har alla lagt stor vikt på säkerhetstänkandet. Men vilka är då de stora förändringarna som gjorts i denna riktning? Vi har alla vuxit upp med att höra att läkares handstilar är slarviga, i folkmun är inte uttrycket en läkares kråkfötter ovanligt. Sjuksköterskor och apotekare har länge fått tyda läkares läkemedelsordinationer och recept, men på senare år har dessa pappersjournaler börjat 1 Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad, Werkö, Lars, Får patienten rätt medicin på sjukhus?, Läkartidningen, nr 37, volym 99, 2002, s Ibid

11 1 Inledning 2 ersättas av en datoriserade journaler. TakeCare är ett av Sveriges ledande journalsystem för sjukvård och används bland annat av Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, Nynäshamns sjukhus, Stockholms sjukhem och Södertälje sjukhus samt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotland, bl.a. på hela Visby lasarett. De senaste åren har TakeCares utvecklare och ägare Profdoc Care AB utvecklat en läkemedelshanteringsmodul, modulen som är helt digital gör att sjuksköterskorna slipper lära sig tyda en läkares handstil när läkemedel ska ges till patienten. Systemet TakeCare har fått priser för användbarheten (se kapitel 3.5 UsersAward) och fler sjukhus i Sverige, för att inte nämna övriga världen, har visat ett stort intresse för journalsystemet. Denna rapport handlar om läkemedelsmodulens användbarhet utifrån slutanvändarna; läkarna och sjuksköterskorna. Rapportens syfte är också att belysa fördelar med läkemedelsmodulen men sätter även stort fokus på kvarvarande brister i läkemedelshanteringen. På vilka sätt har säkerheten förbättrats i och med införandet av TakeCares läkemedelsmodul? 1.1 Bakgrund Under våren 2006 läste jag kursen Användarcentrerad programutveckling (ACPU, som år 2007 bytte namn till Kooperativ IT-Design). Denna kurs består av inlärning och praktisk träning av diverse metoder inom Människa-Datorinteraktion (MDI). Som slutarbete i kursen delas kursdeltagarna in i grupper som utifrån ett givet tema ska använda de inlärda metoderna för att hjälpa den valda slutanvändaren i fråga års tema var Experter och den yrkeskategori min grupp valde att koncentrera sig på var urmakarna, medan en nära studiekamrat till mig vid namn Claes Lundgren valde sjuksköterskor. När de gjorde intervjuer och workshops med sjuksköterskorna från Södersjukhuset och Karolinska Solna blev det snart klart att pappersjournalerna borde ersättas med ett datoriserat system. Gruppen utformade i samarbete med sjuksköterskorna ett program kallat Medsis som i slutändan fick god respons av användarna. När exjobb skulle sökas ett halvår senare ville vi tillsammans utveckla idén med Medsis och upptäckte att TakeCares läkemedelsmodul precis hade börjat föras in på diverse vårdenheter på Karolinska Universitetssjukhuset. Att utvärdera denna modul blev ett naturligt steg och efter besök och e-postkommunikation med bland annat Stockholms Läns Landsting hittade vi våra uppdragsgivare Kemal Olin och Ola Gran på avdelningen för Innovation och Medicinsk Informatik (IMI) på Karolinska. I samarbete med dem och vår handledare Åke Walldius utformade vi syftena och frågeställningarna med exjobben (se kapitel 5.7 Ett samarbete, två examensrapporter om hur arbetet delades upp mellan Claes och mig). 1.2 Syfte och målsättning Syftet med undersökningen är att utvärdera TakeCares läkemedelshanteringsmodul utifrån användarnas perspektiv. Profdoc Care AB gör själva en utvärdering av modulens mottagande på de aktuella vårdenheterna tre månader och ett år efter dess införande. Dessa utvärderingar fann jag bristfälliga och återkommer till anledningen för detta under i kapitel 3.2 Utveckling (av TakeCare). Denna rapport kan därför ses som en komplettering av läkemedelsmodulen i TakeCare och förslag till fortsatt utveckling av denna. Effektivitet och säkerhet i läkemedelshanteringen är viktigt utifrån ekonomiska och arbetsmiljömässiga perspektiv, patientens säkerhet och hälsa är dock den viktigaste faktorn vid all läkemedelshantering.

12 1 Inledning 3 Målsättningen har varit att tillsammans med användare utveckla nya prototypförslag som löser eventuella kvarvarande problem och belysa de egenskaper som upplevs som positiva och på så vis försöka besvara frågan om vad det är som gör TakeCare så attraktivt för så många användare. 1.3 Frågeställning Hur arbetar sjuksköterskor och läkare i läkemedelsmodulen idag? Hur har Profdoc Care AB undersökt sina effektmål? Hur skiljer sig resultatet från dessa undersökningar i jämförelse med en utvärdering av TakeCare utförd i nära samarbete med dess användare? Vilka problem anses förekomma i läkemedelsmodulen enligt sjuksköterskor och läkare? Hur kan dessa åtgärdas? 1.4 Uppdragsgivare IMIs, enheten för Innovation och Medicinsk Informatik på Karolinska Universitetssjukhuset, har som huvudsaklig roll att understödja Karolinska Universitetssjukhusets kärnverksamheter med informatiklösningar, stöd till verksamhetsutveckling samt underlag för styrning och prioritering av förändringsinitiativ som möjliggör förverkligandet av sjukhusets vision och mål. Avdelningen består internt av tre samverkande enheter: Arbetsgruppen för Vårdstödjande IT (V-IT) med bl.a. Kemal Olin och Ola Gran, Arbetsgruppen för IT-arkitektur och Informationssystem (IS) och Projektkontoret (PK) som är en egen sektion. V-IT har som en viktig uppgift att tillförsäkra Karolinska Universitetssjukhus ändamålsenlig och väl tillämpad medicinsk informatik och tillhandahålla funktionslösningar som möjliggör verksamhetsutveckling i takt med nya möjligheter och behov. Fokusområden utgör sjukhusets huvudprocesser; sjukvård, forskning och utbildning. Kontakt mot verksamheten är främst via användare i vården. Verksamhetsområdet spänner från Karolinska Universitetssjukhuset till lokala, regionala, nationella och internationella samarbetspartners för att stödja hela vårdprocessen med basen i Karolinska Universitetssjukhusets olika patientinformationssystem. 1.5 Läsarmålgrupp Uppsatsen är skriven för Kungliga Tekniska Högskolan, Innovation och Medicinsk Informatik på Karolinska är direkt uppdragsgivare och Profdoc Care AB indirekt uppdragsgivare. Examensarbetet riktas främst till dessa tre parter men ska även kunna förstås och vara av relevans för alla som på ett eller annat sätt söker information angående läkemedelshantering och sjukhusens arbete för att modernisera och effektivisera denna. Läsaren förväntas inte ha några speciella förkunskaper. Begrepp, tekniker och teorier som inte anses vara allmän kunskap förklaras dels i avsnittet Begrepp som hittas under innehållsförteckningen, dels i den löpande texten. 1.6 Avgränsningar Undersökningen behandlar endast läkemedelsmodulen, examensarbetet berör således inte de datoriserade moduler som ersatt exempelvis journaltext eller att göra -listor för sjuksköterskorna. Alla arbetsmoment och funktioner gällande läkemedlen och dess hantering

13 1 Inledning 4 alltifrån läkarens ordination till sjuksköterskans transport av läkemedlen från läkemedelsförrådet till patientens säng har varit studiens utgångspunkt. Under resans gång har specifika problem och funktioner fått en mer framträdande roll. Jag har endast arbetat med slutanvändare i form av läkare och sjuksköterskor från fyra olika kliniker samt Apotekets personal som haft en inblick i den sistnämnda yrkesgruppens arbete. Ett samarbete med Profdoc Care AB har funnits och bland annat resulterat i att jag fått en presentation av Profdocs arbetssätt, på så vis har jag fått en insikt i leverantörens rutinsatta arbete med införande och drift. Mina ytterligare kontakter med Profdoc Care AB har i stort sett varit vilande, då jag velat få en klar och tydlig bild av vad användarna tycker och upplever utan påverkan från leverantören. Resultatet av studien kan i slutändan användas av Profdoc Care AB för att ta del av starka respektive svaga sidor i TakeCares läkemedelsmodul. Då min uppdragsgivare IMI är systemägare för TakeCare och har ett nära samarbete med leverantören av systemet kan mina åsikter föras fram och kanske leda till de förändringar som efterfrågas. 1.7 Disposition 1. Inledning Beskriver examensrapportens bakgrund, syfte, målsättning, frågeställning, läsarmålgrupp, avgränsningar och disposition. 2. Sjukhusen Här beskrivs sjukhusen Karolinska Universitetssjukhuset och Nynäshamns sjukhus, specifikt utifrån de avdelningar som aktivt deltagit i studien: MAVA (Medicinsk Akutvårdsavdelning) M81 & M83, Infektionskliniken I62, Hematologiskt Centrum M74 och Geriatriska kliniken i Nynäshamn. 3. TakeCare Här beskrivs företaget Profdoc Care AB (äger och utvecklar TakeCare), TakeCares utveckling, drift/förvaltning & funktioner samt UsersAward som användarcertifierat TakeCare och som varje år anordnar pristävlingen Användarnas IT-pris som 2006 gick till TakeCare. 4. Teori Här beskrivs teorierna bakom användarcentrerade IT-system (användbarhet och människadatorinteraktion) med specifikt fokus på kraven vad gäller stöd till sjukhus och läkemedelshantering. 5. Metod Här beskrivs de metoder som använts i undersökningen: kontextuella intervjuer, enkätundersökning, workshop, prototypdesign och prototyptester och det samarbete jag haft med min studiekamrat Claes Lundgren under tillblivelsen av denna rapport. 6. Resultat Här beskrivs de resultat jag uppnått med de metoder jag valt att använda i denna rapport.

14 1 Inledning 5 7. Rekommendationer En del av resultaten förs fram och diskuteras mer ingående med fokus på vad som kan göras för att leda till en god förändring. 8. Diskussion och slutsats Resultaten och de använda metoderna diskuteras, alternativa metoder presenteras.

15 2 Sjukhusen 6 2 Sjukhusen I detta kapitel beskrivs sjukhusen och de avdelningar som besöktes under studien. De sjuksköterskor och läkare som agerat testdeltagare rekryterades samtliga från dessa avdelningar. 2.1 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Detta stora sjukhus placerat i anslutning till Flemingsberg centrum hette fram till den 1 januari 2004 Huddinge Universitetssjukhus AB, men efter detta datum slogs verksamheterna vid HU och Karolinska Sjukhuset i Solna samman och blev Karolinska Universitetssjukhuset. Universitetssjukhuset i Huddinge blev förklarligt nog den största samarbetspartnern vad gäller testdeltagare i form av sjuksköterskor och läkare. Uppdragsgivaren IMI har sitt säte i huset och därmed även jag. Tre avdelningar besöktes och utvalda delar av personalen intervjuades, fick svara på enkäter, deltog i workshop samt testade de slutgiltiga prototyperna Grundläggande information Sjukhusets storlek kan kort sammanfattas i ett antal statistiska uppgifter (siffrorna gäller för organisationen Karolinska Universitetssjukhuset, vilket till en stor del utgörs av sjukhuset i Huddinge) 5 : 1,4 miljoner patientbesök per år medarbetare 10,8 miljarder kronor i omsättning Står för 1/3 av Stockholms Läns landstings resurser för sjukvård och är en av Stockholms största arbetsgivare. År 2006 tog Karolinska Universitetssjukhuset emot fler patienter än någonsin tidigare. Samtidigt ökade andelen patienter med svårare sjukdomar och med allvarliga hälsotillstånd var också året då en kultur av större öppenhet kring patientsäkerhetsfrågor på sjukhuset resulterade i en storsatsning, i det så kallade Patientsäkerhetsåret. För att bli bättre förstod ledningen på sjukhuset att de måste lära sig av misstagen. Detta betydde händelseanalyser, utbildning av analysledare som ska fortsätta arbetet kontinuerligt i sina respektive verksamheter och en allmän ifrågasättande attityd och uppföljning av de dagliga rutinerna. Sjukhusets ekonomi är ansträngd. Trots ansenliga besparingar som har uppgått till totalt 1,1 miljarder de tre senaste åren måste, till ledningens beklagande, sparandet fortsätta. Investeringar inom forskning fortsätter under år 2007, likaså satsningen på att modernisera sjukhusets vård- och operationsavdelningar Medicinsk Akutvårdsavdelning (MAVA) M81 & M83 De två enheterna tillhör Sveriges idag största akutvårdsavdelning med 66 vårdplatser. Patienter som först varit på akutmottagningen hamnar ofta på akutvårdsavdelningen. Vårdtiden på avdelningen är max 5 dygn och de slutvårdar idag ca 70 % av patienterna, dessa 5 Karolinska Universitetssjukhusets årsberättelse 2006, s. 1 6 Schelin Seidegård, Cecilia, KU årsberättelse 2006, s. 4-5

16 2 Sjukhusen 7 patienter går direkt hem från akutvårdsavdelningen medan de övriga 30 % förflyttas till en slutvårdande avdelning på sjukhuset. På MAVA hamnar patienter med medicinska åkommor såsom hjärtsvikt, intoxikationer, och leversjukdomar samt hjärt-, lung- och infektionssjukdomar såsom KOL och astma 7. Sjuksköterskorna på avdelningen berättar att arbetsbördan är stor och man bör vara stresstålig och ha prioriteringsförmåga, det är en avdelning med högt tempo 8. Avdelningen har haft TakeCares läkemedelsmodul sedan november Under detta examensarbete har jag haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av en läkare och tre sjuksköterskor Infektionskliniken I62 Karolinska Universitetssjukhusets infektionsklinik utgör landets största specialistenhet för infektionssjukvård. Där vårdas patienter med: Svåra infektioner Smittsamma sjukdomar Tropikmedicinska sjukdomar HIV Mer än 90 % av verksamheten bedrivs som akutsjukvård, vilket innebär att patienter med infektionsproblematik ofta kommer in direkt via akutmottagningen utan föregående kontakt med annan rådgivare. I62 ingår i en av två slutenvårdsenheter på Karolinska Universitetssjukhuset och avdelningen har förutom isoleringsmöjligheter särskilt förberedda rum, redo att ta emot patienter med högriskinfektioner såsom Ebola 9. Den vanligast förekommande vårdtiden för en patient på avdelningen är mellan 1-7 dagar, vårdtiden kan ibland uppgå till flera månader, berättar en av sjuksköterskorna. Maxantalet patienter kan under tyngre perioder uppgå till 22 patienter på avdelningen med sjukdomar som exempelvis lunginflammation (vanligaste diagnosen), diarréer, vinterkräksjukan, infekterade sår och TBC (blir vanligare och vanligare, patienter med denna åkomma kan isoleras i 14 dagar vid smittorisk) 10. Avdelningen har haft TakeCares läkemedelsmodul sedan juni Under detta examensarbete har jag haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av en läkare och fyra sjuksköterskor Hematologiskt Centrum M74 På denna avdelning diagnostiseras och behandlas alla typer av sjukdomar i blodet och i de blodbindande organen. De vanligaste sjukdomarna som behandlas är akut och kronisk leukemi, lymfom, myelom, blodbrist och blodpropp samt tillstånd med bristande funktion i immunsystemet Olin, Maria, Kontextuell intervju, Knutsson, Charlotte, Intervju,

17 2 Sjukhusen 8 Behandlingsmetoderna för blodsjukdomarna kan innebära att sjukdomen ska följas noggrant utan läkemedelsintagning men även att den behandlas intensivt med exempelvis cytostatika eller stamcellstransplantation. Ytterligare andra sjukdomar behandlas med immunhämmande, immunstimulerande eller så kallad tillväxtfaktorbehandling. Samtliga behandlingsmetoder för behandling på denna avdelning är ständigt utsatta för utvärdering och kvalitetskontroll och genomgår löpande förändringar 11. Avdelningen har haft TakeCares läkemedelsmodul sedan november Under detta examensarbete har jag haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av två läkare och fyra sjuksköterskor. 2.2 Nynäs Vård Fem mil söder om Stockholm ligger Nynäshamn och här ligger även Nynäshamns sjukhus Grundläggande information Nynäs Vård är det vårdbolag i privat regi som ansvarar för driften av Nynäshamns sjukhus samt hemsjukvård Geriatriska kliniken Geriatriska vårdavdelningen är en kombinerad akutgeriatrisk medicin- och rehabiliteringsavdelning som vårdar patienter över 65 år. På avdelningen jobbar man i team där personalkategorierna överläkare, underläkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och kuratorer ingår, allt för att täcka denna breda målgrupps behov 12. Denna avdelning har haft TakeCares läkemedelsmodul längst tid i Sverige, modulen pilottestades och utvecklades i samarbete med Nynäs Vård. Redan år 2000 började läkarna och sjuksköterskorna använda systemet och jag har haft ett nära samarbete med några användarrepresentanter i form av tre läkare och tre sjuksköterskor

18 3 TakeCare 9 3 TakeCare I detta kapitel beskrivs produkten TakeCares läkemedelsmodul som denna examensrapport skall utvärdera. Här finns en beskrivning av företaget som utvecklade systemet, hur det utvecklades och hur det fortlöpande hålls i drift. Viktiga funktioner beskrivs i korthet och slutligen beskrivs organisationen UsersAward som användarcertifierat TakeCare och som varje år anordnar pristävlingen Användarnas IT-pris som 2006 gick till TakeCare. 3.1 Profdoc Care AB Profdoc Care AB äger och har utvecklat TakeCare i nära samverkan med dess användare. Företaget var min indirekta uppdragsgivare i detta examensarbete. Resultaten, rekommendationerna och slutsatserna denna rapport presenterar kommer att redovisas och förhoppningsvis komma till användning för Profdoc Care AB. I början av mars 2007 träffade jag en av företagets konsulter som berättade om bolaget och dess produkter Kort historik Profdoc startades 1985 och har byggt upp ett starkt varumärke och påverkat vårdutvecklingen i Skandinavien. Företaget är i grunden norskt men 1989 bildas ett svenskt dotterbolag och Profdoc introduceras på den svenska marknaden. Programvarorna och tjänsterna, menar Profdoc, är baserade på en omfattande kunskap och erfarenhet från mer än tjugo år arbete med den Skandinaviska hälso- och sjukvården. År 2002 bildar Profdoc och Omnison bolaget Profdoc Care AB med produkten TakeCare som den huvudsakliga produkten samtidiga användare på mer än enheter arbetar idag med Profdocs IT-lösningar för att hantera kliniska, administrativa och finansiella vårduppgifter Utveckling Fokus i utvecklingen av Profdocs TakeCare har varit: Skapa ett centralt system för stora installationer Uppnå visionen En patient En journal Systemet ska ha extremt korta svarstider Högt fokus på användbarhet Enkelt och innovativt användargränssnitt för att möjliggöra snabb inlärningsprocess Utveckla funktioner generellt så att de ska kunna användas oavsett disciplin eller vårdområde Strukturera data för att underlätta statistik, uppföljning och forskning Ha ett nära samarbete med användarna i all systemutveckling TakeCares medarbetare berättar i UsersAwards certifieringsprotokoll att många på företaget har praktisk erfarenhet från sjukvården (t.ex. är Profdoc Cares VD Martin Williamsson legitimerad sjuksköterska) och att närheten till slutanvändarna under utvecklingen är viktig

19 3 TakeCare 10 Denna utvecklingsmetodik innebär att man behöver lära sig och förstå det behov man skall tillfredställa när man utvecklar systemet Införande För tillfället är införandet av TakeCares läkemedelsjournal på Karolinska Universitetssjukhuset högaktuellt. TakeCare som används på hela Karolinska är Sveriges största installation av ett journalsystem: Över användare har tillgång till samma databas C:a samtidiga användare patientjournaler Ett mål på att 99,9 % av alla transaktioner har svarstid på mindre än 1 sekund Målet för Profdoc Care AB är att ha läkemedelsjournalen i drift på samtliga kliniker (50 enheter) på sjukhuset. För att nå målet på denna korta tid används följande införandemodell: Figur 1: Införandemodellen Den arbetsgrupp som ingår i modellens tredje steg utgörs av läkare och sjuksköterskor och ska arbeta med följande uppgifter: Utarbetande av nya rutiner/arbetssätt för enheten: rutiner vid ordination, signering, administrering, iordningsställande etc. Planera införandet: utbildning, behörigheter, förankring av nya rutiner etc. Utbilda användare Inställningar i systemet: läkemedelslistor, vårdenhetens favoriter, generella direktiv, licenspreparat, doseringstider etc. Förutsättningar på vårdenheten: Läkemedelsvagnar, hårdvara, trådlöst nätverk etc. 14 Protokoll Användarnas Certifiering, s. 8

20 3 TakeCare 11 Plan för lokal förvaltning efter införandet: utbildning av nyanställda, uppdatering av nya favoriter etc Drift och support TakeCares system är uppbyggt på en standardiserad och stabil plattform för hantering av all typ av patientinformation. Databasen är designad på det sätt att den skulle kunna hantera alla patientjournaler i hela Sverige. Varje patient har en egen fil som växer ju mer information som läggs in. För att erhålla kort svarstid loggar man in på en patient i taget. Systemet ska kunna vara i drift 24 timmar per dygn, 365 dagar om året utan avbrott. Uppgraderingar sker relativt ofta, för tillfället mellan 2-4 ggr per månad. Då laddas en ny version upp (mer sällan om kunden vill), detta görs under pågående drift. Klienterna hämtar automatiskt den nya versionen utan handpåläggning. Således kan en funktion som varit i drift under de senaste månaderna plötsligt en morgon förändras, vilket har både positiva och negativa sidor. Ett exempel på en förändring kan vara att en knapp förflyttas eller tas bort från systemet. Ett protokoll skickas ut till avdelningarna med de senaste förändringarna som användarna inför varje uppdatering kan ta del av. 15 Rosenvinge, Helen, Profdoc Care, PowerPoint,

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Medicinförrådsmodulen

Medicinförrådsmodulen En användarcentrerad designstudie av ett datoriserat läkemedelsförråd C L A E S L U N D G R E N Examensarbete Stockholm, Sverige 2008 En användarcentrerad designstudie av ett datoriserat läkemedelsförråd

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING Kurs: Omvårdnadsvetenskap B, klinisk kurs OM1414 Datum: 140809 Antal frågor: 12 huvudfrågor Tid: 2 timmar Examinator: Karin Blomberg/ Anita Ross Information: Skriv svaren på tentamensformuläret. Skriv

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. Journalsystemet TakeCare

UTBILDNINGSKATALOG. Journalsystemet TakeCare UTBILDNINGSKATALOG Journalsystemet TakeCare sförteckning sförteckning... 2 Lokal systemadministratör 6 dagar... 3 Lokal systemadministratör 3 dagar... 4 Central systemadministratör 3 dagar... 5 Användarutbildning

Läs mer

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos 1 Fastställa mål Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. goals.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför denna övning

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper

SOSFS 2000:1 (M) 3 kap. 7. Följande ordinationstyper finns: Ordinationstyper 9 10 2.ORDINATION Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Moodle på Åsö för lärare

Moodle på Åsö för lärare Moodle på Åsö för lärare När du skapat ett konto på Moodle är det dags att skapa en kurs. Surfa i exempelvis Firefox till: http://asovux.se/~moodle2 Givetvis kan du nå Moodle via Åsö webbsida om du föredrar

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Taligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin

Taligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin Taligenkänning - Anteckna direkt in i journalen med rösten Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin Anders Eidergard Projektledare Lean-specialist anders.eidergard@lxi.se Hanna Nilsson-Levin Medicinsk Sekreterare

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för

Läs mer

Uppdaterad version / 2016 MANUAL till BPSD registret

Uppdaterad version / 2016 MANUAL till BPSD registret Uppdaterad version / 2016 MANUAL till BPSD registret De första gångerna man gör en registrering kan det vara bra att ha en manual att följa. Manualen finner du i ditt utbildningsmaterial och på vår hemsida

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Dosdispenserade läkemedel

Dosdispenserade läkemedel Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Susanne Carlsson Christina Ledin 2017-04-06 2019-03-31 Dosdispenserade

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Daniel Bosk interactivesys.tex 157 2016-10-04 21:02:00Z jimahl Innehåll 1 Introduktion 1 2 Syfte 2 3 Läsanvisningar 2 4 Genomförande 2 5 Examination 3 5.1

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Inspektion enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Inspektion enligt personuppgiftslagen (1998:204) Protokoll Dnr 2004-10-28 1368-2004 Inspektion enligt personuppgiftslagen (1998:204) Tillsynsobjekt: Gotlands kommun, hälso- och sjukvårdsnämnden (nämnden) Tid: torsdagen den 28 oktober 2004, kl. 09.00

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet

Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet Gunilla Rosquist, sakkunnig apotekare Boel Setthagen, enhetschef Barkaby 2014-04-09 Upptagningsområde Södra Älvsborgs sjukhus Invånare inom hela området ca 290 000

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Användbarhet teknik på människans villkor Människor har i alla tider skapat teknik som förenklar, avlastar och effektiviserar de uppgifter hon vill lösa. Ett exempel

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken Föreläsning 11 Planera utvärdering Kapitel 22-24 i kursboken Att planera utvärdering Vem, vilka? Att välja användare, antal Vad? Hur sätter man ihop lämpliga uppgifter? När? Hur lång tid ska man avsätta?

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior 1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag

Läs mer

Punkt 15: Riktlinje för internrevision

Punkt 15: Riktlinje för internrevision 2016-09-21 Punkt 15: Riktlinje för internrevision Förslag till beslut i styrelsen att anta Riktlinje för internrevision för försäkrings AB Göta Lejon Denna riktlinje kallades tidigare Riktlinje för oberoende

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Idag Prototyper och användbarhetsutvärdering Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Prototyper: en fråga om syfte och mottagare Vad prototyper prototypar Kommunikation Med sig själv för att driva

Läs mer

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare Rapport 2011-03-16 Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare 1 Introduktion Den här rapporten beskriver en behovsutvärdering utförd på en produkt som idag finns att köpa och som går under namnet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor 1 (5) Förstudierapport logganalysverktyg 1 Bakgrund Idag hanteras uppföljningen av loggar manuellt enligt en fastställd rutin. Ett antal av loggarna väljs ut slumpmässigt och skall granskas varje månad.

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem

Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest. I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem 2012-11-06 Testbädd för IT inom hälso- och sjukvård NordicMedTest I samverkan för skapandet av nationellt testcenter för vårdinformationsystem Göran Karlström Projektet skall bidra till att lösa en av

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Handbok vårdplan. Du öppnar fönstret HSL - JOURNAL sök vårdplan via meny-valet Verktyg och väljer där: Sök plan, eller genom att klicka på ikonen

Handbok vårdplan. Du öppnar fönstret HSL - JOURNAL sök vårdplan via meny-valet Verktyg och väljer där: Sök plan, eller genom att klicka på ikonen Handbok vårdplan Innehållsförteckning: 1. sök vårdplan.sid. 1 2. skapa vårdplan och lägg till sökord..sid. 2 3. redigera anteckningar i vårdplan..sid. 4 4. ta bort/avsluta sökord och anteckning i vårdplansdelen

Läs mer

Rafel Ridha Projektdefinition

Rafel Ridha Projektdefinition Rafel Ridha Projektdefinition Utveckling av applikation för Windows Phone Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentförfattare Rafel Ridha Dokumentnamn Projektdefinition xx.pdf Version 0.3 E-post rafelr@kth.se

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Arbeta fram kravspecifikation för integrerat system för digital signering.

Arbeta fram kravspecifikation för integrerat system för digital signering. Dokument nr : Version: Status: Sida: Beslutad av gruppen 2015-12-17 1.00 Utgåva (1)5 Dokumentbeskrivning: Uppdragsbeskrivning Digitala signeringslistor att upprätta en kravspecifikation Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Dialogseminarium tema 1: Grundläggande ehälsa Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen under första

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Grattis till ett bra köp!

Grattis till ett bra köp! Grattis till ett bra köp! Du har valt världens ledande programvara för skydd av din dator. ZoneAlarm har bara i Sverige 100.000-tals användare och programmet finns att köpa i de flesta välsorterade databutiker

Läs mer

TES Mobil. Användarmanual. Användarmanual TES Mobil Dok.nr. 32-019-03-02 v8

TES Mobil. Användarmanual. Användarmanual TES Mobil Dok.nr. 32-019-03-02 v8 1 TES Mobil Användarmanual 2 Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Vad kan man göra med TES Mobil?... 3 1.2 Vad är en RFID-tag?... 3 1.3 Olika hantering på olika mobiltelefoner... 3 1.4 Rekommendationer

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer