DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER
|
|
- Karolina Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Embryonalutveckling, differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller hematopoesen embryonala stamceller 1
2 Befruktning avslutande av meios II Ca2+ - beroende aktivering slutför meios II Befruktning avslutande av meios II 2
3 Embryogenes TIDIG EMBRYONALUTVECKLING fler celler, mindre volym => morula-stadiet (32 celler) 3
4 Tidig embryonalutveckling och differentiering morula 32 celler fäster in i endometriet positionell skillnad understa cellerna har kontakt med endometriet 4
5 Så skapas en multicellulär organism! A cell lineage tracing experiment in the Xenopus embryo The pattern of fluorescent labeling reveals how the descendants of the three cells have moved 5
6 DIFFERENTIERING The body plan organens struktur och organisation anläggs under embryogenesen Förlorat organ regenereras ej Utveckling samma arvsanlag, men blir olika celltyper celler utnyttjar positionell information för att styra utvecklingslinjer Hur cellerna får positionell information diffunderande signalmolekyler Parakrin, autokrin ger granncellerna vägledning successiva signaler styr differentiering Konserverat i däggdjur 6
7 Mönsteranläggning Sekventiell Diffunderande signalmolekyler 7
8 8
9 i Drosophila Kamp genom inhibition och självstimulering 9
10 Drosophila facettöga cell-cell kontakt => info till granncellen => bli fotoreceptorcell Signalering via tyrosinkinasreceptor MAP-kinase pathway (Ras/Raf/ERK) 10
11 Selektiv cell-cell adhesion Selektiv cell-cell adhesion Calcium-beroende (cadheriner) Calcium-oberoende (medieras av N-CAM:s, ICAM:s etc) 11
12 Klassiskt experiment cell-cell sortering via migrering och cell-cell adhesion Embryo disaggregerat Cellerna återtar arrangemang påminner om ursprungliga embryot epidermis, mesodermis Apoptos programmerat självmord embryo och barn: embryonalutvecklingen Nervcellsutvecklingen Hälften av bildade nervceller vuxna uppehållande och 'underhåll' av vävnader balansera nybildning av celler 5x10 11 blodceller/dag virusinfekterade celler Celler med DNA skada organ ska kunna krympa i storlek 12
13 infärgning av apoptotiska celler Apoptos i embryogenes 13
14 Apoptos ANIMATION Apoptotic bodies Nekros och Apoptos 14
15 Apoptos är kontrollerad celldöd, till skillnad från Nekros Nekros, inflammation. Celldöd orsakad av yttre skada celler sväller, lyserar, sprider sitt innehåll inflammation, kärldilatation, ödem, lockar dit makrofager mm skadar övriga vävnaden högljudd celldöd Apoptos tyst celldöd skadar ej grannar cellytan ändras, triggar fagocytos makrofager fagocyterar Kärnan bryts upp i små blobbor då nuklear lamina klipps upp 15
16 Apoptotiska celler fagocyteras Cellmembranet instabilt - inverteras Fosfatitylserin hamnar på utsidan Känns igen av receptorer på fagocyterande celler (ätarceller) normal golgi normal chromatin apoptotisk apoptotisk cellens cytoskelett haverat cellmembranet blobbigt Golgi (grönt) fragmenteras vid apoptosen. Chromatin (blått) bryts upp,. PARP (rött) Figure 9.18a The Biology of Cancer ( Garland Science 2007) 16
17 Laminer klyvs kärnan fragmenteras Reglering av apoptos proteolytisk kaskad Caspaser aktiverar (C-Asp). Initiators och effectors (utförare) Caspaser klyver c:a 100 olika proteiner DNAse inhibitor klyvs -> DNAse aktivt =>DNA fragmenteras nuclear lamins klyvs => kärnan fragmenteras Cytoskelett-protein klyvs =>cellstrukturen kollapsar Bcl-2 protein reglerar apoptos både pro-apoptotiska och anti-apoptotiska Bcl2 IAPs (inhibitors of apoptosis proteins) Inhiberar eller ubiquitinerar caspaser (så de bryts ned) 17
18 Caspaser - Initiators och effectors Proteolytisk kaskad! Initator caspase (ex caspase 9) effector caspaser 18
19 Extern väg Apoptos aktivering Caspase kaskad aktiveras direkt (ej mt) Via death receptors, ( go kill yourself ) Viktig vid immunförsvarets funktion Intern väg Cytokrom C-läckage från mitokondrier=> aktivering av caspase kaskad Utebliven överlevnadssignal Viktig vid cellskada Extern väg 19
20 Intern (hotande cellskada) mitokondrier skadas pro-apoptotiska molekyler läcker ut, Cytokrom C, Smac/Diablo interfererar med IAPs (inhibitors of apoptosis proteins) Caspaskaskad initieras Apoptosome aktiveras Effektorer aktiveras apoptos går igång Bcl-2 och besläktade proteiner Alla har en BH3 domain. Några (ex Bcl-2), har BH1 and BH2 domains 20
21 Bcl2 Bax Bad Bad Bax Bcl2 Intrinsic väg (som reaktion) Bcl2-proteiner (Bax, Bak) binder mitokondrie Bildar kanal CytokromC, diablo, Smac m.fl. läcker ut Cytokrom C binder i apoptosom Smac/diablo inhiberar IAPs Apoptosome aktiverar caspaser Caspaser kan ej inaktiveras 21
22 Bax, Bak gör por i mitokondrien Bax, Bak kan hindras av Bcl2 (antiapoptotisk) Bcl2 kan inhiberas av Bad (proapoptotisk Bcl2-familjens proteiner reglerar utflöde av pro-apoptotiska molekyler från mitokondrier = apoptos eller inte apoptos? Tillväxtsignaler uppmuntrar överlevnad => aktiverar Bcl2 (anti-apoptotisk) inhiberar Bax, Bak => Ingen por i mt => inget cytokrom C går ut Bcl2 förmedlar överlevnad! 22
23 Överlevnadsfaktorer hindrar celler att aktivera sitt program för celldöd tillväxtfaktorer eller cell-cellkontakt extracellulära receptorer eller tyrosinkinaser (icke-receptorer) bundna till integrin uppreglerar bl.a. bcl-2 genen Bcl-2 proteinet hindrar apoptos Utebliven kontakt med extracellulär matrix (uteblivna signaler via integriner) inducerar apoptos i epitelceller 23
24 Brist på överlevnadsfaktor leder till apoptos matchar cellantal till behov Extern aktivering: Celldödsreceptorer TNF = tumor necrosis factor en FAS-ligand caspase 8 aktiverar andra caspaser aktiverar Bid som tillhör Bcl2-familjen Bid flyttas till mitokondriemembran som går sönder => proapoptotiska molekyler läcker ut 24
25 Cellers livslängd Flesta celler kan dela sig ett förprogrammerat antal gånger Vad beror cellåldrande beror på? ackumulering av cdk-inhibitoriska protein Förkortning av telomer-sekvenser ackumulering av avfalls- och inlagringsprodukter Betydelse av cellåldrande? känslighet för tillväxtfaktorer minskar storlekstillväxt stoppas liten varelse DIFFERENTIERADE CELLER I VÄVNADER en blandning av celltyper vävnader förnyas kontinuerligt 25
26 Differentierade celler i vävnader förnyas med olika hastighet vävnadsarkitekturen behålls genom cellkommunikation selektiv cell-adhesion cellminne = dotterceller kommer ihåg sitt ursprung FÖRNYELSE AV VÄVNADER embryonalutvecklingen: proliferation och differentiering barn växer: proliferation vuxna individens vävnader förnyas kontinuerligt differentierade celler i vävnader av 3 typer map cellförnyelse: permanenta kan dela sig och proliferera stamceller kan proliferera och differentiera 26
27 permanenta celler cellkomponenter byts kontinuerligt ut, nya celler bildas ej omsättning av nysyntetiserat membranprotein Förnyelse genom duplicering duplicering => nya differentierade celler leverceller - hepatocyte growth factor styr hepatocyte GF ökar vid leverskada (ex. partiell leverresektion) - hepatocyter delar sig upprepad levercellsskada ger ärrvävnad, förstörd arkitektur => skrumplever 27
28 Vissa differentierade celler kan proliferera Endothel celler (VEGF) Fibroblaster (PDGF) Glatta muskelceller (utv. från Fibroblaster) Leverceller (om vävnadsarkitektur behålls) Proliferering av endotelceller nybildning av kapillärer 28
29 förmåga att både proliferera och differentiera STAMCELLER Dottercellerna: proliferera till nya stamceller eller differentiera 3. Förnyelse med stamceller stamceller delar sig, dotterceller delar och differentierar ut till terminala celler. De differentierade cellerna representerar slutstadiet - en dead-end (kan inte dela sig mer) stamcell odödlig stamcell 29
30 Förnyelse med stamceller vävnader med hög cell-omsättning differentierade celler har kort livslängd Cellantalet regleras genom stamcellsproliferation och differentiering apoptos ex hudepitel, matsmältningskanalens epitel blodceller 30
31 Stamceller delar sig mindre frekvent, comittade transitceller amplifierar Hud-epitel 31
32 Tarm-epitel Hematopoesen Blodcells bildning (i benmärgen) pluripotent stamcell => flera terminala celltyper proliferation och differentiering längs en linje styrs av signalmolekyler (cytokiner mm) 1 stamcell => 2 11 röda blodkroppar! 32
33 Hematopoesen produktion under hematopoesen styrs genom reglering av cell-överlevnad cell-död cellproliferering Bildande av blodceller 33
34 Kontakt med stödjeceller (stromal cells) styr self-renewal av stamceller i BM.? Cytokiner mm styr Celler längs olika linjer svarar olika på samma signalmolekyl En stamcell kan ge upphov till 2 11 röda blodkroppar Cell-minne! 34
35 Stamceller - medicinska applikationer differentiera till en mängd olika celltyper potentiell medicinsk applikation ersätta celler i skadad vävnad, ersätta celler med defekt funktion Dolly cellkärna från vuxet får infört i en äggcell surrogatmamma Dolly föddes i februari
36 Embryonala stamceller produktion av humana proteiner => läkemedel produktion av organ för xenotransplantation (djur till människa) cellbaserad terapi ska ej skapa humana embryon för implant! Embryonala stamceller 36
37 Produktion av differentierade celler från ES celler ES i terapeutisk kloning cellbaserad terapi 37
38 Terapeutisk kloning cellbaserad terapi ersätta vävnad i tex Parkinsons sjukdom (DA-producerande celler), diabetes (insulinproducerande β-celler) tekniska problem etiska frågeställningar lovande teknik för framtiden Ex på tentafråga Apoptos, vad är det (kortfattat)? Varför är apoptos så viktig för multicellulära organismer? Beskriv apoptos utifrån vad man skulle kunna se om man studerade apoptotiska celler genom ett mikroskop? Om en cell går i apoptos eller ej beror mycket på vilka signaler den får från omgivningen. Förklara vilka omgivningsfaktorer som kan få en cell att gå i apoptos. Vad är en stamcells speciella egenskaper? Nämn två celltyper/vävnader som förnyas med hjälp av stamceller och beskriv hur denna förnyelse går till. Rita gärna Ange tre situationer då programmerad celldöd är bra Hur skiljer sig apoptos från nekros? 38
39 Instuderings-uppgift HPV infektion av vissa HPV stammar kan resultera i cervix cancer, en sexuellt överförbar sjukdom. HPV har utvecklat en överlevnadstrategi för att göra att den infekterade värdcellen överlever och därigenom kan producera många fler kopior av viruset. Förklara (mot bakgrund av dagens föreläsning) de molekylära mekanismerna (inkl namn på komponenter/proteiner) bakom detta, och hur detta gör cellerna mer benägna att utveckla cancer 39
DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER
DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller
Läs merDIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER
DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller
Läs merApoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid
Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna
Läs merAPOPTOS Programmerad celldöd
APOPTOS Programmerad celldöd Håkan Billig 2014 hakan.billig@fysiologi.gu.se 1 APOPTOS 1. Exempel på celldöd under normalt liv Grodyngel Fosterutveckling Anpassa cellantal Nerv-målcells interaktion hormon-målcells
Läs merApoptos. Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al., Kap. 18. Apoptos genom avsaknad av överlevnadsfaktorer selektionsmekanism
Apoptos Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al., Kap. 18 Apoptos genom avsaknad av överlevnadsfaktorer selektionsmekanism Neurotrofin (NGF etc) Regression under utveckling aktivering av
Läs merKort beskrivning av analyterna i 42-plex
1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar
Läs merTumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI
Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation
Läs merCellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332
Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html
Läs merCellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332
Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html
Läs merStamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Vad är diabetes? Stamceller
Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Exekutiv sammanfattning av Självständigt arbete i biologi HT2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Diabetes är en av de vanligaste
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merCytostatika (vt -16) Kent Jardemark
Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark 1) Cellcykeln, apoptos, DNA replikation 2) Patobiologi 3) Läkemedelsbehandling av cancer 4) Nya och framtida läkemedel Cellcykeln G1-fasen: Cellen förbereder sig för
Läs merStamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,
Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 100309
IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merPartiell repetition. (läsanvisningar till boken gäller) CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika slags proteinfilament
Partiell repetition (läsanvisningar till boken gäller) CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika slags proteinfilament AKTIN Dynamiska, ATP/ADP cellcortex, cellmotilitet, focal adhesion, sarcomer Myosin I, II INTERMEDIÄRFILAMENT
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer
Läs merCELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios
CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis 1 Eukaryot celldelning självreplikering encelliga organismer: en ny organism bildas vid varje celldelning
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merDe olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merSkademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi
Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi Tadeusz Wieloch Laboratoriet för experimentell hjärnforskning Lund Universitet ischemi och syrgasbrist i hjärnan som kan leda till celldöd, uppkommer vid: stroke
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel
Läs merTVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering
TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering Utgångspunkter för basgruppsarbetet 1. Kontaktinhibition och tillväxtfaktorer 2. Könskromatin 3. Kärntransplantation 4. Utvecklingsbiologi 5. Apoptos 6. Burkitt
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merCELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis
CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler
Läs merGrundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?
Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merIMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager
IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett
Läs merNamn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Läs merTILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN
TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN Hearing den 26 april 2001 Carlos Alonso BEDATE Meritförteckning Filosofíe licentiat Katolska universitet i Alcalá de
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga
IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merNobelpriset i fysiologi eller medicin 2012
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan
Läs merOmtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200
Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merVI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION
VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,
Läs merCell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller
Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet Forskningsområden - Reparativ neurobiologi Blodcellers
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merCellcykeln. Cellcykel. Keiko Funa. Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17
Cellcykeln Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17 1 Cellcykel Passagen genom olika faser påverkas av Närvaro av tillväxtfaktorer, inhibitorer Cellens metabolism, näringstillförsel
Läs merCancerincidens i % Definitioner
CANCER Cancer var tredje svensk drabbas av cancer någon gång under livet 45 000 nya fall i Sverige 20 000/år dör till följd av cancer i Sverige genetiska faktorer och miljöfaktorer 1 Cancerincidens i %
Läs merCELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.
Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html
Läs merHur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?
Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Immunsystemet
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 081013
IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merÄgg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merFörläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering
Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merTVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering
TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering Utgångspunkter för basgruppsarbetet 1. Könskromatin 2. Kontaktinhibition och tillväxtfaktorer 3. Apoptos 4. Kärntransplantation 5. Utvecklingsbiologi 6. Burkitt
Läs merAmyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail ALS Likemannstreff 26 mars 2014 Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet, Jämtlands Läns Landsting Neurologiska
Läs merFrågor och svar om stamceller
Frågor och svar om stamceller Att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler har man vetat länge. Mot slutet av 1990-talet lyckades
Läs merÄgg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merForskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä.
Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. f. 1630-1702! Avhandling 1653! vid Uppsala Univ.! f.o.m. 1658 prof.! vid Uppsala Univ.! Forskning på Rudbecks tid! att se och beskriva! Kort
Läs merAllmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning
Allmän patologi SJSF11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON 2016-03-03 Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Kursmål
Läs merKromosomer, celldelning och förökning
Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 03 11 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merHoming. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM- 1... 3 Homing till
Läs merCELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
Läs merIntegrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Läs merAktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:
Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder
Läs merLycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001
Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2013-10-05 Lokal: L001 Kl. 08:15-12:15 (Skrivtid: 4 timmar) Poängfördelning: Karin Franzén Pia
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,
Läs merBiological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy.
Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy Annica Holmqvist Division of Oncology Department of Clinical and Experimental
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merNobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens
PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten
Läs merAFA Försäkring FoU-program Regenerativ medicin
AFA Försäkring FoU-program Regenerativ medicin Anslag till projekt 2010-12-01 Genteknologiskt stärkta T-celler för regenerativ cancerbehandling 5 000 000 kronor Projektets målsättning är att etablera T-cellsterapi
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merMathilda Zetterström Celltherapeutics, Göteborg
Cecilia Bull, Peter S. Eriksson Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Mathilda Zetterström Celltherapeutics, Göteborg Vad är stamceller? Deras ursprung och potential:
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs merStamceller och kloning
Del IV Stamceller och kloning Under de senaste årtiondena har människan lärt sig göra en rad saker med befruktade ägg och tidiga embryon. Kor kan ges konstgjorda enäggsfyrlingar. Vuxna djur kan klonas.
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merCANCER CANCER. Cancer
CANCER CANCER allmänna begrepp orsak till cancer Cancerutveckling, metastasering Mekanismer bakom cancerutveckling tumörvirus proto-onkogener och onkogener tumörsuppressorgener molekylärbiologisk diagnostik
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merCELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs mer- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar
Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merGenterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd!
GENTERAPI - T3 HT 2009 Jan-Ingvar Jönsson Genterapi Överföring av terapeutisk (frisk) gen till sjuk cell eller vävnad Att reparera en skadad gen Att ersätta en skadad eller deleterad gen med en frisk gen
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merCover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.
Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury
Läs merKod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden
Läs merFärgämne kan göra tomaten nyttigare
genteknik Färgämne kan göra tomaten nyttigare AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2009. En ny typ av genförändrade tomater innehåller extra mycket antocyaniner, ämnen som ger färg åt bland annat rosor, röda höstlöv
Läs merSignaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Läs merVad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla
Läs merStamcellsforskning AKADEMIRAPPORT. framsteg, förhoppningar och farhågor
RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN FÖR STAMCELLSFORSKNING 7 DECEMBER 2012 AKADEMIRAPPORT Stamcellsforskning framsteg, förhoppningar och farhågor Detta dokument har producerats av Arbetsgruppen för stamcellsforskning,
Läs merDu hittar en knöl vad händer sen?
Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På
Läs merBETYDELSEN AV PROTEASOMEN OCH PROTEASOMHÄMNING VID CANCER
BETYDELSEN AV PROTEASOMEN OCH PROTEASOMHÄMNING VID CANCER Vetenskaplig översikt Proteasomen har blivit ett viktigt mål vid cancerbehandling Ökad proteasommedierad Vissa proteiner som märkts för nedbrytning
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merSELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder
SELENOPROTEINER Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder Agenda Introduktion Bildning av selenoproteiner Fördelar med adekvat intag Nackdelar med alltför lågt intag Toxiska effekter
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,
Läs mer