Remissvar gällande Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar gällande Ett bonus malus-system för nya lätta fordon"

Transkript

1 Regeringskansliet Ref M2016/00374/R Miljö- och energidepartementet Stockholm Remissvar gällande Ett bonus malus-system för nya lätta fordon 2030-sekretariatets kommentarer i sammanfattning: Förslagen ger en ökad andel elbilar och laddhybrider, men leder inte till en fossiloberoende fordonsflotta. Bonus-malus bör vara ett sammanhållet system med tydliga bonus- respektive malus-klasser ungefär enligt fransk modell för att göra systemet enkelt, överblickbart och enkelt att förstå av säljare som köpare samt de myndigheter som ska administrera. Särskilt låga respektive höga utsläpp bör få större bonus resp malus än förslaget. Förnybara drivmedels lägre klimatpåverkan enligt förnybarhetsdirektivet bör räknas in. Framförhållningen i lagstiftningen bör vara väl tilltagen, gärna upp till 6 år, för att skapa stabilitet, vara förutsägbar och ge rimglig chans till industrin att investera i såväl teknik som i kompetens. En förhöjd fordonsskatt de första tre åren bör om möjligt ersättas med en registreringsskatt, och (oavsett detta) ha någon form av nedtrappning för att minska tröskeleffekter. Bonus-malus bör utformas enligt A-G-klassning som för vitvaror, vilket också bör vara grund för konsumentinformation. Förslaget om samma system för lätta lastbilar och lätta bussar är bra, men även för mc bör en bonus finnas. Ett bonus-malus-system för tunga fordon bör följa, liksom ett för drivmedel för att erbjuda ett system där inte bara våra fordon ska vara bättre utan också ge chansen för industrin att ställa om till icke-fossila kvaliteter på i förväg kända villkor Våra kommentarer gäller liggande bonus-malusförslag, men vi menar att utvecklingen för att nå 2030-målet om en fossiloberoende fordonsflotta kräver ett övergripande åtagande med flera kompletterande förslag. Det räcker inte med ett bonus-malusförslag, och denna medvetenhet måste genomsyra varje förslag.

2 Bakgrund Regeringen tillsatte den 28 maj 2015 (dir. 2015:59) en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på hur ett bonus malus-system för nya lätta fordon kan utformas. Uppdraget omfattade också att utreda och vid behov lämna förslag avseende fordonsskatten för samtliga fordon samt utreda och lämna förslag avseende fordonsbeskattningen i systemvårdande syfte. Bonus malus-systemet ska, enligt kommittédirektiven, utformas inom ramen för befintligt system med supermiljöbilspremie och fordonsbeskattning. ska, enligt nämnda direktiv, lämna förslag på två varianter av bonus malus-system, dels en variant som är oberoende av fordonets vikt, dels en variant där fordonets vikt beaktas. ska inte utreda en registreringsskatt eller försäljningsskatt på fordon. Enligt kommittédirektiven ska utredningen för att avgöra vad som är lämpliga nivåer för bonus och malus bland annat beakta den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären, övriga fastställda miljömål inom transportsektorn i Sverige och i EU. Bonus malus-systemet ska dock endast ses som en del av möjliga åtgärder för att nå målen. Nedan går vi igenom de centrala delarna i förslaget och hur de kan utvecklas för bättre måluppfyllelse. Ett mer utförligt förslag finner ni på sekretariatet.se/bonusmalus Bonusens utformning Bonusdelen omfattar nya lätta fordon som släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer bonusdelen i den nuvarande förordningen (2011:1590) om supermiljöbilspremie. Den femåriga befrielsen från fordonsskatt för fordon med bättre miljöegenskaper slopas För fysiska personer är bonusen kr om fordonet släpper ut 0 g CO2/km, för 1-35 g CO2/km, kr för g CO2/km, dock max 25% av nypriset. För juridiska personer, får bonusen maximalt vara 35 % av skillnaden i nypriset mellan bonusbilen och närmast jämförbara bil. Nivå Typ av fordon A Bonus 0-29 g CO 2 /km 0-20 Elbil, vätgas/bränslecellsbil, några laddhybrider (>80 km räckvidd på el) B Bonus Laddhybrider med minst 45 km cert. räckvidd, vissa gasbilar

3 C Bonus Etanolbilar och vissa gasbilar, laddhybrider under 45 km, mycket snål fossilbränslebil D Neutral zon Snål bensin- eller dieselbil E Malus Relativt bränsleslukande bil F Malus Bränsleslukande bil G Malus Mycket bränsleslukande bil anger att Skälet till det är att styrningen mot en fordonsflotta med lägre koldioxidutsläpp måste bli tydligare för att Sverige bland annat ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta, men de har i praktiken inga förslag som leder till en ökad andel fordon som är fossiloberoende förutom elbilar och laddhybrider. För övriga alternativa fordon (elhybrider, gas- och etanolfordon m.fl.) är andelen ungefär oförändrad, anges i konsekvensanalysen. konstaterar själv att FFF stannade vid att föreslå en tilläggspremie för bränsleflexibilitet för gas- och etanolbilar på kronor, men denna gång föreslås inte ens det. En enkel justering är att helt enkelt utgå ifrån de gränsvärden som utredaren föreslår, men att CO2-värdena inte gäller tailpipe utan well-to-wheel, med den klimatnytta som anges i EU:s förnybarhetsdirektiv (RED), som årligen rapporteras av Energimyndigheten. I dagsläget överstiger klimatnyttan 50 % - därmed kan man schablonmässigt halvera certifieringsvärdet för etanol- och biogasfordon. En översyn bör ske vart tredje år för att justera värdet om utsläppsreduktionen för de förnybara drivmedlen skulle förändras betydligt i endera riktningen. När biodiesel och biobensin genom inblandning och separat försäljning når större volymer för personbilar än de fossila motsvarigheterna, bör det reflekteras i bilarnas klassning. Dagens gräns för vilka fordon som är supermiljöbilar utgör en rimlig och naturlig utgångspunkt för vilka fordon som ska vara berättigade till bonus, anger utredaren utan att motivera detta. Vi bedömer tvärtom att denna gräns är dåligt kopplad till det politiska målet om en fossiloberoende fordonsflotta, som förutsätter att klimatnyttan med förnybara drivmedel räknas in. Utredaren har däremot alldeles rätt i att Under i stort sett alla år som systemet har varit i kraft har medlen tagit slut innan året gått till ända, och att det potentiellt kan avhjälpas genom ett bonus-malus-system. Men tyvärr är det inte så självklart som utredaren gör gällande, samma problematik att anslagna medel är slut kan gälla ett bonus-malus-system där konsumenten ändrar beteende snabbare än förutsätt, och där det alltså uppstår en oväntat stor kostnad för staten. Detta skedde bland annat i Frankrike under den första bonus-malus omgången, vilket visar vikten av att bygga in väl kända tidpunkter för anpassning. Malus utformning Malusdelen, som föreslås regleras i vägtrafikskattelagen, omfattar enligt förslaget nya lätta fordon med CO2-utsläpp över 95 g/km. Malus föreslås vara högre fordonets tre

4 första år, 80 kr/g CO2 över 95 g/km för bensin- och dieselfordon, därefter 22 kr/g över 95 g/km. För fordon som kan drivas med alternativa bränslen är kostnaden alltid 11 kr/g CO2 över 95. Gränsen 95 g CO2/km är skarpare än vårt förslag (se ovan), men är logisk om man har ett krona-per-gram-perspektiv, medan vårt förslag till gränsvärde är rimligt om man har A-G-steg. En kraftigt förhöjd skatt de tre första åren innebär att det finns en relativt tydlig prissignal till nybilsköparen även om det inte införs någon registreringsskatt. Skillnaden gentemot bilar för förnybara drivmedel är också tydlig, även om det i grunden är orimligt att de ska beläggas med malus. Det uppstår också ett angenämt definitionsproblem som utredaren inte alls hanterat, om andelen biodiesel fortsätter öka når den inom några år en nivå där det är lika troligt att en dieselbil drivs på biodiesel som att en flexifuelbil drivs på etanol, och de bör därmed behandlas på samma sätt. På samma sätt som utredningen föreslår en högre bonus för nollutsläppsbilar än vad som är motiverat av ett gram för gram -tänk, bör malusen på bilar med mycket höga utsläpp ha en förhöjd malus. Detta då det här finns köpstarka konsumenter som behöver en tydligare signal för att ändra beteende. konstaterar att Ett flertal länder har alltså infört olika varianter av bonus malussystem. Gemensamt för flertalet av dessa är att de har en registreringsskatt i någon form. Utredaren har uttryckligen inte haft i uppdrag att granska detta, utifrån att det påstås vara oförenligt med EU-rätt, vilket utredningen efterttryckligt om än inte uttryckligen avvisar genom att visa hur detta kunnat göras i andra länder. Övergripande bör bonus och malus vara delar av samma system, inte som utredningen föreslår vara två helt skilda lagstiftningar. Trappa eller linjeärt? föreslår att bonusen utförs som en trappa i tre steg (se ovan), föreslår inplicit att det införs en neutral zon med varken bonus eller malus för utsläpp mellan 50 och 95 g CO2/km och att utsläpp därutöver beläggs med malus enligt ett linjeärt system, där varje gram kostar lika mycket. Argumenten för trappsteg i bonusen är främst igenkänningsfaktor; det finns redan en miljöbilspremie i två steg, medan argumenten för en linjeär malus anges vara att det är lättare att justera över tid, att man slipper risken att det inte lönar sig för tillverkare att sänka koldioxidutsläppen, mer än om de ligger nära en intervallsgräns. På samma sätt är incitamentet inte så stort att försöka sänka koldioxidutsläppen om halten ligger en bit ovanför 250 gram per kilometer. Vi bedömer, liksom flertalet som utvärderat den franska bonus-malus-modellen, att

5 fördelarna med en trappstegsmodell överväger, och föreslår att en A-G-klassning som för EU:s energimärkning av bl.a. vitvaror, vilket också är i linje med Konsumentverkets tidigare lagda förslag om energimärkning av bilar som vissa bilförsäljare redan använder sig av. Det gör också att systemet blir likt redan kända bonus-malus-modeller från bl.a. Frankrike. Vi vet från tidigare utformning av miljöbilsdefinitionen att genomslaget på marknaden blev avsevärt lägre när modellen blev svårare att begripa, då sätter sig varken bilköpare eller bilhandlaren in i systemet. Det finns ett intresse i EU kring en förstärkt energi- och klimatmärkning av produkter, vilket visas av förordningen 2015/0149 (CAD) kring en ram för energieffektivitetsmärkning av varor. Energimärkning gynnar klimatet och miljön, eftersom kunderna kan få korrekt, relevant och jämförbar information om energirelaterade produkters energieffektivitet och energianvändning oavsett var de befinner sig i EU. Står det i direktiv förslaget. Ett svenskt bonus-malus förslag borde väga in erfarenheterna från detta förslag. I denna förordning återfinns klasserna A-G. Viktrelaterad bonus/malus I utredningens uppdrag har ingått att ta fram förslag både på en modell utan hänsyn till fordonets vikt, och en där detta tas hänsyn till. I vikt-varianten görs en justering av koldioxidkomponenten med kg som nollpunkt. Det är samma viktjustering som i dag används i miljöbilsdefinitionen och som EU avser använda för personbilar, även om lätta lastbilar och lätta bussar har andra regler. Utredaren förespråkar inget av de två alternativen. Utredaren anger att en variant utan viktdifferentiering har hela 70 % större klimatnytta än en med hänsyn till vikt. Det är i sig ett starkt skäl att avvisa viktdifferentieringen. Därtill kommer att det, som ett led i att minska förbrukningen, är viktigt att fordon blir lättare, vilket försvåras med en viktkomponent. Vi vet också att viktkomponenten i den befintliga miljöbilsdefinitionen har gjort det svårt för konsumenten att begripa vad som gäller, och rentav har inneburit att hela modellen förlöjligats. Slutligen har EU redan en viktdifferentiering inbyggd för hela EU-marknaden, där Sverige ju ingår. Sammantaget bör det vara lätt att avvisa förslag om viktdifferentierad bonus-malus. Bränslefaktor Bränslefaktorn för nya dieselbilar behålls för att kompensera för att energiskatten på diesel är lägre än på bensin. Den föreslås vara 1,97 i varianten av bonus malus-system utan viktdifferentiering och 2,13 i varianten med viktdifferentiering. Miljötillägget för dieseldrivna fordon tas bort för fordon som uppfyller utsläppsklass Euro 6, eftersom de därmed inte längre systematiskt har högre utsläpp av kväveoxider och partiklar än bensindrivna fordon.

6 Två parallella processer, som utredningen inte alls nämner, påverkar denna fråga: - EU-kommissionen uppmanar alla medlemsstater att beskatta bensin och diesel lika med hänsyn taget till energiinnehåll, vilket kan få stor betydelse för Sverige som har en av Europas största skillnader. - Euro 6-dieselbilar har visat sig inte ha samma låga utsläppsvärden i verkligheten som i testcykeln, särskilt avseende diesel i kyla. EU har nu en process för att hantera det och det kan vara olämpligt att basera lagstiftning på befintlig Euro 6. Vi föreslår ingen förändring utifrån detta, men ser att detta bör tas upp för förnyad granskning i närtid. Frågan om andra drivmedel än bensin, diesel och el berörs inte i förslaget. Biogas och etanol är sedan länge etablerade inte bara på den svenska utan också på många stora europeiska och utomeutropeiska marknader. Därutöver växer en teknologi fram med syntetiska (biobaserade) diesel- och bensinkvaliteter fram som kommer att få betydelse då det fossila ska bytas mot förnybart. ger utrymme för att såväl de kända som de framtida icke-fossila drivmedlen ska få utrymme på marknaden, vilket är avgörande för att nå de framtida målen. Förmånsbeskattning Utredaren resonerar kring hur en ökad fordonsskatt eller en ökad bonus ska påverka valet av förmånsbil, men nöjer sig i slutändan med att konstatera att utvecklingen på marknaden går mot mindre personliga val och mer styrda alternativ för att sänka kostnaderna för företagen. bedömer därför att även förmånsbilar kommer att påverkas av den förändrade beskattningen och bonusen. I nuläget gäller befintliga regler om förmånsbilar t.o.m. 2018, men Finansdepartementets promemoria föreslås att det ska gälla ytterligare ett år, med maximal nedsättning kronor per år. FFF-utredningen föreslog ett koldioxidbaserat förmånsvärde, vilket vi bedömer som nödvändigt för att påverka denna mycket stora och viktiga del av nybilsmarknaden. Det stärker också vår bild av att bonus-malus-systemet bör utformas som klasser A-G, med motsvarande system för förmånsbilar. Lätt lastbilar och lätta bussar poängterar att lätta lastbilar och lätta bussar ryms inom samma lagstiftning som personbilar, och väljer därför att behandla dem helt lika. Inga särskilda förslag läggs fram för dessa fordonstyper.

7 Det är mycket positivt att bonusdelen nu tänks omfatta också lätta lastbilar och lätta bussar, där det hittills funnits alltför lite incitament att välja miljöbättre bilar. För lätta lastbilar ökar den genomsnittliga årliga fordonsskatten, under den förhöjda malusperioden, från kronor till kronor. Det är en mycket stor kostnad för t.ex. en mindre hantverkare, och riskerar leda till att man väljer äldre fordon som inte omfattas av reglerna men som har högre klimatpåverkan. Eftersom många verksamheter som använder dessa fordon inte kan byta till eldrift (t.ex. skolskjuts med långa körsträckor) eller är för känsliga för merkostnaden, är det för dessa segment särskilt viktigt av att också inkludera en bonus för byte till förnybara drivmedel. Liksom utredningen, föreslår vi att lätta lastbilar och minibussar inom samma skala som personbilarna, vilket i praktiken innebär att dessa fordonskategorier endast kan få bonus om de drivs med någon form av förnybar energikälla. Befintliga bilar Koldioxidbeloppet ska i fortsättningen tas ut för fordon med CO2-utsläpp över 95 g/km, även fortsatt 22 kr/g resp 11 kr/g. Personbilar klass I av fordonsår 2005 eller tidigare beskattas efter vikt och får en höjd fordonsskatt för att utjämna skillnaden gentemot de som får CO2-baserad skatt. Att sänka gränsvärdet för fordonsskatten till 95 g CO2/km för befintliga bilar får knappast någon större effekt, skillnaden i pris är för liten för att påskynda utskrotning, möjligen gör den att något fler begagnade bilar går på export. Vi bedömer också att risken för ökad import av begagnade bilar är överdriven av utredaren för vissa bilmodeller är skillnaden redan nu mycket större än den kan tänkas bli på grund av bonus-malus. Däremot vore det angeläget att öka skillnaden mellan bilar gjorda för alternativa drivmedel och andra, eftersom väldigt många gas- och elbilar i nuläget exporteras efter att de varit förmånsbilar och därmed försvåras målet om en fossiloberoende fordonsflotta, som ju gäller alla bilar. Att öka skillnaden är särskilt viktig eftersom EU inte tycks tillåta oss att ha en rejäl skillnad i pris på drivmedlen. Vi ser dock nyttan av en höjd generell fordonsskatt för att finansiera kommande miljösatsningar inom transportområdet. Miljöbilsdefinition & skattebefrielse Förslaget innebär att den femåriga skattebefrielsen tas bort och att den definition av miljöbil som är kopplad dit därmed upphör. Därmed behövs en ny miljöbilsdefinition, bl.a. för myndigheters köp av personbilar.

8 föreslår inte någon ny definition utan bedömer att sannolikt kommer en ny miljöbilsdefinition att växa fram. Miljöbilsdefinitionen har stor betydelse långt bortom statliga inköp och leasing av personbilar, den är riktmärket för många företags regler om vilka förmånsbilar man får välja och den har kopplat till skattebefrielsen haft stor betydelse för att få fler att välja en grönare bil. Tas denna förmån bort, kombinerat med att bonus i praktiken enbart går till elbilar och laddhybrider, så försämras förutsättningarna ytterligare för gas- och etanolbilar, och incitamentet att välja en snål diesel består. Tyvärr gynnas inte möjligheten att reducera kostnader ytterligare genom att välja ett förnybart drivmedel. Regeringen aviserade tidigare att en ny miljöbilsdefinition bör tas fram, men har på senare tid hänvisat till bonus-malus-beskattningen, och gör helt rätt bedömning. Det förstärker värdet av att införa ett klassningssystem A-G, där A och B är supermiljöbilar i stort sett enligt utredningens förslag och C är miljöbilar. Motorcyklar och andra fordon Nya motorcyklar som blir skattepliktiga efter utgången av 2017 inordnas i det koldioxidbaserade fordonsskattesystemet, med ett grundbelopp om 360 kr/år och ett koldioxidbelopp på 11 kronor per gram över 95 gram. Fordonsskatten för övriga motorcyklar höjs till 360 kronor. Transportstyrelsen bör därför så snart som möjligt börja registrera uppgift om motorcyklars utsläpp av koldioxid. Det är positivt att även motorcyklar tänks omfattas av förslaget, särskilt som det är en marknad där potentialen för utsläppsminskning ännu inte förverkligats och köptrycket för mc med låg förbrukning eller som kan drivas förnybart är mycket litet. Motorcyklar körs ofta relativt korta sträckor åt gången vilket borde underlätta övergång från fossila drivmedel. Vi ser inga skäl att halvera CO2-skatten jämfört med personbilar och underkänner argumentet att Eftersom motorcyklar generellt sett används i mindre omfattning och därmed bidrar mindre till utsläppen av växthusgaser då det också kan anföras för t.ex. sportbilar, cabriolet-bilar och liknande. resonerar enbart i termer av fordonsskatt för motorcyklar och tar allså inte upp frågan om bonus, trots att det skulle kunna betyda mycket för att ställa om sektorn. Det gäller inte minst på vespa/skoter-sidan, där eldrift fått genomslag i många andra länder men inte i Sverige, samt för fyrhjuliga mc-klassade fordon där det finns flera intressanta eldrivna fordon som har mycket svårt att nå marknadsgenombrott eftersom de inte får någon stimulans. Även här kan samma regler som för bilsidan användas, förutsatt att regeln om max 25% av nypriset iakttas.

9 Det är också angeläget att sätta även MC-marknaden under klimat- och utsläppspress då motorcykelmarknaden inte alls omfattas av samma krav på förbrukningsnivåer eller utsläpp som personbilarna. Utvidgning av systemet anger att det är inte aktuellt att låta några andra fordon än bilar omfattas av ett bonus malus-system. har förslag på hur mc kan införlivas i bonus-malus-systemet och har alltså visst förslag på hur andra fordon kan omfattas. Det är bra, i linje med vad utredningen själv konstaterar, Eftersom ett av syftena med ett skärpt bonus malus-system är att nå en fossiloberoende fordonsflotta bör så många fordon som möjligt omfattas av systemet. Det vore logiskt att också successivt bredda bonus-malus till lastbilar, som får officiella förbruknings- och utsläppsvärden cirka år 2018, till tunga bussar och till arbetsmaskiner. Längre fram bör bonus-malus också omfatta drivmedel för att få en starkare drivkraft för omställning också inom drivmedelssektorn. Utvidgningen bör också omfatta beteende där klimatsmarta lösningar premieras utifrån faktisk klimatpåverkan, vilket kan sägas redan ha skett på vissa områden, såsom trängselskattens utformning och användning. Effekt för budget och klimat anger att koldioxidutsläppet per bil minskar med 1,7 gram mer per år under de fem första åren jämfört med det nuvarande koldioxidbaserade fordonsskattesystemet, dock bara 1,0 gram mer per år i varianten med viktdifferentiering. Den känslighetsanalys utredningen låtit göra visar att en höjning av koldioxidkomponenten från 80 kronor till 100 kronor skulle innebära en total minskning mellan åren 2016 och 2021 på 20,6 gram i stället för 18,0 gram. En sänkning av gränsen för malus till 75 gram i stället för 95 gram skulle innebära en minskning på 20,9 gram. Slutligen skulle en höjning av alla bonusar med kronor inte innebära någon märkbar effekt. För statskassan har utredningen inte gjort någon detaljerad bedömning, men anger att anser dock att skattehöjningskonsekvenserna i form av förskjuten gräns för när ett koldioxidbelopp tas ut och förhöjd malus under tre år är tillräckliga för att säkerställa att systemet inte blir underfinansierat. Denna bedömning gäller dock bara i närtid; bedömer att fordonsskatteökningen från den förhöjda malusen motsvarar utbetalningar för bonusar i högst fyra år från det att bonus malus-systemet för nya lätta fordon införs.

10 I övrigt anges att det finns så många osäkerheter att en bedömning och eventuell justering behöver göras redan efter ett år. De hänvisar bl.a. till att Effekten av att bonus malus-systemet infördes i Frankrike blev initialt så stark att den franska statskassan gick med förlust. Efter att bonus malus-systemet infördes i Frankrike minskade koldioxidutsläppen per kilometer för nyregistrerade bilar med 6 gram. Avseende fördelning av fordon är utredningen mer konkret (även om den anger fel årtal); Med ett nytt bonus malus-system utan viktdifferentiering bedöms, fram till år 2010, andelen bensin- och dieseldrivna fordon minska något, medan rena elfordon kommer att öka relativt mycket. För övriga alternativa fordon (elhybrider, gas- och etanolfordon) blir andelen ungefär oförändrad. I varianten med viktdifferentiering bedöms andelen bensindrivna fordon bli något lägre och andelen dieseldrivna bli något högre. Andelen rena elfordon och laddhybrider, liksom fordon med övriga alternativa bränslen, kommer bli lägre i en variant av bonus malus-system med viktdifferentiering. Modellens påverkan på statskassan är helt avgörande, och det är besvärande att inte noggrannare analyser gjorts. Vi vet, och utredningen anger också, att tidigare stimulans för miljöfordon praktiskt taget alltid drabbats av att det gått för bra och medlen då tagit slut denna risk finns absolut kvar och behöver hanteras. Nivå Typfordon Antal under tre år (baserat på ca sålda nya bilar per år) A Bonus 0-29 g Elbil, vätgas/bränslecellsbil CO 2 /km B Bonus Vissa laddhybrider, vissa gasbilar C Bonus Gas- & etanolbilar, vissa laddhybrider, mycket snåla fossilbränslebilar D Neutral zon Snål bensin- eller dieselbil E Malus Relativt bränsleslukande bil F Malus Bränsleslukande bil G Malus 200- Mycket bränsleslukande bil I det förslag vi presenterat (se ovan) prognosticerar vi med ett överskott på just under en miljard kronor per år för statskassan i början, vilket både ger utrymme för att utvecklingen kan tillåtas gå snabbare än planerat och gör att modellen inte behöver snabbjusteras om konsumenten snabbt byter beteende. Därmed kan man också tillåta sig att slå fast att den ursprungliga modellen gäller i tre år, varefter den skärps i rullande treårsintervaller, med ett tillskott till statskassan och den långsiktighet som branschen anger sig behöva. Notera att denna kalkyl dels förstås gäller det ursprungliga förslag som 2030-sekretariatet lade, dels har gjorts utan de resurser som utredningen rimligen haft till sitt förfogande.

11 Synliggörande Ett bonus malus-system sänder en direkt signal om vad som är bra och dåligt och det gör det på ett tydligt sätt, anger utredaren men så är inte nödvändigtvis fallet. Det beror bl.a. på hur villkoren är utformade, hur de förändras över tid och hur de kommuniceras. har inte fått i uppdrag att ta fram ett energimärkningssystem för lätta fordon, men föreslår att Konsumentverket ges rätt att meddela föreskrifter om krav på att vid marknadsföring av nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar ange nivån på den fordonsskatt som belastar fordonet samt om fordonet berättigar till en bonus, storleken på den. Detta blir därmed ungefär i linje med hur bränsleförbrukning redan anges, vilket som bekant haft en begränsat styrande effekt. FFF-utredningen föreslog ett märkningssystem liknande det som sedan länge finns för vitvaror och andra hushållsprodukter, och som andra bonus malus-system använder sig av. Vi är övertygade om att en sådan ökad synlighet skulle ha stor betydelse för omställningen, och bedömer att denna fråga är mycket mer central än vad utredningen tycks tro. Andra faktorer (trafiksäkerhet m.m.) Något enkelt och tydligt sätt att beakta trafiksäkerhetsaspekter på vid utformningen och tillämpningen av ett bonus malus-system för nya lätta fordon har utredningen inte funnit. Avstå från att väga in fordonets vikt, storlek, antal säten eller andra kriterier som försvårar jämförelser. Likaså är partiklar, kväveoxider, krocksäkerhet, återvinningsbarhet och mer därtill mycket angeläget, men bör hanteras utanför bonusmalus-systemet. I våra modeller har vi sett att den tillkommande nyttan av att ha med t.ex. storleksklasser är relativt liten, medan nackdelen i form av minskad överblickbarhet är större. Förändringar över tid Effekten på fordonsflottan av ett förändrat bonus- och skattesystem bör utvärderas efter ett år. En preliminär plan är att alla nivåer är desamma under de två första åren. bedömer dock att efter två år kan bonusbeloppen behöva justeras, dels på grund av att intäkterna av malusdelen minskar, dels på grund av att priserna på fordon med låga utsläpp minskar och därmed att subventionen av dessa kan minskas. bedömer att teknikutvecklingen är svår att förutse för el- och

12 hybridfordon. Därmed kommer förändringar av bonusdelen att behöva göras oftare än vad som förväntas bli fallet med malusdelen. Förslaget öppnar för en alltför stor osäkerhet för fordons- och drivmedelsbranschen, som med rätta betonar vikten av spelregler som är väl kända över tid. Därför bör systemet utformas så robust att det inte behöver justeras efter ett år, och justeringar därefter bör vara kända i förväg både avseende på när de ska ske och vilkan innebörden är. Vi föreslår rullande scheman med treårsperioder, där man alltid vet innevarande och kommande periods gränser. Därtill bör det vara självklart att översynen sker lika ofta för bonus- som för malus-delen. Ikrafttträdande föreslår att bonus-malus beskattningen i dess helhet införs 1 januari Osäkerheten om kommande förutsättningar är en viktig del i att omställningen till fossiloberoende inte går snabbare. Utredarens förslag om att förslaget ska träda i kraft först 2018 förvärrar detta, eftersom det så tydligt och återkommande uttryckts från regeringen att bonus malus-beskattningen ska införas Vi bedömer att detta fortsatt är möjligt, särskilt eftersom frågan utretts tidigare av FFF, eftersom bl.a. vi själva sedan tidigare lämnat förslag på utformning och eftersom många av riksdagspartierna har egna förslag. Skulle detta ändå inte bedömas vara möjligt, bör åtminstone bonusdelen kunna införas 2017, vilket ger en betydande kostnad eftersom det inte balanseras med malusdelen första året, men som på något års sikt bör kunna kompenseras med någon av de skärpningar vi föreslår på malus-sidan. Stockholm den 1 juli 2016 Mattias Goldmann För 2030-sekretariatet

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Regeringskansliet fi.registrator@regeringskansliet.se 103 33 Stockholm Remissvar gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon 2030-sekretariatets kommentarer i sammanfattning: Bonus-malus

Läs mer

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33 Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33 Uppdraget Förslag på ett bonus malus-system för nya lätta fordon. Inom ramen för befintligt system med supermiljöbilspremie och fordonsskatt. Ingen

Läs mer

Bonus-Malus för nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar

Bonus-Malus för nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar Bonus-Malus för nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar Ett statsfinansiellt neutralt system för påskyndad omställning till en fossiloberoende fordonsflotta Våren 2016 Framtaget tillsammans med

Läs mer

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Ynnor AB:s Yttrande 2016-08-09 Fi2016/01680/S2 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Betänkandet Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-08- 15 REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Ett bonus-malussystem för nya lätta

Läs mer

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt

Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Svensk nybilsförsäljning 2016: Rekordförsäljning, men inte rekordgrönt Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som av miljömålsberedningen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) 1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2017-04- 19 REMISSYTTRANDE Fi2017/01469/S2 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Ett bonus-malussystem för nya lätta

Läs mer

Remissvar SOU 2016:33

Remissvar SOU 2016:33 Remissvar SOU 2016:33 Power Circles remissyttrande avseende betänkandet Ett bonus-malussystem för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Sammanfattning Power Circles kommentarer i sammanfattning: Det måste finnas

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013 Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett bonus malus-system för lätta fordon. Dir. 2015:59. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015.

Kommittédirektiv. Ett bonus malus-system för lätta fordon. Dir. 2015:59. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015. Kommittédirektiv Ett bonus malus-system för lätta fordon Dir. 2015:59 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur ett s.k. bonus malus-system

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Remissvar från Gröna Bilister gällande promemorian Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Gröna Bilister Remissvar Box 7070 Fi2017/01469/S2 103 87 STOCKHOLM 19 april 2017 Skickat i pappersform till: Finansdepartementet 103 33 Stockholm samt i elektronisk form till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Sida 1 av 8 Yttrande 2014-05-15 Ynnor AB Kärleksgatan 2, 211 45 Malmö Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Om Ynnor AB 3. Ställningstaganden

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24) Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Svensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt!

Svensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt! Svensk nybilsregistrering första halvåret 2017 granskad: Öka farten för fossilfritt! Hittills i år har supermiljöbilarna - elbilar, laddhybrider och vätgasbilar - en marknadsandel på 4.1 procent. Det är

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Betänkande av Bonus malus-utredningen Stockholm 2016 SOU 2016:33 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice,

Läs mer

Yttrande över Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (promemoria)

Yttrande över Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (promemoria) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016

Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016 Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister: Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper (promemoria)

Remissvar från Gröna Bilister: Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper (promemoria) Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper (promemoria) Inledning

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Växjö Tabell 1

Växjö Tabell 1 I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Era dnr Fi2009/4833 Våra dnr 114/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01469/S2 Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Mars 2017 1 Promemorians huvudsakliga innehåll 2 Ett bonus malus-system är ett system där miljöanpassade

Läs mer

Vissa ändringar i vägtrafikbeskattningen

Vissa ändringar i vägtrafikbeskattningen Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU36 Vissa ändringar i vägtrafikbeskattningen Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att vissa bestämmelser i vägtrafikskattelagen (2006:227) och lagen (2006:228)

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Ändrad beräkning av bilförmån Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 5 maj 2017

Ändrad beräkning av bilförmån Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 5 maj 2017 PM 2017:84 RV (Dnr 110-563/2017) Ändrad beräkning av bilförmån Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som svar

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ett bonus malus-system för nya lätta fordon Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 24 maj 2017 Magdalena Andersson Marc Gren (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN

TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN 2008-10-20 Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Miljö- och trafikroteln Kontaktperson

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne Hållbar Mobilitet Skåne verkar för att minska efterfrågan på transporter och få fler att välja alternativ som är mer miljövänliga initierar och driver egna projekt verkar som bas och hjälp i projekt som

Läs mer

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Förslag gällande Energimyndighetens uppdrag att ta fram en strategi för en fossilfri transportsektor

Förslag gällande Energimyndighetens uppdrag att ta fram en strategi för en fossilfri transportsektor 1 (5) Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Förslag gällande Energimyndighetens uppdrag att ta fram en strategi för en fossilfri transportsektor BIL Sweden har hörsammat Energimyndighetens uppmaning

Läs mer

Utredningen ett energieffektivare Sverige

Utredningen ett energieffektivare Sverige YTTRANDE 1(9) Datum: 2009-01-26 Beteckning: Ert datum: 2008-11-19 Er beteckning: N2008/2573/E Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utredningen ett energieffektivare Sverige Sammanfattning

Läs mer

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika

Läs mer

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist, Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist, 2017-06-13 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt Klimatneutral

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM33. Nya CO2-krav för lätta bilar. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Nya CO2-krav för lätta bilar Miljö- och energidepartementet 2017-12-20 Dokumentbeteckning KOM (2017) 676 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

BIL Sweden. Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!?

BIL Sweden. Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!? Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!? Vart vill vi, mål som styr!? Klimatpolitiskt ramverk och klimatlag beslutades 15 juni 2017. Träder ikraft 1 jan 2018. Senast år

Läs mer

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet

Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet PM 2008:222 RII (Dnr 001-2183/2008) Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Ett Bonus Malus-system för nya lätta fordon Remiss av SOU 2016:33, Dnr Fi2016/01680/S2

Ett Bonus Malus-system för nya lätta fordon Remiss av SOU 2016:33, Dnr Fi2016/01680/S2 Sida 1 (8) 2016-08-15 Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Ett Bonus Malus-system för nya lätta fordon Remiss av SOU 2016:33, Dnr Fi2016/01680/S2 Stockholms Stad har erbjudits tillfälle

Läs mer

Miljöanpassad vägtrafik

Miljöanpassad vägtrafik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2958 av Emma Wallrup m.fl. (V) Miljöanpassad vägtrafik Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 1 Klimatet kräver en omställning av våra transporter och resor 2

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm

Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Miljöbilar i Stockholm Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 212 Maj 213 Dokumentinformation Titel: Försäljning av miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Projektledare:

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? En intervjustudie med privatbilister och förmånsbilister, samt några leasingbolag 2014-05-02 FÖRORD Miljöförvaltningen i Stockholm stad vill ha ett underlag

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm

Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2013 December 2014 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon och förnybara drivmedel

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel

Läs mer

Export av begagnade miljöbilar och fossiloberoendet. Rapport 2017:6

Export av begagnade miljöbilar och fossiloberoendet. Rapport 2017:6 Export av begagnade miljöbilar och fossiloberoendet Rapport 2017:6 Export av begagnade miljöbilar och fossiloberoendet Rapport 2017:6 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414

Läs mer

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN

Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för år 2015 April 2016 MILJÖBILAR I STOCKHOLM MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljobilar Miljöfordon i Stockholm Sammanställning av statistik för

Läs mer

Hur kan vi nå fossiloberoende transporter/fordonsflotta? Kommunerna i förarsätet! Jakob.lagercrantz@equest.se 2030 sekretariatet

Hur kan vi nå fossiloberoende transporter/fordonsflotta? Kommunerna i förarsätet! Jakob.lagercrantz@equest.se 2030 sekretariatet Hur kan vi nå fossiloberoende transporter/fordonsflotta? Kommunerna i förarsätet! Jakob.lagercrantz@equest.se 2030 sekretariatet Fossiloberoende fordonsflotta; Går det? Det går men tänk + + FFF-utredningen:

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Kriterierna för låga utsläpp (i kraft från 1.1.2017) Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Förnybara drivmedel Per Wollin

Förnybara drivmedel Per Wollin Förnybara drivmedel Per Wollin 2017-10-25 Transportutmaningen % fossilt Andel fossila bränslen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inrikes

Läs mer

Yttrande över promemorian Ändrad beräkning av bilförmån

Yttrande över promemorian Ändrad beräkning av bilförmån Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Remiss Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon

Remiss Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon Remissvar 1 (6) Datum Dnr/Beteckning TSV 2017-1376 Er beteckning Fi2017/01469/S2 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Helena Johansson Remiss Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon Transportstyrelsen

Läs mer

Inspel till ny skärpt nationell miljöbilsdefinition samt rapport om

Inspel till ny skärpt nationell miljöbilsdefinition samt rapport om MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2011-04-01 Handläggare: Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-04-12 P. 25 Inspel till ny skärpt nationell

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven

Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ynnor AB, oberoende rådgivare för företagens bilar. Pressmeddelande 2012-12-03 Dyrt för företagen välja miljöbilar efter nyår listan på alla modeller som klarar de tuffa kraven Ny teknik för att klara

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

Remiss Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon

Remiss Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon Remissvar 1 (6) Datum Dnr/Beteckning TSV 2016-1801 Er beteckning Fi2016/01680/S2 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Helena Johansson Remiss Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon Transportstyrelsen

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Fordonsskattetabeller

Fordonsskattetabeller Fordonsskattetabeller FÖRORD Bestämmelserna om fordonsskatt finns i vägtrafikskattelagen (2006:227) VSL, lag med särskilda bestämmelser om fordonsskatt (2006:228) LSBF och vägtrafikskatteförordningen (2006:242)

Läs mer

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2017-02-14 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Minskade utsläpp trots ökad trafik

Läs mer