Medborgarnas Europa. EU-medborgarskap Medborgarnas möjligheter att påverka Att resa Att arbeta Att studera De unga i EU Europeisk identitet

Transkript

1 Medborgarnas Europa EU-medborgarskap Medborgarnas möjligheter att påverka Att resa Att arbeta Att studera De unga i EU Europeisk identitet 1

2 Medborgarnas Europa EU-medborgarskap 2

3 EU-medborgarskap Unionsmedborgarskapet infördes genom Maastrichtfördraget år 1992 Varje person som är medborgare i en medlemsstat är unionsmedborgare Kompletterar, men ersätter inte medborgarskapet i medlemsstaterna 3

4 EU-medborgarskap Unionsmedborgarna har vissa rättigheter Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier Rätten att rösta och vara valbar vid val till Europaparlamentet och vid kommunalval i den medlemsstat där medborgaren är bosatt Rätten till skydd av varje medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter i ett land där medborgarens hemland inte har representation 4

5 EU-medborgarskap Rätt att göra framställningar till Europaparlamentet Rätt att klaga till Europeiska ombudsmannen Rätt att skriva till unionens institutioner på något av unionens språk och få svar på samma språk 5

6 EU-medborgarskap Medborgarnas grundläggande rättigheter i unionen är samlade i Stadgan om de grundläggande rättigheterna Godkändes som ett politiskt uttalande i år 2000 Stadgan blev juridiskt bindande i och med det nya Lissabonfördraget Samlar rättspraxis fastställd i grundfördragen, konventionerna om de mänskliga rättigheterna och Europeiska gemenskapernas domstol Förpliktar unionens institutioner och medlemstaterna när de tillämpar unionens lagstiftning Specialarrangemang när det gäller Polen, Storbritannien och Tjeckien 6

7 EU-medborgarskap De grundläggande rättigheterna som ingår i stadgan om de grundläggande rättigheterna: Värdighet Friheter Jämlikhet Solidaritet Medborgarnas rättigheter Rättskipning 7

8 Medborgarnas Europa Medborgarnas möjligheter att påverka 8

9 Medborgarnas möjligheter att påverka Medborgare och företag kan möta problem när de använder sina EU-rättigheter I verkställigheten av de egna rättigheterna är det skäl att först vända sig till myndigheterna i sitt eget land, eftersom medlemsstaterna är ansvariga för tillämpningen av gemenskapens lagstiftning De tillvägagångssätt som står till buds i medlemsstaterna är 1. att klaga hos den ansvariga myndigheten 2. att klaga hos landets justitieombudsman 3. rättegångsförfarande vid domstol 9

10 Medborgarnas möjligheter att påverka En enskild medborgare kan be en parlamentsledamot ställa en fråga till kommissionen Svaren är offentliga Påverkning genom lobbning eller korridorpolitik är mycket vanligt Olika intressegrupper försöker påverka det politiska beslutsfattandet och lagstiftningen T.ex. region- och lokalförvaltningen, företag, nationella intressegrupper och organisationer har egna lobbare 10

11 Medborgarnas möjligheter att påverka Medborgarinitiativ I och med det nya Lissabonfördraget infördes en ny metod att påverka, medborgarinitiativet Förutsättningen är att minst en miljon medborgare från de olika medlemsstaterna undertecknar initiativet 11

12 Medborgarnas vädjorätt och möjligheter att anföra klagomål Europaparlamentets utskott för framställningar Övervakar unionens verksamhet och står via framställningarna i kontakt med EU-medborgarna En framställning kan göras av alla juridiska personer med hemvist i unionen EU-medborgare, personer bosatta i en medlemsstat, företag, organisationer och föreningar 12

13 Medborgarnas vädjorätt och möjligheter att anföra klagomål En framställning kan göras i en fråga, som: Hör till unionens verksamhetsområde Berör framställaren personligen eller mer vidsträckt Klagomål över nationella myndigheters verksamhet kan också lämnas in till utskottet för framställningar 13

14 Medborgarnas vädjorätt och möjligheter att anföra klagomål Europeiska ombudsmannen Behandlar klagomål om missförhållanden i förvaltningen av EU:s institutioner och organ T.ex. administrativa oegentligheter och försummelser, diskriminering, maktmissbruk och onödig förhalning Ombudsmannen kan också själv ta upp frågor till behandling 14

15 Medborgarnas vädjorätt och möjligheter att anföra klagomål Klagomål till Europeiska kommissionen Klagomål kan lämnas in om någon praxis eller bestämmelse som tillämpas i en medlemsstat och som strider mot unionsrätten Alla juridiska personer som har sitt hemvist inom unionens territorium kan lämna in ett klagomål Klagomålet kan fritt formulerat lämnas in på något av EU:s officiella språk 15

16 Medborgarnas vädjorätt och möjligheter att anföra klagomål Europeiska unionens domstol Talan kan gälla unionsinstitutionernas åtgärder eller försummelser Olika former av talan: Ogiltighetstalan Passivitetstalan Skadeståndstalan Rätt att begära förhandsavgörande i ett ärende som är anhängiggjort vid en nationell domstol 16

17 Medborgarnas vädjorätt och möjligheter att anföra klagomål SOLVIT ett online-baserat nätverk för problemlösning, som upprätthålls av EU:s medlemsländer avsett att lösa problem som kan bero på att myndigheterna i ett annat EU-land inte har tillämpat de gällande EU-bestämmelserna på ett korrekt sätt Tjänsterna är kostnadsfria 17

18 Medborgarnas Europa Att resa i Europeiska unionen 18

19 Att resa i Europeiska unionen EU-ländernas medborgare behöver inte visum vid resor inom EU Rätten att röra sig fritt gäller också Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES; Norge, Island, Liechtenstein) och Schweiz genom ett specialavtal EU- och EES-medborgare kan vistas tre månader i en annan medlemsstat Därefter måste man bevisa att man arbetar eller annars kan försörja sig En gällande sjukförsäkring behövs också 19

20 Europeiskt sjukvårdskort Alla som omfattas av den finländska sociala tryggheten kan ansöka om det europeiska sjukvårdskortet då de planerar: att åka på semester att studera utomlands att åka på arbetskommendering att söka arbete De har rätt till vård: när de vistas tillfälligt i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz självriskkostnaderna är desamma som för respektive lands egna medborgare 20

21 Schengenområdet Schengenkonventionen 1990 (trädde i kraft 1995) EU-länderna samt Island, Norge och Schweiz Utanför står Storbritannien, Irland, Cypern, samt Bulgarien och Rumänien Schengensamarbetet har integrerats i EU:s rättsliga ram genom Amsterdamfördraget 1997 Inga gränskontrollerna vid de inre gränserna gemensamma regler och förfaranden beträffande visum för korta vistelser, asylansökningar och gränskontroller, samarbete i straffrättsliga och polisiära frågor, bekämpning mot internationell brottslighet Gemensamma informationssystem 21

22 Schengenområdet Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal 1995 Italien, Österrike 1997 Grekland 2000 Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island 2001 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Malta 2007, på flygplatserna Schweiz 2009 Dessutom inga gränskontroller i praktiken i Monaco, San Marino och Vatikanstaten. De har bilaterala fördrag med respektive grannländer. 22

23 Medborgarnas Europa Att arbeta i Europeiska unionen 23

24 Att arbeta i Europeiska unionen Unionsmedborgarna har rätt att söka arbete, arbeta och grunda företag i EU på samma villkor som värdlandets medborgare Rätt till samma lön, samma arbetsvillkor och organisations- och arbetsförmåner För vissa offentliga tjänster krävs ofta att arbetstagaren skall vara medborgare i ifrågavarande land 24

25 Att arbeta i Europeiska unionen Yrkesutövande bör vara möjligt oberoende av i vilket land examen är avlagd Examen bedöms och kompetens erkänns skilt för vissa yrken I Finland samordnar Utbildningsstyrelsen den internationella jämförelsen av examina 25

26 Att arbeta i Europeiska unionen Europasset har inrättats för att underlätta jämförelsen Europasset innehåller fem dokument: Europass-meritförteckning (kan fyllas i av studeranden själv) Europass-språkpass Tillägg till slutbetyg (beviljas av behöriga organisationer) Bilaga till examensbevis Europass-mobilitetsintyg 26

27 Att arbeta i Europeiska unionen Skatterna betalas i det land där lönen förtjänas Samtidigt utnyttjas det landets sociala förmåner och skatteförmåner När man bosätter sig i en annan medlemsstat för att arbeta där, får de närmaste familjemedlemmarna flytta med För gränsarbetare och personer som tillfälligt är utsända till en annan medlemsstat gäller särskilda regler 27

28 Att arbeta i Europeiska unionen Om man blir arbetslös i ett EES-land, har man rätt till det landets arbetslöshetsstöd En arbetslös arbetstagare i Finland kan söka arbete i andra EES-länder Man kan ta med sig arbetslöshetsersättningen för högst tre månader till ett annat land Det europeiska arbetsförmedlingssystemet EURES Arbetsrådgivare vägleder personer, som är intresserade av att arbeta i ett EU- eller EES-land 28

29 Medborgarnas Europa Att studera i Europeiska unionen 29

30 Att studera i Europeiska unionen Beslut om utbildningssystemet hör till medlemsstaternas inre angelägenheter Europeiska unionen strävar efter ökad rörlighet och internationalisering Unionsmedborgarna har rätt att söka sig till utbildning i ett EU-land på samma villkor som landets egna medborgare Studerandens närmaste familjemedlemmar får flytta med till studielandet 30

31 Att studera i Europeiska unionen Rörligheten främjas med stödprogram Ett nytt program för livslångt lärande (Lifelong Learning Programme) för perioden Består av fyra huvudprogram: Comenius (skola) Erasmus (högre utbildning) Leonardo da Vinci (grundläggande och fortsatt yrkesutbildning) Grundtvig (vuxenutbildning) Utbyte och praktik för studerande och lärare 31

32 Medborgarnas Europa De unga i Europeiska unionen 32

33 De unga i Europeiska unionen Kommissionen gav 2001 ut en vitbok med titeln Nya insatser för Europas ungdom Målet är att så många unga som möjligt snabbt och enkelt skall få information om EU Europeiska ungdomsportalen sattes upp Information om EU-frågor som särskilt intresserar de unga Bl.a. studier, arbete, volontärarbete, resor och medborgaraktivism i Europa De unga kan också komma med kommentarer och ställa frågor samt delta i diskussionen om EU 33

34 De unga i Europeiska unionen Ungdomsprogrammet Youth in Action för Fokuserar främst på ungdomar mellan 15 och 28 år I programmet ingår såsom i det föregående ungdomsprogrammet samarbetsprojekt, ungdomsinitiativ och volontärtjänst Målet är ungdomarnas egen aktivitet såväl lokalt, nationellt som internationellt 34

35 Medborgarnas Europa Finns det en europeisk identitet? 35

36 Europeisk identitet Vad kan en europisk identitet bygga på? Är det möjligt att skapa ett gemensamt minne på europeisk nivå? Borde man koncentrera sig på sakskäl eller på en värdegrund? Behövs en europeisk identitet? Kompletterar en europeisk identitet den lokala, regionala och nationella identiteten? 36

37 Europeisk identitet Vilket mervärde kan en europeisk identitet ge? Hur kan den europeiska identiteten förstärkas? Ökar EU-symboler i identitetshandlingarna den europeiska identiteten? Skulle en demokratisering av EU öka känslan av samhörighet? 37

38 Europeisk identitet Ökar den europeiska identiteten internationaliseringen, den kulturella mångfalden och toleransen? Kan en växande europeisk identitet ha några negativa följder? 38

39 Kontaktinformation Utrikesministeriet Informations- och kulturavdelningen Europainformationen PB Statsrådet Riksomfattande telefonnummer