Energibesparingar i Bostadssektorn

Transkript

1 Energibesparingar i Bostadssektorn Ombyggnad av ventilationssystem från F- till FTX- utförande i ett befintligt bostadsområde Bagartorpsprojektet i Solna Etapp 3 Kontroll av ombyggnadernas resultat David Södergren Tetex Konsulter AB Solna

2 Förord Bagartorpsprojektet, har utvecklats till en mycket intressant historia i synnerhet för oss som deltagit i genomförandet. Det är inte endast energibesparingen som är uppseendeväckande fördelaktig utan även den ur hälsosynpunkt mycket gynnsamma förbättringen för de boende. I denna tredje etapp har Ali Vosoughi varit till ovärderlig hjälp särskilt i samband med avläsning av alla instrument under registreringsperioden men även för sammanställning av tabeller och diagram över avlästa värden. Under registreringsperioden hade han god hjälp av Alush Fahmivahid från Signalistens driftskontor samt av Stig Lordell från Projektbyrån AB. Tillsammans har de registrerat över värden avseende fjärrvärmeleverans och varmvattenanvändning. växlarnas verkningsgrad har beräknats av Sylwester Fagerlund, som är teknisk samordnare vid Signalisten. Uppgifter om elanvändningen har meddelats av Vattenfall Eldistribution AB där Anna Lindell har svarat för översändandet. Omkring 150 uppgifter om elleveranserna till de fem fastigheterna har lämnats. Kapitel 5 Ombyggnadens kostnader har skrivits av Harry Rönning Projektbyrån AB som varit projektansvarig för ombyggnaden. Rikard Lindegren, Teknikchef för Signalisten samt Korosh Saidi som är driftchef inom samma organisation har lämnat värdefulla synpunkter i samband med planering och genomförandet av projektet. I samband med kontakter med Arne Elmroth har vi fått rekommendationer för genomförandet och för utskrift av rapporter för att få överensstämmelse med den mall som fastställts av BeBo (Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus). Vi har i största möjliga utsträckning försökt följa BeBos önskemål men genom att detta är den tredje rapporten inom projektet har vi även strävat efter att få en viss konsekvens i rapportutförandet. Projektet är finansierat av Bostadsstiftelsen Signalisten med bidrag från BeBo. Solna i maj 2011 David Södergren 2

3 Sammanfattning Genomförda åtgärder Uteluftsintaget till lägenheterna har flyttats från springor vid fönstren till ett för hela huset gemensamt luftintag vid hustaket. Ett värmeåtervinningsaggregat har installerats på vinden. Uteluften värms där av frånluften, filtreras i finfilter och temperaturregleras till 18 grader innan den via fördelningskanaler i trapphus och i lägenheternas tak tillförs vid golv i sovrummen. Resultat Genom att luftintaget har flyttats till husets tak har stofthalten eller dammhalten i tilluften reducerats till ca en tredjedel, från vid marknivå i området normalt förekommande 30µg/m 3 till mindre än 10µg/m 3. Med den bättre fördelningen av tilluften har radonförekomsten i alla sovrum minskat till omkring en femtedel, från tidigare uppmätta Bq/m 3 till Bq/m 3. Koldioxidhalten i sovrum och vardagsrum håller sig efter ombyggnaden väl under 1000 ppm vid normal användning. Genom att tilluften är förvärmd blir komfortförhållandena för de boende betydligt behagligare. Obehaget av drag med en kall luftström från fönstren försvinner. återvinningen gör att energibehovet som täcks av köpt energi för uppvärmning och ventilation av lägenheterna inklusive allmänna utrymmen i fastigheterna minskar med ca 20 % i förhållande till behovet före ombyggnad. I denna jämförelse ingår således huvudsakligen den energi som med fjärrvärme tillförs lägenheterna för uppvärmning och ventilation inklusive den energi som avser uppvärmning av fastighetens allmänna utrymmen. Utöver detta tillförs även elenergi som primärt används inom hushållet men som därmed sekundärt bidrar till uppvärmningen. Den energi som används för uppvärmning av varmvatten påverkas inte av värmeåtervinningen och ingår således inte i denna jämförelse. Däremot ingår den elenergi som används till eftervärmningsbatteriet eftersom den påverkas av värmeåtervinningen. 3

4 1 Inledning Ett mycket viktigt skäl för ombyggnaden var behovet av att minska radonförekomsten i inomhusluften. Det byggnadsmaterial som använts innehöll blåbetong och på vissa håll hade radonhalter på omkring 400 Bq/m3 registrerats. Genom att luftomsättningen ökades och en bättre fördelning av tilluften genomfördes resulterade åtgärden i avsevärda förbättringar. Radoninnehållet i vistelsezonen minskade till omkring en femtedel (20 % ) av tidigare värden. Denna förbättring redovisades i rapporten för etapp 2. I samma rapport redovisades även den energibesparing som ombyggnaden medfört. Ombyggnaden innebar en komplettering av ventilationssystemet med en värmeåtervinningsutrustning för att tillvarata värmen i frånluften för uppvärmning av tilluften. Redovisningen i etapp 2 baserades på mätningar i det första av fem aktuella hus. Energianvändningen för uppvärmning av tilluft kunde minskas med ca 80 %. Med den förvärmning av tilluften som det nya ventilationssystemet innebar förbättrades komfortförhållandena för de boende avsevärt. Genom den bättre fördelningen av tilluften blev dessutom luftkvaliteten bättre i alla rum och koldioxidhalten kom under normala förhållanden sällan upp över 1000 ppm. Ombyggnaden fortsätter enligt samma princip i de återstående fyra husen och vid årsskiftet 2010/2011 hade tre av de fem husen försetts med nya tilluftsaggregat. Tidpunkten för en ny kontroll av energibesparingen var då lämplig med tre ombyggda hus och två som fortfarande använde den gamla metoden med tilluft genom springventiler vid fönstren. Februari månad 2011 valdes som mätmånad. Injusteringen av luftflöden skulle då vara klar i de tre första ombyggda husen och utetemperaturen i februari är vanligen låg varför skillnader i energianvändning då borde vara lätt att registrera. 4

5 2 Registreringar och avläsningar Energi till byggnaderna tillförs dels som fjärrvärme, dels som el. En liten värmemängd tillförs även från de personer som vistas i husen men den energikällan kan anses så liten i detta sammanhang att den kan negligeras. I februari är även solvärmen betydelselös på denna breddgrad. Fjärrvärmen tillförs genom en fjärrvärmeledning från värmeverket till varje byggnad och energin kan avläsas i energimätare inom byggnaden. De aktuella byggnaderna är numrerade enligt gatunumreringen. De ombyggda husen har nummer 80, 78 och 70 och de som kommer att byggas om har nummer 60 och 58. Bild 1. Undercentralen i Bagartorpsringen 78 Fjärrvärmen fördelas i undercentralen inom varje byggnad till radiatorer i lägenheter och trapphus samt till en varmvattenberedare. Energin som används för uppvärmning av varmvatten är en stor del av husets totala energianvändning och beräkning av denna energi är därför mycket viktig. Vi har beräknat den genom att registrera kallvattenflödet till varmvattenberedaren och uppskattat temperaturen på inkommande kallvatten liksom temperaturen på varmvattnet vid tappställena. Vi är medvetna om det fel som uppkommer genom att en del av energin till varmvattnet kommer att bidra till husets uppvärmning på grund av värmeläckaget från varmvattenledningarna. Det är i detta fall inte av så stor betydelse emedan det är fråga om jämförelser och förlusterna från varmvattenledningarna torde vara ungefär lika i alla byggnader. 5

6 Bild 2. Mätare för inkommande el, fjärrvärme och kallvatten. Tabell 1 Energianvändning per dygn under februari 2011 Genomsnittsvärden i kwh Tidigare utförande Ombyggda Hus nummer Antal lägenheter Fjärrvärme ( exkl vv) Hushållsel Fastighetsel (Belysning, pumpar, fläktar, eftervärme) Summa Gemensamt Per lägenhet 52,3 42,1 1) 68 lägenheter + 2 varav en tandläkarmottagning 2) 69 lägenheter + en lokal Ombyggnaden har inneburit en minskning av energianvändningen under februari med i genomsnitt 10,2 kwh per lgh. Minskningen är ca 20 %. 6

7 Diagram 1. Utetemperatur under februari 2011 Diagram 2. Energianvändning under februari per dygn och m ² (A t ) 7

8 3. Kommentarer till avlästa och beräknade värden De kompletta tabellerna för avlästa värden finns i bilagorna, men för att kunna hantera och hänvisa till viktigare avsnitt samt för att dra ut de mest betydelsefulla slutsatserna av registrerade noteringar har vi minskat tabellernas omfattning ganska mycket. Tabell 1 ovan innehåller en reducerad sammanställning med de viktigaste uppgifterna. Medelvärden av använd energi för uppvärmning och ventilation inklusive hushållsenergi kan avläsas i bilaga 1, tabell A kolumn 5. I hus före ombyggnad, (nr 58 och 62) är medelvärdet 52,3 kwh/lgh,dygn och i de ombyggda husen, (70, 78 och 80) är medelvärdet 42,1 kwh/lgh,dygn. Under februari behövde således det gamla systemet 20 % mera köpt energi för uppvärmning och ventilation än det nya. För att få fram skillnaden som årsbehov kan statistik från SMHI användas. Februari har under ett normalår 552 graddagar medan det normalt är 3620 graddagar för hela året. Graddag är produkten av tid i dagar och temperaturen i C mellan rådande utetemperatur och + 17 C. Om vi kan förutsätta att energibehovet är proportionellt mot antalet graddagar är energibehovet per år 6,56 ggr större än behovet under februari. Februari 2011 var dock kallare än normalt med sina 612 graddagar varför årsbehovet endast blir 6,0 gånger högre än årets februari. Om vi utgår från det ovan angivna medelvärdet 52,3 kwh/lgh,dygn för husen med det gamla tilluftssystemet blir energianvändningen för februari i dessa hus 52,3 * 28 = 1464 kwh och årsbehovet i dessa hus 6 * 1464 = 7632 kwh/lgh. I de ombyggda husen blir behovet 6* 28 * 42,1 = 7084 kwh/lgh. Om det vore fem lika hus med 70 lgh i varje hus skulle det med det tidigare ventilationssystemet behövas 5*70* 7632 = kwh/år och med det nya systemet 5*70* 7084 = kwh/år. Genom att komplettera tilluftssystemet med värmeåtervinning blir minskningen enligt denna mätning och beräkning ca kwh per år för fem hus med tillsammans 350 lägenheter. Beräknad på detta sätt blir besparingen ca hälften av vad besparingen blir genom att utgå från temperaturer och luftflöden i aggregatens värmeåtervinningsutrustning. Se kapitel 4. Den nu genomförda ombyggnaden omfattar 227 lägenheter. Det finns flera orsaker till att besparingen inte blir lika stor vid denna mätning av energianvändningen som när mätningen baserades på återvinningsaggregatens verkningsgrad. En av dem är att luftflödet genom lägenheterna inte höll föreskriven standard före ombyggnaden när uteluften togs in genom springventiler vid fönstren enligt det gamla systemet. Flödet kunde mycket väl vara injusterat enligt gällande regler men när det drar kall luft från fönstren stängs tilluftsspringorna gärna igen av hyresgästerna och luftflödet genom lägenheterna minskar avsevärt. En kontroll av energibehovet i lägenheterna med den kalla lufttillförseln enligt principen före ombyggnad bekräftar denna teori. 8

9 En ytterligare orsak till att den beräknade skillnaden blir för liten är att rumstemperaturen i lägenheterna tidigare avsiktligt hölls ett par grader lägre av besparingsskäl än vad som nu är fallet när kostnaden för uppvärmning av tillförd luft blivit avsevärt lägre. Någon grads högre rumstemperatur har stor betydelse för komforten och hyresgästernas uppskattning har vid flera tillfällen framförts Vidare kan skillnaden bli för liten på grund av att det gärna blir en övertemperatur i många lägenheter efter ombyggnaden när utetemperaturen stiger varvid ett stort värmeöverskott ofta vädras bort. Den i kapitel 4 genomförda beräkningen som ger en besparing av ca kwh/år kan således anses vara den säkraste. Användningen av varmvatten är ganska lika i alla byggnaderna (ca 10 m³/dygn) om man bortser från att den är något högre i 58:an än i de andra byggnaderna. (Detta kan bero på en tandläkarmottagning i nr 58.) Även förhållandet mellan de dagar uppgiften har registrerats är varmvattenanvändningen ganska jämn. Användningen är möjligen något högre under fredagar och lördagar men det kan finnas ett fel i de angivna siffrorna beroende på att tiden för avläsningarna kan ha varierat något under helgdagar. Att så är fallet framgår av att det kan vara en hög siffra för en dag men dagen efter är den låg. Avläsningarna har vanligen gjorts på morgnarna när varmvattenanvändningen är hög. Bara några minuters variation i tiden kan då orsaka stora variationer i det avlästa värdet. Den elenergi som används i lägenheterna för bl a matförvaring, matlagning, belysning, städning, kommunikation och underhållning, ofta kallad hushållsel, har uppmätts och meddelats av Vattenfall. Den är ganska jämn under månaden och synes inte påverkas av väder och vind i något av husen. Av någon anledning är den betydligt högre i nr 58 än i de övriga husen. Av sekretesskäl har vi inte haft möjlighet att undersöka detta närmare men vi vet att det är en tandläkarmottagning i nr 58. Elanvändningen i hushållen är sannolikt relativt konstant under året och har i de kontrollerade husen legat omkring 7 kwh per dygn och lägenhet. Denna energi bidrar naturligtvis till uppvärmningen av lägenheterna. Under mätmånaden februari, som var en kall period, blev bidraget ca 20 %, men för hela året kommer denna energi att bidra med närmare 70 % av värmebehovet. Den energi som vi har benämnt fastighetsel avser den el som tillförs fastigheten för belysning i entré, ytterbelysning och trapphus, samt för hissar, pumpar, fläktar, tvättstugor m m. Det förekommer även motorvärmare som är anslutna till fastigheten elmmätare. Denna energi kan anses lika i alla fem fastigheterna och påverkar således inte jämförelsen på något sätt. Vi har tagit med den i sammanställningen av husens energianvändning eftersom den ibland ändå kan lämna ett bidrag till uppvärmningen. 9

10 4. Ventilationsaggregatens funktion 4.1 Återvinning av värme Det är, som kan förutsägas, mycket svårt att mäta temperaturen i aggregatrummen efter rotorn på såväl tillufts- som på frånluftssidan. På tilluftssidan är rotorn varm i de sektioner som just vridits in från den varma frånluften och uppvärmningen av uteluften är där effektiv. Uppvärmningen av tilluften blir i denna sektor god och temperaturen efter växlaren förhållandevis hög. På den motsatta sidan av värmeväxlarhjulet men fortfarande på tilluftssidan har rotorn kylts av kall uteluft under i det närmaste ett halvt varv. Där är rotorn kall och kan inte höja temperaturen särskilt mycket. Temperaturen efter rotorn är fortfarande låg. Att få så god omblandning av luften att det går att tala om en homogen temperatur i kammaren efter rotorn är därför inte realistiskt. Förhållandet är detsamma på frånluftssidan. Vi har gjort en del försök och de bekräftar svårigheten. Vi anser därför att den bästa metoden för att bestämma växlarhjulets verkningsgrad är att registrera eftervärmningsbatteriets effekt. Effekten styrs av temperaturgivare i tilluftskanalen efter aggregatet och efterregleras av ännu en temperaturgivare några meter in i tilluftskanalen. Effekten regleras så att tilluftstemperaturen alltid skall vara 18 C. Den erfarenhet vi kunnat få efter att aggregatet tagits i drift visar att denna reglering fungerar bra, tilluftstemperaturen har hållits konstant 18 C. Eftervärmningsbatteriets effekt är 27 kw men hela effekten används så gott som aldrig. En kontroll visar att vid 10 grader utnyttjades endast 50 %. Det går således att bortse från eftervärmningsbatteriets energi. Ett par verkningsgradsbestämningar för återvinningsaggregatet har genomförts.(se bilaga) Den första den 21 februari då utetemperaturen varierade mellan - 6,5 och - 10ºC och frånluftstemperaturen låg mellan 20,6 och 22ºC. Verkningsgraden för aggregaten i nr 80 och 78 var då 88 % och i nr 70 var den 82 %. I nr 80 genomfördes ytterligare en verkningsgradsbestämning den 30 mars när utetemperaturen var +3,7ºC. Verkningsgraden var vid detta tillfälle 79 %. Regleringen är inställd så att rotorns varvtal sänks när uppvärmningsbehovet sjunker. Temperaturmätningar i lägenheterna visade att lufttemperaturen i de flesta rum och lägenheter låg mellan 21 och 22ºC vilket var en temperatur som uppskattades av hyresgästerna. Den besparing som beräknades för hus 80 och som redovisades i etapp 2 uppgick till kwh/år. Den beräkning som då genomfördes var baserad på uppgifter i Tabeller och diagram med gradtimmar för uppvärmning i Stockholmsområdet. För de senast ombyggda husen, nr 70 och 78 kan samma beräkning genomföras för att visa energibesparingen. Verkningsgraden för de nya aggregaten kan antas till 80 % och den kan i den här jämförelsen ändras till 80 % även för aggregatet i nr 80. Besparingen för hus 80 med luftflödet 3,1 m 3 /s blir då 0,8 * 3,1 * 3600 * / = kwh/år 10

11 Om samma beräkning genomförs för hus 70 och 78 är det endast luftflödet genom aggregaten som ändras. Uteluftens temperatur är lika för alla tre husen, tilluftens temperatur (18 grader) är densamma och frånluftens temperatur (rumstemperaturen) är också densamma. Luftflödet genom 70 och 78 kan antas lika och med 70 lägenheter i varje hus blir flödet 70 * 35 = 2450 l/s eller 2,45 m 3 /s. 0,8 * 2,45 *3600 * / = kwh/år. Totalt i dessa tre fastigheter blir besparingen: = kwh / år. Det är inte några större svårigheter att mäta den energi som tillförs byggnaderna via fjärrvärmeledning och elkabel. Men att sedan bestämma hur stor del av den tillförda energin som kommer till nytta för uppvärmningen av huset är inte så lätt. Så länge utetemperaturen är tillräckligt låg kan sägas att all tillförd energi på ett eller annat sätt bidrar till husets uppvärmning men när utetemperaturen stiger blir en del av denna energi överflödig. Det är tillräckligt varmt ändå. Av erfarenhet kan vi säga att den energi som normalt tillförs som hushållsel räcker för att hålla lägenheterna varma så länge utetemperaturen är över +10 grader. Om ytterligare energi tillförs är den överflödig. 4.2 Återvinning av fukt Vintertid när utetemperaturen är låg och vatteninnehållet i uteluften är mycket lågt blir den relativa fuktigheten inomhus mycket låg och många personer är besvärade av den torra luften. Det finns möjligheter att genom olika fukthållande ytbeläggningar på plåten som rotorn är tillverkad av (genom hygroskopisk behandling) öka den återföring av fukt som alltid finns i en roterande växlare. Är plåten blank är dock återföringen minimal. Fuktåterföring kan emellertid orsaka så många problem att det sällan är önskvärt att välja en fuktåterförande rotor. Största behovet av att återföra fukt är vid låg utetemperatur när uteluften innehåller mycket små mängder vatten varvid luften blir mycket torr efter uppvärmning till rumstemperatur. Samtidigt förekommer då många ytor i byggnaden som kan vara så kalla att det uppstår kondens och en fukthöjning kan då orsaka vattenutfällning och fuktskador. 11

12 4.3 Återföring av lukter Med en rotor som återför fukt finns risk för att den även återför vattenlösliga vätskor som avger lukter vilket kan vara till stor nackdel för värmeåtervinningens användbarhet. Det finns olika metoder att avlägsna lukter. Kolfilter och ozontillsats är två exempel. Nackdelen med kolfilter är att de är dyra och måste då och då bytas ut för att vara effektiva. Ozon är en giftig gas och styrningen av ozontillsatsen måste förses med en mycket tillförlitlig reglering för att inte orsaka problem. Numera när matberedningen i hemmen inte längre är så omfattande räcker det i allmänhet med utspädning för att undanröja luktproblem. Det är naturligt att lägga ett lock över stekpannan även för att undvika alltför koncentrerade lukter och fettkondensat i den egna lägenheten. Erfarenheterna från de ombyggda fastigheterna i Bagartorp visar, att i stora hus med många lägenheter och därmed en god omblandning av frånluften före återvinningsaggregatet, är det möjligt att få så god omblandning av frånluften att de flesta förekommande lukter hamnar under lukttröskeln. 12

13 5. Kostnader för ombyggnaden Bagartorpsringens fem höghus anpassas för nytt FTX-system genom etappvisa ombyggnadsarbeten i tre separata etapper ( ). Två etapper är genomförda och den sista kvarstår men kommer att genomföras under sommar/hösten Projektet är i sin helhet avslutat under första kvartalet Arbetena genomförs med kvarboende hyresgäster vilket ställer stora krav på samordningen av arbetenas genomförande. Totalt sett berörs ca 363 lägenheter av ombyggnaden. Arbetet måste ske under dagtid med hänsyn till de boende. Kvällsarbeten får inte förekomma. Stränga krav har funnits för att hålla brandcellsgränser intakta under såväl arbetstid som övrig tid då höghusen endast betjänas av ett trapphus (sk Tr2). Höghusen som är 14 våningar höga nås med brandstege endast upp till plan 8. FTX-aggregaten lyfts på plats med hjälp av mobilkran till en före detta piskaltan på plan 15. Tilluftskanaler utförs i nytt utförande från aggregat in till respektive lägenhet. Befintliga frånluftskanaler har behållits och rengjorts. El, tele och data installationer är ingjutna i betongbjälklagen på samtliga våningsplan och matas genom tomrör i valv till respektive lägenhet. Tilluftsschaktets placering medför att dessa kapas och behöver dras om. Därför har ny kraft (femledare) installerats till samtliga lägenheter fram till lägenhetens el-central samt nya data och teleledningar till lägenheter som berörs av schakt placeringen på respektive våningsplan. Vidare har samtliga lägenhetsförråd på vindsplan tömts och nya förrådsväggar monterats. Prismässigt är kostnaderna för de första två etapperna jämförbara. Inför avslutande etapp har återvinningsmetod förändrats. Roterande värmeväxlare är utbytta mot plattvärmeväxlare och eftervärmning sker med fjärrvärme istället för direktverkande el. Såväl genomförandekostnader och byggherrekostnader påverkas av denna förändring. LCC beräkningar antyder dock att återvinningsmetoderna inte kommer att skilja sig så mycket åt ur kostnadssynpunkt. Total projektkostnad, dvs projekterings-, genomförande- och byggherrekostnader sammantaget medför att kostnaden uppgår till ca kr/lgh. 13

14 Bilagor Bilaga 1 Tabell A del 1. Energiregistreringar Bagartorpsringen Bilaga 2 Tabell A del 2. Energiregistreringar Bagartorpsringen Bilaga 3 Diagram 1 o. 2. Energianvändning per dygn och lägenhet Bilaga 4 Diagram 3 o. 4. Utetemperator och Energianvändning hus 58 och 62 Bilaga 5 Diagram 5. Utetemperator och Energianvändning hus 80 Bilaga 6 Tabell B Energiregistreringar Bagartorpsringen 58 Bilaga 7 Tabell C Energiregistreringar Bagartorpsringen 62 Bilaga 8 Tabell D Energiregistreringar Bagartorpsringen 70 Bilaga 9 Tabell E Energiregistreringar Bagartorpsringen 78 Bilaga 10 Tabell F Energiregistreringar Bagartorpsringen 80 Bilaga 11 växlarnas temperaturverkningsgrad 14

15 Bilaga 1 Tabell A del 1. Energimätningar Bagartorpsringen (Tabell A Del 1) Datum (1) Ute temp (2) Summa av Energianvändning Fjärrvärme och Hushållsel [Wh/m²] per dygn och area (6) Varmvattenanvändning [m³] per dygn och lägenhet (7) Energianvändning För uppvärmning av varmvatten till 55 Cº [kwh] per dygn och lägenhet (8) Hus [ C] Medelvärde 1,0 39,0 37,8 29,9 30,9 29,4 13,0 15,1 7,1 8,0 10,4 51,9 52,9 37,0 38,9 39, ,0 27,5 26,7 22,7 25,5 22,7 12,3 15,7 7,0 7,7 9,2 39,8 42,4 29,7 33,2 32, ,6 24,2 23,2 21,8 24,9 21,6 12,6 15,3 7,0 7,2 8,8 36,8 38,6 28,8 32,0 30, ,2 25,4 25,3 21,7 26,5 20,5 12,9 15,0 7,5 7,5 8,7 38,3 40,3 29,2 34,1 29, ,0 27,6 26,4 23,0 22,8 23,0 12,4 14,6 7,4 7,7 9,5 39,9 41,1 30,4 30,5 32, ,0 32,0 30,3 26,4 29,0 25,5 13,7 16,3 7,4 8,2 10,7 45,8 46,6 33,9 37,2 36, ,4 29,5 28,6 24,4 27,5 23,9 12,8 16,4 7,1 8,0 9,9 42,2 44,9 31,6 35,4 33, ,0 24,7 24,7 20,9 24,0 19,9 12,5 16,6 6,7 7,6 8,9 37,2 41,3 27,6 31,6 28, ,0 28,7 26,3 24,6 26,8 20,8 12,5 15,0 6,4 7,8 9,0 41,2 41,3 30,9 34,6 29, ,5 33,1 32,4 28,0 30,1 28,1 12,1 12,6 6,5 7,7 9,7 45,2 45,0 34,5 37,8 37, ,0 46,0 44,6 32,8 35,9 32,9 12,1 15,0 6,9 8,1 10,5 58,1 59,7 39,6 44,0 43, ,0 38,1 37,5 28,0 29,3 26,1 12,7 16,0 6,9 8,2 10,6 50,8 53,5 34,9 37,5 36, ,0 40,6 45,6 29,8 30,9 30,2 13,4 15,7 7,8 8,7 11,1 54,0 61,3 37,6 39,6 41, ,0 43,9 37,6 32,6 30,2 31,1 13,2 14,1 7,8 8,8 11,3 57,1 51,7 40,4 39,0 42, ,0 42,5 41,2 32,0 29,8 32,6 11,7 15,2 6,8 8,1 10,6 54,3 56,4 38,8 38,0 43, ,0 51,2 48,7 37,4 36,3 37,6 12,7 14,1 6,5 8,0 11,4 63,9 62,9 43,9 44,3 49, ,0 44,7 43,8 35,2 33,1 33,6 13,0 14,4 6,7 7,7 10,7 57,6 58,2 41,9 40,8 44, ,0 38,5 37,5 28,1 27,0 27,4 12,8 14,6 7,2 7,6 9,8 51,3 52,1 35,3 34,6 37, ,0 48,6 49,5 38,2 37,2 35,7 13,1 14,7 7,7 7,3 11,3 61,7 64,3 45,9 44,6 47, ,0 47,9 44,8 35,1 39,1 36,9 14,2 15,1 7,6 8,0 12,0 62,1 59,9 42,7 47,1 48, ,0 53,9 50,2 39,8 39,9 40,2 13,4 14,7 7,6 7,9 12,2 67,4 64,9 47,3 47,8 52, ,0 32,2 38,7 28,6 30,8 30,5 13,1 14,4 6,8 7,6 10,4 45,3 53,0 35,4 38,4 40, ,0 67,6 58,3 45,5 45,8 43,2 13,4 15,7 7,2 7,4 11,8 81,0 74,1 52,7 53,2 55, ,0 34,3 33,4 25,5 26,3 25,4 13,1 15,9 6,4 7,6 9,6 47,4 49,3 31,9 33,8 35, ,0 47,4 46,4 36,1 38,7 35,9 13,1 16,0 7,0 8,7 11,3 60,5 62,4 43,1 47,4 47, ,0 58,7 57,0 43,5 41,0 42,1 13,4 14,6 6,8 8,1 12,0 72,1 71,7 50,3 49,1 54, ,0 29,3 27,4 21,3 23,9 22,4 13,7 14,6 8,1 8,7 10,2 43,0 41,9 29,4 32,6 32, ,0 35,3 39,4 27,3 26,5 26,2 14,3 15,4 8,0 8,9 10,2 49,6 54,8 35,3 35,4 36, ,0 37,4 31,8 26,6 27,1 27,6 12,7 15,6 7,0 8,9 10,0 50,1 47,4 33,6 36,0 37,7 15

16 Bilaga 2 Tabell A del 2. Energimätningar Bagartorpsringen (Tabell A Del 2) Datum (1) Ute temp (2) Summa av Energianvändning Fjärrvärme och Hushållsel [Wh/m²] per dygn och area (6) Varmvattenanvändning [m³] per dygn och lägenhet (7) Energianvändning För uppvärmning av varmvatten till 55 Cº [kwh] per dygn och lägenhet (8) Hus [ C] Medelvärde 1,0 7,1 7,7 5,0 5,2 5,0 0,19 0,16 0,15 0,16 0,13 10,9 9,0 8,7 9,4 7, ,0 5,4 5,7 4,0 4,5 4,0 0,17 0,16 0,16 0,16 0,13 10,0 9,3 9,1 9,1 7, ,6 5,0 5,2 3,9 4,3 3,8 0,17 0,12 0,13 0,13 0,11 10,0 6,7 7,5 7,5 6, ,2 5,2 5,4 3,9 4,6 3,7 0,19 0,14 0,13 0,13 0,11 10,8 8,4 7,5 7,5 6, ,0 5,5 5,5 4,1 4,1 4,1 0,20 0,14 0,16 0,16 0,13 11,6 8,4 9,1 9,1 7, ,0 6,3 6,3 4,6 5,0 4,6 0,20 0,17 0,16 0,16 0,14 11,6 10,1 9,1 9,1 8, ,4 5,8 6,1 4,3 4,8 4,3 0,19 0,16 0,14 0,16 0,13 10,8 9,3 8,3 9,1 7, ,0 5,1 5,6 3,7 4,3 3,6 0,19 0,13 0,17 0,19 0,13 10,8 7,6 10,0 10,8 7, ,0 5,6 5,6 4,2 4,7 3,8 0,19 0,16 0,14 0,16 0,13 10,8 9,3 8,3 9,1 7, ,5 6,2 6,1 4,7 5,1 4,8 0,21 0,17 0,14 0,17 0,14 12,4 10,1 8,3 10,0 8, ,0 7,9 8,1 5,3 5,9 5,5 0,20 0,17 0,17 0,17 0,14 11,6 10,1 10,0 10,0 8, ,0 6,9 7,2 4,7 5,1 4,6 0,20 0,13 0,13 0,14 0,13 11,6 7,6 7,5 8,3 7, ,0 7,4 8,3 5,1 5,3 5,2 0,14 0,12 0,14 0,14 0,13 8,3 6,7 8,3 8,3 7, ,0 7,8 7,0 5,4 5,3 5,4 0,23 0,17 0,17 0,19 0,14 13,3 10,1 10,0 10,8 8, ,0 7,4 7,6 5,2 5,1 5,5 0,20 0,16 0,17 0,19 0,15 11,6 9,3 10,0 10,8 8, ,0 8,7 8,5 5,9 6,0 6,2 0,17 0,17 0,16 0,19 0,13 10,0 10,1 9,1 10,8 7, ,0 7,9 7,9 5,7 5,5 5,6 0,21 0,13 0,11 0,14 0,13 12,4 7,6 6,6 8,3 7, ,0 7,0 7,0 4,8 4,7 4,7 0,16 0,10 0,13 0,16 0,10 9,1 5,9 7,5 9,1 6, ,0 8,4 8,7 6,2 6,0 5,9 0,20 0,19 0,16 0,17 0,15 11,6 10,9 9,1 10,0 8, ,0 8,5 8,1 5,8 6,3 6,2 0,14 0,13 0,13 0,13 0,13 8,3 7,6 7,5 7,5 7, ,0 9,2 8,8 6,4 6,5 6,6 0,19 0,20 0,17 0,19 0,16 10,8 11,8 10,0 10,8 9, ,0 6,2 7,2 4,8 5,2 5,2 0,19 0,14 0,16 0,17 0,14 10,8 8,4 9,1 10,0 8, ,0 11,1 10,0 7,1 7,2 7,0 0,27 0,22 0,20 0,19 0,16 15,8 12,6 11,6 10,8 9, ,0 6,5 6,6 4,3 4,6 4,4 0,11 0,10 0,10 0,10 0,09 6,6 5,9 5,8 5,8 5, ,0 8,3 8,4 5,8 6,4 6,0 0,19 0,16 0,14 0,16 0,11 10,8 9,3 8,3 9,1 6, ,0 9,9 9,7 6,8 6,6 6,8 0,24 0,23 0,20 0,21 0,17 14,1 13,5 11,6 12,4 10, ,0 5,9 5,7 4,0 4,4 4,1 0,13 0,12 0,13 0,14 0,10 7,5 6,7 7,5 8,3 6, ,0 6,8 7,4 4,8 4,8 4,6 0,20 0,10 0,14 0,17 0,13 11,6 5,9 8,3 10,0 7, ,0 6,9 6,4 4,5 4,9 4,8 0,20 0,23 0,17 0,19 0,14 11,6 13,5 10,0 10,8 8,0 16

17 Bilaga 3 Diagram 1. 90,0 Energianvändning / dygn och lägenhet Energi [kwh] 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Hus 58 Hus 62 Hus 70 Hus 78 Hus 80 Diagram 2. 12,0 Energianvändning /dygn och Area 10,0 Energi [Wh/m²] 8,0 6,0 4,0 2,0 Hus 58 Hus 62 Hus 70 Hus 78 Hus 80 0,0 17

18 Bilaga 4 Diagram 3. Utetemperatur och Energianvändning Hus 58 90,0 5,0 80,0 70,0 0,0 Energi [kwh] 60,0 50,0 40,0 30,0-5,0-10,0 Energi Temp 20,0-15,0 10,0 0,0-20,0 Diagram 4. Utetemperatur och Energianvändning Hus 62 80,0 5,0 70,0 60,0 0,0 Energi [kwh] 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0-5,0-10,0-15,0 Energi Temp 0,0-20,0 18

19 Bilaga 5 Diagram 5. Utetemperatur och Energianvändning Hus 80 70,0 5,0 60,0 0,0 50,0 Energi [kwh] 40,0 30,0 20,0-5,0-10,0 Energi Temp 10,0-15,0 0,0-20,0 19

20 Bilaga 6 Tabbel B Bagartorpsringen 58 Antal Lägenheter 70 Antal Lokaler 2 At m² 7314 Tillfördenergi Energianvändning per dygn Per dygn och lägenhet Per Arean Energi Fjärrvärme Flöde Kallvatten Varmvatten Fastighetsel För uppvärmning av varmvatten till 55 Cº Fastighetsel Tabell B [MWh] [m³/h] [m³] [m³] [kwh] [MWh] [MWh] [kwh] [kwh] [kwh] [kwh] [Wh/m²] [Wh/m²] Datum 2,621 44,13 24,0 12,0 211,8 0,7 1, ,49 9,53 263,1 91, ,393 42,75 23,0 12,0 181,8 0,7 1, ,23 9,33 231,9 89, ,534 44,94 26,0 13,0 223,8 0,8 1, ,42 9,10 243,3 87, ,742 46,95 29,0 14,0 268,2 0,8 1, ,56 9,47 263,8 90, ,056 51,28 31,0 14,0 277,8 0,8 2, ,05 9,79 306,7 93, ,818 48,39 26,0 13,0 237,0 0,8 2, ,48 9,43 282,1 90, ,482 40,60 27,0 13,0 203,4 0,8 1, ,68 9,14 236,2 87, ,764 46,26 26,0 13,0 235,8 0,8 2, ,70 9,04 274,7 86, ,190 55,04 30,0 15,0 266,4 0,9 2, ,13 8,79 317,1 84, ,035 66,24 31,0 14,0 274,8 0,8 3, ,03 8,63 440,6 82, ,482 63,19 30,0 14,0 268,2 0,8 2, ,13 9,06 364,9 86, ,424 52,31 25,0 10,0 215,4 0,6 2, ,62 8,74 388,8 83, ,000 59,05 33,0 16,0 290,4 0,9 3, ,87 9,41 419,9 90, ,789 52,93 29,0 14,0 277,8 0,8 2, ,52 8,63 406,9 82, ,281 56,77 27,0 12,0 228,6 0,7 3, ,20 9,09 490,1 87, ,998 58,11 28,0 15,0 220,8 0,9 3, ,67 9,24 427,6 88, ,334 53,28 23,0 11,0 249,0 0,6 2, ,51 9,03 368,5 86, ,214 65,73 30,0 14,0 277,8 0,8 3, ,59 9,74 465,0 93, ,935 54,40 22,0 10,0 279,6 0,6 3, ,92 10,29 458,6 98, ,530 55,97 29,0 13,0 249,0 0,8 3, ,93 10,23 516,2 97, ,010 48,06 26,0 13,0 208,8 0,8 2, ,22 9,51 308,4 91, ,834 78,42 38,0 19,0 381,6 1,1 4, ,58 9,71 646,8 93, ,865 40,73 17,0 8,0 109,8 0,5 2, ,29 9,43 328,2 90, ,074 54,01 25,0 13,0 256,8 0,8 3, ,42 9,69 453,8 92, ,096 75,97 36,0 17,0 377,4 1,0 4, ,70 9,50 561,8 90, ,577 46,72 20,0 9,0 200,4 0,5 2, ,35 10,19 280,9 97, ,287 57,34 30,0 14,0 240,6 0,8 2, ,35 10,80 338,3 103, ,431 59,16 28,0 14,0 204,6 0,8 2, ,40 9,34 358,0 89,

21 Bilaga 7 Tabbel C Bagartorpsringen 62 Antal Lägenheter 69 Antal Lokaler 1 At m² 7413 Tillfördenergi Energianvändning per dygn Per dygn och lägenhet Per Arean Energi Fjärrvärme Flöde Kallvatten Varmvatten Fastighetsel För uppvärmning av varmvatten till 55 Cº Fastighetsel Tabell C [MWh] [m³/h] [m³] [m³] [kwh] [MWh] [MWh] [kwh] [kwh] [kwh] [kwh] [Wh/m²] [Wh/m²] Datum 2,479 41,62 22,0 11,0 586,3 0,6 1, ,67 7,14 248,3 66, ,067 36,77 23,0 8,0 569,6 0,5 1, ,23 6,48 216,2 60, ,325 41,50 22,0 10,0 603,1 0,6 1, ,28 6,78 235,3 63, ,405 42,00 21,0 10,0 600,2 0,6 1, ,44 6,52 246,1 60, ,788 47,16 24,0 12,0 615,7 0,7 2, ,31 7,12 282,1 66, ,609 44,71 23,0 11,0 650,0 0,6 1, ,56 7,01 265,8 65, ,229 37,34 19,0 9,0 571,9 0,5 1, ,73 7,38 230,2 68, ,450 41,21 22,0 11,0 634,1 0,6 1, ,25 6,68 244,4 62, ,935 50,44 25,0 12,0 541,4 0,7 2, ,44 6,74 301,9 62, ,777 64,85 23,0 12,0 518,0 0,7 3, ,64 7,13 415,5 66, ,109 57,61 21,0 9,0 613,9 0,5 2, ,49 7,20 348,9 67, ,611 49,30 18,0 8,0 531,3 0,5 3, ,60 7,17 424,5 66, ,293 57,13 24,0 12,0 567,2 0,7 2, ,63 6,86 350,2 63, ,478 50,13 23,0 11,0 469,0 0,6 2, ,15 6,87 383,0 63, ,060 54,76 21,0 12,0 576,8 0,7 3, ,74 6,59 453,7 61, ,543 54,57 20,0 9,0 530,6 0,5 3, ,78 6,71 407,5 62, ,996 50,55 15,0 7,0 481,3 0,4 2, ,53 6,57 349,3 61, ,173 65,62 28,0 13,0 596,3 0,8 3, ,54 6,99 461,1 65, ,614 50,35 19,0 9,0 572,4 0,5 3, ,80 7,00 417,0 65, ,275 53,05 27,0 14,0 559,4 0,8 3, ,18 6,91 467,0 64, ,248 45,33 20,0 10,0 468,5 0,6 2, ,66 6,99 359,8 65, ,896 73,93 33,0 15,0 729,0 0,9 4, ,34 7,26 543,0 67, ,711 39,18 14,0 7,0 394,4 0,4 2, ,40 7,07 310,9 65, ,843 52,21 22,0 11,0 593,9 0,6 3, ,44 7,19 432,3 66, ,865 72,32 34,0 16,0 744,5 0,9 3, ,05 7,01 531,0 65, ,352 42,78 16,0 8,0 418,7 0,5 1, ,36 7,36 254,6 68, ,128 54,60 23,0 7,0 498,1 0,4 2, ,44 7,28 367,1 67, ,122 54,37 23,0 16,0 515,8 0,9 2, ,78 7,26 295,8 67,

22 Bilaga 8 Tabbel D Bagartorpsringen 70 Antal Lägenheter 69 Antal Lokaler 1 At m² 7413 Tillfördenergi Energianvändning per dygn Per dygn och lägenhet Per Arean Energi Fjärrvärme Flöde Kallvatten Varmvatten Fastighetsel För uppvärmning av varmvatten till 55 Cº Fastighetsel Tabell D [MWh] [m³/h] [m³] [m³] [kwh] [MWh] [MWh] [kwh] [kwh] [kwh] [kwh] [Wh/m²] [Wh/m²] Datum 2,230 37,60 18,0 11,0 423,9 0,6 1, ,73 6,63 214,7 62, ,050 38,00 21,0 9,0 382,6 0,5 1, ,82 6,71 206,1 63, ,040 36,10 20,0 9,0 352,4 0,5 1, ,68 7,20 204,7 68, ,250 38,30 21,0 11,0 451,6 0,6 1, ,02 7,07 217,4 66, ,490 41,90 24,0 11,0 437,4 0,6 1, ,45 7,04 249,7 66, ,290 39,00 19,0 10,0 320,3 0,6 1, ,42 6,79 230,6 64, ,160 34,00 24,0 12,0 355,0 0,7 1, ,90 6,37 197,4 60, ,300 38,60 19,0 10,0 321,4 0,6 1, ,56 6,03 231,9 56, ,540 43,60 22,0 10,0 343,3 0,6 1, ,99 6,14 264,3 58, ,990 47,70 22,0 12,0 396,8 0,7 2, ,76 6,39 309,4 60, ,480 43,10 13,0 9,0 314,4 0,5 1, ,96 6,50 264,1 61, ,670 39,00 24,0 10,0 331,0 0,6 2, ,85 7,34 281,9 69, ,980 42,10 24,0 12,0 328,9 0,7 2, ,62 7,30 308,0 68, ,940 39,90 23,0 12,0 303,4 0,7 2, ,05 6,30 302,6 59, ,260 48,20 20,0 11,0 450,4 0,6 2, ,45 5,94 353,6 56, ,930 37,20 18,0 8,0 424,4 0,5 2, ,22 6,20 332,6 58, ,490 38,80 17,0 9,0 373,6 0,5 1, ,11 6,79 265,4 64, ,310 49,60 23,0 11,0 574,4 0,6 2, ,16 7,14 360,4 67, ,980 40,40 19,0 9,0 579,9 0,5 2, ,11 7,07 331,5 66, ,480 41,90 28,0 12,0 576,8 0,7 2, ,76 6,99 375,5 66, ,640 35,50 19,0 11,0 476,4 0,6 2, ,59 6,40 270,0 60, ,000 57,10 29,0 14,0 729,0 0,8 3, ,53 6,50 430,0 61, ,190 30,50 14,0 7,0 365,0 0,4 1, ,48 6,07 240,6 57, ,110 40,80 20,0 10,0 472,2 0,6 2, ,13 6,46 341,2 61, ,860 55,40 31,0 14,0 634,4 0,8 3, ,53 6,14 411,1 58, ,010 34,60 21,0 9,0 386,5 0,5 1, ,25 7,81 200,7 73, ,490 41,00-18,0 10,0 373,6 0,6 1, ,28 7,64 257,6 72, ,560 41,00 82,0 12,0 409,7 0,7 1, ,62 6,64 251,4 62,

23 Bilaga 9 Tabbel E Bagartorpsringen 78 Antal Lägenheter 69 Antal Lokaler 1 At m² 7413 Tillfördenergi Energianvändning per dygn Per dygn och lägenhet Per Arean Energi Fjärrvärme Flöde Kallvatten Varmvatten Fastighetsel För uppvärmning av varmvatten till 55 Cº Fastighetsel Tabell E [MWh] [m³/h] [m³] [m³] [kwh] [MWh] [MWh] [kwh] [kwh] [kwh] [kwh] [Wh/m²] [Wh/m²] Datum 2,425 42,35 20,0 11,0 256,8 0,6 1, ,52 7,60 241,0 71, ,262 43,23 20,0 9,0 288,4 0,5 1, ,85 7,06 234,7 66, ,380 40,12 20,0 9,0 258,4 0,5 1, ,54 7,43 250,6 70, ,236 42,45 23,0 11,0 268,8 0,6 1, ,82 7,56 215,5 71, ,669 45,85 19,0 11,0 260,8 0,6 2, ,01 8,09 273,9 76, ,562 43,55 28,0 11,0 240,8 0,6 1, ,48 7,84 259,5 74, ,434 39,07 26,0 13,0 271,2 0,8 1, ,99 7,53 226,5 71, ,517 42,44 23,0 11,0 310,0 0,6 1, ,83 7,64 253,4 72, ,807 48,83 24,0 12,0 308,0 0,7 2, ,15 7,57 284,7 71, ,212 52,52 26,0 12,0 301,2 0,7 2, ,93 7,96 339,3 75, ,634 45,52 20,0 10,0 242,8 0,6 2, ,33 8,04 277,0 75, ,741 41,25 22,0 10,0 254,4 0,6 2, ,86 8,57 291,4 80, ,871 41,39 28,0 13,0 312,8 0,8 2, ,23 8,63 285,5 81, ,843 39,86 21,0 13,0 294,4 0,8 2, ,83 8,01 281,7 75, ,297 43,31 30,0 13,0 350,4 0,8 2, ,32 7,84 342,9 74, ,899 42,76 20,0 10,0 262,8 0,6 2, ,12 7,54 312,8 71, ,529 39,05 22,0 11,0 216,0 0,6 1, ,01 7,46 255,0 70, ,302 50,87 25,0 12,0 331,6 0,7 2, ,22 7,24 351,5 68, ,260 45,37 20,0 9,0 363,6 0,5 2, ,11 7,84 369,3 74, ,550 44,01 28,0 13,0 390,0 0,8 2, ,93 7,80 377,1 73, ,854 38,51 23,0 12,0 284,8 0,7 2, ,82 7,46 291,0 70, ,960 59,10 27,0 13,0 390,0 0,8 3, ,79 7,33 432,4 69, ,244 32,66 15,0 7,0 203,6 0,4 1, ,25 7,46 247,9 70, ,347 44,46 28,0 11,0 311,2 0,6 2, ,69 8,54 365,4 80, ,740 54,51 30,0 15,0 375,6 0,9 2, ,99 8,01 387,0 75, ,256 37,63 21,0 10,0 219,6 0,6 1, ,93 8,59 226,0 81, ,550 42,45 26,0 12,0 268,4 0,7 1, ,48 8,80 250,0 83, ,649 43,29 28,0 13,0 234,4 0,8 1, ,06 8,79 255,5 83,

24 Bilaga 10 Tabbel F Bagartorpsringen 80 Antal Lägenheter 69 Antal Lokaler 1 At m² 7908 Tillfördenergi Energianvändning per dygn Per dygn och lägenhet Per Arean Energi Fjärrvärme Flöde Kallvatten Varmvatten Fastighetsel För uppvärmning av varmvatten till 55 Cº Fastighetsel Tabell F [MWh] [m³/h] [m³] [m³] [kwh] [MWh] [MWh] [kwh] [kwh] [kwh] [kwh] [Wh/m²] [Wh/m²] Datum 2,615 44,76 21,0 11,0 454,8 0,6 1, ,72 6,37 249,9 70, ,458 45,75 19,0 10,0 422,8 0,6 1, ,58 6,08 237,4 66, ,360 42,24 20,0 10,0 524,0 0,6 1, ,45 6,13 225,0 67, ,642 45,27 22,0 11,0 501,2 0,6 2, ,03 6,62 253,3 72, ,918 48,72 25,0 12,0 579,2 0,7 2, ,53 7,48 280,9 82, ,722 45,74 20,0 11,0 494,0 0,6 2, ,95 6,89 263,5 75, ,369 38,88 23,0 11,0 468,4 0,6 1, ,89 6,39 218,8 70, ,449 44,65 23,0 11,0 499,2 0,6 1, ,81 6,34 228,9 69, ,139 54,55 21,0 12,0 505,2 0,7 2, ,07 6,13 308,8 67, ,563 49,82 24,0 12,0 608,8 0,7 2, ,95 6,34 362,5 69, ,907 50,30 22,0 11,0 462,8 0,6 2, ,07 7,34 286,8 80, ,269 47,85 20,0 11,0 491,6 0,6 2, ,23 7,31 332,6 80, ,401 49,11 23,0 12,0 494,4 0,7 2, ,08 7,36 342,0 80, ,593 48,50 26,0 13,0 559,2 0,8 2, ,62 6,48 358,9 71, ,913 50,99 21,0 11,0 587,6 0,6 3, ,64 6,66 414,1 73, ,566 50,35 23,0 11,0 568,0 0,6 2, ,65 6,48 370,2 71, ,908 45,72 16,0 9,0 471,6 0,5 2, ,42 6,29 301,7 69, ,863 57,98 24,0 13,0 556,0 0,8 3, ,73 6,74 393,1 74, ,853 51,10 23,0 11,0 560,0 0,6 3, ,95 7,29 406,5 80, ,311 51,70 27,0 14,0 627,6 0,8 3, ,21 7,16 442,4 78, ,346 45,50 25,0 12,0 529,2 0,7 2, ,45 6,59 335,0 72, ,570 65,42 28,0 14,0 683,6 0,8 3, ,19 6,32 475,1 69, ,678 37,21 13,0 8,0 342,8 0,5 2, ,44 6,43 279,9 70, ,701 44,14 20,0 10,0 488,0 0,6 3, ,87 6,78 394,6 74, ,535 69,52 28,0 15,0 602,0 0,9 3, ,12 6,66 463,3 73, ,468 10,93 18,0 9,0 384,0 0,5 1, ,36 7,37 246,0 81, ,914 77,27 23,0 11,0 97,6 0,6 2, ,15 6,93 287,7 76, ,101 49,83 23,0 12,0 905,2 0,7 2, ,64 6,54 304,0 72,

25 Bilaga 11 växlarens temperaturverkningsgrad ŋ t = t x - t u / t r - t u t x = tilluftstemperatur efter växlare t u = utetemperatur före växlare t r = frånluftstemperatur före växlare Datum: t x t u t r ŋ t Bagartorpsringen 80 18,6-6, % Bagartorpsringen 78 17,3-7,7 20,6 88 % Bagartorpsringen ,6 82 % Obs! Eftervärmningsbatteriet kan ha påverkat t x. Datum: t x t u t r ŋ t Bagartorpsringen 80 18,1 3,7 21,9 79 % 25