Slutrapport av det länsövergripande projektet Du & EU

Transkript

1 D a t um D n r Till regionstyrelsen, kommunmunstyrelserna i länet samt landstingsstyrelsen Slutrapport av det länsövergripande projektet Du & EU En beskrivning av det första gemensamma länsövergripande projektet i samverkan med samtliga kommuner, Regionförbundet Sörmland och Landstinget Sörmland. Box Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 Telefon: Fax: Info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sid 1(12)

2 Sammanfattning: Lördagen den 9 maj 2009, på Europadagen, gick startskottet för den länsomfattande kampanj som samtliga nio kommuner i Sörmland deltagit i under 2009 och Landstinget Sörmland har deltagit som medfinansiär. Arbetet har samordnats av Regionförbundet Sörmland. Det är faktiskt första gången som samtliga kommuner i länet gått med i ett gemensamt projekt på frivillig basis. Det gör projektet praktiskt taget unikt, dessutom det enda i sitt slag, i såväl Sverige som resten av Europa. Kampanjens syfte har varit att öka medvetandet om EUs betydelse för kommuninvånarna och hur vi som kommuninvånare kan påverka EU genom att införa ett tävlingsmoment mellan länets kommuner. De har varje månad tävlat om vilken kommun som varit bäst på att minska restavfallet, öka antalet miljöbilar i kommunen och öka befolkningstillväxten mest. Detta har mätts och resultatet av mätningarna har presenterats i mitten av varje månad med början i juni Frågan om hur mätningarna skulle visualiseras för befolkningen blev en av projektets absolut största utmaningar. Budgeten var begränsad till kronor per kommun och alla uppfinningsrika och goda förslag var betydligt kostsammare än så. Under 2009 sponsrade varje kommun projektet med vardera kronor och Landstinget Sörmland med kronor. Resultaten har redovisats i halvsidesstora annonser i samtliga lokaltidningar i länet, på den egna hemsidan på Regionförbundets hemsida och på kommunernas hemsidor. Resultaten har även visualiserats på ett gemensamt sätt hos alla kommuner. Projektet har också uppmärksammats i länets medier, såväl i tidningar som radio och TV samt i en del svenska och utländska EU-tidskrifter och TV-kanaler. Regionförbundets styrelse beslöt att fortsätta projektet under 2010, då med en annan inriktning på aktiviteter och målgrupp i syfte att engagera fler unga. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 2(12)

3 Innehållsförteckning: Beställare.4 Bakgrund..5 Inledning...5 Problem.6 Avgränsningar...7 Syfte.7 Indikatorer.7. Mål 8 Delmål...8. Arbetssätt..8 Strategi..9 Beskrivning av koncept och aktiviteter...10 Projekt under Ekonomi...11 Resultat.11 ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 3(12)

4 Beställare: Uppdragsgivare: Ledningsgrupp: Styrgrupp: Regionförbundets styrelse Länets kommunchefer Göran Wide, kommunchef, Oxelösunds kommun Helena Viklund, kommunchef, Vingåkers kommun Arbetsgrupp: Monica Swärd, samordnare, Regionförbundet Sörmland Anna Sandklef, informationsansvarig, Gnesta kommun Marianne Rynefeldt-Skog, informationsstrateg Flens kommun Christina Fenger-Krogh, EU-samordnare, Nyköpings kommun (2009) Johannes Mattisson, EU-samordnare, Katrineholms kommun (2009) Karin Svensson, EU-samordnare, Strängnäs kommun (2010) Adjungerade i arbetsgruppen: Christina Fenger-Krog, statistikansvarig, Nyköpings kommun (2010) Gunnel Nelzén, filmkonsulent, Film i Sörmland (2010) Referensgrupp 2009: Informationsansvariga/ersättare i länet EU-samordnare i länet Kreatörer/form: Newmarket Town, Nyköping ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 4(12)

5 Bakgrund: Under 2008 startade en diskussion inom Regionförbundet Sörmland och förbundets styrelse om behovet av att skapa en ökad närhet mellan EU och länets kommuner. Kommunalråden Benita Vikström i Oxelösund och Lotta Finstorp i Flen hade då framgångsrikt, inte minst till utländska EUrepresentanter, kommunicerat Sörmlands arbete med Sörmlandsstrategin och Lissabonstrategins indikatorer för att skapa tillväxt i Sörmland. I Sörmlandsstrategin hade länets kommuner tidigare enats om elva viktiga Lissabonindikatorer. De flesta kommuner har dem dessutom som mål i sina styrdokument och har även lagt in dem i budgeten. Ur arbetet med Sörmlandsstrategin föddes diskussionerna om att göra EU synligt på torget i länets kommuner och öka närheten och förståelsen för hur EU påverkar beslut i den egna kommunen. Önskemålet var också att fokusera på individens eget agerande och de konsekvenser som valen man gör kan få för tillväxten. Valen avspeglades i ett antal utvalda och visualiserade Lissabonindikatorer. Ambitionen var att hitta ett bottom up -perspektiv istället för ett top down -perspektiv. Regionförbundets styrelse beslutade att under 2009 starta och driva det länsövergripande projektet Du&EU för att öka kännedomen, kunskapen och närheten mellan kommuninvånare och beslutsfattare samt EU. Ett beslut om en fortsättning av projektet under 2010 togs i början av samma år då Regionförbundet Sörmland för sin del ställde sig bakom en fortsättning av projektet och beslutade att svara för samordningen. Förbundet avsatte samtidigt kronor förutsatt att samtliga kommuner och landstinget avsatte totalt kronor. Inledning: Kampanjens främsta syfte har varit att öka medvetandet om EUs betydelse för kommuninvånarna och hur man som kommuninvånare kan påverka EU. Kampanjen inleddes på Europadagen den 9 maj våren 2009 med en tävling som gick ut på att kommunerna varje månad tävlade om vilken kommun som var bäst på att minska restavfallet, öka antalet miljöbilar i kommunen och öka befolkningstillväxten mest. Detta har sedan mätts, kommunernas resultat har ställts mot varandra och resultatet av mätningarna har presenterats i mitten av varje månad med början i ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 5(12)

6 juni Resultatet har kommunicerats via en egen webbplats, genom kommunerna, på nyhetsplats i de lokala medierna och på köpt annonsutrymme. I början av 2010 fick styrgruppen och arbetsgruppen för Du&EU i uppdrag av kommunchefsgruppen att ge ett förslag till fortsättning av kampanjen under Det resulterade i ett förlängt mandat att fortsätta, i första hand för att öka engagemanget hos länsinvånarna. Problem: Under projektets gång har följande problem framkommit: Förankringen. Det har varit svårt att förankra projektet i respektive kommun beslutet i Regionförbundets styrelse speglade inte kommunernas enskilda motivation att delta i projektet. Det upplevdes av vissa som top down - styrning. I flera kommuner uppstod politiska diskussioner och tveksamheter när ärendet föredrogs för kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Även bland tjänstemän skymtade delvis svagt intresse. Budgeten. Någon särskild budget för ändamålet fanns inte reserverad av kommunerna när kampanjen initierades. Budgetansvaret för deltagande lades på respektive informationschef vilket i flera fall skapade bristande engagemang och försvårade genomförandet. Ramen inom Regionförbundet var beslutad till kronor vilket upplevdes som för mycket av flera budgetansvariga. Indikatorerna. Kommunchefernas val av de tre indikatorerna överensstämde inte med kommunikatörernas syn på vilka indikatorer som hade bäst förutsättningar att kommuniceras. Kopplingen mellan restavfall och ekonomisk tillväxt var svår, däremot var det enklare att koppla indikatorn till hållbar utveckling som hela Lissabonstrategin vilade på. Restavfallsindikatorn skapade stora problem under 2009 på grund av olikheter i mätningarna från en kommun till en annan. Tiden. På mycket kort tid skulle ett koncept tas fram för hur projektet skulle visualiseras och genomföras. Det skapade en viss stress och krävde externa resurser. Resurser. Arbetsinsats och övriga resurser från respektive kommun fördelades olika. De kommuner som bidrog med personer i arbetsgruppen har tagit ett stort ansvar, i synnerhet under 2009 då arbetet kom att ta mer tid än beräknat vilket påverkat den ordinarie arbetssituationen. Abstraktionen. Trots ambitionen att pedagogiskt försöka åskådliggöra indikatorerna och kommuninvånarnas delaktighet vilade en hög abstraktionsnivå över hela projektet som greppade över ett stort område. Det ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 6(12)

7 påverkade engagemanget lokalt och resulterade i ett svalt intresse från media, i synnerhet under Budskapet blev komplext. Skolan. Arbetsgruppen upplevde att det var problem för många kommuner att nå igenom med projektet till skolan och eleverna. Lokalt åtagande. En svårighet som möjligen påverkat resultatet är att kommunerna inte följt upp det övergripande Du&EU-projektet med egna lokala åtaganden, mål, kampanjer och informationsinsatser. Det skulle ha kunnat öka graden av involvering, minskat abstraktionsnivå etcetera. Projektdirektiv. Ett tydligt formulerat projektdirektiv har inte funnits under arbetets gång. Avgränsningar: Du&EU var inte ett inspel till EU-valet den 7 juni Det framtagna materialet var helt neutralt i förhållande till EU-politiska åsikter. Syfte: Två tydliga syften kunde härledas till den nationella strategin om Lissabonimplementering. Att öka kommuninvånarnas insikt om EU och dess betydelse för den regionala utvecklingen Visualisera tillväxtindikatorerna, exempelvis med EU på torget och medborgardialog Indikatorer: Kommunchefsgruppen valde tre indikatorer för den regionala strategin för tillväxt från de elva Lissabonindikatorer som Sörmlandsstrategin vilar på. * Befolkningstillväxt * Restavfall (byttes under 2010 ut mot andel nystartade företag) * Andel miljöklassade bilar ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 7(12)

8 Mål: Projektets syfte var att profilera Sörmland som ett pilotlän i Europa genom att göra EU begripligt på lokal torgnivå. Antagna kommunmål, ambitioner och av kommunerna valda indikatorer gjordes tillämpliga på utmaningar och förutsättningar i Sörmland. Målen var att: 1. öka engagemanget för EU på det lokala planet hos allmänheten 2. öka medvetenheten kring indikatorerna och ändra beteenden i länsinvånarnas vardag, när det gäller att till exempel köpa miljöbil, tala väl om Sörmland, sopsortera med mera. (gällde 2009) Delmål: Profilera Sörmland som ett pilotlän i Europa, skapa positiv PR inom länet hos målgrupperna Skapa eftertanke hos kommuninvånarna för indikatorernas påverkan på utvecklingen Arbetssätt: Under 2009 skedde täta kontakter mellan styrgrupp och arbetsgrupp för att hitta ett kommunicerbart koncept. De sex mötena förlades till olika platser i länet. Styrgruppen rapporterade regelbundet till kommunchefsgruppen vid kommunchefsträffarna. Dessa träffar påverkade emellanåt arbetsgruppens inriktning på arbetet. Arbetsgruppen träffade vid flera tillfällen referensgruppen (kommunikatörer och EU-samordnare i länet) för att skapa engagemang och inhämta synpunkter, råd och stöd. Samordnare Monica Swärd på Regionförbundet Sörmland vinnlade sig om att regelbundet, och vid behov, uppdatera kommunikationsansvariga om projektet och dess utveckling. Arbets- och/eller styrgruppen träffades totalt vid elva tillfällen under 2009 och Vid många av dessa deltog också externa resurser, adjungerade eller som underleverantörer av tjänster. En projektplats lades upp på Regionförbundets hemsida med relevant material om projektet. Den har kunnat besökas av alla intresserade politiker, kommunchefer, tjänstemän med flera via ett av Regionförbundet tillhandahållet lösenord. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 8(12)

9 Strategi: Strategin för 2009 var att rikta kommunikationen till beslutsfattare, kommunanställda, kommuninvånare och skola/elever med budskapen: * procent av besluten i EU påverkar arbetet i din kommun * Vi jobbar/mäter så här * Du kan bidra/påverka din vardag genom att agera eller inte agera Visualisering via kommungemensamma plexiglasrör i kombination med information på kommunernas hemsidor, intranät, webbplatsen duocheu.se, media samt kompletterande informativt stödmaterial, annonser samt pressmaterial har varit de informationsåtgärder och kanalval som tillhandahållits av den länsövergripande arbetsgruppen. Fokus under 2009 har legat på information och kunskapsinhämtning. För att även de små kommunerna skulle kunna delta i tävlingen utan att påverkas negativt av skillnaden i storlek mellan kommuner, mättes den procentuella förändringen. För 2010 förändrades strategin till fokus på kommunikation och ökat engagemang hos sörmlänningarna genom att nå barn och ungdomar. Syftet var att skapa fler Sörmlandsambassadörer bland den yngre befolkningen och skapa en aktivitet som kunde gå via mun-till-mun. En viktig samverkanspartner i projektet blev från 2010 Film i Sörmland som via egna kanaler arbetat direkt med lärare och elever i hela länet. En fotoaktivitet på temat Jag älskar Sörmland riktades till barn från förskoleålder till mellanstadienivå. En aktivitet med filmproduktion på samma tema riktades till ungdomar på gymnasiet upp till 20 år. Kommunikationen har gått via Film i Sörmlands etablerade kanaler till lärare, barn och ungdomar. Indikatorerna fortsatte att mätas och visualiseras varannan månad under 2010 men inte via kostsamma annonser. Materialet kommunicerades till kommunernas kommunikatörer som utifrån sin egen kommuns engagemang valde grad av involvering och informationsinsats. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 9(12)

10 Beskrivning av koncept och aktiviteter: Gemensam visualisering av indikatorerna via plexiglasrör på offentliga platser; stadshus, medborgarkontor eller bibliotek. Mätningar varje månad med kommunicerat resultat om den egna kommunens prestation förändrade rörens innehåll. En egen webb skapades, där allt material om projektet presenterades. Där presenterades även material om på vilket sätt de sörmländska kommunernas beslut vid ett vanligt kommunfullmäktigemöte påverkades av EU. All uppdatering av webben skedde av en extern leverantör. Flera kommuner skaffade en informationskiosk i anslutning till befintliga rör. Månadsvis annonsering av resultatet i länets alla tidningar. Pressmeddelanden gjordes centralt av Regionförbundet Sörmland, de anpassades därefter lokalt av respektive kommun för egna mediekontakter. Informationsmaterial samt stödmaterial i form av power points, attgöra-listor med mera har erbjudits samtliga kommuner kontinuerligt via utskick. En ny kanal introducerades under 2010 genom film och stillbilder som marknadsfördes via Youtube bland annat. Projektet under 2010: Under 2010 fortsatte mätningarna mellan de olika kommunerna. Indikatorn restavfall byttes ut mot antalet nystartade företag på grund av restavfallets komplexitet. Annonseringen i lokalpressen slopades och mätningarna presenterades varannan månad på projektets egen hemsida, på regionförbundets hemsida och på kommunernas hemsidor. Fototävlingen för barn upp till sjätte klass fick stor uppmärksamhet. Resultatet av tävlingen visades på den stora EU-konferens som hölls i Nyköping den 8 juni. Då bjöds cirka 150 deltagande barn från hela länet in till en heldagsutflykt till Vallarna och Nyköpingshus där de mottogs av gycklare och narrar. Därefter följde matsäck, lek, Tuffiståg, glass och slutligen en visning av barnens egna bilder som förevisades för konferensdeltagarna på Culturum. Barnens fotodokumentation på temat Jag älskar Sörmland rönte stor uppmärksamhet i såväl länets lokaltidningar som Radio Sörmland och SVT som uppmärksammade såväl picknicken som visningen på Culturum. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 10(12)

11 Vårens fotodokumentation följdes under hösten upp av en filmtävling på temat Jag älskar Sörmland för ungdomar i åldern år. Uppgiften bestod av att göra en tre minuter lång film. Fyra bidrag kom in från Nyköping, Eskilstuna och Katrineholm, alla med hög grad av kreativitet. Juryn beslutade därför att utse alla fyra bidrag till vinnare i tävlingen - en studieresa till Bryssel för de ungdomar som deltagit. Filmerna visades för allmänheten på Röda Kvarn i Nyköping den 13 november. Deltagarna bjöds först på lunch och fick motta såväl diplom som blommor. Filmerna kan ses på samt på Film i Sörmlands webb samt Regionförbundets webb. Ekonomi: Kostnaderna för projektet uppgick till kronor under 2009, varav kommunerna och landstinget stod för kronor och regionförbundet för den resterande delen, det vill säga kronor. Under 2009 var framtagandet av rören samt tidningsannonseringen de största kostnaderna. Budgeten för 2010 uppskattades till totalt kronor. Regionförbundet satsade kronor, landstinget kronor och de nio kommunerna kronor (kommuner med fler än invånare betalade kronor och kommuner med färre än invånare betalade kronor). Under 2010 har arrangemangen kring de båda tävlingarna samt studieresan till Bryssel utgjort de största utgiftsposterna. Resultat: Projektet har fått vinnare under såväl 2009 som 2010, men inga förlorare. Det första året var det Gnesta som vann delen om den största procentuella befolkningsökningen. Trosa hade den största andelen miljöbilar och Nyköping och Oxelösund var bäst på att minska avfallet i sina kommuner. Varje kommun blev uppvaktad på hemmaplan av varsin representant för projektet som delade ut blommor och fina diplom. I slutet av 2010 stod det klart att Strängnäs kommun vunnit tävlingen om att öka befolkningen allra mest. Nyköping hade störst andel miljöbilar och nyföretagandet ökade allra mest i Trosa under samma år. De vinnande kommunerna fick motta varsitt diplom av styrgruppens ordförande Göran Wide vid regionstyrelsens möte den 13 januari Du&EU-projektet fick under 2009 både positivt och negativt redaktionellt utrymme i lokal media. Det positiva har kretsat kring de enskilda kommunernas prestationer i tävlingen, det negativa har kretsat kring att projektet är abstrakt och att det inte väckt engagemang. Medieutrymmet kan ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 11(12)

12 upplevas gott även om det visade sig omöjligt att åstadkomma ett intresse för en EU-skola, vilket var en av de ursprungliga idéerna. Radio Sörmland har i två längre inslag rapporterat om projekt och resultat. De lokala tidningarna i länet har uppmärksammat inledningen, tävlingsmomenten och prisutdelningarna. Under 2010 har barnens och ungdomarnas medverkan fått stor uppmärksamhet, inte minst inför och i samband med EU-konferensen och barnens bildutställning vid konferensen samt vid filmvisningen. Även SVT har filmat inslag om Du&EU-projektet. Europa-Posten har gjort nästan en hel sida på kampanjen. Enskilda kommuner har uppmärksammats i sitt arbete med de olika indikatorerna, bland annat Eskilstuna, Trosa och Nyköping. Tre annonser har tryckts i tre olika EU-publikationer under året. Generellt kan sägas att projektet har varit svårt att kommunicera och att skapa engagemang hos beslutsfattare och kommuninvånare. Idén att visualisera Lissabonindikatorer och uppmärksamma länets och kommunernas enskilda insatser att nå tillväxt och samtidigt visa hur EU påverkar sörmländska kommuner på torgnivå har haft en hög abstraktionsnivå även om ambitionen varit att försöka förenkla. Distansen mellan kommuninvånare och beslut och det faktum att alla kommuner och beslutsfattare inte var motiverade att ingå i projektet har också försvårat genomförandet av projektet. Likväl vill såväl styr- som arbetsgrupp gemensamt framhålla att det är första gången som ett länsövergripande projekt drivits på detta sätt; med ett gemensamt koncept, en gemensam kommunikations- och medieplan, med en till stor del gemensam budget, vilket måste framhållas som en stor framgång. Projektet har för de involverade i arbetsgruppen varit mycket lärorikt och visat att ökad samverkan har allt att vinna OM bara förankring och engagemang kan uppnås. Utmaningen har legat i att åstadkomma ett gemensamt intresse och samverkan trots den politiska dimensionen i ärendet och trots svårigheten som det innebär att skapa ett intresse när budgetansvariga berövas en del av sin budget utan att själva ha varit delaktiga i beslutet. Inte minst har deltagarna i arbetsgruppen sett vilka vinster det torde ligga i att skapa en gemensam uppfattning om länet och få offentliga aktörer att börja sträva åt samma håll. Många kommuners representanter har också varit positiva till samarbetet och många har på ett påtagligt sätt insett fördelarna med att försöka samverka runt frågor som är gemensamma för länets bästa. Formerna för fortsatt samverkan rörande liknande projekt bör kunna utvecklas utifrån de erfarenheter som arbetsgruppen fått med sig. ORG NR h:\worddok\eu_samordning10\duoeu_2010\slutrapport dueu slutversion.doc Utskriftsdatum: :08 SID 12(12)