CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI. Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth."

Transkript

1 Cellbiologi med Immunologi (3A1512) Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI CELLBIOLOGI CELLBIOLOGI VÄVNADER CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE CELLSIGNALERING CELLKÄRNAN CELLDELNING CANCER DIFFERENTIERING

2 FÖRKUNSKAPER KEMI: kolhydrater lipider = fett proteiner ENERGI: ATP etc. ARVSANLAG: DNA RNA protein CELLENS ORGANISATION kärna ER, golgi, lysosomer mitokondr., kloropl., peroxisomer cellytan Allmän information Kurslitteratur: The Cell, a molecular approach Cooper och Hausman (3rd edition) Sidan 314, samt fig (står i kap. 7). Sid (står i kap. 12) samt kapitel 8, 11, 13, 14, 15 (4th edition ) s (i kap 8) samt kapitel 9, 12, 14, 15, 16, 17, 18 Föreläsningar: 8 dubbeltimmar Jacob Odeberg Förberedelse inför cellbiologiföreläsningar Ons 17 jan vävnader s (i kap 12) II kap 14(4th) Tor 18 jan cytoskelett, cellrörelse kap. 11 II kap 12 Fre 19 jan cellsignalering kap. 13 II kap 15 Tis 23 jan cellkärnan kap. 8 // kap 9 Tor 25 jan celldelning - mitos kap. 14+s474 // kap 16+s521 Fre 26 jan cellcykelreglering kap.14+s314 // 16+s Tis 30 jan cancer kap. 15 +s II kap 18+s Tor 1 feb meios, differentiering, stamceller s s //kap Tentamen: 5 mars FB51-FB55 (All text tas inte upp på föreläsningar, se läsanvisningar på:

3 Schema 2007 Ons 17 jan Tor 18 jan Fre 19 jan Tis 23 jan Tor 25 jan Fre 26 jan Tis 30 jan Tor 1 feb 10:00-12:00 FD5 13:00-15:00 FD5 10:00-12:00 K2 10:00-12:00 FD5 13:00-15:00 FD5 10:00-12:00 K1 10:00-12:00 FD5 13:00-15:00 FD5 Obs: dubbelkolla på KTH webben för ev ändringar Kursinnehåll Gamla tentor (utan facit) Litteratur Kontaktuppgifter Svar på FAQ VÄVNADER

4 Föreläsningsinnehåll Organ och vävnader Bindväv, eptielial vävnad Cellvägg Extracellulärmatrix Cell-matrix bindning Cell-cell bindning människor organ vävnader celler ORGAN Olika slags vävnader i en organiserad struktur VÄVNADER Organiserad struktur av celler och extracellulärmatrix Ex: bindväv, epitelial vävnad, muskelvävnad, nervvävnad, blod, lymfoid vävnad

5 Vävnadernas struktur Bestäms/påverkas av de ingående cellerna Enstaka vävnader kan regenereras/läka och remodelleras (benbrott, skavsår etc.) Bindvävsomvandling vid större skada Bindväv Få celler och stor andel extracellulär matrix Ex. ben, brosk, senor, hud Funktion: draghållfasthet, hårdhet kemisk och mekanisk motståndskraft, stötdämpning, utfyllnad, flexibilitet, Bindvävens olika celltyper

6 Epitelvävnad Epitelceller är polariserade och sitter på basal laminae Täcker alla kroppens yttre och inre ytor Cellvägg Bakterier, alger, svampar och växter Cellväggen en del av cellerna Mekaniskt stöd och viktig för cellernas egenskaper och funktion Bakteriella cellväggar

7 Peptidoglykan Linjär polysackarid Omväxlande NAG (N-acetylglucosamin) och NAM ( N-acetylmyramic acid) enheter länkade med β 1-4 glykosidbindning Parallella kedjor korslänkade med tetrapeptider Peptidoglykan från E. coli Peptidoglykan från E. coli

8 Cellvägg hos eukaryoter Polysackarider som cellerna själva syntetiserar Kitin NAG-polymer - huvudsakliga beståndsdelen i svampars cellvägg Cellulosa glukospolymer i växters cellvägg Cellulosamikrofibriller Växtcellvägg Cellulosa hemicellulosa pektin grenad polysackarid vätebindning till cellulosa negativ laddn Ca2+ binder vatten Primär cellvägg Växande celler syntetiserar primär cellvägg tunn och flexibel Lika delar cellulosa, hemicellulosa och pektin Slumpmässigt ordnade cellulosafibrer

9 Primär och sekundär cellvägg Sekundär cellvägg Tjockare och stabilare Syntetiseras innanför primära cellväggen 50-80% cellulosa Saknar ofta pektin Lignin förstärker i trä Regelbunden riktning, olika i olika lager Cellväggssyntes Hemicellulosa, pektin m.fl. syntetiseras i cellen och sekreteras Cellulosa tillverkas av cellulosasyntetas enzymkomplex i plasmamembranet Cytoskelettet definierar riktningen på cellulosafibrillerna (och tillväxtriktning)

10 EXTRACELLULÄRMATRIX Många djurceller sekreterar proteiner och polysackarider bildar extracellulärmatrix som omger cellerna Binder ihop celler och vävnader EXTRACELLULÄRMATRIX Hållfasta proteinfibrer i gel-liknande polysackaridrik grundsubstans Adhesionsproteiner Bindväv innehåller mycket extracell. matr. Basal laminae en typ av extracell. matr. KOLLAGEN Fiber-protein Ger draghållfasthet åt bindväv Finns i alla multicellulära organismer Olika typer Fibrillkollagen (typ I, II, III, V, XI) Fibrill-associerat kollagen (typ IX, XII, XIV, XVI) nätverksbyggande (typ IV) i basal laminae anchoring filaments (typ VII) fäster basal laminae till underliggande bindväv

11 Kollagen - uppbyggnad Repetitiv aminosyrasekvens (Gly X Y) X är ofta prolin Y är ofta hydroxyprolin Kollagen bildar trippelhelix Kollagen syntes och assembly ELASTIN Komponent i elastiska vävnader tillsammans med icke elastiska kollagenfibriller i lungor, kärlväggar etc gummiband

12 Glukosaminoglykaner - GAG Ogrenade polysackaridkedjor Disackaridenheter Bildar hydrerad porös gel fri diffusion av näringsämnen etc. PROTEOGLYKANER GAG-kedjor kovalent bundna till core proteins (många olika finns) Motståndskraft mot kompression Volymsutfyllnad Komplex av Aggrecan och Hyaluronan Aggrecan En proteoglykan i broskvävnad Hyaluronan den enda GAG som finns som enkel lång polysackaridkedja

13 ADHESIONSPROTEINER Länkar ihop komponenter av extracellulärmatrix Länkar ihop extracellulärmatrix med celler Fibronektin, Laminin, Entactin Integrin (se nästa fö.) Fibronektin Dimer av två polypeptidkedjor (c:a 2500 aa) Korslänkar extracellulärmatrixkomponenter Binder extracellulärmatrix till celler (via integrin) Fibronektin via integrin

14 Type III fibronectin repeat RGD-sekvens (Arg-Gly-Asp) Bindningsställe för celler Återfinns även på andra extracellulära matrix-proteiner Laminin Adhesionsprotein Finns i basal laminae Kan bilda nätverksliknande proteinpolymerer Kan bilda nät-liknande komplex med kollagen IV, entactin Laminin α β γ

15 CELLFÖRBAND (cell junctions) Olika typer av cellförband Cell-matrix bindningar Focal adhesions Hemidesmosomes Cell-cell bindningar Adherens junctions Desmosomes Tight junctions Gap junctions CELL-MATRIX BINDNINGAR Integrin - receptor på ytan av cellerna Transmembrana proteoglykaner Olika matrixproteiner fibronektin, kollagen, laminin etc.

16 Integrin Binder till cytoskelettet Möjliggör kommunikation mellan cytoskelettet och extracellulärmatrix Kan aktivera intracellulära signalkaskader Integrin Transmembran hetero-dimer (α och β subenheter) Fler än 20 olika integriner Kan mediera cell-matrix interaktioner samt cell-cell interaktioner Focal adhesion Aktinfilament Aktinbindande proteiner β-subenhet av integrin extracellulärmatrix

17 Hemidesmosombinder celler till basal laminae Intermediärfilament Plectin α 6 β 4 -integrin Laminin Mekanisk spänning överförs från cellens cytoskelett till kollagen via integrin och fibronektin Storskaliga ordnade strukturer Extracellulär matrix kan vidarebefodra ordning från en cell till en annan Cell 1 sekreterar och orienterar extracellulär matrix (E.M) E.M når cell 2 och 3, som orienterar sitt cytoskelett efter E.M. Cell 2+3 sekreterar och orienterar E.M som når cell 4 o 5

18 CELL-CELL BINDNINGAR Mycket viktiga för utveckling och funktion av multicellulära organismer Transienta tex immuncellers samspel Stabila ger vävnader funktion och hållfasthet Adhesionsmolekyler Selektin Integrin Ig superfamily (ICAMs, N-CAMs etc.) Cadheriner Selektin binder till kolhydrater på annan cell Övergående bindning mellan leukocyter (vita bk) och endotel eller trombocyter (blodplättar) L-selektin, E-selektin, P-selektin Adhesionsmolekyler tillhörande Ig-superfamily ICAMs intercellular adh. molecules Binder till integriner på annan cell Stabilare bindning än den mellan selektin kolhydrater Heterofil och homofil interaktion

19 Adhesion mellan Leukocyter och Endotelceller Cadherin Stabil förankring av celler i vävnader Adherens junctions desmosomer Homofil adhesion Förmedlar cell-cellbindning viktig för embryonalutveckling Undergrupper Klassiska cadheriner fat-like cadherins Seven transmembrane domains cadherins Adherens Junctions

20 Desmosom (Linked to caherings via plakophilin and plakoglobin) Tight junctions Två funktioner Lås mellan celler hindrar passage av molekyler genom epitelcellslager Skiljer plasmamembranets apikala delar från basala delarna Hålls på plats av actin cytoskelettet (via zonula occludens protein link) Tight junctions Proteinnätverk runt hela cellen Transmembrana regioner på grannceller interagerar Occludin Claudin JAM (junctional adhesion molecule)

21 Tight Junctions Junctional complex Gap junctions Öppna kanaler Joner och små molekyler passerar Metabol och elektrisk aktivitet kan föras vidare från cell till cell Connexiner 6 st bildar en por Plasmamembran från två celler hålls isär av connexinernas extracellulära delar = gap bildas

22 Organ och vävnader Bindväv, epitel Cellvägg bakterier, växter Extracellulärmatrix Kollagen Elastin GAG / proteoglykaner adhesionsproteiner Cell-matrix binding Integrin Focal adhesion Hemidesmosom Cell-cell bindning Adhesionsmolekyler Adherens junctions Desmosomes Tight junctions Gap junctions Sammanfattning

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332

Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi med Immunologi Kursansvarig: Jacob Odeberg, KTH email: jacob@biotech.kth.se 08-5537 8332 Cellbiologi Jacob Odeberg Immunologi Adnane Achour, KI http://www.biotech.kth.se/courses/gru/courselist/3a1512/index.html

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE

CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE Cytoskelettet ramverk av proteintrådar cellens skelett: håller cellens form cellens muskler: cellrörelser maskineri för intracellulär rörelse: 1 CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Människokroppens kemi. Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning

Människokroppens kemi. Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning Människokroppens kemi Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning Kursens mål Ge baskunskaper i allmän kemi, medicinsk kemi samt oral biokemi som är nödvändiga för de fortsatta

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp Delkurs 1 av block III påp Apotekarprogrammet Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning L Introduktionskurs 10p HT 2006 Vävnadslära Epitelvävnad vnad Fredrik Larsson Epitelvävnad vnad epite l subst.

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Optikerprogrammet -Grundläggande Optometri 1 Ht 15

Optikerprogrammet -Grundläggande Optometri 1 Ht 15 Schema GRO 1 Ht 15 ny mall Ht 15 ny 1(6) Version 6 150622 Kal v. 2015-08-31 Föreläsning: Upprop Välkommen till Karolinska Institutet 36 Obs på KI Campus Måndag Termin Föreläsare: UB/ RB / JJ 1 Sal: St

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Föreläsning I Cytoskelett & cellrörelse... 2 Föreläsning II Extracellulärmatrix, celladhesion och cellkontakter... 3 Föreläsning III

Läs mer

Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1

Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1 Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1 Innehållsförteckning 1 Historisk bakgrund... 3 2 Kemiska egenskaper... 4 3 Hyaluronanets biologiska egenskaper

Läs mer

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015 Stockholms universitet Version: 141210 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi:

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Människokroppens kemi

Människokroppens kemi Människokroppens kemi Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning Kursens mål Ge baskunskaper i allmän kemi, medicinsk kemi samt oral biokemi som är nödvändiga för de fortsatta

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Cellen I Introduktionskurs för farmaceuter 7.5hp Distans Kurskod: 1BK010

Cellen I Introduktionskurs för farmaceuter 7.5hp Distans Kurskod: 1BK010 Preliminärt schema Kurs: Kursstart: Cellen I Introduktionskurs för farmaceuter 7.5hp Distans Kurskod: 1BK010 14-07-30/AKS 1 september 2014 från kl 9.00 via Internet. Länk: Skriftlig tentamen: Ti 21 oktober

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Introduktion till laboration Biokemi 1

Introduktion till laboration Biokemi 1 Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

ageloc TRU FACE ESSENCE ULTRA PRODUKTTRÄNING

ageloc TRU FACE ESSENCE ULTRA PRODUKTTRÄNING ageloc TRU FACE ESSENCE ULTRA PRODUKTTRÄNING HUDEN ÄR JAGETS YTTRE OCH DÄRFÖR DEN SYNLIGA MANIFESTATIONEN AV DEN EGNA IDENTITETEN EUROPAS BEFOLKNING BLIR ALLT ÄLDRE 1/2 AV INVÅNARNA ÄR 40+ KÄNSLOR KRING

Läs mer

Slutrapport för projekt 0447057 Anslagsmottagare Prof. Bengt Guss, institutionen för mikrobiologi, SLU

Slutrapport för projekt 0447057 Anslagsmottagare Prof. Bengt Guss, institutionen för mikrobiologi, SLU Slutrapport för projekt 0447057 Anslagsmottagare Prof. Bengt Guss, institutionen för mikrobiologi, SLU Projekttitel: Studier av Streptococcus equi i syfte att utveckla metoder för att förhindra kvarka

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes & virulens SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes Uppkomst och utveckling av en sjukdom Förhållandet mellan sjukdomsorsak och - verkan Infektionspatogenes Beskriver

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. Hälso- och säkerhetsdata om produkten DEL I NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD. Hälso- och säkerhetsdata om produkten DEL I NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET P.O. Box 8097 DEL I NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET LEVERANTÖR: Enerpac B.V., Enerpac B.V.,, 6710 AB Ede, Nederländerna, Tel.: +31 318 535 911 PRODUKTKOD: BSL919885 BESKRIVNING: Hydraulvätska

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

FE-1 Period 3 2012-2013

FE-1 Period 3 2012-2013 Vecka 1303 Mån 14/1 08:00-09:40 ET-1.1,.1 Tis 15/1 Ons 16/1 08:00-09:40 FEK-1, Fre 18/1 08:00-09:40 ET-1.1,.1 Vecka 1304 Mån 21/1 08:00-09:40 ET-1.1,.1 Tis 22/1 Ons 23/1 08:00-09:40 FEK-1, Fre 25/1 08:00-09:40

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi 19 20 4 DEN NORMALA CELLEN 4 Den normala cellen Den minsta enhet som har alla de för en levande organism utmärkande egenskaperna är cellen. Den kan andas, växa, föröka sig och ha speciella funktioner,

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Kursansvarig: Björn Åkerman

Kursansvarig: Björn Åkerman Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium 2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet.

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Instuderingsfrågor till föreläsningen Avbildningstekniker 1. Vilka våglängder har synligt ljus? 390-770nm

Instuderingsfrågor till föreläsningen Avbildningstekniker 1. Vilka våglängder har synligt ljus? 390-770nm Instuderingsfrågor till föreläsningen Avbildningstekniker 1. Vilka våglängder har synligt ljus? 390-770nm 2. Hur påverkas ljus som går i ett medium med högt brytningsindex jämfört med ett lägre? När ljus

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer