Energibesparingar i Bostadssektorn

Transkript

1 Energibesparingar i Bostadssektorn Ombyggnad av ventilationssystem från F- till FTXutförande i ett befintligt bostadsområde Bagartorpsprojektet i Solna Redovisning av etapp 2 Genomförandet och resultatet efter ombyggnad Denna etapp utgör en fortsättning av etapp 1. Ombyggnaden är genomförd enligt visade skisser och foton. Temperaturförhållanden, energianvändning, luftkvalitet och radonhalt har efter ombyggnaden kontrollerats. Nya värden har angivits på skisser och i tabeller. Kostnaden för ombyggnaden har beräknats. David Södergren, Tetex Konsulter AB Solna, mars 2010 Projektnr BeBo 2008:6, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus

2 Förord: Hans Erik Andersson är fastighetschef för Bostadsstiftelsen Signalisten och har varit ansvarig för ombyggnadsprojektets genomförande. Lars Löfstedt har varit kontaktman för Bostadsstiftelsen Signalisten. Han har dessutom varit en värdefull rådgivare vid planering av nödvändiga registreringar och kontrollmätningar. Vid sammanställning av rapporten har han mycket aktivt bidragit med bearbetning och disposition av text och bilder. Stig Lordell Projektbyrån Sthlm, ombyggnadens produktionsledare, har under arbetet följt verksamheten och för att underlätta beskrivningen av genomförandet har han tagit många av de foton som förekommer i rapporten. Stig har därvid haft hjälp av Harry Rönning Projektbyrån Sthlm, som dessutom givit värdefull assistans vid redigering av bilder och tabeller i rapporten. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1.Inledning 1.1 Frånluftssystemets hygieniska brister 1.2 Kan varmluften och den förbättrade värmeisoleringen i nya byggnader orsaka försämrad luftkvalitet i vistelsezonen? 1.3 Förslag till förbättringar 2. Ombyggnad av ventilationssystemet i ett större hyreshus 2.1 Byggnaden 2.2 Ombyggnaden 2.3 Ventilationsförhållanden före ombyggnaden 2.4 Ventilationsförhållanden efter ombyggnaden Luftflöden efter injustering Tilluftens kvalitet Temperaturer i rum och kanaler Halt av radon efter ombyggnad Energibehov för värme till radiatorer, uppvärmning av tappvarmvatten och för uppvärmning av tilluft Återvinningsaggregatets temperaturverkningsgrad 2.5 Svårigheter och besvär i samband med ombyggnaden 3. Kostnader för ombyggnaden 4. Slutsatser 4.1 Förbättringar av hygien och termiskt klimat i lägenheterna 4.2 Lägre driftskostnader för uppvärmning och ventilation Bilagor: 1. Stoftmätning i uteluft 2. Partikelinnehåll före och efter filter 3. Koldioxidhalt i rumsluft 4. Radonhalter 3

4 Sammanfattning Den ventilationsprincip som tidigare använts i byggnaden har varit den vanligaste i bostadshus byggda under de senaste 50 åren, men den har så stora brister när det gäller flödeskontroll och komfort att det finns mycket god anledning att byta ut den. Principen har karakteriserats av att fläktar sugit ut luften från lägenheten genom frånluftsdon i kök och badrum och det undertryck som då bildats har fått utgöra drivkraft för insugning av uteluft genom springventiler eller andra öppningar i ytterväggen. Luften som då kommit in har varit kall och förorenad av damm, sot, insekter, pollen mm. Luftflödet genom springventilerna har påverkats av vindens tryck mot ytterväggen på så sätt att inflödet ökat på lovartsidan och minskat på läsidan. Om en balkongdörr eller något fönster stått på glänt i ett rum så har undertrycket försvunnit och därmed ventilationen i alla andra rum. Det nya system som nu installerats är ett balanserat system vilket betyder att det gamla frånluftssystemet kompletterats med ett nytt system för tilluft med fläktar som tillför lika mycket uppvärmd och renad uteluft som tidigare kommit in genom springventilerna. Med denna förändring är det möjligt att både värma och rena tilluften samt att tillföra den på ett säkert sätt. För uppvärmningen utnyttjas i stor utsträckning den värme som kan återvinnas ur frånluften. En sådan lösning betyder stora besparingar. Energibehovet för uppvärmning av luft minskar till ca 15 % av det tidigare behovet vilket dels förbättrar husets driftekonomi, dels minskar koldioxidutsläppet. Den nya ventilationsprincipen gör det möjligt att fördela tilluften på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Luften tillförs i alla sovrum och med tillräcklig kvantitet för att hålla en god luftkvalitet. Från sovrummen får luften passera genom dörrar och öppningar till övriga rum för att slutligen sugas ut genom frånluftsdonen i kök och badrum. Målsättningen har varit att hålla koldioxidhalten under 1000 ppm i alla rum där människor vistas under normala boendeförhållanden vilket är det värde som av ASHRAE och CEN TC 156/ WG 7 angetts som tillfredsställande. (Se Scanvac R1. Klassindelade Inneklimatsystem. Riktlinjer och Specifikationer. VVStekniska föreningen. Stockholm.2002). Följande kriterier tillämpas för val av luftflöden Stora lägenheter Inte mindre än 0,35 l/s,m² Små lägenheter. Inte mindre än 7 l/s och sängplats eller 10 l/s i bad o.15 l/s i kök För att kunna prova funktionen med det nya systemet har en lägenhet stått till förfogande under planerings- och ombyggnadsskedet. Provlägenheten har en golvyta av 82 m² och tillhör därmed kategorin stora lägenheter. Luftflödet har för att underlätta jämförelser med det tidigare utförandet och för värdering av ombyggnaden, baserats på ett frånluftsflöde av 15 l/s i badrum och 20 l/s i kök trots att lägenheten kan anses som stor. Specifika luftflödet blir 0,42 l/s,m². Ett svagt undertryck i lägenheten är önskvärt varför tilluftsflödet begränsats till 33 l/s. 4

5 Bild 1. Ritning av provlägenheten med inlagd tilluftskanal Lägenheten innehåller 2 stora och ett litet sovrum. Tilluften fördelas med 13 l/s till de stora sovrummen som sannolikt är avsedda för två personer och 7 l/s till det lilla sovrummet avsett för en person. Fördelningskanalerna vid tak är utförda som gipskanaler. De är monterade i takvinklar med vertikala avgreningar av aluminium som går ned till 15 cm över golv. Med den låga nivån på utsläppen från tilluftskanalerna behövs inte brandspjäll. Kanalernas dimension har valts så att hastigheten med god marginal aldrig överskrider 3 m/s. Av de prov som genomförts har det kunnat visas att det blir en god spridning av tilluften i rummen och en tillfredsställande luftkvalitet i alla utrymmen av lägenheten där de boende uppehåller sig. Med 6-7 l/s, pers. till sovrummen kommer CO 2 -halten där vanligen inte att överstiga 1000 ppm och luften kommer att kännas frisk även för personer som utifrån kommer in i sovrummet på morgonen. Kök och badrum får en god genomströmning av luft. Om luften till badrummet får komma in så att luftströmmen sveper över golvet visar genomförda prov att upptorkningen av vatten blir tillfredsställande snabb även med ett luftflöde av 10 l/s. Rummet hinner bli torrt någon gång under dygnet även om det duschas ett par gånger per dygn. Trots det behålls flödet 15 l/s i badrummen för att ha en god säkerhetsmarginal och i detta fall även för att klart kunna visa värmeåtervinningens betydelse. I kök fordras huvar och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu tillämpas med konstanta flöden räcker dock väl för att hålla en god luftkvalitet i köket under normala förhållanden. 5

6 Vardagsrummet genomströmmas av luft från det intilliggande sovrummet. Vanligen kommer dörren mellan hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även från det andra stora sovrummet kommer vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet har kontrollerats med spårgasmätning och genomflödet har varit tillfredsställande oberoende av om dörrar varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har dessutom vid flera tillfällen provats med koldioxidgivare varvid tre-fyra personer med normal aktivitet har uppehållit sig i vardagsrummet. CO 2 -innehållet har inte ökat med mer än ca 500 ppm. Detta innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm förutsatt att uteluftens CO 2 -innehåll inte är högre än 400 ppm. Radonhalten har kontrollerats och ligger efter ombyggnaden långt under det gränsvärde som gäller för radon i befintlig bebyggelse. Sammanfattningsvis kan sägas att ombyggnaden ger den förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden. Energibesparingen och därmed reducerad CO 2 -generering, motsvarar ca 90 % av den energi som fordras för uppvärmning av ventilationsluft vilket enligt etapp 1 kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens totala behov av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för ombyggnaden har beräknats och lönsamheten för den genomförda åtgärden anges i rapporten. 6

7 1. Inledning 1.1 Frånluftssystemens hygieniska brister En stor del av vårt befintliga bostadsbestånd är utfört med ventilationssystem enligt frånluftsprincipen. Principen innebär att luften sugs ut genom ventiler i kök och i badrum med frånluftfläktar som vanligen är placerade på vinden. Luften kommer in i lägenheterna genom inströmning via springventiler eller vädringsluckor på grund av det undertryck som fläktarna åstadkommer. Bortses från svårigheten att få in luften utan att det uppstår besvärande drag är principen enkel och installationen är förhållandevis billig. Men vid en närmare analys av funktionen framstår många nackdelar. Luften som kommer in genom springventilerna har vanligen samma temperatur som uteluften vilket betyder att den ofta känns kall och ger känsla av drag. Den innehåller dessutom alla föroreningar som förekommer utomhus, insekter, dammpartiklar och gaser. Ju lägre luftintaget är beläget desto större är koncentrationen av dessa föroreningar. Men principen har ytterligare en stor nackdel som sällan påpekas. Så snart något fönster eller balkongdörr öppnas kommer all luft in den vägen eftersom luftmotståndet genom den öppna dörren eller det öppna fönstret är betydligt lägre än genom springventilerna. Det betyder att det inte blir någon ventilation alls i de sovrum som skulle fått in luften genom springventilerna. Ur hygienisk synpunkt är det således viktigt att komplettera frånluftssystemen med någon sorts tilluftssystem. Detta påvisades tydligt med de prov som genomfördes och som beskrivits i rapporten för etapp Kan varmluften och den förbättrade värmeisoleringen i nya byggnader orsaka försämrad luftkvalitet i vistelsezonen? Byggnaders totala energibehov påverkas i stor utsträckning av det uteluftsflöde som strömmar igenom byggnaden. Detta har särskilt stor betydelse i byggnader utan återvinning av värme ur frånluften men det gäller även i viss utsträckning där värmeåtervinning är installerad. Med de förbättringar som görs för att begränsa transmissionsförlusterna genom ytterväggarna blir energibehovet för uppvärmning av luft ofta det dominerande värmebehovet vid sidan av energi för varmvattenförsörjning vilket får till följd att luftflödet nu begränsas så mycket det går. Storleken av uteluftsflödet bestäms vanligen av de minimikrav som anges i Boverkets bestämmelser (BBR) vilket ganska väl överensstämmer med en önskan att hålla koldioxidhalten under 1000 ppm i vistelsezonen. För att på allt sätt hålla ner energianvändningen undviks alla onödiga marginaler. Men genom den homogena temperatur som uppstår i rummen när väggar och fönster får en temperatur som närmar sig lufttemperaturen finns inte längre den naturliga omblandning av rumsluften som tidigare varit fallet. Förekommer radiatorer är de vanligen avstängda under en stor del av året. Fönstrens yttemperatur på innersta rutan är inte mycket lägre än lufttemperaturen vilket eliminerar kallraset men därmed även begränsar luftcirkulationen. 7

8 Detta har inte så stor betydelse i de rum där människor rör sig. Dels drar rörelsen med sig ganska mycket luft, dels orsakar värmeavgivningen från personer i rörelse också en viss omblandning av rumsluften. Men i sovrum där det inte förekommer så mycket rörelse från de sovande och där värmeavgivningen är betydligt lägre, kan omblandningen bli mycket begränsad. Där kan det vara viktigt att ventilationssystemet är utfört för tillräckligt mycket uteluft och att tillförseln åstadkommer den omblandning som behövs för att inte koncentrationen från förekommande emissioner skall bli för hög. Utandningsluftens höga halt av koldioxid (ca ppm), vattenånga och andra gaser som emitteras från en sovande kan behöva spädas ut. Diffusionshastigheten för koldioxid är så hög att det sannolikt inte behövs några speciella åtgärder för att den skall fördela sig jämt i rummet, men det kan vara motiverat för andra ämnen (lukt, svett.) 1. Med dålig ventilation är det inte ovanligt att inandningsluftens halt av CO 2 i sovrum blir så hög att den påverkar blodets syrehalt 2, 3. vilket kan orsaka att vilan och sömnen blir sämre, även hälsan på längre sikt. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att undvika ljud och drag från tilluftsdon när dessa ligger nära sovplatsen. 1.3 Förslag till förbättringar Komplettering med ett tilluftssystem Med ett tilluftssystem som kompletterar frånluftssystemet och som tillför förvärmd och filtrerad uteluft i närheten av sovplatsen finns goda förutsättningar för att åstadkomma avsevärda hygieniska förbättringar. Dessutom kan energibehovet för uppvärmning av luft begränsas radikalt. Med ett fläktdrivet tilluftssystem är det möjligt att komplettera installationen med en effektiv värmeåtervinning. I etapp 1 beskrevs en sådan installation och med en energibehovsberäkning visades de mycket betydelsefulla besparingar som kan uppnås. Upp till 90 % av årsenergibehovet för uppvärmning av luft visades kunna sparas. För att inte behöva komplicera tilluftssystemet med brandspjäll i varje lägenhet dras tilluftskanalerna ned till 15 cm över golv. Principen är en teknisk lösning föreslagen av Lars Löfstedt och utförandet har godkänts av brandspecialisten. 1. Behovsstyrd ventilation ( BFR R67: 1983) David Södergren, Stockholm. Antero Puntila, Helsingfors 2. Rcommendations for Achieving Acceptable Indoor Quality. ASHRAE Illinois Department of Public Health Guidelines for Indoor Air Quality

9 2. Ombyggnad av ventilationssystemet i ett större hyreshus 2.1 Byggnaden Bagartorpsringen 80 är ett bostadshus med 87 lägenheter i 14 våningar som byggdes under bostadsbristen i början av 60-talet. Det ägs och förvaltas av Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna. Huset är byggt med fasader av lättbetong och radonhalten har vid genomförda mätningar visat sig överskrida gällande gränsvärden i många av lägenheterna.. Ventilationssystemet är i likhet med många andra hus som byggdes under denna tid utfört som ett frånluftssystem med frånluftsventiler i kök och badrum och med springventiler för tilluft vid fönstren. Frånluftsflödet har hållit den föreskrivna nivån vilket i stort sett har varit densamma ända sedan mekanisk ventilation började användas i början av 40-talet. I dag anger BBR luftomsättningen generellt till 0,35 l/s,m². Tidigare angavs den som frånluftsflöden med 80 m³/h i kök och 60 m³/h i bad. I båda fallen motsvarar det ungefär en ½ luftomsättning per timma. Bild 2:1. Bagartorpsringen 80 Bild 2:2. Frånluft genom ventiler i kök och bad Bild 2:3. Tilluft via springventiler i sovrum och vardagsrum 9

10 2.2 Ombyggnaden Byggnaden har nu kompletterats med ett tilluftssystem med värmeåtervinning där värmen i frånluften används för uppvärmning av tilluften. Överföringen sker regenerativt med en roterande värmeväxlare. Det befintliga frånluftssystemet har behållits och frånluften leds från de gamla fläktkamrarna till det nya aggregatet genom nya kanalanslutningar på vinden. De gamla frånluftsfläktarna är borttagna och fläktkamrarna har kompletterats med ett invändigt värmeisolerande tätskikt. Det nya aggregatet som innehåller till- och frånluftsfläktar, värmeväxlare och filter kunde monteras på vinden genom att ta en piskaltan i anspråk. I detta fall genomfördes dessutom en omfattande ombyggnad av lägenhetsförråden. Bild 2:4. Ritning för plan 15. För att undvika att lukter skall kunna överföras från en lägenhet till en annan har frånluftskanalen före värmeväxlaren försetts med en ozongenerator för en liten ozontillsats. Ozontillsatsen gör det möjligt att ansluta köksutsugningen till ett gemensamt frånluftssystem. Ozon och oxiderade molekyler från förekommande föroreningar följer efter växlaren med avluften ut och försvinner i uteluften efter några minuter. 10

11 O.G. Uteluft Tilluft Avluft Frånluft Bild 2:5. Principskiss för ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare och ozongenerator (O.G.) I den aktuella fastigheten förlades de nya vertikala tilluftskanalerna i trapphusen och luften fördelades till lägenheterna med kanaler över nya undertak i trapplanen. Anslutningen till lägenheterna försågs med inregleringsspjäll och ljuddämpare. Inne i lägenheterna fördelades luften med gipskanaler i taket och med vertikala aluminiumkanaler som drogs ned till 15 cm över golv. Hyresgästerna har kunnat bo kvar i lägenheterna under hela ombyggnaden Bild nr 2:6. Planritning av våningsplan visande trapphall och lägenheter med tilluftskanaler 11

12 Här följer en serie bilder som visar ombyggnadsarbetets genomförande. Bild 2:7. Mobil tornkran för lyft av värmeåtervinningsaggregatet till våning 15. Bild 2:8. Delar av aggregatet uppställt på piskaltanen före ihopsättning och inbyggnad 12

13 Bild 2:9. Aggregatet monterat och anslutet till kanalsystemet. Bild 2:10. Ozonaggregatet monterat 13

14 Bild 2:11. Värmeisolerade tilluftskanaler på vinden. Bild 2:12. Tilluftskanalen böjs till vertikal dragning som går ner intill trappschaktet. 14

15 Bild 2:13. Kanaler i trapphus plan 8 och högre Bild 2:14. Nedanför plan 8 finns plats för ett el-schakt mellan tilluftskanalerna. 15

16 Bild 2:15. Fördelningskanaler, spjäll och ljuddämpare i trapphus innan undertaket är uppsatt. Bild 2:16. Gipskanal inom lägenhet. Skåpluckan måste bli lite mindre. 16

17 Bild 2:17. Gipskanal tvärs över taket mellan kök och matplats. Bild 2:18. Gipskanal med aluminiumanslutning för tilluft ned till 15cm över golv. 17

18 Ombyggnaden blev i ett avseende besvärligare än väntat på grund av att kraft- och telekablar fanns förlagda i bjälklagen och fick lov att flyttas för att ge plats för tilluftskanalerna. 2.3 Ventilationsförhållanden före ombyggnaden. Luftströmningen genom byggnaden var huvudsakligen bestämd av frånluftsfläktarna som sög ut luft från alla kök och badrum. Med 15 l/s (54 m³/h) från bad och 20 l/s (72 m³/h) från kök blev luftflödet genom varje lägenhet ca 35 l/s (126 m³/h). Det finns 87 lägenheter i huset vilket betyder att det totala luftflödet genom lägenheterna i byggnaden har varit omkring 87 * 35 = 3045 l/s. Därutöver har förekommit ventilationsluft till lokaler i källar- och bottenvåning. Dessutom en förhållandevis okontrollerad luftström på grund av skorstenseffekten genom trapphuset. Det totala luftflödet genom byggnaden kan uppskattas till ca 3200 l/s eller ca m³/h. Luften tillfördes rummen med rådande utetemperatur och lämnade huset med rumstemperatur. Den temperaturhöjning som luften fick kan anges som gradtimmar (produkten av tid och temperaturhöjning) och den uppgiften kan tas från Tabeller och diagram, VVS tekniska föreningen. För Stockholmsområdet är värdet enligt den statistiken gradtimmar om rumstemperaturen förutsättes hålla 22 C. Det värmebehov som krävs för en sådan uppvärmning av m 3 luft kan beräknas till: * / 3 * 1000 = kwh/år Luften som kommer in värms av flera värmekällor som förekommer i lägenheterna. Så snart lägenheten är bebodd tillförs personvärme och värme från belysning och elapparater för information, kommunikation och underhållning. (TV, dator och annan elektronisk utrustning) samt för städning, hygien, skönhetsvård, klädvård och flera elapparater för matberedning. Dessutom förekommer ibland solvärme som frigörs i huset. Utöver denna oavsiktliga värmetillförsel tillförs värme från radiatorsystemet i den utsträckning som behövs för att hålla rumstemperaturen på önskad nivå. På följande ritning av provlägenheten, belägen på fjärde våningen, anges uppmätt temperatur och radonhalt i rummen. Lägenheten består av kök med matplats, vardagsrum och tre sovrum. Den totala bostadsytan är 82 m². Luftflödet genom lägenheten var inreglerad till 35 l/s. Stora variationer av luftflöden genom sovrummen har uppmärksammats beroende på om balkongdörren har varit öppen eller stängd eller om något fönster har stått på glänt. 18

19 23 C 27 C 172 Bq/m 3 24 C 26 C 26 C 26 C 147 Bq/m 3 Bild 2:19. Temperaturer och radonhalter före ombyggnad med stängd balkongdörr. (värden uppmätta under april 2007) 25 C 22 C 27 C 339 Bq/m 3 26 C 26 C 152 Bq/m 3 26 C 244 Bq/m 3 Bild 2:20. Temperaturer och radonhalter före ombyggnad med öppen balkongdörr. (värden uppmätta under april 2007) Energibehovet för uppvärmning av den ventilationsluft som tillfördes provlägenheten beräknades under etapp 1 till kwh/år. Beräkningen genomfördes med stöd av varaktighetsdiagram som hämtats från Klimatdata för Sverige. 19

20 När luften kommer in har den en temperatur som är lika med den rådande utetemperaturen och när den lämnar lägenheten har den en frånluftstemperatur som är densamma som rumstemperaturen, vanligen omkring 22 C. I samband med kontrollmätningarna observerades att energianvändningen för uppvärmning av luft före ombyggnaden varit mindre än vad som beräknats. Beräkningen hade baserats på de värden som angivits i protokoll i samband med injusteringen men det har senare visat sig att många hyresgäster efter injusteringen på egen hand begränsat luftflödet genom lägenheterna genom att stoppa igen eller tejpa för större eller mindre del av springventilerna. Den försämrade hygien som detta innebar ansågs sannolikt betyda mindre än obehaget på grund av drag och låg temperatur. På grund av sådana åtgärder minskade det totala luftflödet genom byggnaden. Flödet var dessutom inte konstant. I de följande energibehovsberäkningarna har inte någon hänsyn tagits till det på så sätt minskade luftflödet utan genomgående har de värden använts som varit antecknade i injusteringsprotokollet. 2.4 Ventilationsförhållanden efter ombyggnaden Luftflöden efter injustering Tilluftflödet till varje lägenhet har injusterats med spjäll i trapphusen. Flödet har valts så att lägenheten får ett svagt undertryck i förhållande till trycket utomhus. Luftfördelningen till varje rum av lägenheten har, där så varit nödvändigt, reglerats med enkla strypningar i tilluftskanalerna. Frånluftsflödena har inte ändrats från förhållandena före ombyggnaden vilket betyder att de kriterier som angivits inledningsvis inte alltid har kunnat följas. Således har alla badrum en utsugning som uppfyller gällande regler från BBR, 15 l/s och utsugningen från köken har behållits vid 20 l/s, Genomgående har luftflöden vid tveksamhet hållits i överkant av de värden som krävs enligt gällande regler med hänsyn till att värmeåtervinningen efter ombyggnaden minskar de specifika kostnaderna för uppvärmning av luft. Kontroll av luftflödet har genomförts genom att mäta koldioxidhalten i lägenheten när emissionen har varit känd. Stort antal besökare har förekommit i provlägenheten och koldioxidhalter över 2000 ppm har noterats när det varit stora besöksgrupper. Koldioxidhalten och därmed även luftflödet har dessutom kontrollerats vid normal användning av en lägenhet på plan 13. Kontrollen genomfördes under ett par dygn när två personer vistades under normala förhållanden i lägenheten. Halten låg mellan 500 och 700 ppm med en topp vid 900. Se bilaga Tilluftens kvalitet Uteluftintaget för all tilluft är efter ombyggnaden förlagt till vindsplanet. Kontroll av stoftinnehållet på denna nivå har jämförts med förhållandena vid marknivå. Mätningen visar att stoftinnehållet på den höga nivån endast är en tredjedel av vad den är på marknivå. Se bilaga 1. 20

21 Det nya tilluftsaggregatet är dessutom försett med ett filter av kvalitet F 7 för all tilluft till bygganden. Partikelräkning före och efter filtret visar en mycket effektiv rening av tilluften vilket resulterar i mycket små partikelhalter i tilluften. Se bilaga Temperaturer i rum och kanaler. Temperaturförhållanden i rummen påverkas naturligtvis i hög grad av den verksamhet som förekommer. För att ändå visa spridningen av tilluften och därmed även temperaturfördelningen har en kontroll genomförts i provlägenheten. Utetemperaturen var vid tillfället omkring 10 C. Tilluftstemperaturen var i det första rummet 18,9 grader. Luften värmdes något i lägenhetens fördelningskanaler och var i det andra mindre rummet 19,6 grader för att i det sista rummet anslutet till kanalen, ha stigit ytterligare till 19,9 grader. Belysningen, svaga taklampor, var tänd i alla rum. I de stora sovrummen fanns datorer och i hallen en kopiator. Tre personer uppehöll sig lägenheten Temperaturer vid tak och golv har angivits på följande ritning av lägenheten. En något högre temperatur har uppmätts vid taket än vid golvet men det är inte mycket mer än en grad vilket kan anses som en mycket jämn temperaturfördelning vid så låg utetemperatur som var rådande. Tak 21,4 Golv 20,7 T 21,5 G 21,1 T 21,7 G 21,3 T 21,2 G 20,6 Tak 21,4 Golv 20,1 Bild 2:21 Temperaturer i provlägenheten Värmeförluster från frånluftskanaler i trapphus och på vinden betyder efter ombyggnaden försämrad driftsekonomi på grund av försämrad värmeåtervinning. Frånluftskanalerna är fortfarande oisolerade vilket dock inte har så stor betydelse nere i huset där de omges av i det 21

22 närmaste rumstemperatur. På vinden, som är kall, uppstår värmeförluster vid låg utetemperatur. Av denna anledning värmeisolerades och tätades de båda sugkamrarna när frånluftsfläktarna tagits bort. Åtgärden höjde temperaturen i kamrarna mellan 2 och 3 grader vid 0-gradigt ute. Kanalerna under vindsgolvet är oisolerade och där förloras fortfarande en mindre värmemängd som höjer temperaturen något på vinden men minskar återvinningen. Vid en utetemperatur under 0 grader var vindsgolvets temperatur några grader högre över kanalerna än vid sidan. Frånluftens temperatur i inloppen till sugkamrarna varierade mellan 17,4 och 22,2 grader från en kanal till en annan när utetemperaturen var omkring -10 grader. Båda sugkamrarna hade dock medeltemperaturer över 20 C och temperaturen var ungefär densamma vid inloppen till det nya ventilationsaggregatet. Tilluftskanalerna i trapphusen har uppdelats i två vertikala zoner för att inte tryckvariationerna skall bli alltför störande vid låga utetemperaturer. Trycken styrs av spjäll anslutna till tryckgivare Halt av radon i lägenheterna efter ombyggnad Radonhalten har efter ombyggnaden uppmätts i vardagsrum och sovrum i ett par lägenheter på första och på trettonde våningen. Tiden medgav inte annat än rådgivande korttidsmätningar men enligt mätföretaget Gammadata, som har omfattande erfarenhet, avviker sällan korttidsmätningen mycket från årsmedelvärdet. I lägenheten på första våningen registrerades värdet 60 +/- 20 Bq/m³ och på 13 våningen Bq / m³. Det något högre värdet på första våningen orsakas sannolikt av markradon vilket inte påverkar värdet på 13 våningen. Det högsta gränsvärdet för att inte påverka människors hälsa är 200 Bq/m³ och de uppmätta halterna ligger således långt under det aktuella riktvärdet både på trettonde och på första våningen. Även om dessa mätningar är korttidsmätningar kan den viktiga slutsatsen dras att det efter ombyggnaden ingenstans i huset finns anledning till oro på grund av halten av radon. Utförlig rapport från radonmätningarna är bifogad som bilaga Energibehov för värme till radiatorer, uppv. av tappvarmvatten och för uppv. av tilluft Energi till radiatorer och varmvattenberedning tillförs som fjärrvärme och levereras av Norrenergi. Signalisten för en noggrann statistik avseende energileveransen. Varmvattenanvändningen redovisas separat och statistiken visar att energibehovet för uppvärmning av varmvatten från ca 10 till 55 C är omkring 200 MWh / år. Energi via radiatorerna påverkas i stor utsträckning av hushållens användning av köpt energi. I genomsnitt under de senaste åren har energileveransen av fjärrvärme varit omkring 700 MWh / år varav omkring 200 används för varmvatten och 500 för radiatorer i lägenheterna.. 22

23 Energi för uppvärmning av luft kan nu beräknas relativt noggrant genom mätning i det nya aggregatet. Någon statistik är ännu inte meningsfullt att redovisa. Aggregatet har med en del störningar varit drift under någon månad men är ännu inte injusterat i slutgiltigt skick. Luftflödet kommer att bli stabilt när injusteringen av flödet för varje lägenhet är kontrollerat och injusterat. Flödet är inställt för 35 l/s oberoende av lägenhetens storlek och det totala flödet blir 35 * 87 = l/s. Flödet har kontrollerats med varmtrådsinstrument vid frånluftsventilerna i kök och badrum. Injusteringen var klar i mitten av mars Det totala flödet genom aggregatet har inställts genom varvtalsreglering av till- och frånluftsfläktarna. En momentan kontroll av ventilationsaggregatets funktion har genomförts den 15 mars Lufttemperaturerna före och efter aggregatet avlästes under förmiddagen och följande värden noterades: Utetemp. ± 0 C Frånluftstemp. 22,5 C Tilluftstemp. 20,0 C Uppvärmd luftmängd: 3,045 * 1,2 = 3,412 kg/s; C p = 1,007 kj/kg, K; Luftmängden värms från 0 till + 20,0 = 20,0 K Aggregatets effekt blir 3,412 * 1,007 * 20,0 = 68,7 kw Uteluft - 0 3,44 kw , kw + 5,2 (beräknat) 24,2 22,5 Avluft 6,18 kw Frånluft Sugkammare 2 Sugkammare 1 Tilluft 23

24 Fläktmotorernas effekt var 3,44 kw tilluft respektive 6,18 kw frånluft. Hela effekten från tilluftsfläkten ger en uppvärmning av tilluften medan endast halva frånluftsfläktens energi kan tillgodogöras. 3,44 + 6,18/2 = 6,53 kw Det el-batteri som finns för reglering av tilluftstemperaturen har en max. effekt av 20 kw men var vid tillfället helt avstängt Återvinningsaggregatets temperaturverkningsgrad Verkningsgraden för återvinningaggregatet kan anges som: Tilluftstemp. Utetemp = ; Frånluftstemp. Utetemp Vid beräkning av verkningsgraden för värmeväxlarrotorn skall temperaturerna omedelbart före och efter rotorn användas. Energi från motorer och el-batteri skall inte påverka beräkningen av rotorns verkningsgrad. Luftflödet är 3,5 * 87 * 3600/1000= m³/h Tilluftsmotorn avgav 3,44 kw Uppvärmning blir *3 / = 0,94 K Uteluftens temp. var +- 0 C. Korrigerad för tillskottsvärmen från fläkten blir temp. före rotorn 0 + 0,94 = + 1 C Tilluftens temperatur efter rotorn var 20,0 C Frånluftens temp. var 22,5 C När den värmts av frånluftsmotorns energi är den 6180 *3/ = 1,7 K varmare. = 22,5 + 1,7 = 24,2 C 20,0 1 = = 81,9 %; 24,2 1 Värmeväxlarrotorns temperaturverkningsgrad kan anges till 82 %. 24