TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN"

Transkript

1 TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN Hearing den 26 april 2001 Carlos Alonso BEDATE Meritförteckning Filosofíe licentiat Katolska universitet i Alcalá de Henares 1960 Teologie licenciat Påvliga fakulteten vid Granada-universitetet 1966 Master i gentik University of California, Davis, USA 1969 Licenciat i biologiska vetenskaper Granada-universitetet 1973 Doktor i naturvetenskaper Granada-universitetet 1974 Doktor i naturvetenskaper Universitetet i Nijmegen, Holland 1972 Innehavare av forskningsprofessur, CSIC Centroét för molekylärbiologi. Postadress: Centro de Biología Molecular Facultad de Ciencias Universidad Autónoma de Madrid. E MADRID. Telefon: / E-post: Honorärprofessor vid fristående universitetet (Universidad Autónoma) i Madrid. Internationell övervakare för "Vaccination trial against malaria Tanzania" (CSIC, Spanien -MRI, Schweiz / WHO). Ordförande i kommittén för bioetik vid tillsynsnämnden för naturvetenskaplig forskning (CSIC) Vice Ordförande i kommittén för bioetik (CSIC) Deltagande i nationella projekt 24 Deltagande i branschprojekt 4 Handledning av doktoranders 19 Kapitel i läroböcker 16 Internationella arbeten 125 Patent 1- Carlos Alonso, José María Requena, Manuel Carlos López Metod för diagnostisering och klassificering av arter av Trypanosoma cruci Ägare: CSIC n º DV/437357ES.doc 1

2 2- Carlos Alonso, José María Requena, Manuel Soto Metod för diagnostisering av leishmaniasis och associerad protein N º P Ägare: Leti-Laboratorierna * * * Genetik och medicin Forskning om embryon och kloning (vetenskapliga, medicinska, etiska, juridiska och psykologiska aspekter, terapeutisk kloning för att framställa universalpotentiella stamceller, organ och vävnader för transplantat och vävnads- och organteknik). Differentieringen av cellerna sker genom förvärv av en progressiv följd av morfologiska och molekylära tillstånd, framkallade genom det särskiljande uttrycket hos de gener som utgör deras genom. Även om tillstånden av cellulär artspecialisering och bestämning till stor del kan tillskrivas dessa tillstånd av transkriptorisk aktivitet, är de dynamiska egenskaperna, särskilt de som finns hos celler av embryonal karaktär, dock inte nödvändigtvis kopplade till denna särskiljande uttryck, då det kan finnas signaler som intervenerar i och kastar om processen. Genom existensen av dessa så karaktäristiska egenskaper skiljer sig på ett särskilt sätt de embryonala cellerna från de celler som har terminal differentiering. Inom ett embryon finns det flera olika system, som innesluter och tilldelar de embryonala cellerna deras tillstånd av särskild differentiering. Determinanterna kan vara topologiska (cytoplasmatisk lokalisering); de kan vara kromsomala (förändringar) och molekylära (induktorer). I utvecklingens första stadier brukar de embryonala cellerna dela sig utan tillväxt, varigenom dottercellerna erhåller en viss region av ägget och med detta en särskild och avgränsad topologisk information. Om en reglerande information eller en information som bestämmer cytoplasmatisk lokalisering placeras i en viss del av det tidiga embryot, kommer därför denna signal att ärvas, förutsatt att det existerar en mekanism som upprättar ett bestämmelsetillstånd mellan blastomerer. På samma sätt kan man tala om de förändringstillstånd som uppkommer i kromosomerna som resultat av reglerande signaler eller av signaler från den cellulära epigenesen [influenser genom externa faktorer]. En annan signal, som inte nödvändigtvis är kopplad till genernas särskiljande uttryck och som kan framkalla differentieringstillstånd och särskild utveckling, är den som föranleds av induceringssignaler, utsöndrade av en cell eller cellgrupp och utväxlade mellan dem. Hos den vuxne har inte alla cellerna i en organism terminal differentiering, utan det existerar i denna organism i huvudsak tre typer av celler. Det finns en grupp av celler, som exempelvis muskelceller eller nervceller, som inte kan dela sig. Ytterligare en grupp, som normalt inte växer, men som gör det, om det organ i vilket de är belägna skadas av någon anledning eller om de underkastas vissa former av stimulans. Slutligen existerar det celler, som är i ständig produktion och som härstammar från en population av moder- eller stamceller, vilka inte är differentierade eller saknar terminal differentiering. En stamcell är en icke-diffentierad cell, som kan differentieras för att ge plats får åtminstone en mycket väl differentierad celltyp. Man kan skilja mellan embryonala stamceller och somatiska stamceller. De förstnämnda är universalpotentiella" celler i ordets egentliga mening [allkunniga], eftersom de, då de är icke-förutbestämda celler, skulle kunna ge upphov till vilken celltyp som helst. Bland de somatiska stamcellerna skulle vi behöva tala om förutbestämda, men icke- DV/437357ES.doc 2

3 differentierade celler (till exempel multipotentiella mesenkymala celler från benmärgen som skulle kunna ge upphov till ben eller brosk). Man kan inkludera en mellantyp av stamceller, som skulle kunna vara de inskränkta stamcellerna eller cellstamfäderna, som har en begränsad reproduktionspotential och som härstammar från en multipotentiell, men ännu inte differentierade stamcell. Dessa celler skulle kunna ge upphov till olika celler, men av samma vävnad, som exempelvis den cell som alstrar neuroner och gliaceller. Den grundläggande egenskapen hos stamcellerna är att de är icke-differentierade celler med förmåga att förnya sig och generera högeligen differentierad avkomma, dvs. att de kan ge upphov till konkreta celltyper eller också dotterceller som bibehåller samma egenskaper som de (självförnyelse och differentiering). Dessa celler tillskrivs egenskapen att frambringa asymmetriska delningar: Vid varje delning skulle man erhålla en alstrande cell och en stamcell som är likadan som den cell från vilken den härstammar. Detta synes icke vara fallet hos däggdjur, där det förefaller mer uppenbart att delningarna är symmetriska och att de förnyar sig vid en viss tidpunkt och differentierar sig vid en annan. En annan egenskap hos dessa celler är att de i allmänhet delar sig långsamt eller sällan, såsom fallet synes vara med hudens (1) och benmärgens (2) celler. Andra celltyper delar på sig snabbt, t.ex. tarmkryptornas stamceller, vilka delar sig ungefär var 12:e timme. På vetenskapens nuvarande stadium kan man ännu inte säga att förekomsten av stamceller med mångsidig förmåga inskränker sig till en enda eller till några vävnader, utan att de förmodligen existerar i samtliga vävnader och att de synes utgöra en källa för ersättning av vävnadens differentierade och specialiserade celler, dvs. att deras uppgift är att upprätthålla dess homeostas. Den betydande utveckling som skett på detta område har inte bara bestämts av kartläggningen av dessa celler, utan av kloningen, reproduktion (av genetiskt identiska) celler, bibehållande av desamma och av förmågan att omkasta eller omvandla den bestämmelseprocess som de hade i sin ursprungsvävnad. Under den förutsättningen skulle en stamcells multipotentiella kapacitet ha blivit verklighet. Framtidens medicin beror på om dessa förfaranden kan förverkligas. Data om cellens formbarhet tyder på att lillhjärnans isolerade prekursorer har tillräcklig potential för att utveckla avkomma av många olika slag i hjärnan. Betydelsen av cellarkitekturen, vilken bestämmer den form i vilken de inplanterade cellerna kommer att ansluta sig i exempelvis lillhjärnan, indikerar att de lokala signalerna från omgivningen spelar en avgörande roll vid differentieringen av prekursorernas populationer. Den markanta formbarheten hos de cellulära prekursorer som är belägna i regionerna med aktiv histiogenes [vävnadsskapande] tyder dessutom på att prekursorernas potentiella utveckling kan vara ytterst omfattande, om den utsätts för lämpliga externa signaler. Detta har bekräftats i en studie inriktad på att undersöka hur ödet gestaltat sig för de odödliggjorda cebellära prekursorer som inplanterats i embryots centrala nervsystem. Ännu har det inte klargjorts huruvida avslutningen av tillståndet som stamcell och differentieringens inledning är kontrollerade oberoende av varandra hos däggdjur. Differentieringen skulle kunna vara en följd av utgången från en mikromiljö, som kvarhåller cellen i ett tillstånd av stamcell, medan det å andra sidan skulle kunna finnas särskilda signaler som främjar differentieringen och följaktligen cellens lämnande av detta tillstånd. Det finns data som visar att de två mekanismerna verkar inom nervsystemet. Kritiska aspekter på behandling med stamceller. Stamcellernas terapeutiska potential är odiskutabel. Så snart som man lyckas isolera, odla och kontrollera dessa cellers differentieringsvägar rutinmässigt, kommer man att DV/437357ES.doc 3

4 kunna erhålla vävnader för celltransplantat härrörande från såväl embryonala som fullvuxna stamceller. Genom att isolera (vuxna) stamceller från en patient och kontrollera dessas differentiering in vitro skulle man kunna erhålla vävnader, som återbildar cellulära populationer utan fara för immunitetsbetingad avstötning. I det fall man använder embryonala stamceller skulle man kunna inducera deras omvandling till alstrande celler och inplantera en omfattande population av prekursoriska [förelöpande] celler, som kommer att ge upphov till de skadade cellulära typerna. Även om dessa behandlingsalternativ bör betraktas som genomförbara, medför de diverse olägenheter: Såsom har iakttagits vid försök med råttor, skulle en del stamceller vid inplantering omvandlas till teratom (tumörer som bevarar sin differentieringsförmåga); därför finns det inget skäl att tro att detta inte skulle inträffa hos människor. Erhållande av multi-, pluri- och universalpotentiella celler: från vuxna vävnader från fetus-vävnader från celler i balstocystans interna massa från embryo-vävnader från kloning genom nukleär transferering. Vetenskaplig problematik Det allvarligaste vetenskapliga problemet, när man tänker på tillämpningen av de kunskaper som erhållits från försöksdjur, är att resultaten av studier på gnagare inte kan extrapoleras direkt på människor; de mänskliga förelöparcellerna skiljer sig mycket från sina motsvarigheter hos gnagare och behöver studeras separat. Dessutom kan råttor inte betraktas som perfekta försöksdjur, då dessas medellivslängd är kort och inte låter oss studera bestämnings- och differentieringsprocesserna i hela den omfattning som gäller hos människor. Alla dessa forskningar och kloningen genom nukleär transferering har visat att det finns många celler i organismen med multi- och pluripotential och att företeelserna bestämning och differentiering inte är irreversibla, utan modulerbara och att den cellulära formbarheten därför är mycket hög. Det finns fortfarande otaliga vetenskapliga frågor att ställa: Existerar det någon särskild typ av givarcell? Vilken är reprogrammeringsmekanismen för somatiska celler? Vilken är synkroniseringsmekanismen mellan kärnans funktionalitet och den mottagande cytoplasman? Vilka är signalerna som aktiverar det nyligen bildade embryot? Vilka signaler behövs för att denna typ av embryo skall vidareutvecklas? Tillämpningar av generering och identifiering av stamceller Identifiering av induktionsfaktorer och förmedlare av bestämning en och differentieringen. Fastställande av den genetiska funktionen i differentieringsprocessen. De intermediära processernas proteomik. Detektering av droger Cellbehandling Mucopolysaccharidosis VII. DV/437357ES.doc 4

5 Neurodegenerativa sjukdomar Användning av neurala prekursorer in situ. Behandling av den hematopoetiska vävnaden. Botande av diabetes av typ 1. Etiska frågor Embryonalcellernas etiska status. Möjligheten att i laboratoriet alstra vissa cellulära stammar bromsas f.n. av svårigheten att klarlägga vilka signaler som krävs för bestämningen och differentieringen. Den forskning som är nödvändig för utförandet av dessa studier kräver emellertid att försöken utförs på en speciell typ av celler, som karaktäriseras av att de är universalpotentiella [totipotentes]. Av detta skäl har man föreslagit att det skulle vara lämpligt att alstra embryonala celler i laboratoriet för att erhålla universalpotentiella celler. Enklast vore det att erhålla dessa celler genom befruktning av äggceller och spermatozoider. Det etiska problem som uppstår i anledning av detta förhållande är att man måste tillerkänna dessa celler egenskapen av mänsklig, och eventuellt personlig, individualitet, eftersom de skulle kunna ge upphov till en människa om de placerades i en lämplig miljö. Att använda dessa celler skulle därför vara likvärdigt med att använda människor. Man kan inte använda människor, alltså kan man inte använda dessa embryonala celler för att alstra andra cellstammar. Denna åsikt är, sanningen att säga, den som för tillfället omfattas av de flesta. Från min synpunkt har styrkan av denna argumentering stötts av vederhäftiga vetenskapliga resonemang vid en viss tidpunkt av vetenskapens utveckling, där vi alla, präglade som vi är av en livsrespekterande kultur, ryggar tillbaka från att förstöra biologiskt material som är i stånd att ge upphov till en människa. Den vetenskapliga relevansen av de argument som har stött detta ställningstagande försvagas för var dag som går. DV/437357ES.doc 5

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller, Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Frågor och svar om stamceller

Frågor och svar om stamceller Frågor och svar om stamceller Att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler har man vetat länge. Mot slutet av 1990-talet lyckades

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Genetik och genteknik

Genetik och genteknik FOLKLIVSARKIVET, Lunds universitet LUF 198 November 1996 Genetik och genteknik Inledning Den moderna genetiken har gett oss ny kunskap om hur gener - arvsanlag - förmedlar det biologiska arvet från generation

Läs mer

Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Vad är diabetes? Stamceller

Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Vad är diabetes? Stamceller Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Exekutiv sammanfattning av Självständigt arbete i biologi HT2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Diabetes är en av de vanligaste

Läs mer

KLONING En kopiator för levande varelser?

KLONING En kopiator för levande varelser? KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon

Läs mer

Klassen måste ha gått igenom:

Klassen måste ha gått igenom: 1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genteknik och människan Eleverna är ledamöter i en kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om gentester och genteknik på människa. Kan utföras

Läs mer

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2.

Setet kan skrivas ut på A4-papper eller kartong. Bästa resultat får man med papper på 160g/m2. Tack för att du laddade ner denna del av Decide! Varje del innehåller alla nödvändiga element för att en grupp med max 8 deltagare kan spela Decide. Vid flera än 8 deltagare ge var grupp sitt eget spelset.

Läs mer

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller Celler som leder signaler kallas för S04_01 a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller S042013 S04_02 Organ X Vad är organ X? S042006 a lever b magsäck c tunntarm d tjocktarm Fred har ett paket

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension erik malmqvist: Good Parents, Better Babies: An Argument about Reproductive Technologies, Enhancement and Ethics, Linköping:

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Människor, möss och medicinsk etik Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Etik och moral Etymologiskt: Etik från grekiskan: sedvänja Moral från latinet: sedvänja

Läs mer

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 319) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 319) 1, P5_TA(2003)0182 Mänskliga vävnader och celler ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att fastställa kvalitets- och säkerhetsnormer för

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-15 22 22 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues)

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues) SNI Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SSI: Socio-scientific issues) Ammie Berglund Lektor i biologi Katedralskolan Uppsala ammie.berglund@katedral.se Aktuella samhällfrågor biologi Men, det

Läs mer

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen? Redan Ebbinghaus försökte i sina studier, i slutet av 1800-t, fånga det rena lärandet en, som det visat sig, närmast omöjlig uppgift ty inlärning : 1. sker

Läs mer

Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering

Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering PRESSMEDDELANDE 2010-10-04 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2010 tilldelas Robert G. Edwards för utvecklingen av in vitro-fertilisering

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

Stamcellsforskning AKADEMIRAPPORT. framsteg, förhoppningar och farhågor

Stamcellsforskning AKADEMIRAPPORT. framsteg, förhoppningar och farhågor RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN FÖR STAMCELLSFORSKNING 7 DECEMBER 2012 AKADEMIRAPPORT Stamcellsforskning framsteg, förhoppningar och farhågor Detta dokument har producerats av Arbetsgruppen för stamcellsforskning,

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Information till patienten och patientens samtycke

Information till patienten och patientens samtycke Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret

SÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret SÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret 2007-09-28 RevA1 Hantering av personuppgifter i Södertälje kommuns Skolportal Inledning Införandet av Skolportalen som administrativt verktyg i utvecklingen av Södertäljes

Läs mer

Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ

Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2013:47 av Lennart Sacrédeus och Margit Borgström Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Forskning och diagnostik på animaliska biprodukter

Forskning och diagnostik på animaliska biprodukter INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Mathilda Zetterström Celltherapeutics, Göteborg

Mathilda Zetterström Celltherapeutics, Göteborg Cecilia Bull, Peter S. Eriksson Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Mathilda Zetterström Celltherapeutics, Göteborg Vad är stamceller? Deras ursprung och potential:

Läs mer

Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20.

Vetenskapsrådets synpunkter på Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20. 2008-09-04 Diarienummer 112-2008-6225 Handläggare Håkan Billig Vetenskapsrådet YTTRANDE Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök

Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök 1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd; beslutade den 24 april 1996. SKSFS

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll Kursen NAK1a2 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 2015-12-26 C Kursens syfte och centrala innehåll Skolverket (2015) beskriver ämnets syfte att ge eleverna möjlighet att utvecklas i följande sex punkter (fetstil

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

MANNHEIMER SWARTLING

MANNHEIMER SWARTLING MANNHEIMER SWARTLING Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-1796-2013; angående tillstånd till att uppfora och driva en gruppstation för vindkraft inom Lycksele

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Stamceller och kloning

Stamceller och kloning Del IV Stamceller och kloning Under de senaste årtiondena har människan lärt sig göra en rad saker med befruktade ägg och tidiga embryon. Kor kan ges konstgjorda enäggsfyrlingar. Vuxna djur kan klonas.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Terminologi... 2 Innehåll... 2 Avgränsningar... 3 Klassificering

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Mål och betygskriterier i Biologi

Mål och betygskriterier i Biologi Mål och betygskriterier i Biologi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort CHDI och Pfizer presenterar

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Information till forskningsperson

Information till forskningsperson Information till forskningsperson En dosundersökande studie i två delar utförd på friska forskningspersoner med syfte att utvärdera säkerhet, tolerabilitet och effekter med LMW-DS infusionslösning efter

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet, användarnas

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger. Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Denna broschyr har tagits fram i samarbete mellan NNTG (Nordic Neuroendochrine Tumor Group), CARPA och Carcinor med stöd av Novartis. Håll dig

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

Det friska och det sjuka nervsystemet. Forskningens dag 2008. En bok från Forskningens dag 2008 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet

Det friska och det sjuka nervsystemet. Forskningens dag 2008. En bok från Forskningens dag 2008 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Forskningens dag 2008 Det friska och det sjuka nervsystemet En bok från Forskningens dag 2008 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet 1 En bok från Forskningens dag 2008 Medicinska fakulteten vid Umeå

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer