Utredningen ett energieffektivare Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredningen ett energieffektivare Sverige"

Transkript

1 YTTRANDE 1(9) Datum: Beteckning: Ert datum: Er beteckning: N2008/2573/E Regeringskansliet Näringsdepartementet STOCKHOLM Utredningen ett energieffektivare Sverige Sammanfattning Ökad energieffektivitet är en av nyckelfaktorerna för att åstadkomma minskad klimatpåverkan och en säkrare energiförsörjning. Energieffektivitetsutredningen är därför ett viktigt underlag, men utredningen har lagt för lite fokus på transporter och industri i förhållande till deras betydelse för Sveriges energianvändning och möjligheter att minska denna. Vidare har man inte behandlat infrastrukturens energianvändning. Vad det gäller förslagen inom vägtransportområdet ligger dessa i linje med vad som lagts fram i tidigare utredningar. Vägverket anser att fokus i energieffektivitetsarbetet bör vara långsiktighet så att ny teknik och nya lösningar har en rimlig chans att få genomslag innan målåret. Det innebär att målåret 2016 borde tonas ned. Det centrala målåret för ett nytt effektiviseringsmål bör vara 2020 för att få bättre koppling till EU:s effektiviseringsmål och klimatmål. Vägverket instämmer i att Sverige långsiktigt bör verka för att de bindande koldioxidkraven för nya personbilar skärps till 70 g/km år Dessa krav kommer att kräva introduktion av elbilar och laddhybrider. För att påskynda denna introduktion anser Vägverket att det bör utredas vilka behov det finns av kompletterande styrmedel. Verket håller även med om att motsvarande krav bör införas på andra fordonstyper och arbetsmaskiner men vill samtidigt understryka att detta är ett långsiktigt arbete. Ett arbete som Vägverket och Transportstyrelsen är engagerade i. Energieffektivisering av fordon och ökad andel förnyelsebar energi är inte tillräckligt för att nå långsiktiga mål för klimat och energi. Det krävs också en förändring av samhälle och transportsystem för att skapa ett transporteffektivt samhälle. Inom detta område krävs fördjupad kunskap och utveckling av nya åtgärder och styrmedel. Bland annat bör transportplaneringen och övrig samhällsplanering integreras och olika styrmedel synkroniseras. Vägverket Generaldirektören BORLÄNGE Telefon: Fax: Texttelefon: Håkan Johansson Miljöstrategi Direkt: Mobil:

2 2(9) Vägverket instämmer i att det behövs en förstärkning av koldioxidkomponenten i fordonsskatten, men förordar ett system som bygger på de nya bindande utsläppskraven för bilars koldioxidutsläpp inom EU. Vidare föreslår Vägverket att dieselfaktorn i fordonsskatten tas bort och att reduktionen för etanolbilar i fordonsskatten minskas. Vägverket saknar förslag om förändringar av förmånsskatten för fri bil så att denna kopplas till bilens koldioxidutsläpp. Liksom fordonsskatten kan ett system bygga på de nya bindande utsläppskraven för bilars koldioxidutsläpp. Vägverket håller med om att införande av en kilometerskatt bör utredas. Vägverket stödjer förslaget om inrättandet av ett energieffektiviseringsråd vid Energimyndigheten med representation från berörda myndigheter. Ett sådant råd skulle kunna främja ett mer systematiskt samarbete mellan olika sektorer. Slutligen anser Vägverket att energistatistiken bör samordnas bättre med klimatrapporteringen. Allmänt Ökad energieffektivitet är en av nyckelfaktorerna för att åstadkomma minskad klimatpåverkan och en säkrare energiförsörjning. Energieffektivitetsutredningen är därför ett viktigt underlag. Industri och transporter står för huvuddelen av energianvändningen i Sverige. Transportsektorn är också den sektor där energianvändningen har ökat mest sedan 1970-talet. Man skulle därför kunna förvänta sig att en utredning om energieffektivisering till relativt stor del skulle handla om dessa sektorer. Utredningen har behandlat dessa viktiga sektorer men för transportsektorn är de föreslagna åtgärderna och styrmedlen inga nyheter. Istället handlar huvuddelen av utredningen om bostäder, service och energileveranser av el och fjärrvärme. Mål Utredningen föreslår ett nytt effektiviseringsmål, som innebär att 60 TWh slutlig energi respektive 80 TWh primär energi ska sparas genom effektiviseringsåtgärder till år Vägverket har inget att erinra vad gäller ambitionsnivån, men anser att målåret istället bör vara Det skulle ge bättre koppling till EU:s

3 3(9) effektiviseringsmål samtidigt som det också stämmer bättre överens med klimatmålet. Fokus i energieffektivitetsarbetet bör också vara långsiktighet så att ny teknik och nya lösningar har en rimlig chans att få genomslag innan målåret. Infrastrukturens energianvändning För att ett transportsystem ska kunna fungera behövs inte bara energi till framdrift av fordonen. Energi används även vid produktion och underhåll av fordon och infrastruktur. En grov bedömning är att ca 10 procent av vägtrafikens energianvändning går till byggande, drift och underhåll av vägar. För en del vägavsnitt är denna siffra betydligt högre. Det gäller t.ex. tunnlar där ansenliga mängder energi används vid byggnation men även i vissa fall till driften av ventilationen. Inom Vägverket har en energihushållningsplan tagits fram för infrastrukturen. Vägverket har sedan några år tillbaka också påbörjat arbetet med att uppdatera och släcka ner onödig belysning och mycket görs också inom beläggningsområdet. Infrastrukturens energianvändning har inte behandlats av utredningen, något som Vägverket också påtalat under hand. Bindande utsläppskrav Utredningen har behandlat de bindande utsläppskraven för bilars koldioxidutsläpp inom EU. I slutet av 2008 nådde Europeiska rådet och parlamentet en överenskommelse om dessa krav. Det formella beslutet kring förslaget tas i början av Kravet på 130 g/km når enligt förslaget inte fullt genomslag förrän Därigenom är utredningens förslag att Sverige ska driva på för ett bindande mål på 130 g/km till 2012 överspelat. Däremot instämmer Vägverket att man långsiktigt skall driva på för att nivån sänks till 70 g/km till I den kommande EU förordningen finns även mål om 95 g/km för Detta ligger i linje med det mer långsiktiga målet som utredningen föreslår och kan därmed ses som ett delmål. Vägverket har nyligen analyserat effekterna av förslaget. Förslaget med stegvist införande av kravet på 130 g/km inklusive ett absolut krav på 95 g/km för alla nya personbilar 2020 ger jämfört med nuvarande utveckling en minskning av koldioxidutsläppen från Svenska vägtrafiken med ton (2%) till 2015 och 1,2 miljoner ton (11%) till Till 2030 blir minskningen 2,9 miljoner ton eller 29 procent. Exklusive 95 g/km 2020 blir minskningen ton (6%) till 2020 och 1 miljoner ton (10%) till 2030.

4 4(9) Hade kraven istället införts för alla nya fordon redan från 2012 skulle utsläppen bli ton lägre för såväl 2015 som Klarar man att nå 95 g/km till 2020 blir skillnaden ton år Om nuvarande snabba utveckling vad gäller minskade koldioxidutsläpp i Sverige håller i sig kan Sverige vara ikapp EU före Ett möjligt scenario är därför att Sverige når EU-nivån till 2014 och därefter följer utvecklingen inom EU. Detta förutsätter ett fortsatt aktivt arbete med olika former av nationella styrmedel. I ett sådant scenario kan utsläppen minska med 2,1 miljoner ton till 2020 jämfört med nuvarande utveckling och med 3,7 miljoner ton till Energieffektivisering på längre sikt För att nå ner till 95 g/km kommer det troligen att krävas hybridisering av bensin och dieseldrivna fordon. För att nå ner till 70 g/km krävs även en kombination av elbilar och laddhybrider. Laddhybrider och elbilar erbjuder betydande möjlighet till energieffektivisering inom vägtransportsektorn. En elbil kan ha en verkningsgrad, inklusive förluster i överföring och laddning, på ca 70 procent. Motsvarande för en bensinbil är ca 20 procent (30 procent med hybridisering) och en dieselbil ca 30 procent. En laddhybrid ligger mellan hybrid och elbil i effektivitet. Hur hög effektiviteten blir på denna beror till största delen hur stor andel som kan köras på el något som styrs av batterikapacitet, daglig körsträcka samt tillgången till laddstationer. Effektiviteten i ett bränslecellsfordon är ca 25 procent om man ser på hela kedjan från produktion av vätgas till användning. Från effektiviseringssynpunkt är därför elbilar och laddhybrider att föredra men bränslecellsfordon kan eventuellt erbjuda andra fördelar såsom snabbare tankning och längre räckvidd. Idag ses elbilar och bränslecellsfordon som en del av lösningen för att skapa ett långsiktigt hållbart vägtransportsystem som bidrar till klimatmål och en säker energiförsörjning. Laddhybrider är övergången mellan dagens teknik och dessa. Tiden med låga energipriser är sannolikt över och det pressar på utvecklingen. Såväl traditionella fordonstillverkare som nystartade bolag har aviserat att de kommer att introducera laddhybrider eller elbilar inom de närmaste åren. Förbättrad batteriteknik gör dessa lösningar intressanta. Det handlar till att börja med om små serier eller testfordon eller något tidigare kommer troligen genombrottet. Då är det viktigt att infrastruktur för laddning m.m. finns i tillräcklig omfattning. Det handlar dels om långtidsladdning, t.ex. under natten, och snabbladdning. I det förra fallet bör för Sveriges del motorvärmaruttag vara en god start på många håll. I mer centrala lägen med gatuparkering behövs utbyggnad av system även för långtidsladdning.

5 5(9) Vägverket anser att det bör utredas vilka behov det finns av styrmedel för att påskynda en introduktion av elbilar och laddhybrider. Det handlar både om fordonen i sig men också om infrastrukturen för laddning. Krav på övriga fordon Utöver kraven på personbilar föreslår utredningen att det bör införas krav på lätta och tunga lastbilar, bussar samt arbetsmaskiner. Vägverket instämmer i detta, men vill samtidigt påpeka att detta är ett långsiktigt arbete, i alla fall för de tunga fordonen. För lätta lastbilar är bindande utsläppskrav på gång inom EU. Dessa kommer att ha liknande utformning som personbilarna. För tunga fordon och arbetsmaskiner är situationen svårare. Här saknas en standardiserad metod för att beräkna eller mäta bränsleförbrukningen för komplett fordon. I arbetet med kommande avgaskrav för tunga fordon Euro VI fanns redan i de första förslagen koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning med som något som tillverkarna skulle ta fram i informationssyfte. Avsikten var att redovisa data från motorprovningen. Eftersom dessa är svårtolkade och kan leda fel drev Sverige på i rådsarbetsgruppen att metoden skulle behandla komplett fordon. På så sätt skulle den även ta hänsyn till drivlina, hybridisering, aerodynamik, rullmotstånd och vikt. Sverige var framgångsrikt och i de slutliga texterna finns nu detta med. I början av 2009 kommer arbetet igång med att utforma de tekniska delarna av Euro VI kraven. Det är då det verkliga arbetet med att ta fram en metod startar. Vägverket har under flera års tid tillsammans med AVL-MTC studerat möjliga metoder för att beräkna och mäta bränsleförbrukningen och kommer via Transportstyrelsen försöka att stödja Kommissionen i en utveckling av en sådan metod. För tunga fordon har det alltså satts igång ett arbete och man kan se en möjlig väg fram till en standardiserad metod. För arbetsmaskiner ligger en metod längre bort. Skillnaden mellan olika applikationer för samma motorfamilj är mycket stor vilket också gör det svårare att beräkna bränsleförbrukning och emissioner för hela maskinen än för ett tungt fordon. Samhällsplanering För att vägtrafiken ska kunna bidra till framtida klimatmål krävs både en energieffektivisering av fordonen och en ökad andel förnybar energi. Detta är dock inte tillräckligt. Det behövs även en förändring av samhälle och transportsystem så att transporteffektiviteten ökar. Dessutom måste godstransporterna optimeras.

6 6(9) Utredningen ger en del förslag på förändrade styrmedel i denna riktning. I EETstrategin finns ytterligare förslag. Utredningen har även flera förslag inom de andra sektorerna, bostäder och service samt industri som skulle kunna utökas med energieffektivisering av transporter. Som exempel skulle energideklarationer av bostäder kunna utökas med information om tillgänglighet till kollektivtrafik, cykelvägnät, bilpool etc. Möjligheter att ta med sådan information skulle kunna undersökas i samband med den föreslagna utvärderingen av systemet. Ett annat exempel är energirådgivningen till små och medelstora företag som tas upp av utredningen. Här har förändringen av förordningen om den kommunala energi- och klimatrådgivningen under 2008 utökat ansvarsområdet även till transporter. Utökningen kommer att innebära en förstärkning av arbetet med att minska transporternas klimatpåverkan och energianvändning. Fordonsskatten Utredningen vill förstärka koldioxidkomponenten i fordonsskatten med en progressiv skatteskala. Vägverket instämmer i att det behövs en förstärkning av koldioxidkomponenten i fordonsskatten, men förordar ett system som bygger på detnya bindande utsläppskraven för bilars koldioxidutsläpp. Fördelen med ett sådant system är att det medger en kraftigare koldioxiddifferentiering med bibehållen total skatteintäkt.. Koldioxidkomponenten kan antingen beskattas utifrån en linjär skala eller utifrån en progressiv skala. Att utgå från gränsvärdeslinjen i det bindande regelverket gynnar bilar med låga utsläpp av koldioxid utan att därför straffbeskatta rymliga bilar eller bilar med möjlighet att dra släp. Förutsättningen är då att de har energieffektiva drivsystem vilket kan åstadkommas med exempelvis dieselmotorer eller hybridisering. Nya dieselbilar har idag en fordonsskatt som är 3,15 gånger högre än motsvarande bensinbilar. Motiveringen är främst för att kompensera för den lägre bränsleskatten på diesel jämfört med bensin, den s.k. bränslefaktorn. En liten del av faktorn 3,15 är dessutom en s.k. miljöfaktor för att kompensera för de högre utsläppen av främst kväveoxider från dieselbilar jämfört med bensinbilar. Miljöfaktorn är högre för nya bilar registrerade före 1 januari Dieselfaktorn har under lång tid varit föremål för debatt. Konstruktionen med högre fordonsskatt och lägre bränsleskatt gör att det lönar sig med dieselbil vid långa årliga körsträckor över 1500 mil. Dessutom blir i praktiken koldioxidvärderingen mycket högre för dieselbilar 47 kr/gram jämfört med 15

7 7(9) kr/gram för bensinbilar. Vägverket föreslår att man likställer fordonsskatten för bensin och dieselbilar och att man långsiktigt även utjämnar bränslebeskattningen på bensin och diesel. Etanolbilar har i nuvarande system 33 procent lägre fordonsskatt jämfört med bensindrivna bilar. Vägverket föreslår att denna reduktion sänks till 5 procent, baserat på den rabatt som ges i de bindande koldioxidkraven inom EU. Detta motiveras av att principen borde vara att fordonskatten ska användas för att premiera energieffektivitet medan bränslen bäst premieras genom styrmedel riktade direkt mot bränslet. Merkostnaden för inköp av en etanolbil jämfört med motsvarande bensinvariant är liten. Flera etanolmodeller säljs t.o.m. till samma pris som motsvarande bensinvariant. För gasbilar gäller andra förhållanden. Inköpspriset är betydligt högre, i storleksordningen kr. Däremot är bränslekostnaden betydligt lägre för gas jämfört med bensin. En lägre fordonsskatt minskar således de fasta kostnaderna för gasvarianten. Det finns också stor potential i att öka produktionen av biogas i Sverige. Biogas har även extremt låga utsläpp av koldioxid i ett livscykelperspektiv. Därför kan en lägre fordonsskatt för gasbilar motiveras. Vidare pågår det, nationellt, diskussioner att ersätta miljöbilspremien med en skattereduktion. Detta kan lämpligen ske genom att miljöbilar skattebefrias i fem år. En förändrad fordonsskatt enligt ovan skulle innebära relativt stora förändringar i skattebelopp jämfört med nuvarande system. Om systemet skulle omfatta befintliga bilar innebär detta att det införs en retroaktivitet vilket innebär att bilar köpts på felaktiga premisser. Styreffekten skulle dessutom vara liten eftersom bilarna redan finns på marknaden. Det är därför lämpligt att ett sådant system bara innefattar nya bilar och import efter ett visst datum. Förmånsskatten Genom åren har flera utredningar föreslagit att förmånsvärdet för fri bil bör kopplas till bilens koldioxidutsläpp. Vägverket föreslog redan 2004 i Klimatstrategin för vägtransportsektorn att detta skulle kunna göras med utgångspunkt från det Brittiska systemet. Även i EET-strategin fanns förslag om att förmånsvärdet för fri bil koldioxidbaseras som en procentandel av nybilspriset. Med ökat CO2-utsläpp ökar förmånsvärdet. Vägverket saknar förslag från utredningen på denna punkt och tycker

8 8(9) att man bör överväga en förändring av förmånsbeskattningen. Systemet skulle liksom verkets förslag till förändrad fordonsskatt kunna bygga på skillnaden mellan bilens koldioxidutsläpp och gränsvärdet för den tjänstevikt som bilen har enligt EU:s bindande utsläppskrav. Detta skulle gynna bilar med låga koldioxidutsläpp utan att därför straffbeskatta rymliga bilar eller bilar med möjlighet att dra släp. Genom gränsvärdeslinjens konstruktion, där det är svårare att få låga värden i förhållanden till linjen ju tyngre bilen är, motverkas att bilparken blir tyngre och därmed koldioxidutsläppen ökar. Bränsleskatten Utredningen föreslår höjda skatter på fossila drivmedel. Skatter på drivmedel liksom handel med utsläppsrätter kan vara effektiva generella styrmedel. Det ger konsumenten incitament att införa de mest kostnadseffektiva åtgärderna först. Bränsleskatterna behöver dock komplement i form av fordonsskatter och liknande för att totalt sett få en effektiv styrning. Kilometerskatten Kilometerskatten för godstransporter har som utredningen påpekar diskuterats under lång tid. Vägverket hade med det i Klimatstrategin 2004 och EET-strategin tog också upp den. Vägverket håller med om att en särskild utredning bör tillsättas för att utreda kilometerskatten. Energieffektiviseringsråd Utredningen föreslår att ett särskilt beslutsråd, ett energieffektiviseringsråd, med representation från berörda myndigheter inrättas vid Energimyndigheten. Vägverket stödjer detta förslag och anser att ett sådant råd skulle kunna främja ett mer systematiskt samarbete mellan olika sektorer. Det ökade samarbetet mellan sektorer skulle dessutom kunna generera nya innovativa lösningar. Energistatistiken Utredningen tar upp energistatistiken för transporter. Vägverket har enligt förordningen om klimatrapportering uppdrag att årligen ta fram underlag för vägtrafik till Sveriges klimat och utsläppsrapportering. Detta vidarebearbetas sedan av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket. För att göra dessa beräkningar måste

9 9(9) man ha god kontroll över förbrukning och leveranser av drivmedel. Klimatrapporteringen är relativt detaljerad. Utsläppen redovisas per fordonstyp och drivmedel (t.ex. personbil diesel). En uppdelning på person och godstransport som utredningen skriver om är därför inget problem om man utgår från klimatrapporteringen. Det borde därför finnas stora vinster av en bättre samordning mellan klimatrapporteringen och energistatistiken. Beslutande har varit generaldirektör Ingemar Skogö. Håkan Johansson, har föredragit ärendet. I handläggningen har också Lars Nilsson, Olle Hådell och Magnus Lindgren deltagit. Ingemar Skogö Generaldirektör

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2017-02-14 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Minskade utsläpp trots ökad trafik

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) 1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Era dnr Fi2009/4833 Våra dnr 114/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Läs mer

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen och samhällsbyggandet? Om Trafikverkets klimatscenario med fokus på möjligheter i samspelet mellan kommuner,

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika scenarier

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel.

Växjö 2014-03-28. Definition 2013: Enligt budgetproposition 2012/13:1. Miljöbilsgränsen bestäms av fordonets vikt och drivmedel. I fordonsunderlaget som baseras på personbilar och lätta lastbilar, ingår både kommuners och landstings filialer (förvaltningar) och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Växjö Tabell 1

Växjö Tabell 1 I fordonsunderlaget ingår både kommuners och landstings filialer och bolag. Information om vilka bolag som finns har hämtats från SCB. På www.miljofordonsdiagnos.se visas endast resultat för de organisationer

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad

Förslag till ny miljöbilsdefinition för Stockholm stad TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv s syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Håkan Johansson, nationell samordnare - klimatfrågor 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de tekniska lösningarna ut? Hur långt räcker teknik?

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2016-02-23 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Ökande trafik dämpar effekter

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24) Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013 Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller

Läs mer

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI FEM PROGRAMOMRÅDEN ENERGI OCH MILJÖ TRAFIKSÄKERHET OCH AUTOMATISERADE FORDON

Läs mer

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen -Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen Janne Lindgren Vägverket Region Mitt Projektledare Hållbara resor och transporter 30 Ton CO2/capita - Acceptabla nivåer

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007

Bilismens miljöproblem. Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Bilismens miljöproblem Fil. Dr. Per Kågeson Bil Sweden Almedalen 2007 Många typer av miljöpåverkan Avgasemissioner Buller Slitagepartiklar Klimatpåverkan Markanvändning, barriäreffekter och landskapspåverkan

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk

Läs mer

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Sida 1 av 8 Yttrande 2014-05-15 Ynnor AB Kärleksgatan 2, 211 45 Malmö Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Om Ynnor AB 3. Ställningstaganden

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33

Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33 Ett bonus malus-system för nya lätta fordon SOU 2016:33 Uppdraget Förslag på ett bonus malus-system för nya lätta fordon. Inom ramen för befintligt system med supermiljöbilspremie och fordonsskatt. Ingen

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan

Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2014-12-05 2014-12-01 Dnr KS.2013.186 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Revidering av Ale kommuns Energi-

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne Hållbar Mobilitet Skåne verkar för att minska efterfrågan på transporter och få fler att välja alternativ som är mer miljövänliga initierar och driver egna projekt verkar som bas och hjälp i projekt som

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer