Studiebesök till Aleris AB Kristianstad 10 dec 2009 för att studera logistiken vid laparoskopisk gastrik bypass

Transkript

1 Studiebesök till Aleris AB Kristianstad för att studera logistiken vid laparoskopisk gastrik bypass Gruppen samlad efter studiebesöket Med ekonomiskt stöd av Covidiene fick en delegation från kirugkliniken o ANIVA Örebro möjlighet att besöka Centralsjukhuset i Kristianstad där Aleris hyrt in sig och mängdproducerar laparoskopisk gastrisk bypass på uppdrag av Region Skåne. Avtalet omfattar 350 obesitasoperationer och uppföljning under 1 år. Varje patient skall handläggas så enkelt,snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.varje operation ersätts med :- Man utför enbart laparoskopisk gastrisk bypass. Man har sedan starten i sept 2009 opererat drygt 300 patienter! Kirurg och narkosteamet samt avdelningspersonalen har arbetat upp en imponerande logistik där vi inom den offentliga sjukvården har mycket att lära. Ryktet om deras höga produktion och effektiva arbetsrutiner har spridit sig som en löpeld bland intresserade kliniker i landet och vi fick nu alltså möjlighet att ta del av deras arbetssätt. Nedanstående rapport är ett försök att återge vad vi tog del av.

2 Selektion: Patienterna är till viss del selekterade. Alla ska vara väl införstådda med informationen. - Patienterna anländer samma dag och får iv infart o dropp. Prover redan tagna. - Patienterna är informerade om att dom kommer att skrivas hem dagen efter operationen efter att dietisten givit dem en gruppinformation. - Trombosprofylaxen har patienterna tagit själva dagen innan. - Patienterna får ingen premedicinering ej heller någon kateter - Patient och en avdelningspersonal drar tillsammans ned sängen till operationsavdelningen - Patienten får där sitta och vänta till hon/han hämtas in till operationssalen. - Patienten går sedan in till operationssalen och lägger sig på operationsbordet. Operationen - Man opererar 6 patienter per dag och brukar vara klara med dagsprogrammet vid tvåtiden inkluderat en timmes gemensam lunch på avdelningen! - Alla i teamet hjälper till att lägga upp och ställa iordning på operationssalen. - Moment som avviker från vår standard där rött markerat anger vad vi kommer att testa framöver. Patienten opereras stående i benstöd med operatören mellan benen, assistenten sittande till vä och operationssjuksköterskan på patienten högra sida och detta ger för operatören optimal ergonometri. Man använder inte Nathansons leverretraktor Man använde sugmunstycket med utnyttjandet av övertrycket av intraabdominella koldioxiden. En kompress vid sugmunstyckets utförsmynning. Lokalbedövning ges innan portarna sättes Insufflation med Veressnål under vä arkus Man använder 2 x 5 mm Storz skruvportar, en 11 mm Storz skruvport till optiken och 2 x 12 mm engångsportar från Covidiene Man gör en mindre ventrikelficka och delar högre upp på minorsidan. Delar ofta med 45 blått magasin och 2 x 60 mm magasin upp mot Hiska vinkeln Man friar inte längs vä crus vilket verkade försvårar delningsmomentet då det blir kvar lite hinnor här. Man använder frikostigt klips om man får blödning från Stapelraderna Man utnyttjar inte hela 45 mm magasinet vid GEn det räcker med 3 cm lång anastomos. Förslutningen av GE o EA tomin görs med en fortlöpande over-andover sutur med 3-0 Vikryl där man låser med ett langettstygn halvvägs. Mesenteriella hålet för stapeln som delar tarmen mellan GE EA görs innan EA sys Man delar inte regelbundet omentum majus utan drar tarmen kortaste vägen upp mot GEn Rouxbenet görs 150 cm och biliära benet 60 cm Man använder sig av en 32 Ch sond (art nr Unomedical

3 TFN ) vilken märks med svart tusch 30 cm nivån från spetsen och denna sond är lättare att sätta och lättare att föra ner vid läckagetestet. Någon luftpuff behövs ej man ser när sonden närmar sig anatomosen och då ges Metylenblått. Operationsberättelsen är standardiserad och skrivs direkt av operatören i melior Anestesiologi o smärtlindring De anestesiologiska rutinerna bevakades rapporteras separat och bevakades av Öl Magnus Wattwill. Full aktivitet innan operationsstarten teamet jobbar på Operatör Bernt Jonny med fransk kollega som assistent

4 Assistentbordet med instrument Patienten upplagd. Operatören står mellan benen

5 Dokumentet som fylls i av oppersonalen vid varje op. Stencilerat ark där klisterlapparna fästes in. Studiebesöket var mycket givande och man kunde inte annat än att imponeras av hela konceptet. Gästfriheten och viljan att lära ut genomsyrade hela verksamheten och många rutiner kan direkt implementeras i vår dagliga vård. Nyckeln till framgången ligger bl.a. i att alla steg är standardiserade och det finns få möjligheter till individuella variationer. Hela temaet är närvarande på operationssalen och kring patienten och alla hjälps åt. Då patienten ej är premedicinerad behövs man inte utföra tunga omständiga sängtransporter till operation utan patienten är aktiv i den logistiska kedjan genom att själv tillsammans med vårdpersonalen köra ner sängen till operationsavdelningen. Vid operationsstarten skedde många moment simultant och utan att man utförde någon timeout eller annan kontroll med checklista innan opstarten. Detta kunde göras med bibehållen säkerhet tack vara att det är få i teamet och ingreppet standardiserat. Då patienterna är förberedda på tidig hemgång ifrågasätts inte utskrivningen dagen efter operationen trots att man inte försäkrat sig om att patienterna uppnått adekvat dagligt intag av kost o dryck. Patienterna fortsätter med flytande kost i 2 veckor därefter purekost i 3 veckor o successiv övergång i allmän kost. Dokumentationen var standardiserad med ett kopierat ark där klisterlapparna för upptaget material infästes. Dubbel och trippelkontroller som är vanligt i rutinsjukvården där operatör / narkos- och operationspersonal checkar överkänslighet, givna läkemedel mm sker en gång och inte som brukligt är upprepade gånger till förundrade patienter och även detta snabbar upp behandlingskedjan. Vid pennan Lars-Göran Larsson Öl kir.klin USÖ

6