Räkning av lekfisk och smolt i Moälven

Transkript

1 Räkning av lekfisk och smolt i Moälven

2 Beställare: Örnsköldsviks kommun Leverantörsfaktura Örnsköldsvik Beställarens representant: Erik Spade Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Stortorget Örebro Axel Emanuelsson Johan Lind, Olle Calles, Axel Emanuelsson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\104\07\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\fiskräkning i moälven docx Petter Norén Norconsult AB

3 n:\104\07\ \6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\fiskräkning i 3 (23) Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Förutsättningar... 4 Områdesbeskrivning... 5 Vald lokal för räkning järnvägsbron nedströms Moforsen... 7 Tillgängliga tekniker fiskräkning... 9 Fiskräknare med scannerplatta... 9 Sonar... 9 Märkning och spårning av fisk Förslag Uppströmsvandring Montering Drift Uppföljning Nedströmsvandring Montering Drift Uppföljning Kostnadsberäkning Kompletterande studier Diskussion Bilagor Bilaga 1 Ritningsbilaga, järnvägsbron befintlig utformning Bilaga 2 Ritningsbilaga, järnvägsbron förslag

4 4 (23) Bakgrund Återintroduktion av lax och havsöring genomförs i Moälvens vattensystem. För att kunna övervaka utvecklingen av bestånden vill Örnsköldsviks kommun övervaka hur mycket lekfisk och utvandrande smolt som rör sig i älven. Betydande lek- och uppväxtområden finns i nedre delarna av Moälven vilket gör att övervakningen lämpligen bör utföras nedströms dessa områden. Norconsult har fått uppdraget att ta fram sätt att räkna uppvandrande lax och havsöring samt nedströmsvandrande smolt. Förutsättningar - Arbetet har utgått från sju olika förutbestämda platser som specificerats av beställaren. - Uppvandrande laxartad fisk ska räknas från slutet av maj till oktober - Utvandrande smolt ska räknas under maj och juni. - Eftersom övervakningen ska ske under vårfloden ställer detta höga krav på val av metod eftersom hög vattenföring försvårar vid fiskräkning. - Artbestämning mellan lax och havsöring är önskvärd men inte nödvändig. - Önskemål finns om att räkna 100 % av den uppvandrande lekfisken och att fiska av 1/3 av vattendragets bredd för nedvandrande smolt. - Budgeten för fiskräkningen är begränsad. Anläggnings- och materialkostnader ska om möjligt inte överstiga ca kr och årliga driftkostnader inte överskrida ca kr. Det är dock högre prioriterat att en bra lösning för fiskräkning tas fram än att kostnaderna ovan inte överskrids. - Fiskräkningen får inte ske längre uppströms än de givna lokalerna på grund av omfattande lekområden i Moälvens nedre lopp.

5 5 (23) Områdesbeskrivning Moälvens avrinningsområde uppgår till ca 2300 km 2 och Moälven har vid mynningen en medelvattenföring på 27.5 m 3 /s. De karaktäristiska flödena i Moälven vid mynningen är: HQ m 3 /s MHQ 125 m 3 /s MQ 27.5 m 3 /s MLQ 6.82 m 3 /s Figur 1. Moälvens avrinningsområde med de olika huvuddelarna markerade. Ca 40 km uppströms mynningen i Östersjön delar Moälven upp sig i två grenar; Norra Anundsjöån och Södra Anundsjöån. I Norra Anundsjöån har en fiskväg byggts vid Anundsjö kraftverk där en fiskväg håller på att installeras. Detta innebär att fiskvandringen i Moälvens norra gren kommer kunna övervakas.

6 6 (23) I nuläget finns även en fiskräknare installerad i Moälvens biflöde Utterån som ansluter till Moälven strax uppströms Gottne krv ca 30 km uppströms mynningen i Östersjön. Medelvattenföringen i Utterån är ca 5.5 m 3 /s. Figur 2. De föreslagna platserna för fiskräkning samt Gottne kraftstation. Gottne kraftverk är det nedersta vattenkraftverket i Moälvens huvudfåra. Vid Gottne krv finns väldigt gynnsamma förutsättningar för räkning av fisk eftersom strukturer redan finns på vilka olika typer av fiskräknare eller fällor skulle kunna placeras. Lokalen är dock inte aktuell för uppdraget eftersom betydande reproduktionsområden finns nedströms kraftverket.

7 7 (23) Vald lokal för räkning järnvägsbron nedströms Moforsen Den valda lokalen för räkning av både uppströms och nedströmsvandrande fisk ligger ca 20 km uppströms Moälvens mynning vid järnvägsbron nedströms Moforsen, se karta ovan (Fig. 2). Lokalen har goda förutsättningar för fiskräkning och ligger tillräckligt långt ned i vattensystemet för att i stort sett alla lekområden för laxartad fisk ska ligga uppströms lokalen. Figur 3. Flygfoto över järnvägsbron nedströms Moforsen. Figur 4. Järnvägsbron sedd från uppströmssidan. Figur 5. Brons mittstöd och vid aktuell vattenföring även vänster strandkant. Lågt vattenstånd.

8 8 (23) Figur 6. Planvy av bron samt djupförhållanden. Låg vattennivå, vattenyta på i RH Figur 7. Tvärsektion sedd från nedströmssidan. Älvfåran är vid järnvägsbron vid normalvattenföringen ca 25 m bred och ca 2-3 m djup i mitten av fåran. Lokalen ligger uppströms fjärdarna Veckefjärden, Själevadfjärden och Happstafjärden vilket medför att icke laxartad fisk som vandrar mellan fjärdarna undviks. Även vid den valda lokalen bedöms det kunna finnas betydande mängd vandrande fisk vilket kan försvåra räkningen. Problemet med övrig fisk bedöms vara större ju längre ner i systemet man kommer. I de tre fjärdarna i Moälven samt efter utloppet i Östersjön förekommer predation på utvandrande smolt som inte är försumbar. Eftersom den valda lokalen ligger uppströms fjärdarna gör det att framtida övervakning inte inbegriper predationsförluster, vilket dock är stor betydelse och således bör kvantifieras separat genom t.ex. telemetristudier.

9 9 (23) Tillgängliga tekniker fiskräkning Nedan redovisas ett antal möjliga tekniker som kan användas för att övervaka bestånden av lax och havsöring i Moälven. De tekniker som beskrivs och diskuteras är 1) Fiskräknare med scannerplatta, 2) Sonar och 3) Märkning och spårning av nedströmsvandrande fisk Fiskräknare med scannerplatta Fiskräknare kan användas för temporära och permanenta installationer i kulvertar, fiskvägar mm. Tekniken baseras på en infraröd scanner som registrerar passerande föremål. I vissa fall kompletterade med en videokamera som spelar in en filmsekvens då scannern detekterar en passage. Tekniken kräver en trång sektion för att kunna användas, och är därför normalt förknippade med fiskvägar eller andra installationer som tvingar passerande fisk att välja en viss vandringsväg vanligen förknippad med begränsade dimensioner. Tekniken kräver också någorlunda god sikt i vattnet då artbestämning kräver videosekvensen som stöd Tekniken bedöms inte som ett gångbart alternativ för Moälvens huvudfåra eftersom det saknas lämpliga lokaler med trånga sektioner. Eftersom lämpliga platser för installation saknas bedöms detta inte vara en lämplig teknik för detta projekt. Istället bör data från befintliga installationer nyttjas. Sonar Kartläggning med sonar innebär att fast monterade ekolod filmar detektionsområdet. Data samlas under registrerad period i databank. Via mjukvara kan materialet filtreras på detekterade objekt av önskad storlek, färdriktning, höjd etc. Dessa kan monteras permanent under uppföljningstiden och användas helt eller delvis för att kartlägga både stationär och vandrande fisk. En väsentlig skillnad jämfört med fiskräknare med scannerplatta är att sonaren kan räkna fisk över ett stort tvärsnitt. Räknare med scannerplatta är, som redan nämnts, beroende av att fisken leds ihop till en trång passage. Sonarutrustning har primärt använts för kontroll av lax, men även vandrande sik, och lake (test) och har använts i Sverige sedan 2009 för övervakning av uppvandrande lax i Torne älv. Initialt med Sverige som huvudman, och idag med Finska myndigheter som ansvariga för kontroll och utrustning. I Torneälven används kamera av typ Didson (den nya modellen heter Aris) och är en amerikansktillverkad sonar.

10 10 (23) Länsstyrelsen Norrbotten har köpt in en Simsonar kamera och hyr ytterligare en. Projektet inleddes som ett test tillsammans med SLU. Initialt var upplösningen dålig och vissa driftproblem förekom. Leverantören har dock varit mycket aktiv i support och utveckling. Idag betraktas utrustningen som en mycket bra och driftsäker produkt som f.n. används i Råneälven. Även Lst Västerbotten har köpt en utrustning. Karlstads Universitet har hyrt in en kamera för övervakning av utvandrande kelt vid Edsforsen kraftverk i Klarälven. Fördelen med metoden är att den möjliggör en nästintill kontinuerlig övervakning av tillståndet under driftperioden (jämfört med t.ex. en elfiskebåt som tar stickprov). Sannolikheten att man missar intensiva vandringsperioder är därför lägre med sonar, jämfört med en elfiskebåt. Installationen är relativt enkel och utrustningen är mycket mobil/flexibel och kameran är vanligen monterad längs stranden i ett vattendrag (viktigt med stabilt montage). Varje kamera täcker en distans på ca m. Detektionsområdet är koniskt 29 grader i horisontalled och vertikalt 10 grader. En dyrare variant finns tillgänglig med 44 graders vidvinkelseende. Utrustningen ska fungera bra i turbida vatten (dock viss begränsning om partikelstorleken är för stor ger brus i upplösningen). Analys av datasekvenser tar normalt 3-4 h för 24 h film. Den används därför primärt under aktiva vandringsperioder av den fiskart man är mest intresserad av. Simsonar har utvecklat en programvara där man kan filtrera träffarna på längd, höjd, rörelseriktning m.fl. parametrar. Relevanta träffar presenteras i datatabell där man snabbt kan nå rätt del i filmsekvensen. Osäkra poster (utanför givna filtreringsvärden) gulmarkeras i listan. Fördelar: + Övervakning av fiskvandring möjliggörs i större vattendrag utan begränsade sektioner (t.ex. fiskvägar där scanners kan användas). + Mindre känslig för dålig sikt än scanner-räknare. + Programvara effektiviserar analys av data. + Testad och utvecklad med gott resultat. + Bra support. + Mobil och kan därför lätt flyttas och nyttjas i andra sammanhang. Nackdelar: - Ej artspecifik, dvs. mkt svårt att avgöra fiskarten. Artvariation hos fisk av viss kroppsstorlek och vid given tid är dock begränsad. - Analys av filmsekvenser gör att den inte kan övervaka under hela arbetsperioden. Relevanta/extra intressanta tidsperioder måste prioriteras för manuell analys. - Kräver stabil installation på t.ex. dykdalber. - Dåligt känt hur räkning av smolt fungerar.

11 11 (23) Märkning och spårning av fisk Märkning och spårning av fisk används frekvent för att studera fiskars beteende på individnivå vid utvärdering av fiskvägar och deras respons på olika störningar mm. Den största utmaningen med telemetristudier på vild fisk är ofta att få tag på fisk till märkning. Tillgången på fisk kommer således styra vilka frågor som kan besvaras med hjälp av telemetristudier, eftersom tekniken som sådan är väl beprövad på både uppströmsvandrande lekfisk och nedströmsvandrande utlekt fisk (kelt/besor) och smolt. Spårning kan dels ske genom fast monterade mottagare, och dels genom manuell spårning. Tekniken används för att detektera fiskarnas rörelser och beteende i anslutning till anläggningsområdet, men ger inte information om den totala omfattningen på vandringen. Det finns flera tekniker och leverantörer av utrustning för denna typ av undersökningar. Val av teknik, och ambition med spårning mm påverkar kostnader för märkning i hög grad. Hur stora antal individer som kan märkas beror därför till stor del av vilken märkning/spårningsteknik som nyttjas. Denna teknik är i sig inte lämplig för övervakning och kvantifiering av fiskbestånden i Moälven, men kan vara mycket lämplig för att utvärdera och verifiera andra metoder som används samt för att kvantifiera omfattningen av predation i fjärdarna i Moälvens nedre delar.

12 12 (23) Förslag För att åstadkomma en tillförlitlig artbestämning och kvantifiering av såväl uppströms- som nedströmsvandrande fisk, är fångstmetoder att föredra. Sådana metoder är dock förknippade med höga personalkostnader och risk för påverkan på fiskens naturliga beteende och överlevnad, vilket inte lever upp till beställarens kravspecifikation. Vår bedömning är därför att den enda teknik som möter beställarens krav är att använda videokameror eller s.k. aktiva sonarer. Videokameror kräver dock att fisken koncentreras till en smal passage, vilket inte är möjligt på de lokaler som utpekats av beställaren. Sonarer ger en grövre bild av passerande fisk, men kan täcka in breda avsnitt av vattendrag och är den teknik som påverkar fisken i minst utsträckning. Tekniken bedöms vara väl beprövad på stor fisk, medan detektion av små fiskar som smolt är mer av experimentell karaktär. Vi föreslår därför att man använder en aktiv sonar för både uppströms- och nedströmsvandrande vuxen fisk och att man utreder dess funktion för att räkna även nedströmsvandrande smolt. Enligt vår bedömning är en fälla nedströms sonaren det enda tillförlitliga funktionstestet för smolt, trots att det innebär att förslaget överstiger det uppsatta budgettaket. Vill man därefter generellt öka kunskapen om laxfiskpopulationerna i Moälven och samtidigt öka sonarövervakningens precision, förslår vi telemetristudier som beskrivs översiktligt under Kompletterande studier och inte ingår i kostnadsberäkningen. Uppströmsvandring Som redan nämnts finns flera referensstudier där man med framgång använder aktiva sonarer för att identifiera och kvantifiera uppströmsvandrande laxartad lekfisk (muntligen, Stefan Stridsman, Länsstyrelsen Norrbotten). Den lokal som befunnits vara lämpligast för ändamålet, av såväl Norconsult som företrädare för Simsonar Oy, är järnvägsbron nedströms Moforsen sydväst om Österbacke (Fig. 2). Detta grundar sig på att lokalen bedömts vara undanskymd och risken för skadegörelse torde vara begränsad. Kameran behöver strömförsörjning 230 V med en effekt på mindre än 100 W. Strömförsörjningen ombesörjs förslagsvis genom att en kabel dras från något av de närliggande husen vilka ligger ca 300 m bort. Kabeln bör grävas ned och kan med fördel förläggas i ett rör som grävs ned. Av stor vikt är även att passagen under bron väl definierad och stödstrukturer for sonarer kan fästas i något av brofundamenten. För att möjliggöra en anpassning av sonarens position efter rådande vattennivå, kommer en ställning att monteras längs vilken sonaren enkelt kan förflyttas vertikalt. Företrädare för Simsonar kommer att stå för montering och installation, vilket ingår i redovisad kostnadsbeskrivning.

13 13 (23) Figur 8. Ungefärlig placering av sonaren samt området som täcks in. Figur 9. Ungefärlig placering av sonaren samt området som täcks in. Det finns flera olika sätt att analysera resultaten, från en daglig manuell tidskrävande bearbetning (3-5 h för data från 24 h) till en helautomatisk bearbetning med hjälp av en dator. Vi rekommenderar en kombination av de två teknikerna, nämligen att man använder sig av den helautomatiska bearbetningen, men att man kvalitetssäkrar resultaten med en manuell genomgång av de dagar som har flest fiskar registrerade. Eventuella fel som ändå passerar obemärkta kommer att vara systematiska och man kan således göra jämförelser mellan år. Det är viktigt att inse att denna analys kräver träning och att man först efter en tid kommer att lära sig att kunna särskilja mellan olika arter genom att studera individstorlek och simbeteende. Sannolikt kommer det inte att vara möjligt att skilja på lax och öring. Montering Monteras på fundament. Simsonar själva utför montering och installation. Drift Den exakta vandringsperioden för laxfisk i Moälven är dåligt känd, varför det rekommenderas att driftstiden initialt är av så stor del av året som möjligt under en prövotid om två år.

14 14 (23) Uppströmsvandringen förväntas dock vara lågintensiv under vinterhalvåret och sannolikt kommer det därför att vara tillräckligt at ha sonaren i drift mars-november. Räknaren ska som minst vara i drift från maj till och med oktober. Uppföljning Eftersom sonarer redan används på flera platser för att räkna vuxen fisk, anser vi att funktionen kommer vara tillfredsställande. Vill man i framtiden öka precisionen med övervakningen och t.ex. öka möjligheterna att särskilja arter rekommenderar vi telemetristudier, vilka beskrivs kortfattat nedan under rubriken Kompletterande studier. Nedströmsvandring Det saknas oss veterligen referensstudier där man använder aktiva sonarer för att räkna smolt, men enligt leverantören ska det vara möjligt. Det finns stora fördelar med om denna teknik kan nyttjas för att kvantifiera både uppströms- och nedströmsvandrande fisk. Således rekommenderas ovan nämnda sonar används även för att testa hur väl den kan räkna nedströmsvandrande smolt. Sonarens position i höjdled måste anpassas efter rådande flödesförhållanden under smoltutvandringsperioden. Vi rekommenderar också att man driftsätter sonaren tillräckligt tidigt för att kunna detektera utvandrande utlekt fisk (kelt/besor), vilka generellt inledler sin utvandring tidigare än smolt. Små fiskar måste dock passera närmare sonaren än stora fiskar för att kunna räknas. Det är oklart vilket avstånd som är godtagbart, men sannolikt < 10 m, kanske till och med 1-2 m. Vårt förslag är att nöja sig med att utröna hur stor andel av smolten som detekteras. Om sonaren inte visar sig kunna detektera smolten tillfredställande kan en åtgärd vara att styra fisken så att de passerar nära sonaren. Länsen ingår inte i förslaget med beskrivs ändå översiktligt här. Eftersom smolten tenderar att vandra ytligt, ombesörjs styrning av fisk lämpligen med en ytläns som förankras på den ena älvbanken och leder med en låg lutning ( 30 ) ytligt orienterad fisk och drivgods mot älvens mitt och därmed inom räckhåll för sonaren. Den ytliga placeringen i kombination med den låga lutningen minimerar risken för att drivgods ackumuleras och riskerar slita loss strukturen. Länsen kan förslagsvis vara en Sjuntorp Korallänsa 235 eller likvärdig. Länsen levereas i sektioner om 25 m så två stycken dvs 50 m läns bedöms vara lagom. Länsen har en skärm 35 cm över vattenytan och en gardin av PVC-behandlad väv som hänger ner 2 m vilken leder fisken i önskad riktning. Montering Se ovan för montering av sonar.

15 15 (23) En eventuell läns kan förankras med rep i ett träd på älvens högra strand ca 40 m uppströms bron. I nedströmsänden förankras länsen i ett betongfundament som förs till platsen med båt och placeras på botten 10 m från sonaren mitt i fåran. Drift Länsen läggs i vid starten på fiskräkningssäsongen och tas upp efteråt. Den föreslagna länsen väger 4-5 kg/m och vilket innebär att varje sektion väger kg. Länsen bogseras med båt till lokalen och rullas där ut. Uppföljning För att verifiera sonarens funktion för smolt föreslår vi att man inom en relativt snar framtid genomför fångst och produktionsuppskattningar med en ryssja eller en s.k. screw-trap. Man kan inleda smolträkningen med sonaren, men man kommer inte få ett tillförlitligt mått på den totala utvandringen förrän sonarens resultat kalibreras mot en mer tillförlitlig kvantifiering från fångst-återfångst försök med en fångstanordning. En fångstanordning är betydligt mer arbetsintensiv att driva än en sonar, men om man slår ut kostnaden över en längre tidsperiod och dessutom beaktar kvaliteten på insamlad data, kommer det att vara en kostnadseffektiv lösning jämfört med att driva en fångstanordning årligen. Ryssjan som används kan t.ex. vara av den typ som använts vid smoltfångst i bl.a. Vindelälven och Klarälven ( Ryssjan som används med framgång i Klarälven kostade cirka 70 kkr och har en diameter på 2 m samt ledarmar som är 40 m långa och 4 m djupa. Ledarmarna anpassas efter lokalens bredd och djup, och skulle i Moälvens fall kunna vara m långa och 2-3 m djupa. Ryssjan kan vara mindre så länge dess fångsteffektivitet fastställs genom fångst-återfångstförsök så att man får ett tillförlitligt värde på den totala smoltutvandringens omfattning. Vid ett sådant försök bör märkt fisk släppas minst 1 km uppströms fällan och ska helst vara fångade i ett annat uppströms beläget redskap, för att fisken inte ska ha tidigare erfarenhet av fällan som utvärderas och för att minimera störningen på deras nedströmsvandring. Arbetet med ryssjan kräver minst tre personer på heltid, med ett rullande schema. Vid högflöden och perioder med stor smoltutvandring kan fler personer behövas. Ju mer exakt man kan identifiera smoltutvandringsperioden, desto mer kostnadseffektiv blir studien. Skulle sonaren visa sig inte fungera tillräckligt bra för att kvantifiera smoltutvandringen, och en smoltryssja anses vara för dyr i drift, bör man överväga att etablera smoltutvandringsstationer vid uppströms belägna kraftverk som t.ex. Gottne och Anundsjö. På samma sätt som för sonaren, skulle man kunna fastställa ett samband mellan räkningen där och den totala

16 16 (23) smoltutvandringen, genom ovan nämnda utvärdering med en smoltfälla. Vill man i framtiden öka precisionen med övervakningen rekommenderar vi telemetristudier, vilka beskrivs kortfattat nedan under rubriken Kompletterande studier. Lista över utrustning Uppströmsvandring Simsonar UVC 96B Ställning för montering Elkabel ca 300 m Bärbar dator med 4G uppkoppling Vattensäker låda för dator Nedströmsvandring Ryssja Ledarmar, 2 st 2,5 x 15 m (cirka) Rep, 10 x 40 m Armeringsjärn till ledarmar, 5 x 4 m (20 mm) Flotte och/eller båt med åror/motor Flytbrygga för installation av armeringsjärn (inte nödvändigt) Ankare Verktyg Mätbräda Våg Streamer märken Håv Sump för märkt fisk Hinkar (5 st) Bord med stol Plastback ( 100 L) för fångst Protokoll på vattensäkert ark Blyertspennor Nitril/latex handskar Bedövning Vadare Flytväst Vattenkikare (eller cyklop, snorkel, våtdräkt) Kamera Arbetshandskar (helst vattentäta) Första hjälpen

17 17 (23) Kostnadsberäkning Kostnad för övervakningsprogrammet indelas i investeringskostnader och löpande kostnader nedan. Som investeringskostnad räknas t.ex. kostnad för inköp av sonarutrustning, ryssja samt övriga installationskostnader. Investeringskostnaden har så långt möjligt delats in avseende de delar som berör upp- eller nedströmsvandring. Inköp av SimSonar är nödvändigt för bägge räkningsförfaranden, men kostnaden för inköp har enbart förts under uppströmsvandring. På samtliga investeringskostnader har lämnats ett påslag för oförutsedda kostnader om ca 20 %, då delar av kostnaderna är svåra att exakt bedöma idag. Investeringskostnaderna för UPPSTRÖMSVANDRING, totalt ca 650 tkr, har estimerats baserat på följande moment: - Inköp SimSonar 96B med montage, el, GSM, programvara etc. - Arbete i samband med etablering, montage mm. Investeringskostnaderna för NEDSTRÖMSVANDRING, totalt ca 375 tkr, har estimerats baserat på följande moment: - Inköp o av Ryssja, etablering mm. - Drift 4 veckor, 3 personer på rullande schema a 8 h per dag hanterar, datalägger fångst och återutsätter fisk. - Analys, databearbetning och jämförelse med sonar, ca 4 dgr. - Kostnad för läns har inte räknats med nedan eftersom det inte ingår i huvudförslaget. - Kostnaden är ca 60 tkr för själva länsen. Montering ca 20 tkr inkl. fundament. Tabell 1: Investeringskostnader för fiskräkning i Moälven. Räkning uppströmsvandring Antal SEK/st Summa Investeringskostnader räkning uppvandrande fisk Moälven med SimSonar utrustning Inköp 1 st SimSonar 96 B Montage mtrl-kostnad (el, GSM, konsol) Bärbar dator med 4G uppkoppling Oförutsett 20% Summa investeringar för uppströmsvandring kr Räkning nedströmsvandring Antal SEK/st Summa Tillkommande kostnader räkning nedvandrande fisk med SimSonar utrustning Inköp Ryssja Etablering mm (timkostnad) Utförande och analys (prel. drift 4v, 8 h per dag) Oförutsett 20% Summa investeringar för nedströmsvandring kr SUMMA INVESTERINGAR kr

18 18 (23) Löpande kostnader för fiskräkning, totalt ca 510 tkr/år, har inte separerats på upp- respektive nedströms vandring då detta är nära nog omöjligt. Istället redovisas en samlad prognos för löpande årliga kostnader omfattande: - Projektledning, samordning, rapportering. - Daglig driftkontroll (4 h per dag under 31 veckors drifttid, kan ev. minskas efter samråd med Simsonar). - Datautvärdering 1 dags arbete/7 dagars inspelning. Observera att detta kan variera kraftigt beroende på driftförhållanden mm. - Övriga löpande kostnader såsom GSM-abonnemang, elhyra, service och reparation av sonar. Tabell 2: Löpande kostnader för fiskräkning i Moälven. Delåtgärd antal/år SEK/st Summa Projektledning/samordning och årsvis rapportarbete Driftkontroll sonar veckovis (prel. drift v , 8 h per vecka) Utvärdering data sonar (beräknat på 1 dag arbete per 7 dgr inspelning, totalt 31 veckor) Övriga löpande kostnader (el- och GSM-leverans, service/underhåll mm) SUMMA PER ÅR kr

19 19 (23) Kompletterande studier Telemetristudier är kostsamma, men möjliggör stora möjligheter till kunskapsförbättring som är svårt att erhålla på annat sätt. Det beskrivs kortfattat här, men ingår inte i kostnadsberäkningen för vårt förslag. En telemetristudie på uppströmsvandrande lekfisk kan t.ex. ge information om fiskens vandringshastighet, fördröjning vid svåra passager och slutlig lekplats. Alla dessa är av stor betydelse för en framgångrik förvaltning av lax- och öringpopulationerna i Moälven. Dylika studier skulle även effektivisera användandet av sonaren, genom att testa sonarens tillförlitlighet för detektion av passage, längduppskattning och eventuella artspecifika skillnader i rörelsemönster. Ett möjligt upplägg för en studie av pilotkaraktär skulle kunna innebära att man märker åtminstone tio laxar och tio havsöringar med radiosändare och sätter ut dem strax nedströms järnvägsbron och sonaren. Automatiska mottagare placeras strax nedströms respektive uppströms järnvägsbron, vilket kommer ge information om tidpunkten för passage av en fisk med känd storlek och art. När fisken vandrar nedströms efter avslutad lek, och eventuellt övervintring, får man bl.a. information om överlevnad efter lek, vinteröverlevnad, tidpunkt för utvandring och tidsåtgång. En telemetristudie på nedströmsvandrande smolt kan t.ex. ge information om fiskens vandringshastighet, fördröjning vid svåra passager, predationstryck och slutlig överlevnad ut till havet. Vid passage av sonaren kan man, med samma uppställning som beskrivs ovan, utreda om de leds av mot sonaren som avsett och i vilken utsträckning de detekteras. Precis som för den vuxna fisken kommer man få information om tidpunkten för passage av en fisk med känd storlek och art. Detta gör det möjligt att testa sonarens tillförlitlighet för detektion av passage, längduppskattning och eventuella artspecifika skillnader i rörelsemönster. Kompletteras föreslagna studiers användande av automatiska stationer med manuell spårning, har man möjlighet att samla in omfattande information om fiskens vandring och överlevnad. Kostnaderna för en dylik kompletterande studie styrs i hög grad av ambitionsnivån. En basstudie skulle enligt ovan omfatta: - Inhyrning och installation av 2 st detektorer upp- och nedströms järnvägsbron. - Fångst och märkning av 20 st lekvandrande laxfiskar. - Fångst och märkning av 20 st utvandrande smolt. - Dataregistrering, jämförande analys mm.

20 20 (23) Kostnaderna för detta uppskattas grovt i tabellen nedan. Tabell 3: Kostnader för kompletterande studier fiskvandring i Moälven. Räkning uppströmsvandring Antal SEK/st Summa Verifieringsstudie (märkning inkluderat fångst, arbete, inköp mtrl och fisk (antal fisk)) Inhyrning detektorer 6 månader Arbete inkluderat utsättning, montage, spårning, analys, utvärdering (timkostnad) Oförutsett 20% SUMMA INVESTERINGAR kr

21 21 (23) Diskussion Användandet av sonarer är den enda teknik som lever upp till de högt ställda krav beställaren angivit. Sonaren bedöms kunna leverera tillförlitlig information om antalet vuxna fiskar som passerar, medan räkningen av smolt är mer av pilotkaraktär. Uppföljning och utvärdering av sonarens precision är därför av grundläggande betydelse för att få till en bra övervakning av fiskbestånden. Speciellt smolträkningen är viktig att utvärdera och komplettera med fångståterfångst-försök för att få en uppfattning om den totala smoltproduktionen i uppströms belägna områden. På grund av de höga kostnaderna med drift av fångstanordningar finns det dock mycket att vinna på att få den automatiska övervakningen att fungera. Det är dåligt känt hur stor predationen av smolt är i fjärdarna strax innan och efter mynningen i havet. Ett behov finns därför av att få bättre kännedom om detta vilket skulle kunna åstadkommas med märkning/spårningsförsök. En kombination av märkning/spårningsstudie där syftet är att både analysera sonarens detektionseffektivitet, och överlevnad av smolt vid utvandring genom fjärdarna, bedöms ge värdefull information för en god förvaltning av fiskbeståndet. Alla tekniker har sina begränsningar och det kommer sannolikt att förekomma vissa problem även med vald sonarteknik med avseende på detektionsavstånd, drivgods, turbulens etc. I synnerhet gäller detta räkning av smolt, där tekniken har potential, men inte ännu är väl beprövad. Vald utformning av studie ger dock goda möjligheter att utöka/komplettera med ytterligare detaljutredningar, t.ex. märkning/spårning som nämnts ovan, men även med mer kontrollerad smolträkning vid kraftverk uppströms i vattensystemet. Som tidigare nämnts finns goda förutsättningar för fiskräkning vid Gottne kraftstation vilket skulle kunna utnyttjas i framtiden. Vidare finns där ett behov av åtgärder som hindrar nedströmsvandrande smolt från att fastna i intagskanalen eller hamna i turbinen vilket hade varit positivt för bestånden av lax och havsöring i hela Moälvens vattensystem. Förutsättningarna för effektiva avledningsåtgärder vid Gottne är även mycket goda och borde kunna genomföras med relativt små medel. Detta i kombination med undersökningar vid Anundsjö kraftverk och kompletterande undersökningar i Moälvens nedre delar, skulle sannolikt ge ett tillfredsställande kunskapsunderlag för de vandrande laxfiskbestånden i älven. Sammanfattningsvis bedöms dock föreslagen utformning av fiskräkningsstudie motsvara de krav beställaren har på fiskräkning i vattensystemet. Vissa faktorer är dock mindre väl kända och drifttaggning av ett robust övervakningsprogram måste därför omfatta en försöksperiod där man under uppstartsåret lär sig mer om teknikens förutsättningar, lokala/temporära förhållanden i vattendraget mm.

22 22 (23) Kostnaden för föreslagen studie är högre än beställarens önskemål, framförallt avseende löpande kostnader. Hur stora dessa i realiteten blir, är dock i hög grad beroende av vilken personal mm som används vid genomförandet. I nuläget är kostnaden beräknad på användande av konsult för detta, vilket kanske endast krävs under uppstartfasen. Väl etablerat kan sannolikt stora delar av arbetet utföras av befintlig personal på Örnsköldsviks kommun, lokala aktörer inom fiskevårdsområdesföreningar mm. Det bör också betonas att prognosticerade kostnader redovisas med en osäkerhetsnivå på 20 %. Kostnaden för såväl investering som löpande drift, kan därmed komma att avvika från angivna nivåer. Vår bedömning är dock att med denna osäkerhetsmarginal bör kostnaden snarare understiga, än överstiga, angivna nivåer. Norconsult AB Affärsområde Energi Vattenbyggnad Johan Lind johan.lind@norconsult.com Olle Calles olle.calles@kau.se Axel Emanuelsson axel.emanuelsson@norconsult.com

23 Norconsult AB Stortorget Örebro +46 (0)

24 Norconsult AB Klostergatan 3, Örebro Tfn

25 Norconsult AB Klostergatan 3, Örebro Tfn