Välkomna till momentet. Klinisk farmakologi. vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Södersjukhuset!

Transkript

1 Välkomna till momentet Klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Södersjukhuset! Kurstid , , dugga Kursstart Måndagen 23 januari, Sal B64, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Kursbeskrivning Grundläggande förkunskaper: Goda kunskaper i farmakodynamik och farmakokinetik. Både grundläggande principer och mer specifika kunskaper gällande våra vanligaste läkemedel. Innehåll och upplägg: Utbildningen under medicinblocket inleds med en halvdag kring att välja läkemedelsbehandling hur vet vi att läkemedel fungerar och är säkra? I mars ordnar klinisk farmakologi och primärvården tillsammans en seminariedag, med receptlära och receptövningar. Under hösten ligger en sammanhållen kursvecka kring temat Att lyckas med sin läkemedelsbehandling. Vi fortsätter att gå igenom allmänna principer för hur man väljer och värderar läkemedel, hur man sätter in, följer upp och, inte minst viktigt, avslutar en läkemedelsbehandling. Ett centralt tema är hur man på bästa sätt kan försöka individanpassa sin läkemedelsbehandling dels när man väljer läkemedel (vad finns det för dokumentation att detta läkemedel kommer att fungera för just min patient?), dels när man doserar (hur anpassa dosen efter t ex ålder, njur- och leverfunktion, övriga sjukdomar och läkemedel). Denna kursvecka är integrerad med undervisningen i geriatrik. Studiebesök: Ni är alltid välkomna att göra ett studiebesök vid Avdelningen för klinisk farmakologi, C1 68, Huddinge. Ni får då möjlighet att bekanta er med verksamheterna vid t ex Läkemedelsinformationscentralen, Biverkningsenheten, Läkemedelslaboratoriet och Dopinglaboratoriet. Frågor: Mer information finns i PingPong Kontakta gärna oss om ni har frågor inför eller under kursen. Ylva Böttiger Tobias Bäckström Momentansvarig Klinisk assistent Avd för klinisk farmakologi, C1 68 Avd för klinisk farmakologi, C1 68 Telefon: Telefon: E-post: ylva.bottiger@ki.se E-post: tobias.backstrom@karolinska.se

2

3 Målbeskrivning Klinisk Farmakologi Core curriculum Färdigheter 1. Kunna Korrekt förskriva läkemedel i öppen (recept) och sluten vård (läkemedels-journal), samt i samråd med patienten fastställa behandlingsmål och ge adekvat information om indikationer, effekter och biverkningar. Biverkningsrapportering. Ämnesinriktade kunskaper 1. Kunna Viktiga principer kring att påbörja, följa upp och avsluta läkemedels-behandling, såsom principer för läkemedelsval och -värdering, källor till individuella variationer i läkemedels effekter och omsättning, uppföljning av behandlingseffekter och biverkningar, inkl. användningen av läkemedelskoncentrationsbestämningar. 2. Känna till Lagar och förordningar som reglerar läkemedelsförskrivning och biverkningsrapportering. Epidemiologiska och hälsoekonomiska aspekter på läkemedelsbehandling. Ämnets omfattning: (Punkterna nedan utgör delvis ett utdrag ur och förtydligande av målbeskrivningen för farmakologikursen) Förskrivning av läkemedel ordination i sluten vård, receptskrivning, läkemedelshantering, samt gällande lagar och förordningar Läkemedelsvärdering och -information kritisk granskning och viktiga källor Individuella variationer i läkemedels effekter och farmakokinetik genetiska, åldersoch sjukdomsbetingade etc. Koncentrationsbestämning av läkemedel indikationer och bedömning Läkemedelsinteraktioner kliniska aspekter Läkemedelsbiverkningar klinik, handläggning och rapportering Ordinationsföljsamhet problematik Läkemedelsutsättning principer och komplikationer Läkemedelsepidemiologi och -statistik Läkemedlens roll i samhället och sjukvården, hälsoekonomiska aspekter V.g. vänd för forts.

4 Klinisk farmakologi omfattar även följande punkter, med dessa har/kommer att gås igenom i samband med andra kurser: Läkemedelsinteraktioner mekanismer (farmakologikursen) Läkemedelsmissbruk toleransutveckling, beroende, vanliga substanser och dopning (kurs i beroendelära) Läkemedelsutveckling och klinisk prövning (farmakologikursen) Läkemedel under graviditet och amning (obstetrik- och pediatrikkurserna) Barn och läkemedelsbehandling (pediatrikursen)

5 LÄRARLISTA FÖR MOMENTET KLINISK FARMAKOLOGI VT12/HT12 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Södersjukhuset Ämnesföreträdare: E-post Telefon Docent Georgios Panagiotidis Momentledare/studierektor: Doc Ylva Böttiger Klinisk assistent: Dr Tobias Bäckström Övriga lärare: Dr Linda Björkhem Bergman Professor Ulf Bergman Doc Erik Eliasson Dr Alan Fotoohi Dr Anders Helldén Dr Johan Holm Dr Jonatan Lindh Dr Staffan Rosenborg Dr Karin Söderberg Dr Anna Törring

6

7 Att Läsa Kurslitteratur: Kursmaterial (som delas ut) Läkemedelsboken 2011/2012; Specialkapitel: Receptskrivningsregler Särskilda läkemedel (även detta är receptskrivningsregler) Läkemedelsförmånerna Evidensbaserad läkemedelsvärdering Kliniskt farmakologiska principer Läkemedelsbiverkningar Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsbehandling hos äldre Referenslitteratur: SLL:s sajt för läkemedelsinformation: Nyheter, Kloka Listan, behandlingsriktlinjer,interaktioner mm. Katzung BG editor: Basic and Clinical Pharmacology, 9th ed: McGraw Hill Tillgänglig via proxy-server och Karolinska Institutets Bibliotek på Sök i bibliotekskatalogen (MIKS). Speight TM, Holford NHG, editors. Avery s Drug treatment. 4th ed. Auckland: Adis; 1997 Principer för läkemedelsbehandling, samt läkemedelsterapi vid olika sjukdomar. Dollery C Sir, editor. Therapeutic drugs. 2nd ed. Edinburgh: Churchill Livingstone; 1999 Farmakologi, toxokologi, klinisk farmakologi, kinetik, metabolism, terapeutisk användning, biverkningar och klinisk utvärdering diskuteras för alla väsentliga läkemedel. Värdefull referens, inte alltid kritiskt evaluerade data. Brunton LL et al editors. Goodman & Gilman s The pharmacological basis of therapeutics. 11th ed. New York: McGraw-Hill; En klassiker. Penetrerande genomgång av olika läkemedel med utgångspunkt från farmakologisk gruppering. Tillgänglig via proxy-server och Karolinska Institutets Bibliotek på Sök i bibliotekskatalogen (MIKS). Ett tips: Evan J. Begg: Instant Clinical Pharmacology, 2nd ed, Blackwell Publishing 2008.

8

9 Fältstudie inför seminarium Klinisk Farmakologi och Åldrandet ht 2012 Läkemedelsgenomgång Detta arbete ska du utföra i en grupp om 2-4 studenter med placering tillsammans på geriatrisk klinik (VFU åldrandet). Förbered en Powerpointpresentation som innehåller nedanstående uppgifter. Ni ska med Powerpointpresentationen som stöd kunna redogöra för fallet och era slutsatser inför en grupp om kurskamrater samt handledare från geriatrik och klinisk farmakologi under den sammanhållna kursveckan våren I början av kursveckan i geriatrik och klinisk farmakologi ska ni skicka presentationen och en reflektion över ert grupparbete till handledarna, för att möjliggöra återkoppling inför presentationen. 1) Gör en inventering på avdelningen: Vilken typ av avdelning? Hur många patienter? Hur många läkemedel per patient (i genomsnitt)? 2) Läkemedelsgenomgång för en patient med minst 10 ordinerade läkemedel Beräkna patientens kreatininclearance och tag reda på vilka diagnoser patienten har. Tag reda på vilka läkemedel patienten tar (granska journal och läkemedelslista och komplettera med en läkemedelsanamnes från patienten). Redogör för följande för vart och ett av patientens läkemedel: Farmakologisk verkningsmekanism Dos (är den rimlig?) Indikation? (fortfarande aktuell?) Behandlingsmål? Planerad behandlingstid Granska hela patientens läkemedelslista ur följande perspektiv: Har patienten några symtom som skulle kunna utgöra biverkningar av läkemedlen? Vilka interaktioner hittar ni med hjälp av interaktionstjänsten Sfinx på Vilken klinisk relevans har dessa interaktioner? Jämför läkemedelslistan med Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (bifogas)! Har patienten några olämpliga läkemedel? Föreslå åtgärder för att förbättra kvaliteten på patientens läkemedelsbehandling? (bör något/några läkemedel sättas ut eller in, behövs dosjusteringar? etc.) 3) Reflektion (görs inför redovisningen under kursveckan 2012) Reflektera kring hur ni löst uppgiften i gruppen och faktorer som påverkat arbetet och resultatet. Har uppgiften varit till nytta under det fortsatta lärandet och vad skulle ni eventuellt ha gjort annorlunda idag? Uppmärksammar ni /kommer ni att uppmärksamma läkemedelsrelaterade problem mer efter arbetet med denna uppgift? Kursansvariga för Klinisk Farmakologi och Åldrandet, augusti 2011

10

11 Att lyckas med sin läkemedelsbehandling Rätt läkemedel till rätt patient i rätt dos under rätt tid och till rätt kostnad! Att påbörja behandlingen - Skall patienten behandlas med läkemedel - rätt patient? Vad kan läkemedlet förväntas ha för effekter jämfört med andra åtgärder? Kostnader? - Att individualisera läkemedelsvalet - rätt läkemedel? Vad kan läkemedlet förväntas ha för effekter hos min patient? Kostnader? - Att individualisera dosen - rätt dos? Hur påverkas läkemedlets omsättning och effekt av patientens ålder, njur- och leverfunktion, gener, kost, övriga sjukdomar och övriga läkemedel? Hur relaterar effekten till dosen? - Att skriva recept/ordination på rätt sätt Hur gör man? Vilka lagar och regler gäller? Att följa upp behandlingen - valdes rätt läkemedel till rätt patient i rätt dos? - Tar patienten sitt läkemedel? - Hur och när mäter jag effekten? - Behövs koncentrationsbestämningar? Hur tolkar jag i så fall dessa? - Hur bedömer och hanterar jag eventuella biverkningar? Dosjustering, utsättning eller preparatbyte? Varför och hur skall jag rapportera biverkningar? - Hur länge skall behandlingen pågå - rätt tid? Finns en behandlingsplan? Känner patienten till planen med behandlingen? Att avsluta behandlingen - i rätt tid! - Av vem, när och hur skall behandlingen avslutas? Om någon annan läkare förväntas ompröva/sätta ut läkemedlet efter en viss tid, hur får han/hon veta det? Vad kan hända om läkemedlet sätts ut? (Vad kan hända om läkemedlet inte sätts ut?) Ylva Böttiger , M-L O 2008

12

13 100 vanliga och viktiga läkemedel för systembehandling Smärta/rörelseapparaten morfin oxykodon kodein fentanyl dextropropoxyfen paracetamol sumatriptan Hjärta och kärl acetylsalicylsyra heparin dalteparin klopidogrel alteplas bendroflumetiazid hydroklortiazid furosemid spironolakton kalium simvastatin atorvastatin kandesartan Endokrinologi insuliner metformin glibenklamid estradiol Andningsorganen salbutamol terbutalin formoterol loratadin Infektioner bensylpenicillin fenoxymetylpenicillin amoxicillin flukloxacillin cefadroxil cefuroxim erytromycin allopurinol diklofenak ibuprofen naproxen tramadol alendronat warfarin adrenalin atropin glyceryltrinitrat isosorbid mononitrat metoprolol atenolol bisoprolol amlodipin felodipin enalapril ramipril digoxin kalcium levotyroxin hydrokortison acetylcystein ipratropium budesonid doxycyklin trimetoprim-sulfa metronidazol vankomycin rifampicin flukonazol pivmecillinam

14 Blod ferrosulfat cyanokobalamin Mage och tarm omeprazol metoklopramid Nervsystemet haloperidol zuklopentixol olanzapin risperidon litium citalopram sertralin mirtazapin levodopa Inflammation/malignitet cyklofosfamid cisplatin metotrexat ciklosporin epoetin alfa folsyra laktulos makrogol fenytoin karbamazepin valproat propiomazin oxazepam diazepam donepezil zopiklon alimemazin metylprednisolon prednisolon infliximab