Energibesparingar i Bostadssektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energibesparingar i Bostadssektorn"

Transkript

1 Energibesparingar i Bostadssektorn Ombyggnad av ventilationssystem från F- till FTXutförande i befintligt bostadsområde Bagartorpsprojektet i Solna Redovisning av etapp 1 Ansvarig för projektet och medförfattare till rapporten har varit: Lars Löfstedt, Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Ansvarig för provningarna och författare till rapporten har varit: David Södergren, Tetex Konsulter AB Solna, juni, 2008 Projektnr 2007:9 BeBo Energimyndighetens beställargrupp för effektiva bostadshus 1

2 Förord Avseende det specifika projektet: Inomhusmiljön är det viktigaste inom bostadssektorn. Vi vistas mer än 2/3 av vår tid i våra bostäder och sambandet Energi/Inomhusmiljö måste samstämma för att luftkvaliteten skall bli god och inte påverkas av väder och de boendes beteenden. Den ventilationsprincip som hittills har använts i fastigheten har varit den vanligaste i bostadshus byggda under de senaste 50 åren, men den har så stora brister när det gäller flödeskontroll och komfort att det finns mycket god anledning att byta ut den. Principen karakteriseras av att fläktar suger ut luften från lägenheterna genom frånluftsdon i kök och badrum och det undertryck som då bildas får utgöra drivkraft för insugning av uteluft genom springventiler eller andra öppningar i ytterväggen (klimatskalet). Luften som då kommer in är kall och förorenad av damm, sot, insekter. pollen mm. Luftflödet genom springventilerna påverkas dessutom av vindens tryck mot ytterväggen på så sätt att inflödet ökar på lovartsidan och minskar på läsidan. Om något fönster står på glänt i något rum eller om balkongdörren är öppen så försvinner undertrycket i hela lägenheten och det blir inte någon ventilation alls genom springventilerna i andra rum. Det befintliga systemet har således mycket stora brister vilket har bekräftats av de genomförda mätningarna. Det nya system som nu installeras i den aktuella byggnaden blir ett balanserat system vilket betyder att det gamla frånluftssystemet kompletteras med ett nytt system för tilluft med fläktar som tillför lika mycket uppvärmd och renad uteluft som tidigare kommit in genom springventilerna. Med denna förändring blir det möjligt att både värma och rena tilluften. Av energibesparande skäl planeras att i stor utsträckning utnyttja den värme som finns i frånluften för uppvärmning av tilluften. En sådan lösning betyder mycket stora besparingar. Med roterande (regenerativa) värmeväxlare kan energibehovet för uppvärmning av luft minskas med 85 % vilket avsevärt förbättrar husets driftekonomi och dessutom minskar koldioxidbelastningen. Matos som kan förekomma i frånluft från kök kan orsaka att lukter förs över till andra lägenheter via värmeåtervinningsutrustningen. Detta kommer att förhindras genom att tillsätta små kontrollerade mängder aktivt syre (ozon O 3 ) som bryter ned lukterna i frånluften innan den når värmeåtervinningsrotorn. (Se rapport från PPPolymer. Bilaga 9.) Den nya ventilationsprincipen gör det möjligt att fördela tilluften på ett ändamålsenligt och tillförlitligt sätt. Luften tillförs i alla sovrum och i tillräcklig mängd för att hålla en god luftkvalitet. Från sovrummen får luften passera genom springor i överkant eller underkant av dörrar till övriga rum för att slutligen sugas ut genom frånluftsdonen i kök och badrum. Målsättningen har varit att hålla så god luftomsättning att radonhalten alltid ligger långt under gränsvärdet och att koldioxidhalten aldrig kommer över 1000 ppm i något rum under normala boendeförhållanden ppm är det värde som av ASHRAE och CEN TC 156/ WG 7 angetts som tillfredsställande. (Se Scanvac R1. Klassindelade Inneklimatsystem. Riktlinjer och Specifikationer. VVS-tekniska föreningen. Stockholm, 2002). 2

3 Etapp l Sammanfattning För att prova funktionen med det nya systemet har en lägenhet ställts till förfogande och försetts med fördelningskanaler i lämpliga dimensioner. En provisorisk fläkt som tar luft ifrån trapphuset har anslutits till kanalsystemet. Efter kanalmontaget har flödet inreglerats enligt följande kriterier Stora lägenheter. Uteluftsflöde, minst 0,35 l/s,m² Små lägenheter. 7 l/s och sängplats Frånluftsflöde, minst 10 l/s i bad o.15 l/s i kök Lägenheten som disponerats har en golvyta av 80 m² och luftflödet har baserats på 7 l/s och sängplats. Med 5 sovplatser blir totala flödet 35 l/s med ett frånluftsflöde av 12 l/s i badrum och 23 l/s i kök. För att hålla ett svagt undertryck i lägenheten har tilluftsflödet begränsats till 33 l/s. Specifika luftflödet blir 0,43 l/s,m². Fördelningskanalerna är utförda som spirokanaler inbyggda i gips. De är monterade i takvinklar med vertikala avgreningar som går ned till 25 cm över golv. Avgreningarna är utförda av lackerad stålplåt. Med den låga nivån på utsläppen från tilluftskanalerna kan brandspjäll undvikas. Kanalernas dimension har valts så att hastigheten inte överskrider 3 m/s. Av de prov som genomförts har det kunnat konstateras att det blir en god spridning av tilluften i rummen och en tillfredsställande luftkvalitet i alla utrymmen av lägenheten där de boende uppehåller sig under någon längre tid. Med 6-7 l/s,pers. till sovrummen kommer CO 2 -halten under normala förhållanden aldrig att överstiga 1000 ppm. Luften kommer att kännas frisk även för personer som utifrån kommer in i sovrummet på morgonen. Kök och badrum får en god genomströmning av luft. Om luften till badrummet får komma in så att luftströmmen sveper över golvet visar genomförda prov att upptorkningen av vatten även på horisontella ytor blir tillfredsställande snabb om luftflödet inte är lägre än 10 l/s. (Se BFR-rapport R5: 1986). I kök fordras spiskåpor och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu kommer att gälla, vilken är densamma som hittills gällt, räcker dock väl för att hålla en god luftkvalitet i köket under normala förhållanden. Vardagsrummet genomströmmas av luft i första hand från det intilliggande sovrummet. Vanligen kommer dörren mellan hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även från det andra stora sovrummet kommer vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet har kontrollerats med spårgasmätning (Se bilaga7) och genomflödet har varit tillfredsställande oberoende av om dörrar varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har vid flera tillfällen dessutom provats med koldioxidgivare varvid tre till fyra personer med normal aktivitet har uppehållit sig i vardagsrummet (Se bilaga 6). CO 2 -innehållet har inte ökat med mer än ca 500 ppm Detta innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm förutsatt att uteluftens CO 2 -innehåll inte är högre än 400 ppm. Byggnadens täthet har kontrollerats och befunnits oväntat bra för en byggnad som varit med i ca 40 år. Tätheten motsvarar i stort sett dagens krav för nya byggnader. En del tätningar kring fönster och balkongdörrar kan behöva bytas ut för att undvika att kall, ofiltrerad uteluft skall kunna komma direkt in i lägenheten. 3

4 Radonhalten har kontrollerats både före och efter ombyggnaden och ligger i provlägenheten nu långt under det riktvärde på 200 Bq/m³ som Socialstyrelsen meddelat i allmänna råd 2004:6. När ombyggnaden är helt genomförd planeras att kontrollera radonhalten i ett stort antal lägenheter inom byggnaden för att säkerställa att ingen risk för överskridande av detta värde kan förekomma. Som ett sammanfattande slutomdöme kan sägas att ombyggnaden har alla förutsättningar att ge den önskade förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden. Energibesparingen och därmed reducerad CO 2 -generering, motsvarar 96 % av den energi som fordras för uppvärmning av ventilationsluft vilket kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens totala behov av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för ombyggnaden kommer att beräknas och redovisas i en senare etapp varvid även ekonomin med den genomförda åtgärden kommer att anges. 4

5 Energibesparingar i Bostadssektorn Ett ombyggnadsprojekt för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Etapp l Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Signalistens projekt för ombyggnad av F-sytem till FTX-system 2.1 Funktionsprov i disponerad lägenhet Nödvändig komplettering av provlägenheten Kontroll av ventilationen efter komplettering 2.2 Kontroll av husets täthet. 2.3 Kontroll av statiskt tryck på olika höjd vid låg utetemperatur. 2.4 Kontroll av temperaturer i frånluftskanaler. 2.5 Resultat av genomförda prov. Bilagor: 1. Energibehovsberäkning 2. Radonrapport 3. Testmätning. Radon. Öppen balkongdörr 4. Testmätning. Radon. Stängd balkongdörr 5.. Luftmotstånd i kanaler (KTH-rapport) 6. Luftflödesmätning med CO Luftflödesmätning med spårgas Luftflödesmätning med spårgas Analysrapport. Ozon 5

6 Energibesparingar i Bostadssektorn Ett ombyggnadsprojekt för Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Projektet är i huvudsak finansierat av Signalisten med bidrag från BeBo (Beställargrupp Bostäder)/Energimyndigheten Ansvarig för projektet och medförfattare till rapporten har varit Driftchef Lars Löfstedt, Signalisten. Ansvarig för provningar samt författare av rapporten har varit David Södergren, TETEX Konsulter AB. 1. Inledning En stor del av Sveriges totala energibehov används för värme och el inom bostadssektorn. Enligt presenterad statistik användes 145 TWh inom sektorn för bostäder och service under 2006 vilket motsvarar närmare 40 % av den totala användningen. Även om en del besparingar redan har genomförts finns fortfarande goda möjligheter att minska energibehovet ytterligare och då framför allt inom det äldre bostadsbeståndet som svarar för närmare 95 % av den totala användningen av energi (värme och el) inom bostadssektorn. Därför är riktade åtgärder avgörande för den framtida totala enrgianvändningen Största delen av bostadssektorns energianvändning utgörs av värmebehov där det i huvudsak är tre behov som skall täckas: 1. Behovet av värme för att hålla en lämplig inomhustemperatur. 2. Behovet av värme för att generera varmvatten. 3..Behovet av värme för uppvärmning av ventilationsluft. En ungefärlig storleksfördelning av dessa tre behov kan enklast redovisas med ett diagram över uppmätt användning i ett nybyggt bostadshus i Stockholm. Naturligtvis varierar storleken på sektorerna från hus till hus men generellt kan sägas att andelen för att hålla rätt inomhustemperatur vanligtvis är större i äldre hus. Varmvattnet är ungefär lika och uppvärmning av luft är mycket beroende av husets täthet samt av vilket ventilationssystem som används. I diagrammet är sektorn för uppvärmning av luft halverad genom att ventilationssystemet har försetts med värmeåtervinning. Årligt energibehov Fastighetsdrift Transmission gm väggar, fönster, tak och golv 12% Uppvärmning av varmvatten 28 % 42 % 13 % 5 % Uppvärmning av läckluft Uppvärmning av ventilationsluft 6

7 De vägar energin lämnar huset är: från den första sektorn genom värmeavgivningen från väggens (klimatskalets) utsida, från den andra sektorn genom värmen som följer med vattnet ut genom avloppsrören och från den tredje sektorn genom värmen som följer med luften ut via ventilationssystemet och genom läckageöppningar. För att minska behovet av energi och ändå hålla inomhustemperaturen på en behaglig nivå krävs för nybyggnader i dag enligt gällande föreskrifter betydligt bättre värmeisolering i husets ytterskal än vad som var fallet för bara några år sedan. Avsevärd reduktion av energibehovet har därmed åstadkommits. Som exempel kan nämnas att värmeförlusterna genom de fönster som sätts in i dag vanligen är mindre än en tredjedel av vad de var för ca 20 år sedan. Äldre byggnader, byggda före 1970, kommer under lång tid att svara för den dominerande delen av bostadssektorns energibehov. I befintliga hus är en minskning av värmebehovet betydligt svårare att åstadkomma än vad som gäller för nybyggnader. Trots detta sker stora förbättringar även i det äldre beståndet genom tilläggsisolering av väggar och speciellt vindar samt genom byten av fönster och tätning av förekommande läckage. En betydelsefull minskning av energianvändningen kan åstadkommas genom att bygga om befintliga självdrags- och frånluftssystem till FTX-system med effektiv värmeåtervinning. Det bör framhållas att en stor del, vanligen mer än hälften, av den värme som erfordras för att hålla rätt inomhustemperatur i allt större omfattning tillförs oavsiktligt från elanvändningen i hemmen Varmvatten svarar för en betydande andel av energibehovet och förbrukningen har tendens att öka. Uppmaning till besparing samt individuell mätning av varmvatten ger en viss begränsning men fortfarande försvinner mycket värme ut med avloppsvattnet. Återvinning av värme ur avloppsvatten med värmeväxlare och värmepumpar kommer ibland till användning men är en åtgärd som sannolikt kan förbättras ytterligare. All värmeupptagande utrustning som införs i avloppsledningar kan dock bli ett hinder för vattnet och utgöra risk för stopp med besvärliga rensningar som följd. Den här rapporten behandlar den tredje stora andelen av energibehov för bostäder, den för uppvärmning av ventilationsluft. Framför allt behandlar den besparingar i det befintliga byggnadsbeståndet. Att minska den andelen bara genom att minska ventilationsluftsflödet är inte ovanligt men är vanskligt ur hygienisk synpunkt. 7

8 2. Bostadsstiftelsen Signalistens projekt för komplettering av befintliga frånluftssystem med system för förvärmd tilluft Solnas kommunala bostadsstiftelse Signalisten äger och förvaltar ca 4300 bostäder och dessutom ett betydande antal lokaler. En stor del av bostäderna uppfördes under åren i samband med den stora bostadsbristen. Ett representativt exempel på ett av många stora flerbostadshus som då uppfördes är kvarteret Bagartorp 10 med adress Bagartorpsringen 80 i närheten av Ulriksdals järnvägsstation i Solna. Huset har 14 våningar och innehåller 87 lägenheter. Den sammanlagda lägenhetsytan är 5273 m²(boa) och den uppvärmda byggnadsytan är ca 6000 m 2. (A temp ).Ventilationssystemet är av princip fläktstyrd frånluft med springventiler för tilluft vid fönstren, vilket var den vanliga principen under den period huset byggdes och är i dag är den dominerande principen i befintliga bostäder. Den primära anledningen till ombyggnaden är att få ner radonhalten i inneluften. Under den period när huset byggdes användes i stor utsträckning gasbetongblock i ytterväggar. Den byggnadstekniken tillämpades även för detta hus. Det har visat sig att en del av dessa betongblock innehåller så hög halt av radon att de kan ge olämpligt höga bequrellnivåer om inte ventilationen är tillfredsställande. Se resultat av mätningar i bilaga 2. Utan fläktstyrd tilluft blir uteluftstillförseln mycket ojämn och tilluft kan saknas helt i flera rum om ett fönster eller en dörr står öppen i ett annat rum. Se bilaga 3 och 4. En annan viktig anledning för att ändra ventilationsprincipen är den energibesparing som kan uppnås genom att ändra ventilationsprincipen till ett balanserat system med värmeåtervinning ur frånluft för uppvärmning av tilluft, ett s k. FTX system. Preliminära beräkningar visar att mellan 80 och 85 % av den energi som används för uppvärmning av ventilationsluft kan sparas genom användning av roterande (regenerativa) värmeväxlare. Detta betyder ca 20 % av husets totala användning av köpt energi. Den årliga energibesparingen beräknas i detta hus bli kwh. (Se bilaga 1). Risken för återföring av matos från en lägenhet till en annan begränsas genom att tillföra ozon till frånluften före värmeväxlaren. Denna idé för att begränsa återföring av lukter med tilluften har framtagits av Lars Löfstedt och antagits i samråd med specialister för ozonanvändning. En ytterligare anledning till ombyggnaden är den komfortförbättring som uppnås när ventilationsluften inte längre behöver komma in som kall uteluft utan kan ges en betydligt behagligare temperatur. Uteluften kan dessutom tas in på en högre nivå där den innehåller avsevärt mindre damm och andra föroreningar än på marknivå. En ytterligare fördel är att den kan filtreras i ventilationsaggregatet så att den blir ändå renare. Åtgärden är särskilt viktig för barnfamiljer eftersom barnen ofta vistas på golvet och behovet av rätt temperatur och ren luft där blir särskilt angeläget. Att ta in luft genom hål i ytterväggen direkt till lägenheten har provats i tillräckligt många år för att det skall kunna konstateras att det inte finns vare sig praktiska eller teoretiska förutsättningar för att med den metoden få in ren luft med en behaglig temperatur. Det finns möjligheter att värma den inkommande uteluften med en radiator innanför luftintaget, men med förbättrad värmeisolering i klimatskalet och ökad användning av elapparater i hemmen blir det numera ett mycket begränsat behov av radiatorvärme trots låg utetemperatur. 8

9 F-ventilation FTX-ventilation Projektet kan indelas i följande etapper: 1. Provningar i disponerad provlägenhet 2. Fläktrummens ombyggnad 3. Nya kanaler för fördelning av tilluften till husets lägenheter. 4. Ombyggnad av lufttillförseln och spridning av luften inom husets lägenheter. 2.1 Provningar i disponerad lägenhet Nödvändig komplettering av lägenheten En av lägenheterna i huset hade ställts till förfogande under ca ett år för att ge möjligheter att studera effekterna av olika åtgärder. Den lägenhet som därmed disponerades för kontroll av ventilation, hälsa och komfort hade tre sovrum med plats för tillsammans 5 bäddar, ett kök och en relativt stor hall. Ytan uppmättes till 80 m² ( BOA). Luftflödet reglerades till 35 l/s i frånluftsdonen (15 l/s från bad och 20 l/s från kök) och till 33 l/s genom tilluftskanalerna baserat på 13 l/s till de stora sovrummen och 7 l/s till det lilla sovrummet. Den mest angelägna åtgärden ansågs vara att visa hur luftflödet kan fördelas till alla delar av lägenheten utan att installationen blir alltför omfattande och störande för hyresgästen. Fem viktiga kriterier kan anges: 1. Den tillförda luftmängden skall i varje rum där människor uppehåller sig under längre tid ha en tillfredsställande andel uteluft. 2. Luften skall tillföras så att en god luftutbyteseffektivitet uppnås. 3. Kanalisationen skall i möjligaste mån begränsas och kanalerna förläggas så att störningen för de boende blir minsta möjliga. 4. Inga störande ljud får uppkomma av strömningen i kanalerna eller av luftfördelningen i rummen. 5. Tilluften kommer att få en temperatur av ca 18 C och skall trots en relativt låg temperatur tillföras dragfritt 9

10 Arbetet inleddes med strömningsprov i ett av laboratorierna på KTH, Energiteknik. Kanaler av aluminium med lämpliga dimensioner för att uppnå rätt hastighet inköptes och monterades. Fläkt och erforderliga ljudfällor anskaffades. Mätinstrument för kontroll av flöden och tryck ställdes till förfogande från KTH. Proven genomfördes och resultatet redovisas i bilaga 5. Laboratory Tests Results of the Ventilation ducts. Med dessa mätningar som underlag kunde lämpliga kanaldimensioner för installationen i lägenheten väljas. Kanalerna förlades i största möjliga utsträckning till takvinklarna och vertikala avstick drogs ned till ca 25 cm över golv. Motiveringen för att dra ned kanalerna till denna låga nivå över golvet är för att begränsa spridning av rök och brandgaser från en lägenhet till en annan om en brand uppstår. Rök och andra brandgaser stannar på grund av högre temperatur på en högre nivå i rummet och utrymmet på en lägre nivå är relativ fritt från brandgaser. Med denna lösning kan kostbara brandspjäll undvikas. Principen har lanserats av Lars Löfstedt och godkänts av brandskyddsspecialisterna. Så länge tilluftsfläkten är i drift är risken för spridning av rökgaser genom tilluftskanalen mycket liten. De takförlagda kanalerna har i detta prov utförts som spirokanaler inklädda i gips. Andra utföranden har diskuterats och kommer att provas. Bild 1. Gipsinklädd spirokanal för tilluft. De vertikala delarna av kanalisationen är i provlägenheten utförda av förzinkad och lackad stålplåt. Flänsarna är svåra att undvika i tillverkningsprocessen. De är störande men de underlättar fastsättning i väggen. Även för dessa kanaler kommer alternativa utföranden att prövas. 10

11 Bild 2. Kanal 35 * 120 mm av stålplåt med synliga flänsar för vertikalt montage. Kanalernas placering och utseende i provlägenheten framgår av följande foton: Bild 3. Inbyggd fördelningsbox och vertikalkanal i sovrum 1. 11

12 Bild 4. Takkanaler och avgrening med vertikalkanal i sovrum 2 Bild 5.Vertikal kanal i sovrum 3 Takanalernas placering och invändiga dimensioner framgår av följande ritning. 12

13 hall passage trapphus hall vardagsrum ø125 kök bad ø100 sovrum ø100 matrum sovrum sovrum entrerum Bild 6, Ritning av provlägenhet med fördelningskanal inlagd med rött Avgreningarna har i provlägenheten utförts som fyrkantiga boxar och även de är tillverkade av stålplåt 13

14 Avgreningarna har i provlägenheten utförts som fyrkantiga boxar och även de är tillverkade av stålplåt Box nr 2 JLU JLU Bild 7. Fördelningslåda utförd i stålplåt Kontroll av ventilationen efter komplettering En fläkt av lämplig storlek monterades i trapphuset utanför lägenheten och anslöts till lägenhetskanalen via dubbla ljuddämpare. Även ett irisspjäll med nipplar för inställning av luftflödet insattes i kanalen utanför lägenheten. För att undvika ljud från strypningen i irisspjället har spjället placerats före den sista ljuddämparen. 14

15 Bild 8. Fläkt med varvtalsreglering och ljuddämpare utanför lägenheten. Dörren tillfälligt på glänt Det bedömdes lämpligt att i första hand prova luftfördelningen när luft endast tillfördes i de tre sovrummen. Via springor över dörrarna eller genom att dörren är öppen får luften strömma vidare över till de andra rummen. Om det visar sig nödvändigt kommer ytterligare en vertikal tilluftskanal att placeras i vardagsrummet för anslutning till tilluftssystemet. Efter att det rätta luftflödet till lägenheten (33 l/s) ställts in genom varvtalsreglering av fläkten och finjustering med irisspjället kontrollerades tilluftsflödet i de tre sovrummen. Som kunnat förutses behövdes strypningar i det första och i det minsta rummet. Flödet mättes med varmtrådsinstrument. Provisoriska strypningar, där strypningen huvudsakligen uppnåddes med friktionsmotstånd för att undvika ljudalstring, insattes i de vertikala kanalerna i sovrum 1 och 2. Flödet inställdes för 13 l/s i de två stora sovrummen och till 7 l/s i det lilla sovrummet. Frånluftsflödet i kök och badrum reglerades till totalt 35 l/s genom inställning av frånluftsdonen. Inget ljud från luftens strömning i kanalerna eller från strypningarna kunde iakttas eller registreras.. 15

16 Kontroll av luftfördelningen i rummen En första kontroll genomfördes med rök från rökstickor och rök från en rökampull inlagd före tilluftsfläkten. En mycket snabb spridning kunde iakttas i sovrummen och röken fördelades så gott som omedelbart även till de andra rummen. Dörrarna var vid det första försöket stängda och röken strömmade som avsetts från rum till rum via de springor som upptagits över dörrarna. Bild 9. Rök för att studera spridningen av luften har tillförts vid fläkten. Bilden visar spridningen i sovrum 1 cirka 90 sekunder efter att rökampullen tänds. För att inte befara att läckage genom springor i fönster och dörrar skulle kunna ge ett missvisande resultatet tejpades brevinkastet i entrédörren igen och vidare tejpades ett par springor igen där märkbart drag från fönster hade uppmärksammats, dels i underkant av fönstret i vardagsrummet, dels i överkant av fönstret i lilla sovrummet. Lägenheten är utförd för handikappsanpassning varför det även var nödvändigt att täta springor vid trösklar som avsetts för rullstolar. En noggrannare kontroll av luftfördelningen genomfördes några dagar senare varvid spårgas användes för kontroll av spridningen. Resultatet av denna kontroll redovisas i sin helhet i bilaga 8. Det kan sammanfattningsvis konstateras att spridningen av luften till sovrummen fungerar bra. Mätningen redovisar något för lite luft i sovrum 1 men mätningen kan vara felaktig i just detta avseende eftersom det totala luftflödet är större än summan av registrerade delflöden. Mätning med spårgas fordrar mycket god omblandning av luften i rummet för att resultatet skall bli tillförlitligt och det har sannolikt varit för dålig omblandning i sovrum 1. Det totala tilluftsflödet har mätts och inställts via differenstrycksmätning vid irisspjället 16

17 utanför lägenheten, en mätmetod som kan anses tillförlitlig. Dessutom mättes även det totala flödet med spårgas (Se bilaga 8). Värdet överensstämde väl med mätningen vid irisspjället. Den tveksamhet som förekommit angående spridningen av luft till vardagsrummet föranledde en noggrann kontroll av luftflödet till just detta rum. Resultatet visar att det inte behöver finnas någon oro för luftflödet till vardagsrummet. Hela flödet till sovrum 3 synes tillföras vardagsrummet även när dörren är öppen mellan sovrum 3 och köket. Dessa uppgifter bekräftas av de registreringar av koldioxidhalten som genomförts med tre och fyra personer i vardagsrummet under flera timmar utan att koldioxidhalten kommit upp till 1000 ppm.(se bilaga 6). Någon förändring avseende fördelningen av tilluft genom att tillföra luft även direkt till vardagsrummet ansågs inte vara befogad. En sådan förändring skulle kräva ett större totalt luftflöde vilket skulle orsaka ett ökat energibehov. 2.2 Kontroll av husets täthet I samband med kontrollen av luftfördelningen i lägenheten ansågs det angeläget att även kontrollera ytterväggarnas täthet. Lägenheten kunde ges ett övertryck med hjälp av den provfläkt som tillfälligt var insatt för tilluft och som tog luft från trapphuset. Övertrycket justerades till ca 50 Pa. Trycket varierade mellan 48 och 57 Pa vilket sannolikt orsakades av varierande vindförhållandena. Vinden var byig och vindstyrkan uppskattades till mellan 3 och 8 m/s. Trycket över ytterväggen mättes med en tryckgivare av fabrikat Testo AG, Model Testo 521 som anslutits till ett pitotrör instucket under balkongdörren. Pitotrörets statiska trycköppningar var placerade utanför dörren nära balkonggolvet. För kontroll av vindtryckets betydelse mättes trycket med ett annat tryckmätningsinstrument samtidigt vid ytterväggar i andra riktningar. Trycket höll sig någorlunda stabilt inom ovan angivna gränser.. Flödet registrerades genom mätning av differenstrycket över irisspjället.och flödet vid 50 Pa övertryck uppmättes till ca 37 l/s. Med 50 Pa undertryck i lägenheten, som upprätthölls med husets normala frånluftfläktar, registrerades flödet genom mätning med Swema mäthuv för frånluftsdon, som anbringades över frånluftsdon i kök respektive badrum. Flödet vid 50 Pa undertryck uppmättes till 23 l/s. Lägenhetens totala ytterväggsyta beräknades till 46 m² vilket betyder att läckaget vid övertryck kan anges till 0,8 l/s,m² och vid undertryck till 0,5 l/s,m². Med hänsyn till att kravet på täthet för en nybyggnad i dag ligger vid 0.6 l/s,m² kan denna 40 år gamla byggnad anses som oväntat tät. Några speciella åtgärder för ytterligare tätning av byggnaden anses inte befogat men en kontroll av tätningslister kring fönster och dörrar bör genomföras i samband med ombyggnaden. 17

18 2.3 Kontroll av statiskt tryck på olika höjd inom byggnaden Princip + 0 Pa 10 Pa Varm luftpelare + 22 C Kall luftpelare 4 C 30 Pa Kontrollen genomfördes när utetemperaturen var - 4 C Luftens densitet vid + 20 C (293 K) är 1,205 kg/m³ + 22 C (295 K) är 1,205 * 293/295 = 1,197 kg/m³ - 4 C (269 K) är 1,205 * 293/269 = 1,313 kg/m³ Här förutsättes att huset är ca 50 m högt och att inomhustemperaturen i hela fastigheten är + 22 C : En luftpelare med basarean 1m² och temperaturen 22 C väger 50*1,197 = 59,85 kg En lika stor luftpelare utomhus vid 4 C väger 50*1,313 = 65,65 kg Skillnaden blir 65,65 59,85 = 5,8 kg 5,8 kg / m² motsvarar ett tryck av 5,8 * 9,806 = 56,9 Pa Som jämförelse kan nämnas att trycket som behövs för spridning av luft genom det nya kanalsystemet för tilluft i lägenheten är omkring 50 Pa. Om det antas att porten skulle vara helt öppen och att det finns ett öppet, varmt och lufttätt schakt från entreplanet ända upp till plan 14 skulle det uppstå ett övertryck i översta våningen på ca 57 Pa. Om det istället är en helt öppen lucka uppe vid plan 14 men stängt nere vid porten skulle det bli ett undertryck vid porten som är lika stort. Istället finns ett ganska stort luftintag vid porten och dessutom springventiler i lägenheterna. Vidare finns frånluftsfläktar som suger luft från lägenheterna. Det innebär att det blir en mycket osäker tryckmätning men trots detta kan det vara värt att notera de tryck som registrerades. 18

19 Vid porten var undertrycket ca 30 Pa. Samma undertryck noterades i provlägenheten, som är tät men ansluten till frånluftsfläkten. På översta planet var trycket i trapphuset detsamma som ute och på 10:de våningen var undertrycket ca 10 Pa.. Den slutsats som kan dras av detta är att springventiler i lägenheter och stora överluftsdon vid porten minskar undertrycket vid porten till ca hälften när utetemperaturen är omkring 0 C samt att frånluftsfläktarna vid samma tillfälle undanröjer övertrycket på översta planet. Dessa uppgifter om lufttrycket på olika höjd i huset är av betydelse för dimensionering och kontroll av det nya ventilationsaggregatets funktion. Med ledning av beräknade och uppmätta statiska tryck har kanalerna för det nya tilluftssystemet uppdelats så att det blir två zoner i vertikalled med separata tryckgivare och spjäll som styr trycket inom varje zon till ett medelvärde för de sju våningar som tillhör zonen. Kanalsystemet för frånluften behålls som det är men kompletteras med en tryckreglering. 2.4 Kontroll av temperaturer i frånluftskanaler vid anslutning till sugkammaren Under några dygn i slutet av mars och i början av april 2008, när utetemperaturen fortfarande var så låg att eventuella värmeläckage kunde iakttas, mättes temperaturerna i de frånluftskanaler, som mynnar i någon av de två undertryckskamrarna på vinden. Under den första mätningen registrerades 3 temperaturer i vardera kammaren. I den södra kammaren, kallad FF1, låg temperaturen i kanal1 mellan 22 och 23 C, i kanal 2 mellan 21 och 22 och i kanal 3 mellan 17 och 18 C. I den norra kammaren, kallad FF2, var temperaturen i två av kanalerna ca 22 och i den tredje omkring 20 C. En ny mätning genomfördes för den södra kammaren, FF1, med kontroll av temperaturerna i 8 frånluftskanaler och dessutom centralt i frånluftskammaren samt i uteluften. Temperaturerna varierade mellan 18,8 och 22,7 C. De variationer som framgår av mätningarna visar att det är befogat att se över varifrån luften i kanalerna kommer och att genomföra strypningar eller stängningar. Det kan vara obefogat läckage som motiverar tätning. En förbättrad värmeisolering av kanaler och sugkammare bör övervägas. 2.5 Resultat av genomförda prov Av de prov som genomförts har det kunnat konstateras att det blir en god spridning av tilluften i rummen och en tillfredsställande luftkvalitet i alla utrymmen av lägenheten där de boende uppehåller sig under någon längre tid. Med 6-7 l/s,pers. till sovrummen kommer CO 2 -halten under normala förhållanden aldrig att överstiga 1000 ppm. Luften kommer att kännas frisk även för personer som utifrån kommer in i sovrummet på morgonen. Kök och badrum får en god genomströmning av luft. Mätningar har visat att en tillfredsställande snabb upptorkning av vatten i badrummet även på horisontella ytor (golv) kan uppnås om den inströmmande luften får svepa över golvet. Detta kan bl a åstadkommas genom att luften får komma in genom en springa i dörrens överkant och styras nedåt så att luftströmmen riktas mot golvet efter dörrens insida. Genomförda prov visar att upptorkningen blir tillfredsställande snabb om luftflödet inte är lägre än 10 l/s. (Se BFR-rapport R5: 1986). 19

20 I kök fordras spiskåpor och betydligt större luftflöden för att säkerställa att matoset inte sprids när matberedning med stekpannor och öppna kokkärl förekommer. Den utsugning som nu kommer att gälla, vilken är densamma som hittills gällt, räcker dock väl för att hålla en god luftkvalitet i köket under normala förhållanden. Ventilationen av vardagsrummet har visat sig bli tillfredsställande även om lufttillförseln huvudsakligen sker genom tilluftsdon i intilliggande sovrum. Vanligen kommer dörren mellan hall och vardagsrum att vara öppen varvid luft även från det andra stora sovrummet kommer vardagsrummet till godo. Luftflödet genom vardagsrummet har kontrollerats med spårgasmätning (Se bilaga7) och genomflödet har varit tillräckligt oberoende av om dörrar varit öppna eller stängda. Luftkvaliteten har även vid flera tillfällen provats med koldioxidgivare varvid tre-fyra personer med normal aktivitet har uppehållit sig i vardagsrummet (Se bilaga 6). CO 2 -innehållet har aldrig ökat med mer än ca 500 ppm Detta innebär att luftkvaliteten baserad på koldioxidinnehåll ligger klart under 1000 ppm förutsatt att uteluftens CO 2 -innehåll inte är högre än 400 ppm. Byggnadens täthet har kontrollerats och befunnits oväntat bra för en byggnad som varit använd i mer än 40 år. Tätheten motsvarar i stort sett dagens krav för nya byggnader. Endast på ett par ställen behövdes ett par utslitna tätningslister kompletteras. Det kan förutsättas att befintliga springventiler sätts igen på ett betryggande sätt så att inte kall, ofiltrerad uteluft skall kunna komma direkt in i lägenheten. Radonhalten har kontrollerats både före och efter ombyggnaden och ligger i provlägenheten nu långt under det riktvärde på 200 Bq/m³ som socialstyrelsen meddelat i allmänna råd 2004:6. När ombyggnaden är helt genomförd planeras att kontrollera radonhalten i ett stort antal lägenheter inom byggnaden för att säkerställa att ingen risk för överskridande av detta värde kan förekomma. Som ett slutomdöme kan sägas att ombyggnaden har alla förutsättningar att ge den önskade förbättring av komfort och hygien som varit avsikten med åtgärden. Energibesparingen och därmed reducerad CO 2 -generering, motsvarar 96 % av den energi som fordras för uppvärmning av ventilationsluft vilket kan uppskattas till ca 20 % av byggnadens totala behov av köpt energi för värme, ventilation och varmvattenberedning. Kostnaden för ombyggnaden kommer att beräknas och redovisas i en senare etapp varvid även ekonomin med den genomförda åtgärden kommer att anges. Solna den 16 juni 2008 David Södergren / Lars Löfstedt Bilagor: 1. Energibehovsberäkning Radonrapport, JBS, Testmätn. Radon, Öppen balkongdörr. 4. Testmätn.Radon, Stängd balkongdörr. 5. Luftmotstånd i kanaler (KTH-rapport) 6. Luftflödesmätning med CO Luftflödesmätning med spårgas Luftflödesmätning med spårgas Analysrapport. Ozon 20

Energibesparingar i Bostadssektorn

Energibesparingar i Bostadssektorn Energibesparingar i Bostadssektorn Ombyggnad av ventilationssystem från F- till FTXutförande i ett befintligt bostadsområde Bagartorpsprojektet i Solna Redovisning av etapp 2 Genomförandet och resultatet

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Hur effektiv är radonsaneringen?

Hur effektiv är radonsaneringen? Hur effektiv är radonsaneringen? INFORMATION OM RADON I SMÅHUS Har du höga radonhalter i inomhusluften? I så fall finns det flera metoder för att sanera huset. Vilken metod som är bäst beror bl.a. på var

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08

Brf Barabo. Ventilation. Lund 2011-04-08 Brf Barabo Ventilation Lund 2011-04-08 I vårt hus fungerar ventilationen enligt självdragsprincipen. Vi har alltså inga centralfläktar som suger ut luft från badrum och kök. Självdrag uppkommer dels genom

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011

Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Välkomna! Möte om radon torsdagen den 22 sept 2011 Nytt myndighetskrav sedan några år är 200 Bq/m3 luft ( var tidigare 400 ) en mätperiod av 2 månader under eldningssäsongen 1 okt till 31 mars i sov- och

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00 Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1. Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 4. Luften värms upp av radiatorn, stiger uppåt och vidare in i

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Arne Elmroth Professor em. i Byggnadsfysik Brf. Storuven, Rekorderlig Renovering Åtgärder som genomförts 1. Ny takvåning på en av byggnaderna med energieffektiv

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat:

Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radonsanering Astrakangatan Ursprungligt årsmedelvärde Jag gjorde en radonmätning 2007 (2 månaders) några år efter att ha flyttat in på Astrakangatan med följande resultat: Radongashalt:410 Bq/m3 (Becquerel

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01 BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet.

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet. INSTRUKTION FÖR DRIFT & SKÖTSEL AV MINIMASTER I RADHUSEN JANUARI 2012 Till Systemet Minimaster finns bara i våra radhus, i punkthusen är det ett annat system. Minimastern är konstruerad att ge en balanserad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Från självdrag till FTX

Från självdrag till FTX Från självdrag till FTX Ronnebyhus AB renoverade år 2009 Madelungsvägen 3. Madelungsvägen 1, Övre Brunnsvägen 42 och 44 renoverades år 2007-08. I samband med den renoveringen bytte man fönster, ventilationssystem

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

I två lägenheter med öppen spis har mätningar utförts dels med spis otätad men med stängt spjäll och dels med tätad spis och stängt spjäll.

I två lägenheter med öppen spis har mätningar utförts dels med spis otätad men med stängt spjäll och dels med tätad spis och stängt spjäll. TÄTHETSPROVNING OCH LJUDMÄTNING CIT/BEBO/SABO/ENERGIMYNDIGHETEN 2010-04-19 Tryckprovning av byggnaders lufttäthet och ljudmätning mot omgivning - delprojekt i Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bilaga C: Beskrivning av demonstrationshus. Teknikupphandling värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus

Bilaga C: Beskrivning av demonstrationshus. Teknikupphandling värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Fastighetsägare: STOCKHOLMSHEM AB Kontaktperson: Peter Axelsson, 08-50839496 Byggnadens namn: Område 170 Adress: Skattungsvägen 23-27, Åmänningevägen 64-68, Stockholm Det finns ca 1100 liknande lägenheter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vissa saker är självklara, andra borde vara det

Vissa saker är självklara, andra borde vara det På www.flaktwoods.se/bostadsventilation hittar du mer information och kan ladda ner vår produktkatalog med en komplett teknisk beskrivning. På hemsidan hittar du också den återförsäljare som finns närmast

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Flexit bostadsventilation

Flexit bostadsventilation Flexit bostadsventilation För fullständiga garantivillkor se www.flexit.com Flexit SPIRIT K2 R (upp till ca 100 m 2 bostadsyta) Luftbehandlingsaggregat med effektiv roterande värmeåtervinnare och lågenergifläktar.

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Staffan Sjöberg & Duncan Watt Studentrapport Byggnadsteknologi Chalmers tekniska högskola Göteborg 2014

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Referens nr: Plats för stämpel. Flerbostadshus. Besiktnings resultat. Ombesiktning datum 1 2 2015-01-27 EG 2021-01-27 B1

Referens nr: Plats för stämpel. Flerbostadshus. Besiktnings resultat. Ombesiktning datum 1 2 2015-01-27 EG 2021-01-27 B1 Referens nr: Plats för stämpel -008 A Besiktningsprotokoll Funktionskontroll av ventilationssystem enligt BFS 0:6 OVK A - Byggnad Fastighetsbeteckning Byggnadens adress Postnr Ekhagsvägen 0 0 0 Byggnadsägaren

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Centrala FTX-lösningar

Centrala FTX-lösningar Swegon Home Solutions Centrala FTX-lösningar www.swegonhomesolutions.se HOME VENTILATION www.swegonhomesolutions.se Centrala FTX-lösningar för bostadsventilation SVENSKA BOSTADSMARKNADEN Statistiken visar

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

lindab villaventilation Lättare och luftigare familjeliv Villaventilation säkrar ett sunt inneklimat

lindab villaventilation Lättare och luftigare familjeliv Villaventilation säkrar ett sunt inneklimat Lättare och luftigare familjeliv Villaventilation säkrar ett sunt inneklimat 2 Frisk och ren luft kan man inte ta för givet Luftlinjen till ett gott inneklimat Det finns många goda skäl till att få installerat

Läs mer

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer