Protokollsutdrag till Serviceutskottet Hälso- och sjukvårdsnämnden Akten

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS-LED Nyköpings lasarett, nybyggnad av ambulansstation med saneringsstation. Redovisning av skisshandling Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner redovisad skisshandling daterad Landstingsstyrelsen ger Service i uppdrag att fortsätta projektering av ny ambulansstation med saneringsstation och infordra anbud på totalentreprenad i enlighet med redovisad skisshandling och att återkomma till landstingsstyrelsen med kalkylhandling för beslut om genomförande. Detta under förutsättning att Hälso- och sjukvårdsnämnden ger sitt godkännande och beaktar hyreskostnaden inför budgetarbetet Landstingsstyrelsen beaktar behovet av investeringsmedel för ovanstående ändamål i budget för Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen beslutade i 73/07 att godkänna den översiktliga redovisningen avseende nybyggnad av ambulansstation i Nyköping. Bilaga 1. Protokollsutdrag Serviceutskottet 14/07 med underliggande skisshandling Protokollsutdrag till Serviceutskottet Hälso- och sjukvårdsnämnden Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 07\( 8) Aug\ SID 1(1) 105 NLN bygge av ambulansstation\ 105 Ambulansstation Nyköpings lasarett.doc Utskriftsdatum: :52

2 BESLUT 1(3) Serviceutskottet LFS/N För kännedom Diarium, LFS Ekonomiavd Handläggare 14 Nyköpings lasarett, nybyggnad av ambulansstation med saneringsstation. Redovisning av skisshandling Serviceutskottets rekommendation till Landstingsstyrelsen 1. Serviceutskottet rekommenderar Landstingsstyrelsen att godkänna redovisad skisshandling daterad Serviceutskottet rekommenderar Landstingsstyrelsen att uppdra till Service, att under förutsättning av Hälso- och sjukvårdsnämndens godkännande, fortsätta projektering av ny ambulansstation med saneringsstation och infordra anbud på totalentreprenad i enlighet med redovisad skisshandling och att återkomma med kalkylhandling för beslut om genomförande. 3. Serviceutskottet rekommenderar landstingsstyrelsen att beakta behovet av investeringsmedel i budget för Ärendebeskrivning Ambulansstation Nyköpings ambulansstation är idag dimensionerad för 15 personer enligt förutsättningarna vid förra ombyggnationen Idag är den ordinarie personalstyrkan 25 personer + pool. Garagedelen har plats för tre ambulanser av modell personbil. Stationens reservambulans står i tvätthallen. Sjuktransportambulansen och övningsfordon står i ett garage vid sidan av ambulansstationen. Den prehospitala akutsjukvården har under senare år förändrats såväl i Sverige som internationellt. Från att ha varit en ren transportorganisation har den prehospitala akutsjukvården utvecklats till en kvalificerad sjukvårdsverksamhet. Den prehospitala akutsjukvården utgör första länken i vårdkedjan och har en naturlig tillhörighet till Hälso- och Sjukvården både verksamhetsmässigt och organisatoriskt. Lokalerna skall planeras utifrån kända behov men med framtiden i åtanke. Tillbyggnadsmöjligheter skall finnas för ev. ökade framtida behov. HUVUDKONTOR Nyköping besök Repslagaregatan 19 tfn fax FILIALKONTOR Box 6034, Eskilstuna besök Kungsvägen 34, Mälarsjukhuset tfn fax K:\1_A_LFS\1_LFS INFO GEMENSAM\SAMMANTRÄDEN\SERVICEUTSKOTTET\BESLUTSÄRENDEN\2007\ NLN, AMBULANSSTATION - BESLUTSTEXT.DOC

3 BESLUT 2(3) Serviceutskottet LFS/N Verksamheten i den nya ambulansstationen bör dimensioneras för en personalstyrka på ca 45 personer varav hälften är kvinnor. Antalet ambulansfordon kommer inte att understiga 8. Den medicinska utvecklingen har inneburit att ambulanssjukvården har tillförts medicinteknisk utrustning som ventilatorer, defibrillatorer, övervakningsutrustning och kommunikationsutrustning. Läkemedelsarsenalen uppgår i dag till ca 30 läkemedel. Det är viktigt att utbildning kan ske både i utbildningslokal och i direkt anslutning till ambulansfordonen. Utrymmen innehållande verkstad, kontor och förråd anpassas för medicinteknisk service. Vagnhallen bör klara dagens och framtidens behov för nya bilmodeller. Utrymmen runt garageplatserna ska vara tillräckligt stora för att en hygieniskt riktig rengöring skall kunna utföras. Någon plats bör utföras bredare för användning vid bl.a. utbildning. Vagnhallen skall innehålla en separat serviceplats där fast monterad medicinteknisk utrustning kan kontrolleras och servas och där, vid behov, enklare extern service kan utföras. Personalparkering bör finnas i anslutning till ambulansstationen. Ett antal platser ska vara reserverade för personal som med kort varsel blivit inkallade vid särskild händelse. Saneringsstation SoS Rapport, 1998:3, ställer krav på kemskydd vid sjukvårdsanläggningar. En saneringsresurs vid sjukhuset är nödvändig utifrån att man alltid måste räkna med att skadade vid kemiska olyckor kan komma helt osanerade direkt till sjukhuset. Kontaminering kan förekomma i samband med olyckor inom de närbelägna trafiksystemen, ammoniakutsläpp från kylanläggningar och industrier inom sjukhusets upptagningsområde. Kemiska stridsmedel i krig är även ett hot. Vid sjukhuset idag finns en inlånad mobil saneringsanläggning som tillfälligt är inhyst i ett garage i närheten av ambulansen. Socialstyrelsen skriver i sina utredningar Mobila saneringsenheter för sjukvårdens behov och Kemsaneringsanläggningar för personsanering vid sjukhus att funktioner och rutiner vid mobila anläggningar för sanering har begränsningar i teknisk prestanda och användbarhet. Vidare är de även känsliga och sårbara. På saneringsstationen kommer max fem-sex personer samtidigt att kunna arbeta med sanering. Utrymme skall finnas för sanering av fyra stående patienter eller två liggande på bårvagn. Ambulansen eller annat aktuellt fordon kräver utrymme för att passera och lämna skadade patienter. Förutom funktionen att sanera önskas lokalen användas vid vardaglig användning. Transport skall vara möjlig med bårvagn från saneringsstationen till akuten HUVUDKONTOR Nyköping besök Repslagaregatan 19 tfn fax FILIALKONTOR Box 6034, Eskilstuna besök Kungsvägen 34, Mälarsjukhuset tfn fax K:\1_A_LFS\1_LFS INFO GEMENSAM\SAMMANTRÄDEN\SERVICEUTSKOTTET\BESLUTSÄRENDEN\2007\ NLN, AMBULANSSTATION - BESLUTSTEXT.DOC

4 BESLUT 3(3) Serviceutskottet LFS/N invändigt för vidare omhändertagande. Kostnader Nybyggnadskostnaden bedöms till ca 52 mnkr, varav ca 2 mnkr är kostnad för inredning/utrustning Bygg. Kostnad för ersättningsparkeringar ingår. Preliminär årlig hyra, beräknad på 50 mnkr, blir ca 3,9 mnkr vid en hyrestid av 30 år och en ränta på 5 % beräknat på kostnadsbedömningen. Fördelat mellan ambulans och saneringsstation blir hyran för ambulansen ca 3,5 mnkr/år. Nuvarande hyreskostnad för ambulansen (byggnad N11, N31 och N32) är ca 0,4 mnkr/år. Det ger en nettoeffekt för ambulansen på ca 3,1 mnkr/år. Saneringsstationens hyra blir ca 0,36 mnkr/år. I enlighet med Landstingets policy föreslås 1% av investeringsbeloppet avsättas för fast konstnärlig utsmyckning, d.v.s. ca 0,5 mnkr. Bilaga Skisshandling daterad HUVUDKONTOR Nyköping besök Repslagaregatan 19 tfn fax FILIALKONTOR Box 6034, Eskilstuna besök Kungsvägen 34, Mälarsjukhuset tfn fax K:\1_A_LFS\1_LFS INFO GEMENSAM\SAMMANTRÄDEN\SERVICEUTSKOTTET\BESLUTSÄRENDEN\2007\ NLN, AMBULANSSTATION - BESLUTSTEXT.DOC

5 1 (19) SKISSHANDLING LANDSTINGET SÖRMLAND SERVICE FASTIGHETER LFS/N AMBULANSSTATION S6509 LFS/N SANERINGSSTATION - S6516 NYBYGGNAD AV AMBULANSSTATION MED SANERINGSSTATION VID NYKÖPINGS LASARETT Presentationsbeskrivning 1

6 2(19) Innehållsförteckning 1 FÖRORD Ambulansstation Saneringsstation PERSONUPPGIFTER Beställare Hyresgäst Konsulter Övriga ÖVERSIKTLIG REDOVISNING PROGRAMFÖRUTSÄTTNINGAR OBJEKTET EVAKUERING, ETAPPER OCH STÖRNINGAR AREOR OCH KOSTNADER Areor Kostnader TIDPLAN RITNINGSFÖRTECKNING...19

