Slutrapport av det länsövergripande projektet Du & EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport av det länsövergripande projektet Du & EU 2009-2010"

Transkript

1 D a t um D n r Till regionstyrelsen, kommunmunstyrelserna i länet samt landstingsstyrelsen Slutrapport av det länsövergripande projektet Du & EU En beskrivning av det första gemensamma länsövergripande projektet i samverkan med samtliga kommuner, Regionförbundet Sörmland och Landstinget Sörmland. Box Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 Telefon: Fax: Hemsida: Org nr: Sid 1(12)

2 Sammanfattning: Lördagen den 9 maj 2009, på Europadagen, gick startskottet för den länsomfattande kampanj som samtliga nio kommuner i Sörmland deltagit i under 2009 och Landstinget Sörmland har deltagit som medfinansiär. Arbetet har samordnats av Regionförbundet Sörmland. Det är faktiskt första gången som samtliga kommuner i länet gått med i ett gemensamt projekt på frivillig basis. Det gör projektet praktiskt taget unikt, dessutom det enda i sitt slag, i såväl Sverige som resten av Europa. Kampanjens syfte har varit att öka medvetandet om EUs betydelse för kommuninvånarna och hur vi som kommuninvånare kan påverka EU genom att införa ett tävlingsmoment mellan länets kommuner. De har varje månad tävlat om vilken kommun som varit bäst på att minska restavfallet, öka antalet miljöbilar i kommunen och öka befolkningstillväxten mest. Detta har mätts och resultatet av mätningarna har presenterats i mitten av varje månad med början i juni Frågan om hur mätningarna skulle visualiseras för befolkningen blev en av projektets absolut största utmaningar. Budgeten var begränsad till kronor per kommun och alla uppfinningsrika och goda förslag var betydligt kostsammare än så. Under 2009 sponsrade varje kommun projektet med vardera kronor och Landstinget Sörmland med kronor. Resultaten har redovisats i halvsidesstora annonser i samtliga lokaltidningar i länet, på den egna hemsidan på Regionförbundets hemsida och på kommunernas hemsidor. Resultaten har även visualiserats på ett gemensamt sätt hos alla kommuner. Projektet har också uppmärksammats i länets medier, såväl i tidningar som radio och TV samt i en del svenska och utländska EU-tidskrifter och TV-kanaler. Regionförbundets styrelse beslöt att fortsätta projektet under 2010, då med en annan inriktning på aktiviteter och målgrupp i syfte att engagera fler unga. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 2(12)

3 Innehållsförteckning: Beställare.4 Bakgrund..5 Inledning...5 Problem.6 Avgränsningar...7 Syfte.7 Indikatorer.7. Mål 8 Delmål...8. Arbetssätt..8 Strategi..9 Beskrivning av koncept och aktiviteter...10 Projekt under Ekonomi...11 Resultat.11 ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 3(12)

4 Beställare: Uppdragsgivare: Ledningsgrupp: Styrgrupp: Regionförbundets styrelse Länets kommunchefer Göran Wide, kommunchef, Oxelösunds kommun Helena Viklund, kommunchef, Vingåkers kommun Arbetsgrupp: Monica Swärd, samordnare, Regionförbundet Sörmland Anna Sandklef, informationsansvarig, Gnesta kommun Marianne Rynefeldt-Skog, informationsstrateg Flens kommun Christina Fenger-Krogh, EU-samordnare, Nyköpings kommun (2009) Johannes Mattisson, EU-samordnare, Katrineholms kommun (2009) Karin Svensson, EU-samordnare, Strängnäs kommun (2010) Adjungerade i arbetsgruppen: Christina Fenger-Krog, statistikansvarig, Nyköpings kommun (2010) Gunnel Nelzén, filmkonsulent, Film i Sörmland (2010) Referensgrupp 2009: Informationsansvariga/ersättare i länet EU-samordnare i länet Kreatörer/form: Newmarket Town, Nyköping ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 4(12)

5 Bakgrund: Under 2008 startade en diskussion inom Regionförbundet Sörmland och förbundets styrelse om behovet av att skapa en ökad närhet mellan EU och länets kommuner. Kommunalråden Benita Vikström i Oxelösund och Lotta Finstorp i Flen hade då framgångsrikt, inte minst till utländska EUrepresentanter, kommunicerat Sörmlands arbete med Sörmlandsstrategin och Lissabonstrategins indikatorer för att skapa tillväxt i Sörmland. I Sörmlandsstrategin hade länets kommuner tidigare enats om elva viktiga Lissabonindikatorer. De flesta kommuner har dem dessutom som mål i sina styrdokument och har även lagt in dem i budgeten. Ur arbetet med Sörmlandsstrategin föddes diskussionerna om att göra EU synligt på torget i länets kommuner och öka närheten och förståelsen för hur EU påverkar beslut i den egna kommunen. Önskemålet var också att fokusera på individens eget agerande och de konsekvenser som valen man gör kan få för tillväxten. Valen avspeglades i ett antal utvalda och visualiserade Lissabonindikatorer. Ambitionen var att hitta ett bottom up -perspektiv istället för ett top down -perspektiv. Regionförbundets styrelse beslutade att under 2009 starta och driva det länsövergripande projektet Du&EU för att öka kännedomen, kunskapen och närheten mellan kommuninvånare och beslutsfattare samt EU. Ett beslut om en fortsättning av projektet under 2010 togs i början av samma år då Regionförbundet Sörmland för sin del ställde sig bakom en fortsättning av projektet och beslutade att svara för samordningen. Förbundet avsatte samtidigt kronor förutsatt att samtliga kommuner och landstinget avsatte totalt kronor. Inledning: Kampanjens främsta syfte har varit att öka medvetandet om EUs betydelse för kommuninvånarna och hur man som kommuninvånare kan påverka EU. Kampanjen inleddes på Europadagen den 9 maj våren 2009 med en tävling som gick ut på att kommunerna varje månad tävlade om vilken kommun som var bäst på att minska restavfallet, öka antalet miljöbilar i kommunen och öka befolkningstillväxten mest. Detta har sedan mätts, kommunernas resultat har ställts mot varandra och resultatet av mätningarna har presenterats i mitten av varje månad med början i ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 5(12)

6 juni Resultatet har kommunicerats via en egen webbplats, genom kommunerna, på nyhetsplats i de lokala medierna och på köpt annonsutrymme. I början av 2010 fick styrgruppen och arbetsgruppen för Du&EU i uppdrag av kommunchefsgruppen att ge ett förslag till fortsättning av kampanjen under Det resulterade i ett förlängt mandat att fortsätta, i första hand för att öka engagemanget hos länsinvånarna. Problem: Under projektets gång har följande problem framkommit: Förankringen. Det har varit svårt att förankra projektet i respektive kommun beslutet i Regionförbundets styrelse speglade inte kommunernas enskilda motivation att delta i projektet. Det upplevdes av vissa som top down - styrning. I flera kommuner uppstod politiska diskussioner och tveksamheter när ärendet föredrogs för kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Även bland tjänstemän skymtade delvis svagt intresse. Budgeten. Någon särskild budget för ändamålet fanns inte reserverad av kommunerna när kampanjen initierades. Budgetansvaret för deltagande lades på respektive informationschef vilket i flera fall skapade bristande engagemang och försvårade genomförandet. Ramen inom Regionförbundet var beslutad till kronor vilket upplevdes som för mycket av flera budgetansvariga. Indikatorerna. Kommunchefernas val av de tre indikatorerna överensstämde inte med kommunikatörernas syn på vilka indikatorer som hade bäst förutsättningar att kommuniceras. Kopplingen mellan restavfall och ekonomisk tillväxt var svår, däremot var det enklare att koppla indikatorn till hållbar utveckling som hela Lissabonstrategin vilade på. Restavfallsindikatorn skapade stora problem under 2009 på grund av olikheter i mätningarna från en kommun till en annan. Tiden. På mycket kort tid skulle ett koncept tas fram för hur projektet skulle visualiseras och genomföras. Det skapade en viss stress och krävde externa resurser. Resurser. Arbetsinsats och övriga resurser från respektive kommun fördelades olika. De kommuner som bidrog med personer i arbetsgruppen har tagit ett stort ansvar, i synnerhet under 2009 då arbetet kom att ta mer tid än beräknat vilket påverkat den ordinarie arbetssituationen. Abstraktionen. Trots ambitionen att pedagogiskt försöka åskådliggöra indikatorerna och kommuninvånarnas delaktighet vilade en hög abstraktionsnivå över hela projektet som greppade över ett stort område. Det ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 6(12)

7 påverkade engagemanget lokalt och resulterade i ett svalt intresse från media, i synnerhet under Budskapet blev komplext. Skolan. Arbetsgruppen upplevde att det var problem för många kommuner att nå igenom med projektet till skolan och eleverna. Lokalt åtagande. En svårighet som möjligen påverkat resultatet är att kommunerna inte följt upp det övergripande Du&EU-projektet med egna lokala åtaganden, mål, kampanjer och informationsinsatser. Det skulle ha kunnat öka graden av involvering, minskat abstraktionsnivå etcetera. Projektdirektiv. Ett tydligt formulerat projektdirektiv har inte funnits under arbetets gång. Avgränsningar: Du&EU var inte ett inspel till EU-valet den 7 juni Det framtagna materialet var helt neutralt i förhållande till EU-politiska åsikter. Syfte: Två tydliga syften kunde härledas till den nationella strategin om Lissabonimplementering. Att öka kommuninvånarnas insikt om EU och dess betydelse för den regionala utvecklingen Visualisera tillväxtindikatorerna, exempelvis med EU på torget och medborgardialog Indikatorer: Kommunchefsgruppen valde tre indikatorer för den regionala strategin för tillväxt från de elva Lissabonindikatorer som Sörmlandsstrategin vilar på. * Befolkningstillväxt * Restavfall (byttes under 2010 ut mot andel nystartade företag) * Andel miljöklassade bilar ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 7(12)

8 Mål: Projektets syfte var att profilera Sörmland som ett pilotlän i Europa genom att göra EU begripligt på lokal torgnivå. Antagna kommunmål, ambitioner och av kommunerna valda indikatorer gjordes tillämpliga på utmaningar och förutsättningar i Sörmland. Målen var att: 1. öka engagemanget för EU på det lokala planet hos allmänheten 2. öka medvetenheten kring indikatorerna och ändra beteenden i länsinvånarnas vardag, när det gäller att till exempel köpa miljöbil, tala väl om Sörmland, sopsortera med mera. (gällde 2009) Delmål: Profilera Sörmland som ett pilotlän i Europa, skapa positiv PR inom länet hos målgrupperna Skapa eftertanke hos kommuninvånarna för indikatorernas påverkan på utvecklingen Arbetssätt: Under 2009 skedde täta kontakter mellan styrgrupp och arbetsgrupp för att hitta ett kommunicerbart koncept. De sex mötena förlades till olika platser i länet. Styrgruppen rapporterade regelbundet till kommunchefsgruppen vid kommunchefsträffarna. Dessa träffar påverkade emellanåt arbetsgruppens inriktning på arbetet. Arbetsgruppen träffade vid flera tillfällen referensgruppen (kommunikatörer och EU-samordnare i länet) för att skapa engagemang och inhämta synpunkter, råd och stöd. Samordnare Monica Swärd på Regionförbundet Sörmland vinnlade sig om att regelbundet, och vid behov, uppdatera kommunikationsansvariga om projektet och dess utveckling. Arbets- och/eller styrgruppen träffades totalt vid elva tillfällen under 2009 och Vid många av dessa deltog också externa resurser, adjungerade eller som underleverantörer av tjänster. En projektplats lades upp på Regionförbundets hemsida med relevant material om projektet. Den har kunnat besökas av alla intresserade politiker, kommunchefer, tjänstemän med flera via ett av Regionförbundet tillhandahållet lösenord. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 8(12)

9 Strategi: Strategin för 2009 var att rikta kommunikationen till beslutsfattare, kommunanställda, kommuninvånare och skola/elever med budskapen: * procent av besluten i EU påverkar arbetet i din kommun * Vi jobbar/mäter så här * Du kan bidra/påverka din vardag genom att agera eller inte agera Visualisering via kommungemensamma plexiglasrör i kombination med information på kommunernas hemsidor, intranät, webbplatsen duocheu.se, media samt kompletterande informativt stödmaterial, annonser samt pressmaterial har varit de informationsåtgärder och kanalval som tillhandahållits av den länsövergripande arbetsgruppen. Fokus under 2009 har legat på information och kunskapsinhämtning. För att även de små kommunerna skulle kunna delta i tävlingen utan att påverkas negativt av skillnaden i storlek mellan kommuner, mättes den procentuella förändringen. För 2010 förändrades strategin till fokus på kommunikation och ökat engagemang hos sörmlänningarna genom att nå barn och ungdomar. Syftet var att skapa fler Sörmlandsambassadörer bland den yngre befolkningen och skapa en aktivitet som kunde gå via mun-till-mun. En viktig samverkanspartner i projektet blev från 2010 Film i Sörmland som via egna kanaler arbetat direkt med lärare och elever i hela länet. En fotoaktivitet på temat Jag älskar Sörmland riktades till barn från förskoleålder till mellanstadienivå. En aktivitet med filmproduktion på samma tema riktades till ungdomar på gymnasiet upp till 20 år. Kommunikationen har gått via Film i Sörmlands etablerade kanaler till lärare, barn och ungdomar. Indikatorerna fortsatte att mätas och visualiseras varannan månad under 2010 men inte via kostsamma annonser. Materialet kommunicerades till kommunernas kommunikatörer som utifrån sin egen kommuns engagemang valde grad av involvering och informationsinsats. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 9(12)

10 Beskrivning av koncept och aktiviteter: Gemensam visualisering av indikatorerna via plexiglasrör på offentliga platser; stadshus, medborgarkontor eller bibliotek. Mätningar varje månad med kommunicerat resultat om den egna kommunens prestation förändrade rörens innehåll. En egen webb skapades, där allt material om projektet presenterades. Där presenterades även material om på vilket sätt de sörmländska kommunernas beslut vid ett vanligt kommunfullmäktigemöte påverkades av EU. All uppdatering av webben skedde av en extern leverantör. Flera kommuner skaffade en informationskiosk i anslutning till befintliga rör. Månadsvis annonsering av resultatet i länets alla tidningar. Pressmeddelanden gjordes centralt av Regionförbundet Sörmland, de anpassades därefter lokalt av respektive kommun för egna mediekontakter. Informationsmaterial samt stödmaterial i form av power points, attgöra-listor med mera har erbjudits samtliga kommuner kontinuerligt via utskick. En ny kanal introducerades under 2010 genom film och stillbilder som marknadsfördes via Youtube bland annat. Projektet under 2010: Under 2010 fortsatte mätningarna mellan de olika kommunerna. Indikatorn restavfall byttes ut mot antalet nystartade företag på grund av restavfallets komplexitet. Annonseringen i lokalpressen slopades och mätningarna presenterades varannan månad på projektets egen hemsida, på regionförbundets hemsida och på kommunernas hemsidor. Fototävlingen för barn upp till sjätte klass fick stor uppmärksamhet. Resultatet av tävlingen visades på den stora EU-konferens som hölls i Nyköping den 8 juni. Då bjöds cirka 150 deltagande barn från hela länet in till en heldagsutflykt till Vallarna och Nyköpingshus där de mottogs av gycklare och narrar. Därefter följde matsäck, lek, Tuffiståg, glass och slutligen en visning av barnens egna bilder som förevisades för konferensdeltagarna på Culturum. Barnens fotodokumentation på temat Jag älskar Sörmland rönte stor uppmärksamhet i såväl länets lokaltidningar som Radio Sörmland och SVT som uppmärksammade såväl picknicken som visningen på Culturum. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 10(12)

11 Vårens fotodokumentation följdes under hösten upp av en filmtävling på temat Jag älskar Sörmland för ungdomar i åldern år. Uppgiften bestod av att göra en tre minuter lång film. Fyra bidrag kom in från Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm, alla med hög grad av kreativitet. Juryn beslutade därför att utse alla fyra bidrag till vinnare i tävlingen - en studieresa till Bryssel för de ungdomar som deltagit. Filmerna visades för allmänheten på Röda Kvarn i Nyköping den 13 november. Deltagarna bjöds först på lunch och fick motta såväl diplom som blommor. Filmerna kan ses på samt på Film i Sörmlands webb samt Regionförbundets webb. Ekonomi: Kostnaderna för projektet uppgick till kronor under 2009, varav kommunerna och landstinget stod för kronor och regionförbundet för den resterande delen, det vill säga kronor. Under 2009 var framtagandet av rören samt tidningsannonseringen de största kostnaderna. Budgeten för 2010 uppskattades till totalt kronor. Regionförbundet satsade kronor, landstinget kronor och de nio kommunerna kronor (kommuner med fler än invånare betalade kronor och kommuner med färre än invånare betalade kronor). Under 2010 har arrangemangen kring de båda tävlingarna samt studieresan till Bryssel utgjort de största utgiftsposterna. Resultat: Projektet har fått vinnare under såväl 2009 som 2010, men inga förlorare. Det första året var det Gnesta som vann delen om den största procentuella befolkningsökningen. Trosa hade den största andelen miljöbilar och Nyköping och Oxelösund var bäst på att minska avfallet i sina kommuner. Varje kommun blev uppvaktad på hemmaplan av varsin representant för projektet som delade ut blommor och fina diplom. I slutet av 2010 stod det klart att Strängnäs kommun vunnit tävlingen om att öka befolkningen allra mest. Nyköping hade störst andel miljöbilar och nyföretagandet ökade allra mest i Trosa under samma år. De vinnande kommunerna fick motta varsitt diplom av styrgruppens ordförande Göran Wide vid regionstyrelsens möte den 13 januari Du&EU-projektet fick under 2009 både positivt och negativt redaktionellt utrymme i lokal media. Det positiva har kretsat kring de enskilda kommunernas prestationer i tävlingen, det negativa har kretsat kring att projektet är abstrakt och att det inte väckt engagemang. Medieutrymmet kan ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 11(12)

12 upplevas gott även om det visade sig omöjligt att åstadkomma ett intresse för en EU-skola, vilket var en av de ursprungliga idéerna. Radio Sörmland har i två längre inslag rapporterat om projekt och resultat. De lokala tidningarna i länet har uppmärksammat inledningen, tävlingsmomenten och prisutdelningarna. Under 2010 har barnens och ungdomarnas medverkan fått stor uppmärksamhet, inte minst inför och i samband med EU-konferensen och barnens bildutställning vid konferensen samt vid filmvisningen. Även SVT har filmat inslag om Du&EU-projektet. Europa-Posten har gjort nästan en hel sida på kampanjen. Enskilda kommuner har uppmärksammats i sitt arbete med de olika indikatorerna, bland annat Eskilstuna, Trosa och Nyköping. Tre annonser har tryckts i tre olika EU-publikationer under året. Generellt kan sägas att projektet har varit svårt att kommunicera och att skapa engagemang hos beslutsfattare och kommuninvånare. Idén att visualisera Lissabonindikatorer och uppmärksamma länets och kommunernas enskilda insatser att nå tillväxt och samtidigt visa hur EU påverkar sörmländska kommuner på torgnivå har haft en hög abstraktionsnivå även om ambitionen varit att försöka förenkla. Distansen mellan kommuninvånare och beslut och det faktum att alla kommuner och beslutsfattare inte var motiverade att ingå i projektet har också försvårat genomförandet av projektet. Likväl vill såväl styr- som arbetsgrupp gemensamt framhålla att det är första gången som ett länsövergripande projekt drivits på detta sätt; med ett gemensamt koncept, en gemensam kommunikations- och medieplan, med en till stor del gemensam budget, vilket måste framhållas som en stor framgång. Projektet har för de involverade i arbetsgruppen varit mycket lärorikt och visat att ökad samverkan har allt att vinna OM bara förankring och engagemang kan uppnås. Utmaningen har legat i att åstadkomma ett gemensamt intresse och samverkan trots den politiska dimensionen i ärendet och trots svårigheten som det innebär att skapa ett intresse när budgetansvariga berövas en del av sin budget utan att själva ha varit delaktiga i beslutet. Inte minst har deltagarna i arbetsgruppen sett vilka vinster det torde ligga i att skapa en gemensam uppfattning om länet och få offentliga aktörer att börja sträva åt samma håll. Många kommuners representanter har också varit positiva till samarbetet och många har på ett påtagligt sätt insett fördelarna med att försöka samverka runt frågor som är gemensamma för länets bästa. Formerna för fortsatt samverkan rörande liknande projekt bör kunna utvecklas utifrån de erfarenheter som arbetsgruppen fått med sig. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 12(12)

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Södermanlands län. Företagsamheten 2015

Södermanlands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Deborah Rosman, Skärgårdsvåfflan i Oxelösund. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd.

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd. Presentation Jag heter Alexandra Johansson och jag arbetar på MSBs avdelning för risk och sårbarhetsreducerande arbete. Där jag är kommunikatör och ansvarig för kampanjen Aktiv mot brand. Jag var delvis

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Kommunikationsplan 1(5)

Kommunikationsplan 1(5) Datum 2014-09-19 1(5) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga.

att godkänna samarbetsavtal mellan NyföretagarCentrum Uppsala och Uppsala kommun enligt bilaga. KS 17 26 nov 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ingeberg Lars Linder Cecilia Datum 2014-10-29 Diarienummer KSN-2014-1136 Kommunstyrelsen Nyföretagarcentrum-samarbetsavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 20 (28) 146 REVIDERAD INFORMATIONSPLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Dnr: LKS 2015-429 En informationsplan vid extraordinära händelser är

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård SOVIS15-0032 Verksamhetsberättelse 2014 Rapport till Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Vård- och omsorgscollege... 3 3. Vård och omsorgscollege

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Nu börjar vi mäta! Sörmland i spetsen för Du&EU-kampanj

Nu börjar vi mäta! Sörmland i spetsen för Du&EU-kampanj Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland NYHETSBREV NUMMER 4 maj 2009 Nu börjar vi mäta! Sörmland i spetsen för Du&EU-kampanj Regionförbundet Sörmland: läs

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Krogar mot Knark (genom Karlstad kommun och Göteborgs Stad) Magnus Wallgren, Karlstads kommun Lennart Johansson, verksamhetschef Krogar mot Knark

Krogar mot Knark (genom Karlstad kommun och Göteborgs Stad) Magnus Wallgren, Karlstads kommun Lennart Johansson, verksamhetschef Krogar mot Knark Uppdragsgivare: Kontaktperson: Krogar mot Knark (genom Karlstad kommun och Göteborgs Stad) Magnus Wallgren, Karlstads kommun Lennart Johansson, verksamhetschef Krogar mot Knark Krogar mot Knark är ett

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Handläggare: Anne-Mari Ågren, Ledningsstab utv KS Verksamhetsberättelse 2014 Finskt förvaltningsområde Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012 i finskt förvaltningsområde. Bakgrunden är minoritetslagstiftningen

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

FÖRSLAG. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

FÖRSLAG. Nämndens för socialtjänst och vård beslut Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-05-22 SOVIS15-0047 25 Delårsrapport 1, 2015 för Vård- och Omsorgs College Nämndens

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 1 Inledning Det ska vara självklart för medborgare att få svar på frågor, information om hur kommunen arbetar, vilka tjänster som finns, vilka beslut som tas

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun KOMMUNIKATIONSPOLICY och INFORMATIONSPOLICY med MARKNADSFÖRINGSPOLICY för Malung-Sälens kommun Bilden av Malung-Sälens kommun formas i mötet med människor som tar del av kommunens service och tjänster.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Kulturstipendier år 2013, förslag

Kulturstipendier år 2013, förslag TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) Marita Karlsson Stab (Kultur & Utbildning Sörmland) +46155247088 2013-09-06 KN-KUS13-007-33 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö T E S

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Varför en gemensam kommunikationssatsning?

Varför en gemensam kommunikationssatsning? 2013-05-24 Varför en gemensam kommunikationssatsning? Internt Vi gör gemensam sak - tillsammans får vi större genomslagskraft. Externt Lyfta kunskap och förflytta attityder hos allmänheten tillsammans

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

AB Jämtland blir AB Sverige

AB Jämtland blir AB Sverige abjamtland.se AB Jämtland blir AB Sverige Från etablerade företagare till nya företagare. För tredje gången arrangerar vi företagstävlingen AB Jämtland där människor med idéer, passion och mod kan vinna

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting Kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1 Elektronisk hantering från hösten 2015...3 1.2 Om

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall

PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall Projektdirektiv Globala Sundsvall 1(9) PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall Titel: PROJEKTDIREKTIV Globala Sundsvall Projekt: Idnr: Siffor Beställare: Kommundirektör Stefan Söderlund Version: 1.1 (Reviderad

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer