MKHV s avgränsning och inriktning ett underlag för framtidsdiskussionerna

Transkript

1 Sidan 1 av 7 JLM Konsult MKHV s avgränsning och inriktning ett underlag för framtidsdiskussionerna Juni 2015 Jan Messing Innehåll Inledning... 2 Ett komplext system för att främja hälsa och välfärd... 2 Lärande och yrkeskompetens... 3 Reproduktivt lärande... 3 Utvecklingsinriktat lärande... 4 Organisationen och lärande... 4 Ett fokuserat MKHV... 5

2 Sidan 2 av 7 Inledning MKHV har sedan starten 2013 följts och värderats i form av följeforskning. I den tredje följeforskningsrapporten lyftes frågan om MKHV s inriktning dess identitet. Grunddokument och verksamhetsplan gav en övergripande inriktning som formulerades i fyra målsättningar: skapa struktur för samverkan; hållbara kontaktvägar (för VFU och FoU); verka för kompetensutveckling, kompetensförsörjning samt kvalitetsutveckling; struktur för samverkan inom internationalisering. I grunddokumentet formulerade också visionen att samverkan i MKHV skulle bidra till att utveckla en lärande organisation. Följeforskarnas farhåga var att målformuleringarna är för vida och för allmänna för att ge förutsättningar att forma en tydlig identitet för samverkansidén MKHV. Enligt vår uppfattning står MKHV s utvecklingsprocess inför uppgiften att radikalt avgränsa och fokusera verksamhetsidén till uppgifter och arbetssätt där resultaten tillför mest värde för de samverkande organisationernas utvecklingsarbete. 1 I rapporten diskuterades hur en avgränsning och fokusering skulle kunna göras. En fokusering som klargjorde för de samverkande organisationerna vad MKHV är och som gav samverkan en tydligare inriktning, det vill säga identitet. Följeforskarnas förslag var att MKHV skulle använda sin position och inriktas på frågeställningar som berörde alla eller flera av samverkansaktörerna projekt i skärningspunkten. Dessutom framfördes tanken att projekten skulle präglas av ett utvecklingsinriktat lärande. Kort sagt var den framförda idén att: MKHV är: En samverkansmiljö för FoU-projekt i skärningspunkterna mellan organisationerna som har ett anslag av utvecklingsinriktat lärande. En viktig uppgift för de strukturer för samverkan som etablerats skulle vara att identifiera och prioritera angelägna utvecklings- och projektidéer utifrån kriterierna att vara i skärningspunkten mellan organisationerna och utvecklingsinriktat lärande. Detta PM har ambitionen att utveckla resonemangen om vad en avgränsning av MKHV med ovanstående inriktning skulle betyda. Ett komplext system för att främja hälsa och välfärd De aktörer som samverkar i MKHV bedriver en mycket vittförgrenad och personalintensiv verksamhet. De olika verksamheternas inriktning och innehåll har under lång tid formats för att möta behoven hos patienter, brukare, klienter, elever, lärare, forskare och så vidare. Den genom åren samlade kunskapen från forskning och erfarenheter från den dagliga verksamheten ligger till grund för den utformning verksamheterna har idag. Hos aktörerna i MKHV pågår ett ständigt arbete med att utveckla den egna organisationen och dess olika verksamheter. Ofta görs detta för att nå större tydlighet och effektivitet. Samtidigt pågår en utveckling där aktörerna och deras verksamheter blir alltmer beroende av varandra för att möta behoven hos de människor 1 Hyvönen & Messing 2014

3 Sidan 3 av 7 man möter. Många personer med sammansatta behov är samtidigt aktuella i flera av verksamheterna och behöver vars och ens insatser, till exempel äldre med flera sjukdomar och människor med såväl fysiska som psykiska funktionshinder. Kraven på samarbete och samverkan ökar. Oftast söker man lösningar genom att klargöra ansvarsgränser och forma rutiner för övergångar mellan organisationer alternativt koordinera verksamheternas erbjudanden till den enskilde. På en annan nivå pågår en snarlik process mellan de involverade professionerna. Förändringarna sker inom de gällande ramarna och är i de flesta fall relevanta och konstruktiva. Erfarenheten är dock att det trots utvecklade rutiner och arbetssätt dyker upp undantag som inte passar in eller problemställningar där rutiner och arbetssätt inte fungerar tillfredsställande. Dessa undantag är ofta resurskrävande och inte sällan en källa till konflikt. Ytterligare en rutin skulle sannolikt inte vara till hjälp, utan en möjlig lösning kunde sökas i ett annorlunda arbets- och förhållningsätt som eventuellt utmanar ge givna organisatoriska och professionella ramarna. Genom samarbetet i MKHV finns förutsättningar att utforska och prova nytänkande och innovativa lösningar i arbetssituationer där samverkan är nödvändig men fungerar mindre väl med andra ord projekt i skärningspunkten. Lärande och yrkeskompetens Vid sidan av politiska beslut via lagar och förordningar och ekonomiska ramar är medarbetarnas kunnande och kompetens en nyckelfaktor för verksamheternas dagliga drift och utveckling. Lärande i arbetslivet är ett komplext fenomen. 2 I detta sammanhang begränsas framställningen till att beröra några begrepp som bedöms ha relevans för frågan om MKHV s framtida inriktning. Reproduktivt lärande I utbildningen av de yrkeskategorier som kommer att vara medarbetare i dessa verksamheter förmedlas mycket av de faktakunskaper som ligger till grund för det kommande professionella yrkeslivet. Detta sker genom formell undervisning men också genom informellt lärande till exempel genom VFU. För den nyanställde fortsätter lärprocessen i det dagliga arbetet genom att lära genom att göra och ta del av kollegors erfarenheter och sätt att agera. Ellström betecknar denna typ av lärande som reproduktivt eller anpassningsinriktat lärande. 3 Det inriktas på att yrkespersonen ska kunna bemästra de uppgifter hon eller han kommer att möta i sitt arbete på ett effektivt sätt och tillägna sig de kunskaper som finns. Detta ger både individen och organisationen en trygghet och stabilitet. I dessa olika lärprocesser ingår också att den nye erövrar en grundläggande förståelse av arbetet. Sandberg & Targama lyfter fram att denna inlärda förståelse av arbetet är en mycket betydelsefull aspekt av kompetensen. Den: är då ett grundläggande mönster i individens tankegångar och föreställningar om vad arbetet innebär, vad det går ut på, samt i vilket sammanhang det hör hemma. Denna förståelse av arbetsuppgifterna styr i sin tur individens bedömningar av vad som är viktigt, respektive mindre 2 Se till exempel Claesson Ellström 2003, Ellström 2009

4 Sidan 4 av 7 viktigt, ja det styr vilka företeelser man överhuvudtaget uppmärksammar och förknippar med arbetet. Förståelsen styr också vilka kunskaper och färdigheter som man utnyttjar bland det man besitter, och styr också intresset när det gäller vilken information man söker och vad man skulle vilja lära sig mer om. 4 Kort sagt innebär det reproduktiva lärandet att individen lärs in i och förfinar sin utförarkompetens inom de rådande professionella och organisatoriska förståelseramarna. Utvecklingsinriktat lärande I vardagsarbetet möter verksamheterna och dess medarbetare situationer eller frågeställningar där rutiner och förhållningssätt inte finns eller att de som finns inte fungerar tillfredsställande. Hos många medarbetare, oftast hos de erfarna, vidgas och utvecklas kompetensen så att många av de oförutsedda situationerna blir hanterbara. Men ibland kräver den utmanande uppgiften att man går utanför det gängse sättet att göra eller tänkta situationen ifrågasätter individens och verksamhetens grundläggande förståelse av arbetet. Det utvecklingsinriktade lärandet innebär att bryta och byta invanda rutiner. // Fokus ligger på ett sökande efter ny kunskap eller nya alternativa tanke- och handlingsmönster. 5 Det reproduktiva lärandet har sin huvudsakliga källa i den kunskap som formulerats i text explicita kunskaper. Utvecklingsinriktat lärande innefattar därutöver den oartikulerade kunskap implicita kunskap - det vill säga det yrkeskunnande och de erfarenheter som finns dolt i vardagspraktiken. 6 Utmärkande för det utvecklingsinriktade lärandet är att individen intar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till de egna invanda tanke- och handlingsmönstren. Lärprocessen kan utmynna i en utveckling av den professionella praktiken där den rådande förståelseramen förändras. De FoU-projekt som pågår inom MKHV är exempel på arbetsformer som ger förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande. Både Kvalitetsregisterprojektet och FÖRSTprojektet är organiserade så att (1) berörda personalkategorier från verksamheterna och forskare inom fältet är aktivt involverade. I det praktiska FoUarbetet har man på ett strukturerat sätt (2) sökt information från såväl forskningen som från praktiken för att belysa de aktuella frågeställningarna. Processen i arbetet har varit (3) involverande på så sätt att deltagarna medverkat i att formulera frågeställningarna och deltagit i analysen av informationsmaterialet. Kunskaperna och erfarenheterna har (4) konkretiserats i förslag till arbetsformer och handlingsstrategier. Båda projekten har dessutom berört flera personalkategorier och verksamheter inom flera av de samverkande organisationerna - det som menas med att vara i skärningspunkten. Organisationen och lärande Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande är komplementära aspekter av lärande. I en organisation behövs båda med varierande intensitet beroende på organisationens 4 Sandberg & Targama Ellström 2009 a.a 6 Argyris & Schön 1974

5 Sidan 5 av 7 aktuella behov. Liksom den professionelle medarbetaren har också organisationer en uppfattning av vad som är önskvärt respektive förkastligt i den dagliga verksamheten. Detta är uppfattningar (förståelse) som också styr inriktningen på vad som är angeläget för medarbetarna att lära, kunna och bemästra, men också hur man ska förhålla sig till angränsande verksamheter och organisationer. Till exempel ska en handläggare ha förmågan att snabbt, effektivt och enligt lagen korrekt hantera en anmälan eller utredning. Detta kan läras i form av reproduktivt lärande, som innebär att förvärva och träna sig i att följa bestämda, standardiserade arbetssätt och rutiner. En tillämpning av det utvecklingsinriktade lärandets logik på samma sekvens av arbetet skulle innebära att det givna arbetssättet utsattes för en kritisk granskning. Reflektionen skulle röra frågan om varför vi arbetar på detta sätt inte bara hur. Exemplet illustrerar organisationens behov av att både fungera effektivt och att utvecklas. Ellström benämner detta produktionens och utvecklingens logik. 7 Produktionens logik betonar: kravet på effektiv handling, givna regler och instruktioner, enhetlighet och liktänkande, stabilitet och säkerhet. I utvecklingens logik betonas: reflektion och eftertanke, alternativtänkande, experiment och risktagande, tolerans för olikhet, osäkerhet och felhandlingar. Trots de spänningar som finns mellan dessa logiker är det nödvändigt att de får möjlighet att existera samtidigt. Risken är annars att organisationen stelnar i invanda mönster och former. Produktionens logik tenderar att göra sig ständigt påmind genom lagstiftarens krav, ärendeflöden, byte av medarbetare m.m. Det ekonomiska och personella utrymmet att arbeta i enlighet med utvecklingens logik är vanligtvis begränsade. Dessutom förutsätter utvecklingens logik att det finns ett starkt ledningsstöd med ett personligt ansvarstagande från ledare och chefer för risktagande och eventuella felhandlingar, för att möjliggöra ett utvecklingsinriktat lärande i arbetet. Ett fokuserat MKHV MKHV är en liten resurs i ett stort system av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsorganisationer med inriktning på hälsa och välfärd. I positionen som ny och liten är det angeläget att finna sin funktion och göra tydligt för sig själv och andra vad man ska bidra med. Resonemangen i detta PM kretsar till frågan hur MKHV kan utvecklas så att resursen används på ett konstruktivt sätt vad som ges prioritet, argumenten för detta och hur det kan genomföras. Sammanfattningsvis argumenteras för att: Samarbetet och samverkan i MKHV ska inriktas på frågeställningar som berör flera av de samverkande aktörerna och skär över organisatoriska och professionella gränser projekt i skärningspunkten. Exempel på detta är Kvalitetsregisterprojektet, FÖRSTprojektet, arbetet kring VFU. Prioritet ges till frågeställningar där lösningen i form av förnyade arbets- och förhållningssätt eller förändrade samarbetsformer eventuellt kräver en omprövning av de rådande organisatoriska och professionella gränserna det vill säga att i sökandet efter en lösning ingår ett utvecklingsinriktat lärande. Arbetet i MKHV genomförs i projektform. Dessa organiseras så att berörda personalkategorier och forskare involveras, att medverkande personer görs 7 Ellström 2002

6 Sidan 6 av 7 delaktiga i att formulera frågeställningar och i analys, att kunskaper söks på ett systematiskt sätt i både forskning och erfarenhet samt att kunskaperna konkretiseras i koncept för förbättrade arbetsformer, arbetsmodeller, samarbetsformer och så vidare. Samtidigt ska projekten ge en kunskapsuppbyggnad som kan användas i utvecklingen av utbildningar och eventuellt formulera forskningsfrågor. MKHV är inte en operativ del i de samverkande organisationernas kompetensförsörjning, det vill säga för det reproduktiva lärandet. Detta är uppgifter för gymnasie- och högskolor samt interna och externa utbildningsanordnare. MKHV är inte heller en operativ implementerings- eller forskningsorganisation. Implementeringsfrågor är primärt ett ansvar för linjeorganisationen och dess stödfunktioner liksom forskningsfrågor är en angelägenhet för högskolesystemet. Storskaliga och utmanande experiment är riskabla. Därför behövs en skyddad och avgränsad miljö där innovativa idéer och nytänkande kan utforskas och provas. I en sådan miljö behöver utvecklingens logik råda och i denna miljö ges det utvecklingsinriktade lärandet utrymme och förväntas verka. MKHV med dess samrådsstrukturer och begränsade organisatoriska och ekonomiska resurser kunde vara denna skyddade miljö. Genom att inrikta sig på problemställningar i skärningspunkten mellan aktörerna och med mandat att verka genom ett utvecklingsinriktat lärande skulle MKHV kunna vara ett konstruktivt komplement till det etablerade systemet av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsorganisationer.

7 Sidan 7 av 7 Referenser Argyris C, Schön D (1974) Theory in Practice: Increasing Professional Effectiveness. San Francisco, Jossey-Bass Publishers. Claesson A (2015) Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg. Örebro Studies in Social Work 15, Örebro Universitet. Ellström P-E (2009) Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv. I: Svensson L, Brulin G, Jansson S, Sjöberg K (red.) Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur, Lund. Ellström E, Ekholm B, Ellström P-E (2003) Verksamhetskultur och lärande. Om äldreomsorgen som lärandemiljö. Studentlitteratur, Lund. Ellström P-E (2002) Lärande i spänningsfältet mellan produktionens och utvecklingens logik. Utbildning, kompetens och arbete. Studentlitteratur, Lund. Hyvönen U & Messing J (2014) MKHV på väg till en robust identitet? rapport från följeforskningen. JLM Konsult, Ludvika. Sandberg J, Targama A (1998) Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisationer. Studentlitteratur, Lund.