7 3(19) 1 FÖRORD 1.1 Ambulansstation ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Den prehospitala akutsjukvården har under senare år förändrats såväl i Sverige som internationellt. Från att ha varit en ren transportorganisation har den prehospitala akutsjukvården utvecklats till en kvalificerad sjukvårdsverksamhet. Den prehospitala akutsjukvården utgör första länken i vårdkedjan och har en naturlig tillhörighet till Hälso- och Sjukvården både verksamhetsmässigt och organisatoriskt. Allt fler medicinska behandlingsmetoder har införts i det dagliga arbetet. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp för en väl fungerande ambulanssjukvård. Patienternas medicinska behov måste säkerställas och allmänhetens förväntningar och krav tillgodoses. Detta ställer krav både på medicinsk kompetens och ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete. Verksamheten ska kännetecknas av: God tillgänglighet och hög beredskap dygnet runt. Personal med adekvat kompetens. Funktionsanpassade ambulansfordon. Ändamålsenlig medicinteknisk utrustning. God arbetsmiljö. Lagkrav/säkerhet Verksamheten styrs av Hälso- och sjukvårdslagen, Arbetsmiljölagen, Läkemedelsförordningen, Trafikförordningen, EG-direktiv, Svensk Standard samt arbetstidslagen. Förutsättningarna för en samlad ambulansstation i Nyköping Nyköpings ambulansstation är idag dimensionerad för 15 personer enligt förutsättningarna vid förra ombyggnationen Idag är den ordinarie personalstyrkan 25 personer + pool. Garagedelen har plats för tre ambulanser av modell personbil. Stationens reservambulans står i tvätthallen. Sjuktransportambulansen och övningsfordon står i ett garage vid sidan av ambulansstationen som hyrs av Service. Nyköpings ambulansstation bemannar tre ambulanser dagtid måndag till fredag, övrig tid två ambulanser. Sjuktransportambulansen bemannas dagtid, tisdag till fredag.

8 4(19) Ambulansstationen i Vagnhärad tillkom 1978 för att täcka behovet av ambulans i Gnesta, Trosa och Vagnhärad. Organisatoriskt blev det en filial/satellitstation till Nyköpings ambulansstation. Personal utgick från Nyköping för dygnstjänstgöring i Vagnhärad. Skiftbyten gjordes enligt modellen att pågående personal åkte från Nyköping för att avlösa avgående i Vagnhärad. Detta gjordes dagligen kl För personalen gällde ett rullande schema med tjänstgöring i både Nyköping och Vagnhärad togs ett politiskt beslut att en ambulans skulle vara stationerad i Gnesta varje dag mellan kl Den är idag stationerad vid Gnesta Vårdcentral. I samband med detta ändrades Vagnhäradsstationen till att bli en egen ambulansenhet med eget kostnadsställe och sektionsledare. Det innebar att Vagnhäradsstationen som är byggd som en enbilsstation för en ambulans och två personal nu blev en egen arbetsplats med två ambulanser, en reservambulans och egen personal med 12 ordinarie tjänster. Denna organisation kvarstår än idag. Vagnhärad och Gnesta bibehålls som placeringsorter för ambulanser för att klara de utryckningstider som förväntas. Dessa placeringar har politiskt beslutats. Nuvarande ambulansstation i Vagnhärad görs organisatoriskt om till en satellitstation med dygnet runt bemanning liknande tidigare modell. Den Gnestaplacerade ambulansen ändras till att utgå från Nyköpings ambulansstation. Detta innebär att all personal och alla ambulansfordon utgår från en huvudstation, Nyköpings ambulansstation. Gnesta är en utpendlingsort. En förskjutning av bemanningen från dagtid till kvällstid motsvarar mer befolkningens behov utifrån dagens utlarmningar. Patient-/kundgrupp och intressenter Patientgruppen omfattar alla åldrar. Intressenter är äldreomsorg och skolor. Ambulanssjukvården har/bedriver externutbildning i bland annat hjärtlungräddning för företag, föreningar och skolor. Vi bedriver/säljer också säkerhetstjänst vid/till motortävlingar, musikevenemang m.m. Högskolor, universitet och försvarsmakten skickar elever till vår verksamhet. Hospitering sker från olika kliniker. Samarbetspartners och samverkansformer internt och externt I vardagen samverkar vi med alla kliniker och primärvård. Mest med akutmottagningarna och anestesiklinikerna. Externt samverkar vi med räddningstjänst och polis vid trafikolyckor och utbildning. En stor samverkanspartner är SOS Alarm som via avtal dirigerar ambulanser. Samverkan förekommer med andra landsting vid särskild/ allvarlig/ händelse när fler resurser behöver tas in. Ambulanshelikopter, ambulansflyg, sjöräddning, Skavsta, Studsvik och SSAB är andra intressenter. Femklöver samarbete (Västmanland, Uppland, Gävle, Dalarna och Sörmland) sker genom kontinuerliga träffar i olika arbetsgrupper och en styrgrupp.

9 5(19) Avtal om vissa behandlingar finns med Uppsala Akademiska Universitetssjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Universitetssjukhuset i Örebro vilket medför regelmässiga transporter till/från dessa. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Tillhörighet Den prehospitala akutsjukvården i Sörmland är en egen specialitet och utgör den första länken i Hälso- och sjukvårdskedjan. Verksamheten har stort behov av att tillhöra Nyköpings lasarett för att; upprätthålla god patientsäkerhet genom att vid avlämnande av patient på akutmottagningen följa vårdkedjan, bidra med överlappning, överrapportera patienten på ett säkert och professionellt sätt. egen personal ska upprätthålla kompetens genom hospitering inom specialistkliniker. genomföra akuta transporter från eller inom sjukhuset. att efter avslutat uppdrag ge möjlighet till påfyllning och komplettering av utrustning inför nästa uppdrag. samhörighet och förståelse mellan olika specialiteter ska utvecklas. Utbildning Kravet på teknikutbildning för alla delar av verksamheten kommer att öka och medför behov av adekvata utbildningslokaler. Att framföra fordon på ett trafiksäkert sätt kräver teoriutbildning samt körutbildning i alla väglag. Vad gäller medicinsk utbildning finns långt gångna planer på ett nationellt webbaserat utbildningsprogram vilket tillsammans med journalhantering i digital form kräver ökad tillgång till allt fler IT-stationer. Vidareutvecklingen av vårdkedjor innebär ett ökat behov av integrering mellan ambulanssjukvården och sjukhusens akutsjukvård. För att upprätthålla medicinsk kompetens finns ett ökande behov av personalsamverkan med den slutna vården. Intresset är ömsesidigt då närhet mellan sjukhus och ambulansstation också underlättar för vårdpersonal att delta i utbildningsinsatser som görs i ambulansens regi. Tillhörighet mellan ambulanssjukvården och sjukhuset är alltså en nödvändighet. Fysisk träning Verksamheten ställer inte bara krav på en hög medicinsk kompetens, utan även god fysik. För anställning inom ambulanssjukvården krävs godkänt lyft- och bärprov då verksamheten ofta bedrivs där möjligheter att utnyttja lyfthjälpmedel saknas. Det är därför av yttersta vikt att ha tillgång till lokaler för fysisk träning som kan användas när man är i tjänst eller i anslutning till arbetspasset på arbetsplatsen.

10 6(19) Vid extrema situationer, exempelvis svårare olyckor, eller vid hot och våld har erfarenheter visat att en bastu på arbetsplatsen är ett värdefullt tillskott för återhämtning och för bearbetning av svåra händelser. Dimensionering Lokalerna skall planeras utifrån kända behov men med framtiden i åtanke. Tillbyggnadsmöjligheter skall finnas för ev. ökade framtida behov. Verksamheten bör dimensioneras för en personalstyrka på ca 45 personer varav hälften är kvinnor. Antalet ambulansfordon kommer inte att understiga 8. Antalet utryckningar 2005 var knappt Härav var ca 40 % så kallade prio 1-larm det vill säga akut livshotande tillstånd med krav på att personalen skall vara i bilen inom en minut. Det bör alltid finnas minst en bil stand by för akut utryckning. Sjuktransportbilen placerad i Nyköping utförde 2005, c:a 500 transporter. Den medicinska utvecklingen har inneburit att ambulanssjukvården har tillförts medicinteknisk utrustning som ventilatorer, defibrillatorer, övervakningsutrustning och kommunikationsutrustning. Läkemedelsarsenalen uppgår i dag till ca 30 läkemedel. Det är viktigt att utbildning kan ske både i utbildningslokal och i direkt anslutning till ambulansfordonen. Utrymmen innehållande verkstad, kontor och förråd anpassas för medicinteknisk service. Vagnhallen bör klara dagens och framtidens behov för nya bilmodeller. Utrymmen runt garageplatserna ska vara tillräckligt stora för att en hygieniskt riktig rengöring skall kunna utföras. Någon plats bör utföras bredare för användning vid bl a. utbildning. Betr. bilstorlekar, se RFP. Vagnhallen skall innehålla en separat serviceplats där fast monterad medicinteknisk utrustning kan kontrolleras och servas och där, vid behov, enklare extern service kan utföras. Ambulansstationen skall kunna byggas till om lokalbehovet ökar. Personalparkering bör finnas i anslutning till ambulansstationen. Ett antal platser ska vara reserverade för personal som med kort varsel blivit inkallade vid särskild händelse. Avdelningens utformning Dimensionering Lokalerna bör planeras med framtiden i åtanke. Verksamheten har ca 45 anställda med en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Antalet ambulansfordon är idag nio. Viss utökning kan förväntas. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen gör att ändamålsenliga utbildningslokaler kommer att användas flitigt. Någon av ambulanshallens fordonsplatser bör utföras något bredare så den kan användas för övning/utbildning m.m.

11 7(19) Geografisk placering Placeringen av ambulanssjukvården i Nyköping är intimt förknippad med Nyköpings lasarett. Det är viktigt att placeringen inte stör i onödan och att ambulanser under utryckning inte behöver passera järnvägsövergångar, stora gatukorsningar eller andra olämpliga platser. Garaget/arbetsplatsen måste ligga i direkt anslutning till verksamhetens övriga lokaler då anspänningstiden, från larm till att ambulansen kör ut ur garaget, vid utlarmning är 1 minut. En god trafiksituation skall eftersträvas för säker utryckning, exempelvis genom trafikljus, ev. rondeller, vägbulor för sänkt hastighet etc. Interna samband Mellan ambulansstationen och sjukhuset skall finnas möjlighet till invändig kommunikation för gångtrafik och transporter av utrustning, sopor, tvätt, post, rent/sterilt gods, städ mm. Verksamheter Ambulanshall Dimensioneras med 8 +2 portar och uppställningsplats för 9 bilar. En aktiv sida med 6 portar för 3 Nyköpingsambulanser, prio 1 1 Gnestaambulans, prio 1 1 Vagnhäradsambulans, prio 1 1 sjuktransportbil En passiv sida med 2 portar varav 1 med dubbelt bildjup (för två reservambulanser) 1 bredare för bredduppställning/undervisning mm (för en övningsbil) På passiva sidan skall dessutom finnas 2 portar för 1 tvätthall 1 verkstad/serviceplats Verkstad, serviceplats Ambulansverksamheten sparar både tid och pengar på de enklare reparationer som personalen själva kan utföra. Vi ser redan idag följderna på annan ort där denna möjlighet har dragits in. Stilleståndstiderna för minsta lilla fel har ökat i väntan på att verkstäderna har tid att utföra reparationerna. Ytterligare en konsekvens av det är att antalet reservfordon har utökats.

12 8(19) Ny teknik Med en länsgemensam medicinteknisk ingenjör som idag utgår från Nyköping upprätthålls en hög intern teknisk kompetens för att möta dagens och framtidens allt mer teknikintensiva ambulanssjukvård. Medicinteknikern skall vara placerad på ambulansstationen då detta innebär stora fördelar i förståelsen mellan tekniker och sjukvårdspersonal. Mål Att bedriva en professionell prehospital akutsjukvård i ändamålsenliga lokaler som är anpassade för dagens och morgondagens prehospitala vård Genom att säkerställa en hög kvalitet samt att vidareutveckla våra goda externa och interna relationer skall vi för patientens bästa följa med i tidens utveckling för att på ett optimalt sätt behärska de situationer vi kan ställas inför såväl medicinskt, tekniskt och fysiskt som mentalt. Patienternas trygghet och säkerhet skall upprätthållas genom hög kompetens och geografisk närhet med beaktande av den kulturella mångfalden. Målet med förändringen är att uppnå en mer rationell och effektiv verksamhet som är till gagn för patienter/kunder, medarbetare och för landstinget som helhet. Vidare är personalens arbetsmiljö och patienternas vårdmiljö viktiga aspekter i det fortsatta samarbetet med klinikerna. Denna skisshandling redovisar förslag hur funktionella och ändåmålsenliga lokaler kommer att stödja den prehospitala akutsjukvården nu och i framtiden. 1.2 Saneringsstation ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Socialstyrelsen verkar, i egenskap av funktionsansvarig myndighet för hälso- och sjukvård, bl a för att landets sjukhus ska få ett tillräckligt skydd mot kemikalier från olyckor m m. Vikten av ett effektivt CBRN-skydd, dvs skydd mot skadliga effekter av radioaktiva, biologiska och kemiska ämnen, har bl a betonats i totalförsvarsbeslutet 1996 (TFB 96). Detta skydd avser såväl olyckor och andra påfrestningar i fred som i kris och krig. SoS Rapport, 1998:3, ställer krav på kemskydd vid sjukvårdsanläggningar. En saneringsresurs vid sjukhuset är nödvändig utifrån att man alltid måste räkna med att skadade vid kemiska olyckor kan komma helt osanerade direkt till sjukhuset. Kontaminering kan förekomma i samband med olyckor inom de närbelägna trafiksystemen, ammoniakutsläpp från kylanläggningar och industrier inom sjukhusets upptagningsområde. Kemiska stridsmedel i krig är även ett hot.

13 9(19) Vid sjukhuset idag finns en inlånad mobil saneringsanläggning som tillfälligt är inhyst i ett garage i närheten av ambulansen. Socialstyrelsen skriver i sina utredningar Mobila saneringsenheter för sjukvårdens behov och Kemsaneringsanläggningar för personsanering vid sjukhus att funktioner och rutiner vid mobila anläggningar för sanering har begränsningar i teknisk prestanda och användbarhet. Vidare är de även känsliga och sårbara. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dimensionering På saneringsstationen kommer max fem-sex personer samtidigt att arbeta med sanering. Utrymme skall finnas för sanering av fyra stående patienter eller två liggande på bårvagn. Fyra fasta (väggmonterade) och fyra lösa duschhandtag Som sitter i rörlig lång slang vid den fasta duschplatsen. Ambulansen eller annat aktuelltfordon kräver utrymme för att passera och lämna skadade patienter. Sängbredd (bårvagn) på samtliga dörrar. Förutom funktionen att sanera önskas lokalen användas vid vardaglig användning. Transport skall vara möjlig med bårvagn från saneringsstationen till akuten invändigt för vidare omhändertagande. Närhetskrav Saneringsstationen skall vara belägen nära akuten för snabb transport av patienter. Patientflöden Patienter kommer med ambulans, annat fordon eller har själv uppsökt sjukvård. De hänvisas till uppsamlingsplats vid smutsig ingång. Vid ankomstplats - ute finns tillgång till två vattenslangar tempererat vatten. Patienten övervakas av personal på plats och de slussas vidare in till saneringslokalen när plats finns. Sanering sker i omgångar, det vill säga en grupp patienter görs klara innan nästa grupp tas in i lokalen. Kläder och värdesaker tas av och packas i säckar. Dessa säckar förvaras sedan utanför saneringslokalen på smutsig sida för senare omhändertagande. Rutin för omhändertagandet innebär tre steg för både gående och bårliggande patienter. 1) Avklädning vid respektive dusch i saneringslokalen 2) Sanering i under dusch, 3) Därefter till slussen, där de förses med duschhanddukar, sedan förs patient vidare till akuten. För liggande patient sker växling till ren bår i denna sluss. Fyra stående patienter eller två liggande skall kunna tas om hand samtidigt. En grupp kontaminerade patienter saneras färdigt och överlämnas till växlingsplats innan en ny grupp kontaminerade patienter tas in i lokalen.

14 10(19) Personalflöden Lokalen iordningställs av redan omklädd(i befintligt omkl.rum) person som sätter anläggningen i drift inne i saneringslokalen. Denna person stannar i lokalen och släpper in patienter från smutsig sida. När personal sanerat i cirka en timme krävs avlösning. Utsanering av personal sker efter viss rutin. Sanering under dusch före övergång till ren sida där skyddsutrustningen tas av. Packning av den använda skyddsutrustningen sker i speciellt avsedda säckar vid ren utgång. Den kontaminerade skyddsdräkten får ej användas igen. Personalen går ut samma väg som ren patient. Avdelningens utformning Som funktion saneringsstation finns givna krav från SoS. Slusskoppling/synkronisering mellan dörrarna och dörrslagning i sådan riktning att dörrarna trycks mot stängt läge av undertrycksventilationen. Dörrarna skall också möjliggöra manuell låsning/upplåsning om panik skulle uppstå utanför anläggningen. Lokalen ska kunna gå att evakuera vid behov. Värme i lokalen när den ej är i drift och under saneringen ska patienten inte frysa. Normal rumstemperatur. Övrigt planeras lokalen att användas till funktioner knutna till ambulansen. Arbetsorganisation Personalen i saneringslokalen skall kunna ha en säker kontaktväg med akuten om eventuell hjälp/material behövs. Akuten måste även ha överblick över situationen för att planera vidare arbete. Den kommunikation som är i dräkterna idag fungerar ej helt tillfredställande. En personal tilldelas att ha uppsikt över de kontaminerade patienterna på uppsamlingsplatsen utanför den smutsiga ingången och en personal tar emot patienten utanför den rena utgången. Porttelefon för kommunikation mellan ren sida och akutpersonal och mellan ankomstplats - ute och saneringslokalen. Dörrarna ska vara försedda med ett litet fönster med en lucka som kan täckas för om det skulle innebära störande insyn. Mål Målet är att få en funktionell saneringslokal vid Nyköpings lasarett samt att lokalen ska nyttjas till annan verksamhet när sanering ej är i drift. Denna skisshandling redovisar förslag på hur kemskyddet uppfyller SoS (Rapport ) krav på saneringsresurser vid kemiska olyckor på Nyköpings lasarett.

15 11(19) 2 PERSONUPPGIFTER 2.1 Beställare Landstinget Sörmland Service. Projektledare/handläggare: Niclas Norman Förvaltare: Anna Goude 2.2 Hyresgäst Ambulanssjukvården Sörmland, Division Medicinsk service Programgrupp / Ambulansen: Timo Ahderinne, ambulanssjuksköterska Lenny Bergqvist, ambulanssjuksköterska Karl- Eric Carlsson, medicinteknisk ingenjör Roger Delerud, stationschef administrativt Anna- Karin Enetjärn- Magnusson, stationschef, medicinsk ansvarig Roine Hasselberg, ambulanssjukvårdare Marita Häll Johansson, sjukhuskoordinator Håkan Jonsson, ambulanssjuksköterska Anne- Louise Kruse- Persson, verksamhetschef Jörgen Norén, ambulanssjukvårdare Håkan Sjöberg, ambulanssjuksköterska vårdförbundet Programgrupp / Saneringstationen: Ing-Mari Borg, akutkliniken Sven- Åke Strömberg, överläkare, ordförande i LKK Birgitta Öjmyr- Karlsson, enheten för kris- och katastrofberedskap Marita Häll-Johansson, sjukhuskoordinator 2.3 Konsulter Arkitekt A Carlstedt Arkitekter AB Handläggare: Molly Wikdahl, Bengt Yderfors Arkitekt I Skala Arkitekter AB Handläggare: Lasse Pettersson Konstruktion K A2H Byggteknik AB Handläggare: Mats Hjelte

16 12(19) Markprojektör M Vägverket Konsult AB Handläggare: Kjell Elonius VVS-konsult V K-Konsult Installation AB Handläggare: Kenneth Wallén Elkonsult E K-Konsult Installation AB Handläggare: Kjell Carlsson Kalkyl Bygg Structor Eskilstuna AB Handläggare: Matti Könönen 2.4 Övriga Socialstyrelsens representant (Saneringsstationen): Uno Dellgar Rådgivning AB Handläggare: Uno Dellgar Landstingets Konsthandläggare Pia Rystadius 3 ÖVERSIKTLIG REDOVISNING Skisshandlingen består av denna presentationsskrift daterad samt ritningar. 4 PROGRAMFÖRUTSÄTTNINGAR Lokalplaneringen är redovisad i; avdelningsfunktionsprogram AFP - Ambulansstation, daterat avdelningsfunktionsprogram AFP - Saneringsstation, daterat rumsfunktionsprogram RFP, daterat , rev

17 13(19) 5 OBJEKTET MARK Markarbeten vid ambulansstationen innebär förändring av den befintliga parkeringen genom relativt stora schakt- och fyllnadsarbeten. Infart till ambulansstationen sker via Rosenbloms väg och befintlig väg söder om panncentralen. Utfart för ambulanser sker vid den befintliga in- och utfarten till Samlingsvägen. Asfaltytan utanför ambulansstationen anpassas i höjdled och förses med värmeslingor. Utfarten justeras genom att en del av vegetationsytan tas bort, och på så sätt kan ambulanserna lättare komma ut på Samlingsvägen. Den östra delen av parkeringen blir parkering för jourpersonal och uppställningsplats för 3 besökande ambulanser. Avvattning av ambulansstationen och hårdgjorda ytor sker med stuprör och dagvattenbrunnar som via ledningar ansluts till det allmänna ledningsnätet. Spillvatten från ambulansstationen avleds via avskiljare till ledningar och det allmänna ledningsnätet. Vegetationsytor anläggs i anslutning till byggnad och hårdgjorda ytor. HUS Grundläggning Kantförstyvad platta på mark med stödmur mot höjdskillnad Mellanbjälklag Mellanbjälklag av betong. Yttertak Taktäckning utförs med slätplåt. Ytterväggar Vagnhall: Fasadskivor av fibercementskivor med alu.list vid skarvar. Kontorsdel: Putsade fasader, souterrängvåning med beklädnad av tegel. Fönster av trä med utvändig båga och beklädnad av aluminium. Dörrar och portar av stålplåt. Fönsterglas mot söder (S, SÖ och SV) utförs sol- /värmereflekterande. Innerväggar I vagnhall m m utförs väggar på sockel av betong. Väggar bekläds med mineristkivor. Mot tvätthall bekläds väggar med profilerad aluminiumplåt. Övriga innerväggar utförs med beklädnad av gipsskivor. Innerdörrar, massiva laminerade. Glaspartier av trä.

18 14(19) Ytskikt Golv beläggs generellt med homogen plastmatta med uppvikt sockel., i våtrum. Entré och trappa beläggs med klinker. I vagnhall, tvätthall, verkstad, utbildning och bilplats utförs fogfritt golv, uppdraget på betongssocklar. Väggar målas generellt. Våtrum helkaklas. Undertak utförs generellt av mineralullskivor i bärverk. I vagnhall innertak av perforerad plåt. I tvätthall bekläds innertak med mineritskivor. Rumskompletteringar, inredning Inredning är en viktig del av den inre miljön. Krav ställs på olika funktioner, kvalitet och slitstyrka. En väl fungerande inre miljö bidrar till att skapa funktionella och rationella arbetsförhållanden, den skall även ge en ombonad, tidlös och trevlig miljö för personal och besökare. Inredning förekommer som fast monterad (byggnadsanknuten) inredning, skåp, hyllinredning, diskbänkar mm samt som lös inredning, stolar bord mm. Den befintliga inredningen är mycket sliten och kan inte flyttas med till en ny byggnad. Materialval på den nya byggnadsanknutna inredningen (paket A) skall styras av krav på slitstyrka, kvalitet, funktion, form och pris samt följa landstingets miljöplan. Skåp och bänkinredningar tillverkas av miljöklassad spånskiva med yta av laminat och massiva kantlister av trä. Glasade luckor i massivträ. Rostfri inredning (paket Z) utförs enligt gällande Svensk standard. Den nya lösa inredningen väljs från svenska och nordiska tillverkare av möbler för offentlig miljö som uppfyller krav enligt svensk möbelfakta. Inredning, utrustning och verksamhetsutrustning enligt rumsfunktionsprogrammet (RFP) VVS- OCH KYLSYSTEM Avlopp Avloppsledning förläggs under bottenplatta och inkopplas på ledning utanför husliv. Nytt sanitetsporslin med vägganslutna avlopp och nya golvbrunnar installeras. Golvrännor installeras i garagedel, tvätthall och saneringslokal. Avlopp från garagedel ansluts till utvändig oljeavskiljare. Tvätthall förses med reningsanläggning för tvättvatten, därefter ansluts ledning till oljeavskiljare.

19 15(19) Tappvatten Nya kall-, varm- och VVC-ledningar inkopplas på befintliga i kulvertgång från hus N30. Ledningar inom ambulansstationen förläggs ovan undertak och inbyggda i väggar fram till tappställen och blandare. Vid avstick från rörstråk installeras gruppavstängningsventiler. Högtryckstvätt installeras i tvätthall. Värme Två nya värmeväxlare anslutna till hetvattenledningar i kulvert från hus N30 installeras i undercentral. En VVX för värme inomhus, en VVX för markvärme/snösmältning av in/utfartsplan för ambulanser. Värmesystem för markvärme förses med frostskydd. Värmeledningar från undercentral förläggs ovan undertak. Kontors- och personaldel värms med radiatorer. Garagedel värms med golvvärme. Shuntgrupper för radiatorer och golvvärme installeras i undercentral. Fördelningsrör för golvvärmeslingor installeras inom garagedel. Nya luftbehandlingsaggregat förses med vattenburna eftervärmningsbatterier. Kyla Nytt vätskekylaggregat för luftbehandling installeras i fläktrum. Kylmedelskylare ansluten till kylaggregat uppställs utanför byggnad. Nya luftbehandlingsaggregat förses med kylbatterier och shuntgrupper för kyla placerade i fläktrum. Fläktluftkylare installeras i vagnhall. Kylbafflar för tilluft installeras i personalutrymmen. Shuntgrupp för kylbafflar (s.k. torr kyla) installeras i undercentralen. Medicinska gaser och tryckluft Ledningar för medicinska gassystem och tryckluft inkopplas i kulvertgång från hus N30. Uttag för tryckluft installeras inom garagedel (vagnhall/verkstad/tvätthall/sanering). Uttag för medicinska gaser inom tekniska utrymmen installeras. Ledningar till uttag för tryckluft och medicinska gaser förläggs ovan undertak inom kontorsdel och synligt vid tak och utanpåliggande på vägg inom garagedel/sanering. LUFTBEHANDLINGSSYSTEM Ventilation av ambulansstationen uppdelas på tre stycken luftbehandlingsaggregat. Ett värmeåtervinningsaggregat med roterande värmeåtervinnare för kontor och personaldel. Ett värmeåtervinningsaggregat med plattvvx för garagedel. Ett värmeåtervinningsaggregat med plattvvx för saneringsutrymmen. Tre stycken separata frånluftsfläktar installeras för punktutsug i tekniska utrymmen/verkstad. Separat spisfläkt installeras i kök. Till- och frånluftskanaler från aggregat till nya don förläggs ovan undertak.

20 16(19) I personalutrymmen installeras kylbafflar för tilluft med individuell rumsreglering av temperaturen via manöverpanel i varje rum. Övriga tilluftsdon inom kontor- och personaldel typ takspridare anpassade för undertempererad luft. Frånluft via kontrollventiler i undertak. Överluftdon installeras till WC/D, förråd, o.dyl. Personaldagrum och konf.-rum förses med forceringsfunktion av luftflöden anpassade till personbelastning. Tilluftsdon inom garagedel och saneringsdel via takplacerade kanalspridare anpassade för undertempererad luft. Frånluft inom garage/sanering via utsug vid tak (ljuddämpare med skyddsnät). Vagnhall, tvätthall, sanering/bilplatser/utbildning förses med forceringsfunktion av luftflöden anpassade till belastning. Kanaler till jourrum och källare förses med brandspjäll. EL- OCH TELESYSTEM Kraftförsörjning Huvudledningar ansluts till ställverk i hus N1. Fördelningscentraler för normal respektive favoriserad kraft placeras i elrum på källarplan. Nya gruppcentraler monteras i nischer. Sjukhusets uppdelning på favoriserad och normalkraft följs för att erhålla extra driftsäkerhet vid bortfall av högspänningsgeneratorer. Utgående uttagsgrupper sektioneras över jordfelsbrytare. Fastigheten utförs med fullständig potentialutjämning samt yttre och inre åskskydd. Besöksparkeringar förses med bilvärmarcentraler. Kanalisation Inom korridorer och i fordonsdelens högpunkt monteras kabelstegar. Kontorsarbetsplatser försörjs via fönsterbänkskanaler. Kabelschakt mellan kulvert och elrum krävs då det är ca 4m fritt i höjdled mellan huskropparna. Belysning Belysning ljusregleras för dag och natt funktion. Delar av belysningen manövreras även av utalameringssystemet. Ytterbelysning placeras företrädesvis på huset i anslutning till portar och entréer. För kontor monteras fast allmänbelysning i tak och över respektive arbetsplats pendlad ljusreglerad arbetsbelysning. Inom konferens och personalutrymmen monteras ljusreglerad allmänbelysning i tak och lamputtag för pendlad punktbelysning. Kartrum förses med väggbelysning. Inom förråd och desinfektionsrum o.likn. styrs belysningen via rörelsedetektorer.