DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER"

Transkript

1 DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller hematopoesen embryonala stamceller Befruktning avslutande av meios II Ca2+ - beroende aktivering av anafas II-aktiveringskomplex slutför meios II Befruktning avslutande av meios II 1

2 Embryogenes TIDIG EMBRYONALUTVECKLING första celldelningarna utan storlekstillväxt det blir fler celler, fastän mindre fram till morula-stadiet (32 celler) Tidig embryonalutveckling och differentiering morula 32 celler fäster in i endometriet positionell skillnad understa cellerna har kontakt med endometriet 2

3 Principiella processer vid skapandet av en multicellulär organism A cell lineage tracing experiment in the Xenopus embryo The pattern of fluorescent labeling reveals how the descendants of the three cells have moved DIFFERENTIERING The body plan organens struktur och organisation anläggs/bestäms under embryogenesen ett förlorat organ eller delar av organ regenereras ej (men kvarvarande del av organ kan växa till, ex lever) Utveckling alla celler ärver samma arvsanlag, men blir olika celltyper genomet bestämmer cellegenskaperna som ger the body plan celler utnyttjar positionell information för att styra comittment/utvecklingslinjer Hur cellerna får positionell information diffunderande signalmolekyler cellerna själva utsöndrar signalmolekyler ger granncellerna vägledning specialiseringen successiva signaler styr differentiering sonic hedgehog-gener och hoxgener nästan alla djur använder samma uppsättning gener för att skicka, detektera, tolka och lagra signaler som styr differentieringen 3

4 Mönsteranläggning diffunderande signalmolekyler kan inducera nya celltyper mellan befintliga sekventiell mönsteranläggning Mönsteranläggning Cellerna själva utsöndrar signalmolekyler som ger grannceller vägledning i specialiseringen Mönster-anläggning forts. Mönsteranläggning 4

5 embryogenes i Drosophila Kamp genom inhibition och självstimulering Drosophila facettöga Signalering via tyrosinkinasreceptor cell-cellsignalering ger info till granncellen att utvecklas till fotoreceptorcell MAP-kinase pathway (Ras/Raf/ERK) 5

6 Selektiv cell-cell adhesion viktig för organisation av celler i vävnader celler från samma organ adhererar selektivt med varandra Selektiv cell-cell adhesion Calcium-beroende (medieras av cadheriner) Calcium-oberoende (medieras av N-CAM:s, ICAM:s etc) Klassiskt experiment cell-cell sortering utefter ursprung via migrering och cell-cell adhesion Ett tidigt embryo har blivit dis-aggregerat Cellerna återtar inbördes arrangemang som i viss mån påminner om ursprungliga embryo epidermis, mesodermis Sonic hedgehog-genen Sonic hedgehog genen styr antero-posterior differentiering 6

7 Hedgehogsignalering Drosophila Hedgehog ett sekreterat protein, modifierat med lipider Ci75 repressor Ci155 aktivator transkriptionsfaktor för bl.a. Wnt-gener Wnt signaling pathway också viktig för embryonalutvecklingen Hox-gener DNA bindande Hox-gener styr kranialkaudal (huvud-svans) differentiering Mönster av expression av olika Hox gener i Drosophila förstärker och bestämmer cell-öde Apoptos programmerat självmord embryo och växande barn embryonalutvecklingen Nervcellsutvecklingen Hälften av bildade nervceller vuxna uppehållande och 'underhåll' av vävnader balansera ständig nybildning av celler 5x10 11 blodceller/dag virusinfekterade celler kan gå i apoptos skadat DNA kan innehålla farliga mutationer organ ska kunna krympa i storlek om ej större behövs 7

8 Apoptos viktig i embryogenes Apoptos i embryogenes Simhuden mellan blivande tår i en mus-tass syns fortfarande, men infärgning av apoptotiska celler visar hur vävnaden snart kommer brytas Apoptos Nekros och Apoptos Apoptotic bodies 8

9 Apoptos är kontrollerad celldöd, till skillnad från Nekros Nekros, inflammation. celldöd orsakad av yttre skada celler sväller och lyserar, sprider sitt innehåll runt omkring sig triggar inflammatoriskt svar, kärldilatation, ödem, lockar dit makrofager mm kan skada övriga vävnaden högljudd celldöd Apoptos tyst celldöd skadar ej grannceller cellytan ändras till att trigga fagocytos makrofager och granncellerna fagocyterar Kärnan bryts upp i små blobbor då nuklear lamina klipps upp normal golgi normal Apoptotiska celler fagocyteras Cellmembranet instabilt - inverteras Fosfatitylserin hamnar på utsidan Känns igen av receptorer på fagocyterande celler (ätarceller) chromatin apoptotisk apoptotisk cellens cytoskelett haverat cellmembranet blobbigt Golgi (grönt) fragmenteras vid apoptosen. Chromatin (blått) bryts upp,. PARP (rött) Figure 9.18a The Biology of Cancer ( Garland Science 2007) 9

10 Reglering av apoptos Proteolytisk kaskad! proteolytisk kaskad Caspaser aktiverar (C-Asp). Initiators (drar igång) och effectors (utförare) Caspaser klyver c:a 100 olika proteiner DNAse inhibitor klyvs -> DNA fragmenteras av DNAse nuclear lamins klyvs => kärnan fragmenteras cytoskelettprotein klyvs cellstrukturen kollapsar Bcl-2 protein reglerar apoptos Familj av både pro-apoptotiska och anti-apoptotiska Bcl2 finns Det som heter Bcl-2 är anti-apoptotiskt (oncogen!) IAPs (inhibitors of apoptosis proteins) Inhiberar caspaser eller ubiquitinerar dem (dödskyss) Proteolytisk kaskad! Initator caspase (ex caspase 9) effector caspaser Apoptos aktivering Extern väg Caspase kaskad aktiveras direkt. Via death receptors, aktiv uppmaning utifrån om att begå apoptos Viktig vid immunförsvarets funktion Intern väg Cytokrom C läckage från mitokondrier föregår aktivering av caspase kaskad Utebliven överlevnadssignal Viktig vid cellskada 10

11 Extern väg Intrinsic (intern) väg Intern Intern reglering av apoptos mitokondrier skadas vid hotande celldöd cytokrom c läcker ut cytokrom c binder till Apaf-1 apoptosom bildas = komplex mellan Apaf- 1 och caspas 9 caspas 9 klyvs, blir aktivt och aktiverar andra caspaser celldöd 11

12 Intern reglering av apoptos 2 mitokondrier skadas pro-apoptotiska molekyler läcker ut, bl.a. Smac/Diablo interfererar med IAPs (inhibitors of apoptosis proteins) apoptos kan aktiveras Reglering av apoptos 1+2 Bcl2-proteiner (Bax, Bak) binder mitokondrie-membran Bildar kanal CytokromC, diablo, Smac m.fl. läcker ut Cytokrom C deltar i caspase aktivering Smac/diablo inhiberar IAPs IAP kan då inte stoppa apoptos Figur 17.7 i nya boken!! Bcl-2 and related proteins Bcl2-proteiner (Bax, Bak) binder mt-membran= por CytokromC, diablo m.fl. ut Apoptosome aktivering av caspase cascade Smac/diablo inhiberar IAPs Caspaser kan ej inaktiveras d Bax, Bak kan hindras av Bcl2 (anti-apoptotisk) Bcl2 kan inhiberas av Bad (proapoptotisk Sammafattning: Bcl2-familjens olika proteiner reglerar utflöde av proapoptotiska susbtanser från mitokondrier = apoptos eller inte apoptos? Alla har en BH3 domain. Några (ex Bcl-2), har BH1 and BH2 domains 12

13 Tillväxtsignaler uppmuntrar överlevnad genom att aktivera Bcl2 (anti-apoptotisk) Binder/iniberar proapoptotiska Bax, Bak => Inget utflöde av cytokrom C Bcl2 förmedlar överlevnadssignal! Överlevnadsfaktorer hindrar celler för att aktivera sitt program för celldöd tillväxtfaktorer eller cell-cellkontakt binder extracellulära receptorer eller tyrosinkinaser (icke-receptorer) bundna till integrin uppreglerar bl.a. transkriptionen av bcl-2 genen Bcl-2 proteinet hindrar apoptos Utebliven kontakt med extracellulär matrix proteiner (uteblivna signaler via integriner) inducerar apoptos i epitelceller Brist på överlevnadsfaktor leder till apoptos ett sätt att matcha cellantal till behov 13

14 PI 3-kinas och cellöverlevnad Extern aktivering: Celldödsreceptorer TNF = tumor necrosis factor en FAS-ligand caspase 8 aktiverar andra caspaser aktiverar Bid som tillhör Bcl2-familjen Bid flyttas till mitokondriemembran som går sönder från mitokondrier läcker proapoptotiska molekyler ut Cellers livslängd Flesta celler kan bara dela sig ett förprogrammerat antal gånger vad cellåldrande beror på? ackumulering av cdk-inhibitoriska protein telomersekvenser ackumulering av avfallsprodukter och inlagringsprodukter vilken betydelse har cellåldrande? känslighet för tillväxtfaktorer minskar storlekstillväxt stoppas liten varelse DIFFERENTIERADE CELLER I VÄVNADER en blandning av celltyper vävnader förnyas kontinuerligt 14

15 Differentierade celler i vävnader celler i vävnader förnyas med olika hastighet vävnadsarkitekturen behålls genom cellkommunikation selektiv cell-adhesion cellminne = dotterceller kommer ihåg vilken slags cell de härstammar från FÖRNYELSE AV VÄVNADER embryonalutvecklingen: proliferation och differentiering barn växer: proliferation den vuxna individens vävnader förnyas kontinuerligt differentierade celler i vävnader av 3 typer map cellförnyelse: permanenta kan dela sig och proliferera stamceller kan proliferera och differentiera Förnyelse - av permanenta celler cellkomponenter byts kontinuerligt ut, men cellens livslängd är livslång och nya celler bildas ej omsättning av nysyntetiserat membranprotein Förnyelse genom duplicering duplicering ger nya differentierade celler leverceller - hepatocyte growth factor styr - hepatocyter delar sig hepatocyte GF ökar vid leverskada (ex. partiell leverresektion) upprepad levercellsskada ger ärrvävnad och förstörd arkitektur = skrumplever 15

16 Vissa differentierade celler kan proliferera Endothel celler (VEGF) Fibroblaster (PDGF) Glatta muskelceller (utv. från Fibroblaster) Leverceller (om vävnadsarkitektur behålls) Proliferering av endotelceller nybildning av kapillärer har bibehållen förmåga att både proliferera och differentiera delar sig dottercellerna kan antingen proliferera till nya stamceller eller differentiera STAMCELLER 3. Förnyelse med stamceller stamceller delar sig och dotterceller differentierar ut till terminala celler dvs nya celler fylls på från en outsinlig källa de differentierade cellerna representerar slutstadiet - en dead-end (kan inte dela sig mer) stamcell odödlig stamcell 16

17 Förnyelse med stamceller Hud-epitel stamceller och differentiering vävnader med hög omsättning av celler förnyas med hjälp av stamceller differentierade celler har kort livslängd antalet differentierade celler hålls konstant stamceller prolifererar och differentierar hudepitel, matsmältningskanalens epitel blodceller Stamceller delar sig sällan, comittade transitceller står för amplifiering Tarm-epitel 17

18 Hematopoesen bildandet av blodets celler pluripotent stamcell ger upphov till flera terminala celltyper fortsatt proliferation och differentiering längs en linje styrs av cytokiner och andra signalmolekyler En stamcell kan tex. ge upphov till 2 11 röda blodkroppar Hematopoesen Bildande av blodceller produktion under hematopoesen styrs genom reglering av cell-överlevnad cell-död cellproliferering 18

19 Kontakt med stödjeceller (stromal cells) styr self-renewal av stamceller i BM. Fortsatt proliferation och differentiering längs en linje styrs av cytokiner och andra signal-molekyler? En stamcell kan ge upphov till 2 11 röda blodkroppar Celler längs olika linjer svarar olika på samma signalmolekyl Cell-minne! Stamceller - medicinska applikationer stamceller kan differentiera till en mängd olika celltyper potentiell medicinsk applikation ersätta celler i skadad vävnad, eller ersätta celler med defekt funktion pionjärexperiment: cellkärna från vuxen individ infört i ett ägg Dolly cellkärna från vuxet får infört i en äggcell surrogatmamma Dolly föddes i februari

20 Embryonala stamceller Embryonala stamceller skapa nya individer produktion av humana proteiner att användas som läkemedel produktion av organ för xenotransplantation (organ från tex gris till människa) cellbaserad terapi ska ej skapa humana embryon! Produktion av differentierade celler från ES celler Embryonala stamceller i terapeutisk kloning cellbaserad terapi 20

21 Terapeutisk kloning cellbaserad terapi diverse celltyper intressanta möjlighet att ersätta vävnad i tex Parkinsons sjukdom (DA-producerande celler), diabetes (insulinproducerande β- celler) djurmodeller tekniska problem etiska frågeställningar lovande teknik för framtiden för behandling av många olika sjukdomar 21

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller

Läs mer

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Embryonalutveckling, differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller hematopoesen

Läs mer

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Apoptos. Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al., Kap. 18. Apoptos genom avsaknad av överlevnadsfaktorer selektionsmekanism

Apoptos. Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al., Kap. 18. Apoptos genom avsaknad av överlevnadsfaktorer selektionsmekanism Apoptos Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al., Kap. 18 Apoptos genom avsaknad av överlevnadsfaktorer selektionsmekanism Neurotrofin (NGF etc) Regression under utveckling aktivering av

Läs mer

APOPTOS Programmerad celldöd

APOPTOS Programmerad celldöd APOPTOS Programmerad celldöd Håkan Billig 2014 hakan.billig@fysiologi.gu.se 1 APOPTOS 1. Exempel på celldöd under normalt liv Grodyngel Fosterutveckling Anpassa cellantal Nerv-målcells interaktion hormon-målcells

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark 1) Cellcykeln, apoptos, DNA replikation 2) Patobiologi 3) Läkemedelsbehandling av cancer 4) Nya och framtida läkemedel Cellcykeln G1-fasen: Cellen förbereder sig för

Läs mer

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi

Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi Tadeusz Wieloch Laboratoriet för experimentell hjärnforskning Lund Universitet ischemi och syrgasbrist i hjärnan som kan leda till celldöd, uppkommer vid: stroke

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Cellcykeln. Cellcykel. Keiko Funa. Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17

Cellcykeln. Cellcykel. Keiko Funa. Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17 Cellcykeln Keiko Funa Molecular Biology of the Cell Alberts et al. Kap. 17 1 Cellcykel Passagen genom olika faser påverkas av Närvaro av tillväxtfaktorer, inhibitorer Cellens metabolism, näringstillförsel

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel

Läs mer

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis 1 Eukaryot celldelning självreplikering encelliga organismer: en ny organism bildas vid varje celldelning

Läs mer

Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Vad är diabetes? Stamceller

Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Vad är diabetes? Stamceller Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Exekutiv sammanfattning av Självständigt arbete i biologi HT2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Diabetes är en av de vanligaste

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering

Läs mer

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM- 1... 3 Homing till

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller, Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Kroppens Försvar mot sjukdomar Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga

IDENTITETSBLAD Dugga IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Partiell repetition. (läsanvisningar till boken gäller) CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika slags proteinfilament

Partiell repetition. (läsanvisningar till boken gäller) CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika slags proteinfilament Partiell repetition (läsanvisningar till boken gäller) CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika slags proteinfilament AKTIN Dynamiska, ATP/ADP cellcortex, cellmotilitet, focal adhesion, sarcomer Myosin I, II INTERMEDIÄRFILAMENT

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi? Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är

Läs mer

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt? Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Immunsystemet

Läs mer

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet Forskningsområden - Reparativ neurobiologi Blodcellers

Läs mer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna

Läs mer

BETYDELSEN AV PROTEASOMEN OCH PROTEASOMHÄMNING VID CANCER

BETYDELSEN AV PROTEASOMEN OCH PROTEASOMHÄMNING VID CANCER BETYDELSEN AV PROTEASOMEN OCH PROTEASOMHÄMNING VID CANCER Vetenskaplig översikt Proteasomen har blivit ett viktigt mål vid cancerbehandling Ökad proteasommedierad Vissa proteiner som märkts för nedbrytning

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy.

Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy. Biological and histological factors as predictors in rectal cancer patients A study in a clinical trial of preoperative radiotherapy Annica Holmqvist Division of Oncology Department of Clinical and Experimental

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Frågor och svar om stamceller

Frågor och svar om stamceller Frågor och svar om stamceller Att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler har man vetat länge. Mot slutet av 1990-talet lyckades

Läs mer

TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN

TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN Hearing den 26 april 2001 Carlos Alonso BEDATE Meritförteckning Filosofíe licentiat Katolska universitet i Alcalá de

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Målstyrd behandling vid colorektal cancer Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Genetiska förändringar ansamlas i tumörceller Defekt MMR AC RAS Defective MMR IK3CA TGFßRII COX2

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.

CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä.

Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. Forskning om blod- och lymfkärl i Uppsala; Olof Rudbeck d.ä. f. 1630-1702! Avhandling 1653! vid Uppsala Univ.! f.o.m. 1658 prof.! vid Uppsala Univ.! Forskning på Rudbecks tid! att se och beskriva! Kort

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd!

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd! GENTERAPI - T3 HT 2009 Jan-Ingvar Jönsson Genterapi Överföring av terapeutisk (frisk) gen till sjuk cell eller vävnad Att reparera en skadad gen Att ersätta en skadad eller deleterad gen med en frisk gen

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån Receptorer med kinas aktivitet CMB Lodish; Kap 16 (delar) Receptorer - kinaser Upplägg föreläsning: Receptor kinaser Ser-Thr kinasreceptorer, TGF-ß receptorer - Smad ReceptorTyrosinKinas (RTK) Receptorer

Läs mer

TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering

TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering TVCB07 Celltillväxt och celldifferentiering Utgångspunkter för basgruppsarbetet 1. Kontaktinhibition och tillväxtfaktorer 2. Könskromatin 3. Kärntransplantation 4. Utvecklingsbiologi 5. Apoptos 6. Burkitt

Läs mer

Färgämne kan göra tomaten nyttigare

Färgämne kan göra tomaten nyttigare genteknik Färgämne kan göra tomaten nyttigare AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2009. En ny typ av genförändrade tomater innehåller extra mycket antocyaniner, ämnen som ger färg åt bland annat rosor, röda höstlöv

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Odla hjärna. Dr Anna Falk, Docent Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet. För att kunna odla hjärnvävnad behöver vi ett startmaterial

Odla hjärna. Dr Anna Falk, Docent Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet. För att kunna odla hjärnvävnad behöver vi ett startmaterial Odla hjärna Dr Anna Falk, Docent Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet För att kunna odla hjärnvävnad behöver vi ett startmaterial Hur ska vi studera mänskliga hjärnceller? Hjärnceller

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200 Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Cancerincidens i % Definitioner

Cancerincidens i % Definitioner CANCER Cancer var tredje svensk drabbas av cancer någon gång under livet 45 000 nya fall i Sverige 20 000/år dör till följd av cancer i Sverige genetiska faktorer och miljöfaktorer 1 Cancerincidens i %

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer