En studie om de anhörigas och professionens syn på behovet av stöd och hjälp efter en äldre persons självmord.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie om de anhörigas och professionens syn på behovet av stöd och hjälp efter en äldre persons självmord."

Transkript

1 Donna Svensson, Ann-Christine Waaranperä Socionomprogrammet med inriktning mot äldre, 210 hp, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete Vetenskaplig metod och examensarbete 20 hp, SÄ 62, VT10 Grundläggande nivå Handledare: Gudrun Elvhage Examinator: Anna Whitaker En studie om de anhörigas och professionens syn på behovet av stöd och hjälp efter en äldre persons självmord. Musklerna knyter sig hårt i nacke och rygg varje vår när den där dagen närmar sig. Det är nio år sen nu... A study of the significant others and the profession s views on the need for support and help after an elderly person s suicide. The muscles knot tightly in her neck and back each spring, when that day is approaching. It is nine years ago now...

2 Förord med tack Vi vill i detta förord sända ett stort tack till de personer vars hjälp och vägledning varit avgörande för studiens färdigställande. Tack, Mia Franzén, NASP (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid karolinska institutet samt Stockholms läns landstings expertorgan för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa), för inspiration och utlåning av filmer med mera. Tack, Danuta Wasserman chef för NASP, för vänligt bemötande och förmedlande av information. Tack, Margit Ferm, SPES Jönköping, för vänligt bemötande, förmedlande av användbara länkar och tidigare forskning. Tack, Pirjo Stråte, ordförande och alla andra medarbetare i SPES Stockholm för ovärderlig kunskapsöverföring, generositet, förmedling av intervjupersoner, intervjulokal, litteratur och det varmaste mottagandet. Tack, Jan Beskow, Pernilla Larsson och Margda Waern för förmedlande av aktuell forskning. Tack alla ni informanter inom olika berörda professioner som varit oss behjälpliga i vårt arbete med denna studie. Stort tack till er diakoner som lagt ner tid och arbete för att hjälpa oss. Vårt varmaste tack till de anhöriga som ställt upp på våra intervjuer. Till sist tusen tack Glenn för din stränga granskning av vårt språk i denna studie. Donna Svensson & Ann-Christine Waaranperä 2

3 Abstrakt Syftet med denna studie är att öka kunskapen om stöd och hjälp från det offentliga riktat till anhöriga som har förlorat en äldre person genom självmord. För att möta syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med dels anhöriga och dels diakoner som fick representera professionen. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta, jämnt fördelat mellan anhöriga och diakoner. Den teori vi använt oss av för att förstå vår empiri är professionsteori eftersom kraven och förväntningarna på professionen är att den ska förhålla sig på ett professionellt sätt gentemot klienten. Vidare har vi använt oss av följande teorier för deras betydelse i det praktiska sociala arbetet; rollteori, sorgeprocesser eller sorgreaktioner, kristeori och coping. Dessa teorier kan användas för att förstå de specifika problem en människa, som har förlorat en anhörig genom självmord, kan ställas inför. Vi har utifrån samtliga intervjuer försökt hitta det som uttrycks starkast i berättelserna och som vi tolkar som det mest väsentliga avseende det behov av stöd som de anhöriga har och det stöd som tillhandahålls från professionen. De teman vi i denna studie valt att belysa är; tabu, behov av att prata, känslor av skam, skuld och ilska, känslornas uttryck i kroppen, sorg samt stöd. Resultatet visar att det råder brist i stödet avseende det allra första skedet efter dödsfallet och även en stor brist i informationen om var anhöriga kan vända sig för att få stöd. Det vi uppfattar som det mest försvårande för dessa anhöriga är den närmaste omgivningens och den professionella omvärldens negativa inställning och rädsla inför döden i allmänhet och självmord i synnerhet. Denna faktor leder till att dessa anhöriga blir isolerade i en situation där de har ett skriande behov av interaktion och stöd av omgivning och profession. Utifrån empirin och tidigare forskning framkommer att personer som förlorar en nära anhörig genom självmord upplever förlusten och sorgen som svårt traumatiserande och att detta trauma inte visar sig enbart i psykiska utan även i fysiska symtom. Då äldre har en hög självmordsfrekvens bör det forskas mer kring anhörigas situation för att kunna möta detta problem i takt med den ökande äldrebefolkningen. Nyckelord: Självmord, äldre, anhöriga, stöd, rollteori, sorgeprocesser eller sorgreaktioner, kristeori, coping, post traumatic stress disorder och professionsteori 3

4 Abstract The purpose of this study is to increase the awareness of support and help from public services addressed to significant others who have lost an elderly person to suicide. To meet this objective we have conducted qualitative semi-structured interviews with both significant others and deacons who represented professionals. We held eight interviews, equally divided between the two groups. The theory used to understand our research is the theory of profession, because of the demands and expectations on our profession to behave in a professional manner. We have also used, because of their importance for practical social work the following theories; role theory, grief process or grief reactions, crisis theory and coping. These theories contribute to the understanding and treatment of the significant problems a person who has lost a significant other to suicide can face. We have from all the interviews tried to find that which is strongly expressed in the stories and which we interpret as being the most important in connection with the need of support that the significant others have and which is offered by the professionals. The themes we have chosen to illustrate are; taboo, need to talk, feelings of shame, guilt and anger, emotions effect on the body, grief and support. The results show us that there is a lack of assistance pertaining support in the first stage after the death and even a lack of information about where the significant others can turn to get that support. What we saw as the most detrimental for this group of significant others was the attitudes concerning death and suicide. These attitudes lead to this group s isolation in a situation where they have an expressed need of interaction and support from their network and professionals. From our research and earlier studies we found that people who loose a significant other by suicide experience the loss and grief as severely traumatizing and that this trauma doesn t only show itself in psychological symptoms but even in physical ones. Since the elderly have a high suicide rate more research is needed to meet this problem as the elderly population increases. Keywords: Suicide, elderly, significant others, support, role theory, grief processes or grief reactions, crisis theory, coping, post traumatic stress disorder and profession theory. 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 9 Problemformulering Syfte och frågeställningar Tidigare forskning Äldres psykiska hälsa Anhörigas psykiska hälsa Teori Professionsteori Teorier i praktiken Rollteori Sorgeprocesser eller sorgreaktioner Kristeori Coping Metoder och material Tillvägagångssätt Förförståelse Polisen Krissamtal vid sjukhus Svenska kyrkan SPES Självhjälpsgrupper Telefonhjälp Internet Arbetsfördelning Etiska överväganden Litteratursökningar Val av metod Undersökningsgrupp Bearbetning och analys av data Validitet och reliabilitet Avgränsningar Begreppsdefinitioner Metodologiska överväganden/komplikationer Resultat Tabu Behov av att prata Känslor av skam, skuld och ilska Känslornas uttryck i kroppen Sorg Stöd Analys Tabuts effekter Samtalets betydelse De negativa känslornas påverkan Den förkroppsligade sorgen Sorgen som följeslagare

6 Anhörigas behov av stöd Slutsatser Diskussion Referenslista Bilaga Informationsblad Bilaga Intervjuguiden för anhöriga Bilaga Intervjuguide avsedd för profession

7 Inledning Death is nothing at all Death is nothing at all I have only slipped away into the next room I am I and you are you Whatever we were to each other That we are still Call me by my old familiar name Speak to me in the easy way you always used Put no difference into your tone Wear no forced air of solemnity or sorrow Laugh as we always laughed At the little jokes we always enjoyed together Play, smile, think of me, pray for me Let my name be ever the household word that it always was Let it be spoken without effort Without the ghost of a shadow in it Life means all that it ever meant It is the same as it ever was There is absolute unbroken continuity What is death but a negligible accident? Why should I be out of mind Because I am out of sight? I am waiting for you for an interval Somewhere very near Just around the corner All is well. Nothing is past; nothing is lost One brief moment and all will be as it was before How we shall laugh at the trouble of parting when we meet again! Henry Scott-Holland, Självmord, ett ord som väcker starka känslor hos de flesta av oss. Självmord, ordet ger intryck av något förbjudet, något tabu. Att mörda sig själv. I denna studie har vi lagt fokus på anhöriga till äldre personer som begått självmord och vilka olika former av stöd och hjälp som finns tillgängliga för anhöriga. Hur/om informationen rörande olika former av stöd och hjälp når dessa anhöriga. Vi har valt att undersöka detta både utifrån de anhörigas eget perspektiv men även utifrån ett professionellt perspektiv. Detta för att få en djupare inblick i och kunskap om vad som krävs av socialarbetaren i fråga om bemötande och erbjudande av stöd och hjälp när en människa drabbas av det otänkbara, nämligen en äldre närståendes självmord. Kunskap om faktorer som; sorgeprocesser i samband med en närståendes självmord, anhörigas känslor av till exempel skam och skuld, behov av olika former av stöd och hjälp över tid (de anhöriga vi har intervjuat talar om en process som kan vara i upp till fyra år eller mer efter dödsfallet), behov av möte med andra människor som har liknande erfarenheter samt i vissa fall hjälp ur den isolering som blivit en följd av det trauma dödsfallet inneburit för den anhörige. 7

8 Äldre har den högsta självmordsfrekvensen i Sverige och i övriga Europa (Jané-Llopis & Gabilondo, 2008). Enligt Socialstyrelsen finns kunskap om äldres psykiska ohälsa och även kunskap om diagnos och behandling men det har inte nått ut till de verksamheter som äldre söker sig till. Äldre söker sig nämligen sällan till psykiatrin för att få hjälp då det är vanligt att äldre kopplar samman psykiska besvär med skam. Äldre söker sig istället till primärvården och beskriver kroppsliga symtom snarare än psykiska. Detta faktum tillsammans med att kunskapen inte når behandlande vårdinstans försvårar rätt diagnosticering. Dessutom svarar äldre sämre på den medicin som anses adekvat vid behandling av depressioner (Socialstyrelsen 2008). De vanligaste orsakerna till självmord hos äldre är, enligt uppgifter från NASPs (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid karolinska institutet samt stockholms läns landstings expertorgan för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) hemsida, depression och kroppsliga sjukdomar men även faktorer som psykosociala förändringar i form av till exempel förlust av status och/eller förlust av partner. Självmordshandlingar hos äldre leder oftare till fullbordat självmord än hos yngre och är oftare av mer våldsam karaktär. Det finns i samhället attityder till åldrande och äldre som påverkar inte bara på samhällelig nivå utan även på socialpsykologisk och individuell nivå. Föreställningar om vissa företeelser/objekt, till exempel äldre människor, får oss att handla på ett visst sätt inför attitydobjektet eller som i detta fall äldre. I vårt samhälle värderas produktivitet och självständighet högt och detta påverkar och cementerar samhällets syn på våra äldre som förbrukade medborgare. Äldre är improduktiva och beroende personer som inte längre bidrar till samhället, en slags ickemedborgare eller exmedborgare (Tornstam 2005). Denna samhällets attityd till äldre återspeglas också i hur äldre ser på sig själva och förstärker exempelvis känslor av statusförlust och förlust av rollen som fullvärdig medborgare. Ett modernt begrepp för just åldersrelaterade negativa attityder är ålderism som innefattar stereotypa föreställningar om äldre och diskriminering på grund av ålder (Andersson, 2008, s.12). När det talas om suicidprevention ligger bördan tung på anhöriga. Studier visar att anhörigas närvaro är en mycket viktig del i att förhindra självmord. Efter ett fullbordat självmord blir situationen för anhöriga mycket svår och sorgeprocessen skiljer sig till stor del från sorgeprocessen efter ett naturligt dödsfall (Grimby, 2002, s.80). 8

9 Bakgrund Vi har under denna rubrik valt att visa hur det ser ut i Sverige avseende självmord bland äldre. Detta för att ge en tydligare bild av problemet och hur dess omfattning påverkar anhöriga och deras behov av stöd och hjälp. Självmord är både en konsekvens av personligt mänskligt lidande men innebär även lidande för anhöriga. Självmordstankar är inte ovanliga. Det ligger i människans natur att försöka hitta utvägar och lösa sina problem och då är det naturligt att ha tankar om att avsluta sitt liv som en yttersta utväg för att ta sig bort från sitt lidande. När människor börjar fokusera på självmord som en möjlig lösning för sin situation då övergår det till något betydligt allvarligare och redan här drabbas ofta även anhöriga. Forskning visar att det är väldigt betungande att vara anhörig till en person med självmordstankar då den anhörige är den som finns närmast personen och även är den som primärt måste förhindra självmordet (de Groot, de Keijser, Neeleman, 2006, s ). Självmordshandlingar är inte lika vanliga men är också ett sätt att handskas med sitt lidande. Tio personer av hundra med självmordstankar utför självmordshandlingar och en av dessa hundra begår självmord (Beskow, 2000, s.37-38,157). Handlingarna är oftast impulsiva försök att återfå kontroll (a.a., s.164). Depression, användande av alkohol eller andra substanser och konflikter bidrar till självmordsrisken (a.a., s.174). Enligt Socialstyrelsens Dödsorsaksrapport 2007 (2009, tabell 243 och 244) var antalet självmord år 2007, både säkra och osäkra, 1453 stycken. Av dessa 1453 personer var 315 tämligen säkra självmord bland äldre människor över 65 år. Med säkra självmord menas att det kunnat konstateras att orsaken till dödsfallet är; en av personen själv medvetet begången handling som lett till döden. Med osäkra menas dödsfall där misstanke om självmord finns men där det inte gått att få klarhet i om personen avlidit genom en olycka eller om det varit ett avsiktligt handlande. Denna siffra inkluderar inte de mängder av äldre människor som har avlidit av förgiftningar från läkemedel där ingen har uppmärksammat den äldres psykiska hälsa innan dödsfallet eller uppmärksammat dennes död som en avsiktlig självdestruktiv handling. Det finns ett stort mörkertal för självmord eftersom det är ett tabubelagt ämne. Det är både religiöst och juridiskt betingat som en negativ handling. Enligt de flesta av de stora religionerna är självmord något som är förbjudet, vilket också påverkar de anhörigas situation. De flesta av de äldre personer som begått självmord har också anhöriga som lider. Vanligast tar människor över 65 år sitt liv enligt Dödsorsaksrapport 2007 (2009) genom förgiftningar, hängning, kvävning, hopp från hög höjd, kasta sig framför föremål i rörelse eller genom att skära eller sticka sig med vassa föremål. Människor över 65 representerar 25 % av samtliga 9

10 självmord som begås under ett år i Sverige och alla dessa har människor i sin närhet som blir berörda. Det kan antas vara extra svårt för anhöriga till äldre som begår självmord då äldre personer oftast väljer våldsamma självmordsmedel. Dessutom vet vi att äldrebefolkningen ökar eftersom äldre idag lever längre vilket medför en risk för att fler äldre personer tar sina liv. Med denna vetskap bör samhälle och omgivning arbeta aktivt för att förhindra självmord och då anhöriga finns nära personen blir denna börda till stor del deras. Det finns skillnader i hur ofta man har självmordstankar och hur öppet man samtalar om sina självmordstankar beroende på åldern. Yngre människor är mer öppna om dessa tankar medan äldre personer kanske upplever tankarna som förbjudna och är då inte villiga att prata om dem. Yngre människor brottas mer med existentiella frågor som liv, död och meningen med livet medan äldre kan ha mer praktiska svårigheter som sjukdom, social isolering och förlust (Beskow, 2000, s.100). Detsamma kan antas gälla även för anhöriga. Äldre anhöriga har troligtvis samma referenser som äldre personer som har självmordstankar, nämligen att ämnet är tabu och att de då väljer att inte söka hjälp och stöd. Sverige och många andra länder har beslutat att arbeta aktivt med självmordsprevention för att beslutsfattarna har insett att självmordstankar, handlingar och död genom självmord orsakar mycket lidande, både för de direkt berörda och för deras anhöriga. Att uppleva många år av depression och ångest är onödigt när man kan förhindra detta. Självmordsprevention är möjlig genom ökad medvetenhet, stöd, behandling, utbildning, kompetens och genom en minskad tillgänglighet till självmordsmedel så som till exempel mediciner (Beskow, 2000, s.50-62). Ett sätt att arbeta preventivt mot självmord är att ge allmänheten information och kunskap om ämnet. Eftersom ämnet har varit tabubelagt saknas kunskap om hur vi skall samtala om och med varandra kring detta känsliga ämne. Sveriges regering och riksdag beslutade i juli 2008 efter propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110) om en nollvision avseende självmord för människor som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården. Det finns ingen uttalad nollvision för just äldre men äldre söker sig ofta till primärvården och ingår också i självmordsstatistiken. Ingen skall behöva ta sitt liv i Sverige, men i de fall självmord ändå sker skall en utredning göras för att undersöka varför individen har tagit sitt liv för att öka kunskapen och upptäcka brister i systemet. På regeringsuppdrag har nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid karolinska institutet samt stockholms läns landstings expertorgan för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) fått i uppdrag att arbeta för att medverka till; 10

11 att varaktigt minska antalet självmord och självmordsförsök att undanröja omständigheter som kan leda till att barn och unga tar sitt liv att tidigt upptäcka och bryta negativa trender av självmord och självmordsförsök hos utsatta grupper att öka kunskapsnivån om självmord att stödja personer med självmordstankar och anhöriga till personer som försökt eller har begått självmord (Nasps hemsida) En annan organisation som arbetar aktivt för att både förhindra självmord men även för att stödja anhöriga är riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd - SPES (som på latin betyder HOPP). Riksförbundet är en ideell sammanslutning som är partipolitiskt och religiöst obunden. Riksförbundet har till ändamål att: ge stöd och hjälp till närstående till personer som tagit sitt liv arbeta med suicidprevention på egen hand och tillsammans med andra vara aktörer i samhället för att åstadkomma en minskning av antalet suicid skapa förståelse för att suicid är ett samhällsproblem. (SPES hemsida) Genom statsbidrag från Socialstyrelsen startades Äldreprojektet som bland annat innefattade När Himlen är nära, ett 3-årigt projekt vars syfte är att ge anhöriga, personal och andra som möter sjuka och äldre mod att våga tala om svåra livsfrågor. Genom att skapa ett gemensamt språk kan man möta äldres behov av kunskaper om självmord eftersom de är en växande grupp som berörs av ämnet. Detta skulle man kunna kalla en folkbildningsrörelse i suicidalitet. Befolkningsprognoser förutspår att antalet äldre ökar och detta medför ökade krav på socialtjänsten och kommunerna. Socialtjänsten prioriterar vikten av att upptäcka depression och självmordstankar för att förhindra och förebygga självmord. Därför är det ytterst viktigt att de som arbetar på socialtjänsten har kunskap om självmord och om anhörigas situation. Redan 1995 skrev Socialstyrelsen rapporten Anhöriga och anhörigvårdare och i denna rapport lyfte de fram att anhöriga till äldre bör uppmärksammas mer eftersom det inte fanns tillräckligt med stöd för denna växande grupp. Denna rapport ledde till ett regeringsbeslut 2006 om att starta Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. Socialstyrelsens rapport, Äldres psykiska ohälsa (2008), har vidare ökat kraven på kommunerna att uppmärksamma självmord, närstående och inkludera krav på stöd till närstående. Denna rapport bidrog till en lagändring den första juli år 2009 i Socialtjänstlagen (SOL 5:10) om att anhöriga skall stödjas av kommunerna istället för den tidigare formuleringen bör. Ovanstående rapporter och regeringsbeslut visar att det i Sverige finns en medvetenhet om och en vilja att förändra den höga självmordsfrekvensen hos äldre och det lidande detta för 11

12 med sig för anhöriga. En viktig resurs i preventionen av självmord är anhöriga. Tyvärr utnyttjas inte denna resurs tillräckligt och de får ej heller det stöd som krävs. Beskow lyfter fram en studie av Magne-Ingvar som visar att de anhöriga kunde ge viktig information i en tredjedel av fallen som han undersökte och eftersom anhöriga är en viktig pusselbit med ett tungt ansvar borde de få mer stöd och hjälp. När självmorden är ett faktum är det de anhöriga som lider och riskerar att själva utveckla självmordstankar om de inte får tillräckligt med stöd i sitt sorgarbete. Trots att detta faktum är välkänt, skriver Beskow att i en undersökning om anhöriga var det 42 % som inte talade med någon om självmordsförsöken. När självmordsförsöket sker bör anhöriga få ett tillfälle att samtala med någon (Beskow, 2000, s.101, Magne-Ingvar, 1999, s.6). Agnes Hultén skriver i sitt kapitel i Beskows bok om stöd till anhöriga både vid självmordsförsök men även när självmordet är ett faktum. Hon menar att hela familjen bör få gemensam information, krisbearbetning, stöd och terapi för att förhindra att även de utvecklar självmordsbeteende (Hultén, 2000, s.216). Professionell hjälp skall erbjudas i det akuta skedet. Om anhöriga avböjer just då är det viktigt att de följs upp efter en tid. Sjukskrivning, stödsamtal eller annan hjälp kan behövas efter den akuta krisen. Adresser och telefonnummer till samhälleliga och frivilliga stödorganisationer ska finnas lätt tillgängliga för de som är drabbade (a.a., s. 216). Problemformulering Statistiken visar att äldre har en hög självmordsfrekvens i Sverige liksom i övriga Europa. Forskning åskådliggör att en persons självmord påverkar ett antal människor i dess närhet och att anhörigas sorgearbete efter dödsfallet ser annorlunda ut i jämförelse med andra dödsorsaker. Känslor av till exempel skuld, skam, ilska och förlust av tillit är vanligt förekommande hos anhöriga till personer som begått självmord. Eftersom äldrebefolkningen ökar finns därmed även en förväntad ökning av antalet självmord bland äldre vilket medför att även antalet anhöriga med behov av stöd och hjälp växer. Till det kan läggas att antalet anhöriga som själva är äldre ökar. Med större kunskaper om anhörigas upplevelser av stöd och hjälp i samband med en äldre närståendes självmord kan befintliga stödinsatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och frivilligorganisationer förbättras och nya idéer om stödinsatser väckas. 12

13 Syfte och frågeställningar Syftet är att öka kunskapen om stöd och hjälp från det offentliga riktat till anhöriga som har förlorat en äldre person genom självmord. Vilken erfarenhet har anhöriga av stöd? Vad annat/mer skulle anhöriga önska i form av bemötande, stöd eller annat? Vad är professionens erfarenhet av anhörigas behov i situationen? Vad är professionens bild av hur de anhörigas behov möts? Tidigare forskning För att öka vår kunskap om dessa anhörigas behov av stöd och hjälp har vi undersökt dagens befintliga forskning och presenterar ett urval av dessa under två rubriker, Äldres psykiska hälsa och Anhörigas psykiska hälsa. Vi har valt att belysa forskning om äldres psykiska hälsa för att ge en bred bild av omfattningen av detta problem och på så sätt ge en förståelse för hur detta påverkar anhöriga. Först därefter redogör vi för forskning om anhörigas psykiska hälsa. Äldres psykiska hälsa Rapporter om äldres psykiska ohälsa är motstridiga avseende äldre och depression. Vissa pekar på att depressioner hos äldre är vanligt och att det ökar, medan andra inte visar samma resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att depression hos äldre ofta visar sig i olika fysiska yttringar till skillnad från symtom hos yngre som är mer psykiska (SOU 2006:100, Larsson & Berger, 2007, & Sparring Björkstén, 2005). De bedömningsgrunder och redskap som används vid diagnos är inte anpassade efter de symtom som kännetecknar depression hos äldre (SBU, 2004 & Sparring Björkstén, 2005). Ett stort antal äldre lider av depressioner, vissa med diagnos och behandling medan andra inte är diagnosticerade och än mindre behandlade. Behandling med antidepressiva läkemedel är enligt författaren inte helt effektiv eftersom effekten uteblir hos cirka hälften av de behandlade äldre och det visade sig även finnas brister både i behandlingens kvalitet såväl som i uppföljningen av densamma. Vid jämförelse mellan äldre med depression och äldre utan depression blev resultatet att dödligheten var högre hos de äldre som led av depression (Bergdahl, 2007, s.47-49). Den allmänna synen på åldrande, med livströtthet och viss depressivitet som en naturlig del i åldrandet, har bidragit till att psykisk ohälsa inte uppmärksammats i tillräcklig grad. Trots att 13

14 det finns god kunskap om psykisk ohälsa hos äldre och även vilka verktyg som krävs för att upptäcka och behandla densamma når inte denna kunskap ut till berörda instanser och därför tillämpas den inte i betryggande grad. Det finns även ett problem i att äldres psykiska ohälsa faller mellan stolarna då ansvaret är spritt mellan psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård utan tillräcklig samverkan och gemensam strategi (Socialstyrelsen, 2008, s.6). Åldrandet medför en förhöjd risk för både fysiska och psykiska åkommor vid sidan av sociala och psykologiska omständigheter så som förlust av partner samt förlust av olika livsroller, till exempel yrkesroll och rollen som familjeförsörjare (SOU 2006:100, & reg. prop. 2005/06:115). Då äldre har en hög självmordsfrekvens kan det antas att det också finns ett stort antal äldre anhöriga som lider till följd av den närståendes självmord och som kan tänkas utveckla psykisk ohälsa i samband med dödsfallet. Om de söker hjälp så är det troligt att de gör det i primärvården och om de inte uttalar psykiska symtom riskerar de att inte få hjälp. I en studie där 141 personer i åldern mellan 67 och 99 år fick frågor om vad de ansåg viktigast för den personliga livskvaliteten var det mest frekventa svaret funktionell förmåga, följt av fysisk hälsa, sociala relationer och kvarboende i det egna hemmet. Författarnas slutsatser var att sociala relationer, funktionell förmåga och aktiviteter påverkar äldres livskvalitet i lika hög grad som fysisk hälsa (Wilhelmson, Andersson, Waern, & Allebeck, 2005, s ). Anhörigas psykiska hälsa I en jämförande studie om sorg kort tid efter självmord och sorg kort tid efter naturligt dödsfall, framkom att anhörigas, till personer som begått självmord, allmänna och psykiska hälsotillstånd var sämre och det upplevda behovet av professionell hjälp högre jämfört med anhöriga till personer vars död var naturlig (de Groot, de Keijser, Neeleman 2006, s ). Det finns en risk för att anhöriga till personer som begått självmord själva utvecklar självmordstankar om de inte, efter dödsfallet, får behovet av stöd och hjälp tillgodosett (Beskow, 2000, s.101, Magne-Ingvar, 1999, s.6). Anhörigas sorgeprocess är svårare efter ett självmord jämfört med sorgeprocessen efter ett naturligt dödsfall på grund av flera försvårande faktorer så som stigma, skam och isolering. För att hjälpa anhöriga att hantera förlusten efter ett självmord, med allt vad det innebär, bör den anhöriga inte lämnas ensam. Det är viktigt att undvika tomma tröstefraser som tiden läker alla sår. Istället bör den anhöriga uppmuntras att minnas den avlidnes tid i livet (Harvard University, 2009). Förutom ett antal olika behandlingsformer som till exempel psykoterapi kan praktisk hjälp underlätta 14

15 för personen. Praktisk hjälp kan vara samtal som inspirerar till att sörja på samma sätt som den anhörige skulle ha gjort vid ett naturligt dödsfall (Harvard Mental Health Letter, 2009). Anhöriga till personer som begått självmord kan uppleva psykiska problem som inkluderar; depression, skuld, oro, ångest och trauma tiden efter dödsfallet. Sociala svårigheter är vanliga och de anhöriga kan ha svårt att tala om det inträffade. Det finns behov av och upplevs av de anhöriga som stödjande, med både professionell hjälp att ta sig igenom de svårigheter som uppkommer efter en närståendes självmord och informellt stöd i form av samtal med andra människor som upplevt förlust av anhörig genom självmord. Depression och brister i information om var de anhöriga kan finna hjälp och stöd är ett stort hinder för ett aktivt hjälpsökande. Information som når de anhöriga är avgörande för att den hjälp och det stöd som finns görs tillgängligt för dessa. Utbildning av de professioner som är först att möta de anhöriga till exempel polis, ambulanspersonal och annan sjukvårdspersonal samt präster skulle kunna underlätta för anhöriga att få hjälp och stöd. Dessa professioner är i en position där de kan uppfatta de anhörigas akuta behov och skulle kunna informera och vidareförmedla anhöriga till rätt stödinstans (Mcmenamy, Jordan & Mitchell 2008). Kunskap om sorg utvecklas kontinuerligt. Det finns en vedertagen tro att sorg skall arbetas igenom steg för steg och att en människa i sorg skall gå igenom sina känslor i en bestämd ordning. Nyare teorier kring sorg och förlust säger att det inte finns en bestämd ordning för sorgen och att sorgen är olika för olika kulturer. Sorg är en process som innebär både konfrontation och undvikande och båda dessa beteenden är nödvändiga för att hantera sin sorg och för återhämtning efter en anhörigs död. Konfrontation, Innebär att individen sörjer och ältar sin förlust för att acceptera situationen samt skapa ett nytt liv, undvikande är nödvändigt för att en människa i sorg inte orkar med ett konstant ältande. Tidigt i sorgen är fokus på själva förlusten, sen kommer återuppbyggnaden av det nya livet. Det viktiga att veta är att en pendling fram och tillbaka mellan båda dessa beteenden är fullt normala. Fördelarna med perioder av undvikande glöms bort. Undvikanden ger oss tid till återhämtning och precis som med fysisk träning ska man inte träna samma muskler varje dag utan det ska finnas tid för vila och återhämtning (Stroebe och Schut, 1999). Meningen med sorgen som ett beteende är att det ger en möjlighet att konstruera ett nytt liv och att processen innefattar behov av samtal. Detta för att individen som sörjer ska kunna, genom berättelsen, bygga upp en ny livshistoria. Det finns en stark kritik mot föreställningen att sorg är övergående. Vi har behov av att behålla den avlidna hos oss och detta gör vi genom att prata om dem, samtidigt som detta prat ger oss en möjlighet till att finna en ny plats för den avlidna i våra liv. Det svåra med detta behov av att tala om den avlidne är att möjligheten 15

16 till det (samtalspartners) minskar allteftersom tiden går. Därför är det så viktigt att vi lär oss hur man talar om döden med varandra på ett naturligt sätt (Tony Walter 1996). Under rubriken Äldres psykiska hälsa har vi redogjort för de problem som finns avseende vård av äldre med psykisk ohälsa, till exempel att det inte finns en särskild vårdinstans för dessa och att den instans (primärvården) som de söker sig till inte har de verktyg som krävs för diagnos och behandling av dessa äldre. Denna kunskap är relevant i sammanhanget dels för att beskriva de problem som finns avseende äldre som begår självmord i samband med olika psykiska åkommor, till exempel depression, men även eftersom dessa äldre kan tänkas ha äldre anhöriga som till följd av den närståendes självmord själva får psykiska problem som depressioner och självmordstankar. Vidare har vi beskrivit, under rubriken Anhörigas psykiska hälsa, mer detaljerat för de psykiska påfrestningar de anhöriga genomlider tiden efter dödsfallet och de anhörigas behov av stöd och hjälp. Det finns hjälp och stöd att få för dessa anhöriga men studierna visar att informationen om var hjälpen finns och hur anhöriga kan få del av den inte når ut i tillfredsställande grad. Teori Professionsteori Vi har valt att ha professionsteori som vår utgångspunkt eftersom kraven och förväntningarna på oss blivande socionomer är att vi skall vara professionella för att bäst kunna hjälpa våra klienter. Vårt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om stöd och hjälp som anhöriga får från det offentliga och för att uppnå detta måste vi kunna arbeta professionellt. Då är frågan vad det innebär att vara professionell och hur vi kan uppnå det. Begreppet professionalisering har sitt ursprung i sociologin och beskriver ett yrkes ställning på arbetsmarknaden. Användandet av begreppet profession om ett yrke beskriver hur vi upplever yrkets status och prestige. Genom att beskriva sig själv som professionell målar man en bild av en skicklig, kompetent utövare av yrket. Forskare som använder sig av professionsteori undersöker ett yrkes utbildningslängd och hur mycket och vilken sorts forskning som bedrivs om yrket eftersom detta belyser hur yrket bygger upp sin kunskapsbas. Professionsteoretiker understryker att en professions kunskapsbas är avgörande för professionens överlevnad. Professionen måste ständig utvecklas för att möta den värld den befinner sig i annars förlorar den sin ställning på marknaden (Johansson, 2001, s.18-20). En traditionell syn på en profession är att den utvecklar expertkunskap och en förståelse av denna kunskap är det som definierar professionens medlemmar (Payne, 2008, s. 94). 16

17 Wingfors beskriver vilka kriterier ett yrke skall besitta för att uppfattas som professionellt och vad som förväntas av dem som utövar yrket. Professionella är tillförlitliga, handlar rättvist, är diskreta, kan hantera etiska och moraliska dilemman, tar hänsyn till individens bästa och dess självbestämmanderätt. Dessa kriterier innebär ganska stora förväntningar på utövaren av yrket. Socionomen har dessutom en särställning på arbetsmarknaden eftersom yrkesutövningen styrs av staten ovanifrån genom lagar, förordningar och politiska beslut samtidigt som socionomen skall arbeta självständigt gentemot klienten med klientens välbefinnande i centrum (Wingfors, 2004, s.46-54). Börjeson skriver att det första steget mot professionaliseringen av socialt arbete togs när det blev ett akademiskt ämne med ett eget forskningsfält. Detta har medfört att socialt arbete har blivit huvudämnet inom socionomutbildningen. Man utbildar sig till socionom och inte enbart till socialarbetare. Socionomutbildningen leder inte bara till ett yrke utan även till en profession. Om man är professionell och tillhör ett yrke förväntas det att de som utövar yrket har specialkompetens och kunskap. Socionomer utbildar sig genom att studera socialt arbete som huvudämne och detta ger socionomen en specialisering i socialt arbete (Börjeson, 2008, s.18-19). Förväntningarna på socionomen från både staten och klienterna är stora. Eide & Eide beskriver omsorgsprofessionaliteten som en triad av förmågor som behövs för professionella omsorgsrelationer. Dessa tre är empati, fackkunnande och målorientering. Med empati menar de inte enbart en förmåga till inlevelse utan även att man har klienten i fokus med sin kunskap som redskap. Fackkunskap är en viktig bit i professionella omsorgsrelationer ty utan det fungerar inte bemötandet. Det spelar ingen roll hur empatiska människor är om de inte har kunskap om hur de skall kunna hantera ett ärende. Målorientering är när socionomen är medveten om sitt syfte, det vill säga att hjälpa klienten hjälpa sig själv (Eide & Eide, 2006, s.30-37). I SOU 1995:58 framhäver den dåvarande regeringen behovet av att öka kunskapen inom socialtjänsten. Denna kompetens- och kunskapshöjning skall ske genom ett samarbete mellan forskning, utbildning och praktik och för att kunna göra detta på bästa sätt måste Socialstyrelsen undersöker systematiskt vilka kunskaper som finns och vilka kunskaper som måste utvecklas. Socialstyrelsen får då i uppdrag att utforma ett program för nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten genom att bland annat ge förslag till hur socionomutbildning bör utformas, vad den bör innehålla och att utbildningen skall vara grundad på vetenskap, evidens och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen har gjort ett försök att uppnå detta i sin rapport Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. I denna 17

18 rapport föreslår Socialstyrelsen att de skall fylla samma funktion som SBU (kunskapscentrum för hälso- och sjukvården) gör inom hälso- och sjukvården för kunskapssammanställningar och föreslå vilka mål högskoleutbildningen för socionomer skall ha som till exempel att socionomexamen skall innefatta mål om personlig utveckling, empati och kritiskt tänkande. Grundämnet socialt arbete skall i grundutbildningen vara utformat på ett organisatoriskt och pedagogiskt sätt för att berika de mer praktiska, professionsspecifika kunskaperna. Studenterna skall ges verktyg för att kunna söka, producera och tillämpa kunskap (Socialstyrelsen 2000, s.15). Socionomen skall vara kunskapsbaserad eller evidensbaserad i sin praktik och detta betyder att vi skall genom vår kunskap och vårt kunnande om kunskapsinsamling välja de handlingsmönster (teorier) som är lämpligast för att uppnå de bästa konsekvenserna för klienten. Vi förväntas tänka reflekterande, reflexivt och kritiskt för att kunna välja rätt teori till specifika situationer med klientens bästa i fokus. Så vad betyder detta och hur uppnå vi det? Payne har definierat dessa sätt att tänka och vi använder oss av följande definitioner; reflekterande innebär att kunna identifiera processen som finns när man tänker igenom saker och ting på ett grundligt sätt (hur, var, varför). Reflexivt tänkande innebär att vi ser ur klientens och dess nätverks perspektiv på situationen. Kritiskt tänkande är att inte ta rådande praktik för given utan att fundera på vilken praktik som kommer att fungera i just den givna situationen och att aktivt välja ett handlingsmönster (Payne, 2008, s.63). Undersökningar, efter regeringsuppdrag, av socialtjänstens kunskap fortsätter. I SOU 2008:18 förtydligas behoven av fortsatt satsning på grundutbildningen, forskningen, och vidareutbildningen inom socionomyrket. Vad betyder denna styrning för socionomen undrar Wingfors. Hon spekulerar i att Socionomens professionaliseringsprojekt med utökningen av utbildningen och kravet att de som anställs inom socionomyrken har en socionomexamen ökar professionens status. Socialstyrelsens utvärderingsprojekt ger ökad styrning av och kanske en risk för minskad handlingsfrihet i socionomernas yrkesutövning (Wingfors, 2004, s ). Det är alltså en paradox, socionomer skall vara högutbildade, kritiskt tänkande, professionella yrkesutövare samtidigt som de skall hålla sig inom ramarna som Socialstyrelsen sätter. Wingfors beskriver faser för professionalisering av socionomyrket. Dessa har vi delvis redan beskrivit. De är att yrket har höga kunskapskrav, formella etiska riktlinjer men även internationalisering. Internationalisering tas upp i SOU 2008:18. Socionomutbildningens anpassning till Bolognaprocessen gör den likvärdig i flera länder och de som tar dessa nya examina har tre steg i utbildningen, grundnivå som ger kandidatexamen, avancerad nivå som ger magister eller masterexamen och forskarutbildning som ger licentiat- eller doktorsexamen. Denna 18

19 internationalisering av, eller internationella anpassning av utbildningen för socialarbetaren förstärker professionaliseringen av yrket (Wingfors, 2004, s.47-60). Det enda som återstår av professionaliseringen av socionomyrket är legitimering eller auktorisering av professionen. Den statliga legitimeringen är den yttersta symbolen för en professions status. Det är ett uttryck för att den som har legitimation har den kompetens som krävs för att kunna utöva yrket självständigt. Det är beviset för att en person har all utbildning och erfarenhet som behövs. Legitimationen är också en säkerhet för klienten, en bekräftelse på att utövaren är och kommer att vara tillförlitlig eftersom man skall kunna förlita sig på yrkesverksamma med legitimeringen. Staten kan ta tillbaka denna legitimation om utföraren av yrket missköter sig (Wingfors, s.63-71). Teorier i praktiken Här presenterar vi teorier som är viktiga att känna till i mötet med de anhöriga och deras behov av stöd och hjälp i den sorg och krissituation de befinner sig i. Dessa teorier bidrar till att förklara hur och varför vi ska agera och vilka olika beslut vi kan ta i mötet med dessa anhöriga. Payne beskriver teoriernas betydelse i det praktiska sociala arbetet eftersom de ger en möjlighet att kunna analysera situationen och lösa problem (2008, s.25-53). Vi har lyft fram rollteori, sorgeprocesser eller reaktioner, kristeori och coping för att dessa teorier kan ge kunskap om de specifika problem en människa som har förlorat en anhörig genom självmord kan ställas inför. Dessa teorier kan vara antingen socialpsykologiska och ha sin grund i psykologin, de är kunskapsbaserade och ger en förståelse för hur människor fungerar i sociala sammanhang (a.a. s ) eller vara teorier med fokus på krisarbete som är uppgiftscentrerade är behjälpliga i att ge fokuserad och strukturerad hjälp kring specifika problem (a.a. s ). Rollteori Inom rollteorin menar man att en människa under sitt liv intar en mängd olika roller, både samtidigt existerande roller och roller som avlöser varandra. Dessa roller utgörs av förväntningar, både från oss själva och från vår omgivning, om ett visst beteende kopplat till en specifik roll. På samma sätt som vi har rollförväntningar riktade mot oss, riktar vi olika förväntningar mot andra människor utifrån vilken roll den andra människan intagit i sammanhanget. Beteendet i rollen som barn till sina föräldrar skiljer sig från beteendet i rollen som maka/make eller beteendet som idrottsledare och så vidare. Olika roller intas olika lång tid och vissa förändras medan andra är fasta. Könsrollen är ett exempel på en roll som är fast 19

20 och som följer oss hela livet. Åldersrollen är istället en föränderlig roll där en ålderskategori lämnas för att inta nästa och detta pågår hela människans livstid (Tornstam, 2005, s.130). Pensioneringen utgör en gräns för att en människa inte längre räknas som produktiv och rollförväntningarna förändras. Övergångarna mellan de olika ålderskategorierna underlättas av så kallade passageriter, skapade av det omgivande samhället. Dessa passageriter tjänar som en slags markering för en människas förflyttning in i en ny ålderskategori och ger vägledning i vilka förväntningar som ställs inför den nya åldersrollen. Det kan till exempel vara konfirmation, värnplikt eller liknande. Dock menar vissa gerontologer att just övergången från vuxenrollen till åldringsrollen alltför otillräckligt underlättas av passageriter och därför försvåras denna övergång (a.a., s ). Antalet roller en människa intar under en livstid är inte konstant utan ökar genomsnittligt fram till pensioneringen för att sedan avta. Vissa gerontologer benämner denna reduktion av roller som rollförluster och menar att skillnaden mellan övergången till åldringskategorin och övergångarna mellan andra åldrar är att övergången till åldringskategorin är svårare på grund av just rollförlusterna. I de tidigare ålderskategorierna ökar stadigt antalet roller samt rollförväntningar och övergångarna är mer glidande. Förflyttningen mellan vuxenrollen och åldringsrollen blir mer abrupt då ett antal roller, till exempel yrkesrollen, plötsligt inte längre är aktuella och dessa förluster av roller kompliceras av att det inte, som vid tidigare övergångar, finns nya roller att inta. Den rörliga pensionsåldern kan dock antas underlätta övergången till åldringsrollen då individen har möjlighet att fortsätta arbeta en tid. Gerontologer menar att det är viktigt att ersätta förlorade roller med nya men de roller som går förlorade i åldringskategorin, exempelvis förlust av maka/make, kan antas vara svåra att ersätta (a.a., s ). Rollteorin kan ge ökad förståelse för den komplexa situation som anhöriga, till äldre som begått självmord, kan befinna sig i. Samtidigt med den chock och det känslokaos som orsakats av den närståendes självmord har också rollförluster skapats så som till exempel förlust av rollen som livskamrat, samtalspartner och så vidare. Förlust av vänskapsroller till människor i den närmaste omgivningen kan antas också förekomma då det finns en rädsla hos omgivningen att konfronteras med självmordet och de anhörigas sorg. Sorgeprocesser eller sorgreaktioner Vissa teorier om sorgprocesser har sitt ursprung i en bok av Elisabeth Kübler- Ross, On Death and Dying (1969). I denna bok beskriver hon en processteori som innefattar fem känslomässiga faser en döende människa genomgår; förnekelse; isolering, ilska, köpslående, 20

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! För ditt inre välbefinnande! Vad är sorg? Sorg är den

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Dalai Lama Vi i SPES ger aldrig upp hoppet! SPES finns i hela landet Att arbeta på ett

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge - motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-15 FSN-2014/439.639 1 (3) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Inför en nollvision mot självmord i Huddinge -

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 10 februari 2015 AN-2014/576.719 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Inför en nollvision mot självmord i

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans

Läs mer

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat

Läs mer