Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13"

Transkript

1 Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM Homing till lymfnod och vävnad... 3 Lymfnod... 3 Vävnad... 3 Homingkemokiner a. Lymfnoden... 3 T- minnesceller... 4 Dendritiska Celler b. Follikel i lymfnoden... 4 CCL Sammanföring av B/T- Lymfocyter... 4 Jämförelse naiva- och effektor T- celler... 5 Vandringsmönster... 5 Naiv T- cell... 5 Aktiverade T- celler... 5 Slemhinna... 5 Hud... 5

2 Lymfocytens homing- väg 1. Antigen kommer in i lymfnoden tillsammans med APC 2. Naiv lymfocyten tar sig från Tymus in till Lymfnoden med hjälp av afferent lymfkärl HEV: High Endothelial Venules som dräneras i paracortex. HEV har ett högt endotel. Ett endotel är något som är platt medan HEV endotelen har tryckt ihop sig som gör att det finns mer mellanrum mellan cellerna. 3. Blir till effektorcell i lymfan och tar sig ut via efferent lymfkärl(ductus thoracicus) till blodet. De naiva T cellerna behöver träffa på sitt antigen i lymfnoder för att bli aktiverade medan effektorceller inte behöver aktiveras av sitt antigen i lymfnoden. Effektorcellen/minnesceller kan aktiveras ute i vävnaden. Detta kontrolleras av homingreceptorer som finns på lymfocyter. Adressiner finns på HEV eller på endotelet. Kemokiner styr riktningen i lymfnoden. Nu ska vi prata om dessa för att se vad det finns för typer av homingreceptorer, adressiner och kemokiner. Selektiner En selektin är en kolhydratbindande molekyl. Får cellerna att sakta in, rulla och få vidare signaler. Leukocyte- Selektin L står för leukocyte. Finns på naiva lymfocyter. L- Selektiner binder Mucinlika adhesionsmolekyler: PNAds som en del av på GlyCAM- 1 på HEV. CD34 på HEV. MAdCAM på endotelet i slemhinnornas lymfvävnad. Endothelial- Selektin Finns endast på endotel som blivit aktiverat av cytokiner. Binder Sialylerad Lewis X och PSGL- 1. Platelet- Selektin Finns på trombocyter och endotel i hjärtat. Binder Sialylerad Lewis X och PSGL- 1.

3 Integriner Integriner rearrangerar cytoskelettet och har en starkare bindning mellan celler. LFA- 1 ICAM LFA- 1 finns på både naiva och effektor T- celler. Det binder ICAM- 1,2,3. ICAM finns på endotel, APC och målceller och medierar migrering (diapedes) och adhesion. ICAM- 1 finns på APC och HEV- endotel i frånvaro av inflammation. I närvaro av inflammation finns ICAM på APC och vanligt endotel. ICAM- 2 finns konstitutivt på alla endotel Utöver LFA- 1 finns ICAM- 3 på naiva T- celler. De adhererar till DC- SIGN på Dendritiska Celler. Kemokiner kan öka uttrycket (i kvantitet), aviditet och affinitet av integriner. VLA- 4 VCAM- 1 VLA- 4 finns på lymfocyter och binder till VCAM- 1 som finns på endotel som blivit aktiverat av cytokiner. Det finns också på fibronektin i ECM. Homing till lymfnod och vävnad Lymfnod a) Naiva lymfocyter uttrycker L- Selektin. Dessa binder PNAd på GlyCam- 1 och CD34 i HEV. Detta steg medierar rullning. b) Nu får integrinerna möjlighet att binda. Kemokiner på adhesionsmolekylerna på aktiverar LFA- 1. Det betyder att LFA- 1 får en högre affinitet för ICAM- 1 och ICAM- 2 c) Integrinen LFA- 1 inducerar en signal in i cellen som får cytoskelettet att plattas ut. d) Nu kan lymfocyten vandra genom endotelet Vävnad a) Aktiverade T- celler slutar uttrycka L- Selektin. b) Nu uttrycks mer LFA- 1 och VLA- 4 som binder ICAM- 1 respektive VCAM- 1 c) Homingen till infekterad vävnad medieras av E- Selektin. Man får även ökat uttryck av VLA- 4 som binder fibronektin i ECM samt CD44 som binder både hyaluronat (ECM) och på endotel. Homingkemokiner Naiva T- celler uttrycker receptorer konstitutiva kemokinreceptorer. Effektor T- celler uttrycker receptorer uttrycker inflammatoriska kemokinreceptorer 1a. Lymfnoden CCL19 och CCL21 produceras av HEV och DC i lymfnoden. I T- cellszonen producerar stromalceller också CCL19 och CCl21. Det är kemotaktiskt för T- B- och Dendtritiska celler.

4 Receptorn för CCL19 och CCL21 heter CCR7. Det uttrycks på aktiverade DC, naiva T/B celler och vissa minnes T- celler. Ej på effektorceller. T- minnesceller CCR7 positiv och L- Selektin positiv = Centrala minnes T- celler som home:ar mellan blod och lymfnoder på grund av att de kan binda till PNAds och CD34 CCR7 negativa och L- Selektin negativa är effektminnesceller och home:ar till perifer vävnad. Dendritiska Celler 1. Patogen tas upp av Makrofag 2. Makrofag utsöndrar inflammatoriska kemokiner 3. Inaktiv DC uttrycker CCR1,5 och 6 för att kunna ta sig till infektionssajten 4. Aktivt DC nedreglerar CCR1,5 och 6. Uppreglerar CCR7 för att kunna svara på CCL19 och CCL21 som produceras i lymfnoden. 5. Väl i lymfnoden kan de också producera CCL19 och CCL21. Den licensierade/aktiverade DC uttrycker CD80/CD86 kostimulatoriska molekyler samt att den bildar proinflammatoriska cytokiner som aktiverar naiva T- celler. 1b. Follikel i lymfnoden 1. CXCL13 finns bara inuti B- cellsfolliklar och produceras av stromalceller. 2. Receptorn heter CXCR5 och uttrycks av naiva B- lymfocyter. 3. Naiva B- lymfocyter tar sig till follikeln och blir aktiverade. Därefter nedregleras CXCR5 så att de kan lämna follikeln. CCL18 CCL18 uttrycks av på DC i T- cellszonen och av celler i germinalcentra i folliklar. Även på Makrofager/monocyter. CCL18 gör så att T- och B- Lymfocyterna kommer i kontakt med DC Sammanföring av B/T- Lymfocyter Hela det är stycket är jätteoklart!! Vi lämnar det. 1. Initialt uttrycker naiva B- celler CXCR5 medan naiva T- celler uttrycker CCR7. En T- cell kan inte aktiveras endast genom möte med B- celler. Den behöver kostimulatorer som bara uttrycks från Dendritiska celler. Därefter kan den stöta på en B cell. Funktionen är att en T- hjälparcell som redan stött på sitt antigen exempelvis vill aktivera B cellen att börja producera antikroppar. Det kan också vara för att 2. B- cellen kommer nu uttrycka CCR7 för att röra sig mot T- cellszonen samtidigt som T- cellen kommer uttrycka CXCR5 för att röra sig mot follikeln. När T- cellen aktiverats vill den ut i vävnaden. Därför kommer receptorer som för T- cellen ut i vävnaden uppregleras. Dessa är CXCR1,2,3 samt CCR5. Dessa receptorer svarar på inflammatoriska kemokiner.

5 Jämförelse naiva- och effektor T- celler Naiva T celler kräver kostimulering och cirkulerar mellan lymfkörtlar.effektor T- celler kräver ej kostimulering och vandrar till inflammerad vävnad. Inom timmar efter att vi fått in Ag kommer lymfkörtlarna svullna upp. Det beror på att blodflödet ökar genom lymfkörtlarna så att naiva T- celler vill stöta på sitt antigen. De naiva T- lymfocyterna måste ta sig från nod till nod för att hitta sitt Ag. S1PR1 är en receptor som känner igen en kemokin som finns utanför lymfnoden. Om T- lymfocyten träffar sitt Ag kommer den vilja aktiveras, differentiera och proliferera. Därför är det viktigt att receptorn för denna kemokin nedregleras vilket också händer. S1PR1 nedregleras under aktiveringsfasen. Vandringsmönster Naiv T- cell Naiva T- celler måste ta sig till lymfkörtlar och har uttryck av L- selektin som binder PNads (GLyCAM) och CD34 på HEV. Aktiverade T- celler Aktiverade T- celler vill ut till vävnad. Slemhinna De uttrycker därför LFA- 1 som binder ICAM- 1. Det finns en specifik L- selektin som binder MAd- CAM i slemhinnan LPAM- 1 binder också MAdCAM I tunntarm: CCR9 på T- Lymfocyt som binder CCL25 I tjocktarm: CCR10 på T- Lymfocyt som binder CCL28 Hud LFA- 1 binder ICAM- 1. CLA- 1 binder E- Selectin på hudens endotel CCR4 på T- celler som binder CCL17 för att ta sig från blod till hud. Väl ute i huden finns CCR10 på T- cellerna som binder CCL2.

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 03 11 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1. Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel

Läs mer

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner

Läs mer

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11 Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem

Läs mer

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Kroppens Försvar mot sjukdomar Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200 Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange

Läs mer

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Maria Hjorth & Charlotte Dahle Klinisk immunologi & Transfusionsmedicin Universitetssjukhuset Linköping Immunmonitorering med flödescytometri

Läs mer

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett

Läs mer

Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom

Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom Hjärtmarkörer Kemisk infarktdiagnostik Markörer för myokardskada Markörer för ateroscleros Elvar Theodorsson Aterosklerotisk hjärt- och kärlsjukdom Hjärta Kronisk hjärtsvikt Akut smärta Perifera kärl Hjärna

Läs mer

Blodet och lymfoida organ

Blodet och lymfoida organ Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 65 poäng OBS! Ange svaren

Läs mer

Innata och adaptiva immunsystemet

Innata och adaptiva immunsystemet Innata och adaptiva immunsystemet Brigitta.Omazic@ki.se Klinisk immunologi Hematopoesen BLOD & VÄVNADER BENMÄRG T-lymfocyt B-lymfocyt Plasma-cell Pluripotent stamcell Monocyt Granulocyter Makrofag Trombocyter

Läs mer

DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN

DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN I stället för handouts till Tryggves föreläsning 151103 GLOMERULUSEN OCH DESS CELLER KAPILLÄRNYSTANET Blodflödet, trycket och (därmed) GFR kan regleras genom kontraktion

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Inflammation och läkning

Inflammation och läkning Inflammation och läkning Tandläkarprogrammet HT-16 Inflammation organismens reaktion på cell-/vävnadsskada immunologiskt försvarssystem mot skadliga agens 1 Syftet med inflammationsreaktionen avgränsa

Läs mer

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7 Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild 12-79 Kap 1och lite kap7 Immunförsvarets uppgift/utmaning Immunförsvarets vilja: Oskadliggöra patogenen Sätta in rätt respons Inte skada individen

Läs mer

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén.

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén. Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Henrik Brändén. Annan Information Vi erkänner och betalar respekt för äldste och traditionella ägare av det land där våra fem

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

Grundläggande immunologi

Grundläggande immunologi Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

SVARSFÖRSLAG Termin 2 Läkarprogrammet

SVARSFÖRSLAG Termin 2 Läkarprogrammet SVARSFÖRSLAG Termin 2 Läkarprogrammet 2010-01-12. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen, Eken, Linden Examinator: Jorma Hinkula, tel. 22 13 92 Terminssekreterare: Anna Munter, tel. 22 41 39 Kurskod: 8LAG10

Läs mer

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad

Läs mer

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå. Lymfsystemet Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen.

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI KOMPENDIUM I IMMUNOLOGI FÖR R3 Camilla Svensson, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för toxikologi camilla.svensson@farmbio.uu.se Reviderad jaunari 2007 GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI Camilla

Läs mer

Ekvin inflammatorisk tarmsjukdom - orsakad av bristande tolerans mot den kommensala tarmfloran?

Ekvin inflammatorisk tarmsjukdom - orsakad av bristande tolerans mot den kommensala tarmfloran? Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Ekvin inflammatorisk tarmsjukdom - orsakad av bristande tolerans mot den kommensala tarmfloran? Hanna Simonsson Självständigt

Läs mer

CELIAKI (glutenintolerans)

CELIAKI (glutenintolerans) CELIAKI (glutenintolerans) - när immunförsvaret slår fel MARIE-LOUISE HAMMARSTRÖM Klinisk mikrobiologi, Immunologi Kunskapsveckan 2018-10-31 CELIAKI Glutenintolerans Gluten Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

gastrokuriren Gastrokuriren Nummer 5 År 2007 Volym 12 tidskrift för svensk gastroenterologisk förening

gastrokuriren Gastrokuriren Nummer 5 År 2007 Volym 12 tidskrift för svensk gastroenterologisk förening gastrokuriren Gastrokuriren tidskrift för svensk gastroenterologisk förening Nummer 5 År 2007 Volym 12 LICENSNUMMER 341093 LICENSNUMMER 341093 LICENSNUMMER 341093 Gastrokuriren Tidskrift för Svensk Gastroenterologisk

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt? Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Immunsystemet

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Allogena dendritceller som adjuvans vid terapeutisk cancervaccination

Allogena dendritceller som adjuvans vid terapeutisk cancervaccination Allogena dendritceller som adjuvans vid terapeutisk cancervaccination Alex Karlsson-Parra ÖL/Docent Sektionen för Klinisk Immunologi, Akademiska Sjukhuset Tumörceller uttrycker tumörassocierade peptider

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Lymfsystemets betydelse för upprätthållandet av konstant blodvolym och för försvaret mot infektioner

Lymfsystemets betydelse för upprätthållandet av konstant blodvolym och för försvaret mot infektioner Lymfsystemets betydelse för upprätthållandet av konstant blodvolym och för försvaret mot infektioner Jennie Jansson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2012

Läs mer

Introduktion till Immunologi

Introduktion till Immunologi Introduktion till Immunologi Adnane Achour Adnane.achour@ki.se Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi,

Läs mer

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar

Läs mer

Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros?

Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros? Kristina Jamah Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2012: F2 Hur effektivt är fingolimod

Läs mer

CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.

CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl. 9.00-15.00 Maximal poäng: 115 p (del 1: 65 p; del 2: 50 p) Godkäntgräns: 69 p (60 % på totalpoängen, samt även minst 50% på de enskilda delarna)

Läs mer

ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN. Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025 och ackreditering.

ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN. Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025 och ackreditering. Nr 1 Februari 2001 Tidskrift för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap ADHERERANDE TROMBOCYTER OCH P-SELEKTIN sid 4-9 Etik ansvarsfrågor, yrkesetiska koden Glykosylerat hemoglobin ISO/IEC 17025

Läs mer

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.

Läs mer

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN)

A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) Riskfaktor för utveckling av atheroskleros - som kan ge upphov till hjärt-kärl-sjukdomar: - Myokardinfarkt - TIA - Angina - Hjärtsvikt - Stroke - Njursvikt - Claudicatio - Vaskulärt

Läs mer

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet

Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer. Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet Diagnostik av koagulationsrubbningar i låginkomstländer Kristina E M Persson Överläkare, Docent Region Skåne, Lunds Universitet Vad är målet med att diagnosticera koagulationsdefekter? Sätta in behandling.

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 T-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 Några viktiga punkter för att börja med: T celler: thymus

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna

Läs mer

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron

Läs mer

Multipel skleros. Specialist i Neurologi

Multipel skleros. Specialist i Neurologi Multipel skleros Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Definitioner Agenda Förekomst/Symptom Klassifikation Orsaker Epidemiologi Sjukdomsmekanismer inkl immunologi Diagnostiska kriterier samt procedurer

Läs mer

Reproduktions- Immunologi

Reproduktions- Immunologi Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Examination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200)

Examination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200) Examination Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200) Datum: 2016 11 17 Tid: 1,5 timmar (summa 3 timmar för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1

Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1 Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1 Innehållsförteckning 1 Historisk bakgrund... 3 2 Kemiska egenskaper... 4 3 Hyaluronanets biologiska egenskaper

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Optimering av medicinsk behandling vid kemiskt inducerad lungskada

Optimering av medicinsk behandling vid kemiskt inducerad lungskada Optimering av medicinsk behandling vid kemiskt inducerad lungskada Sofia Jonasson Forskare FOI CBRN Skydd och säkerhet Projektet finansieras av: Kunskapscentrum för Katastroftoxikologi (KcC), Socialstyrelsen

Läs mer

Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2008-02-14. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen/HU Tentamen omfattar 200 poäng För godkänt resultat krävs 120 poäng Välkomna, bästa studenter! Tentamen omfattar

Läs mer

t:t Tentamen Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

t:t Tentamen Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman t:t ÖREBRO UNIVERSITET HllSOAUDEIIIN Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,

Läs mer

Sverige (83) Deposition av mikroorganism: (30) Prioritetsuppgifter: ---

Sverige (83) Deposition av mikroorganism: (30) Prioritetsuppgifter: --- F -2' -P 0 Ltitkål..-.Z- WEI WIE 0 2 In (12) Patentskrift ( ":./._ gal,.,7 (21) Patentansökningsnummer: 0602550-6 M E s>>.--).5 (45) Patent meddelat: 2009-11-24 k, -Cl\ v d. 5..") (41) Ansökan allmänt

Läs mer

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

VASKULITER HETEROGEN SJUKDOMSGRUPP

VASKULITER HETEROGEN SJUKDOMSGRUPP VASKULITER HETEROGEN SJUKDOMSGRUPP Svensk reumatologisk förening bildades för 50 år sedan på Södersjukhuset, Stockholm. Den 25 26 april 1996 hölls föreningens årliga vårmöte. Ett minisymposium ägnades

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda

Läs mer

1. Vad misstänker du för virus? Vad är orsaken till att de skall behandlas? Motivera och redogör för patogenesen. (6p; del 2)

1. Vad misstänker du för virus? Vad är orsaken till att de skall behandlas? Motivera och redogör för patogenesen. (6p; del 2) Efter cellprovtagning får Elina beskedet av sin gynekolog att hon har cellförändringar på livmoderhalsen som troligen orsakas av ett virus. Cellförändringarna är av den grad att de bör behandlas. 1. Vad

Läs mer

Skriftlig Omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Skriftlig Omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet Kod: Skriftlig Omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2009-08-20. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen Examinator: Jorma Hinkula, tel. 22 13 92 Terminssekreterare: Anna Munter, tel. 22 41 39 Kurskod: 8LAG10

Läs mer

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala HLA matchade trombocyter Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala 170315 1 HLA matchade trombocyter Vad kommer vi att ta upp idag? Varför behöver

Läs mer

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter

Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Utförd av: Johanna Nylund Hanna Svahlstedt Linnea Stenlund Yousif Saeed Bakgrund Många läkemedel utövar sin effekt genom att de binder in till receptorer

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

Skriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Skriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet Hälsouniversitetet Linköping Sida 1 ( 24 ) Skriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2013-06-04. kl. 08.00-13.00 Skriftlig tentamen omfattar 86 poäng För godkänt resultat krävs sammanlagt 60% av total

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

Slutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H ) Caroline Fossum. Bakgrund

Slutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H ) Caroline Fossum. Bakgrund Slutrapport: Immunprofylax hos gris (Projektnr. H1250173) Caroline Fossum Bakgrund Det SLF finansierade projektet Immunprofylax hos gris (liksom det nu pågående Formasprojektet Riktad immunmodulering för

Läs mer

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Fysisk aktivitet och immunförsvaret Fysisk aktivitet och immunförsvaret FYSISK AKTIVITET OCH IMMUNFÖRSVARET Anderson, 2015-05-02) (av Camilla Ingen har väl undgått att läsa om hur bra träning är för att motverka hjärt-kärlsjukdomar, övervikt

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer